Illustration av ny bebyggelse

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att fastigheten Tågordningen 1 tillåts byggas om. Planens syfte är att utöka byggrätten för att tillgodose den ökning av tågtrafiken som färdigställandet av Citybanan innebär för järnvägstrafiken och driftledningscentralen. Inom fastigheten Tågordningen 1 föreskrivs kontor. Planförslaget ger byggrätt för ett nytillskott om ca 2.500 kvm kontorsyta när befintlig lågdel mot Kungsbron ges möjlighet till påbyggnad med tre våningar.

YIMBY ser både Västra City och byggandet av citybanan som två mycket viktiga projekt för Stockholm. I det aktuella planförslaget sammanfaller dessa två i och med Banverkets önskemål om utökad yta för Banverkets driftledningscentral som finns i Västra City.

Att utöka bebyggelsevolymen på den aktuella platsen, och öppna upp och ansluta den till gatan, ser vi som mycket välkommet. Fastigheten i Tågordningen 1 är idag mycket avvisande med en grå nästan fängelselik stängd vägg som vänder sig ut mot gaturummet som en tragisk påminnelse om hur illa vi har utformat alltför många gaturum i Stockholm.


Dagens gaturum inbjuder inte till så mycket stadsliv.

Den nya bebyggelsen bör om möjligt undvika att omöjliggöra en framtida trottoar längsmed Klarastrandskopplet på den östra sidan om byggnaden för att förbereda inför framtida överdäckningar på intill-liggande fastigheter. Vidare bör den tillkommande bebyggelsen planeras utan baksidor då det är troligt att den kommer att ingå i ett sammanhängande stadsgatunät i framtiden.

Den utformning av fastigheten som presenteras i planbeskrivningen lämnar mycket i övrigt att önska och ser närmast ut som en volymstudie. Det är återigen frågan om en ganska standardiserad vit fyrkantig låda med glasat bottenplan utan någon större form av arkitektonisk eftertanke eller ambition. Det är olyckligt och oroväckande då detta är ett av de första hus som kommer att byggas efter att Västra City-visionen har blivit känd hos allmänheten. En rak vit byggnad utan arkitektonisk finess kan ge kritikerna av Västra City-projektet mer luft under vingarna i opinionen. En arkitektoniskt tilltalande byggnad kan istället skapa opinion för projektet.

Det är viktigt att arkitekturen i Västra City håller en hög klass. Speciellt viktigt är detta för byggnaderna nära centralstationen som är Stockholms hjärta och många människors första bild av Stockholm.


Illustration av ny bebyggelse

En del människor har i samband med Västra City-projektet uttryckt kritik i tron att de volymstudier som har tagits fram representerar faktisk arkitektur i det färdiga förslaget. Så är naturligtvis inte fallet, men det är lätt att förstå att många människor får denna bild då just vita, gråa eller ibland svarta fyrkantiga lådor överlag idag dominerar svensk nybyggnation. Det bitvis högljudda motstånd som idag finns mot västra city tror vi skulle avsevärt minska om arkitekturen i området tilläts att få bryta av från denna monotona frånvaro av egentlig arkitektur. Kort sagt, om det uppfördes byggnader vars arkitektur människor tycker är intressant. Av detta ser vi inget i den föreslagna utformningen av fastigheten i Tågordningen 1, som snarare är ett steg i fel riktning jämfört med t.ex Stockholm Waterfront, som ändå fått utstå en del kritik för sin "fyrkantighet".

Rundare former och ornamentik är idag på stark frammarsch inom arkitekturen, något som vi gärna ser återspeglat i Västra City. Genom att ta in dessa nya influenser, som mer avspeglar den typ av arkitektur som stadens invånare uppskattar, kan motstånd mot projektet istället vändas till entusiasm. Det äldre Stockholm är en mycket varierad och omtyckt stad med blandad arkitektur och blandade hushöjder. Denna tradition bör vi ansluta till när vi bygger Västra City. De estetiska ambitionerna bör vara höga. Detta område kommer mer än något annat symbolisera det moderna Stockholm och vår generation. Detta är inte vilken plats som helst. Det är den mest centrala platsen i hela Sverige.



Om det inte finns några möjligheter att ta fram en arkitektoniskt intressant byggnad utan det tvunget skall byggas pastischer så finns det andra perioder än modernismen att ta intryck av.

Det är här viktigt att poängtera att vi inte på något sätt motsätter oss en nybyggnad på platsen, tvärtom. Men utformningen måste förbättras avsevärt. Stockholm bör inte tillåta att en av stadens allra centralaste platser bebyggs med fyrkantiga anonyma lådor.

Det är mycket viktigt att den tillkommande byggnaden inte omöjliggör ytterligare förtätning i närområdet. Möjligheten att arbeta med en stark stomme som möjliggör senare påbyggnad med ytterligare plan (via t.ex tredimensionell fastighetsbildning) bör undersökas. Målsättningen på sikt bör vara att ungefär matcha Kungsbrohuset i höjd på den aktuella fastigheten.

Entréplanet bör inte tillåtas att innehålla endast kontorsentré. Minst en annan lokalyta måste läggas i bottenplanet redan i detta skede, annars kommer denna del av gatan att upplevas som allt annat än en del av de levande stadsgator som bör eftersträvas i Västra City. Tillkommande handelsytor på denna plats är ytterst viktigt för att så snart som möjligt minska den barriärkänsla som finns mellan City och Kungsholmen.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

YIMBY:s yttrande (PDF)

Slussen är en Stockholms mest centrala platser. "Klöverbladet" - den nuvarande konstruktionen - har stått sedan 1935, och byggdes med fokus på dåtidens behov. Resultatet blev en väl tilltagen trafikapparat för den ökande privatbilismen, och tanken var att i princip all trafik över saltsjö-mälarsnittet skulle passera Slussen. Men klöverbladet har nu spelat ut sin roll. Hur ska framtidens Slussen se ut i framtidens Stockholm?

Det gamla klöverbladet står som ett monument över svunna tiders syn på bilen som det allenarådande transportmedlet. Centralbron, Västerbron och Essingeleden har tillkommit sedan Slussen byggdes, och leder nu bort stora delar av trafiken genom Gamla Stan. Slussen ska ersättas av en annan lösning. Men vilken?

Stockholm stad har ställt ut en sådan lösning på Sjömanshemmet vid Ryssgården. Det officiella förslaget. Vi har varit där och studerat modellen närmare. Det är Fosters omarbetade förslag, som baserar sig på det vinnande förslaget från den senaste (peppar, peppar) tävlingen. Glädjande nog tycks det finnas en politisk enighet bakom detta förslag, och om allt går enligt planerna kommer kanske spaden att sättas i jorden – eller bilan i betongen – under 2011.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Den nya bloggkartan

Idag lanserar vi nya kart-funktioner på yimby.se. Vi använder oss av google maps, som har ett öppet programmeringsgränssnitt. De nya funktionerna syns på flera ställen på YIMBY.se.

Via den nya bloggkartan kan du se vilka områden som YIMBY har skrivit om tidigare. Vi har kopplat alla artiklar skrivna sedan mitten av 2008 som relaterar till en plats till den nya kartan. Målet är att fylla på med alla artiklar vi skrivit sedan YIMBY startade.

Inne på artiklar som är kopplade till en plats finns också en karta som visar var det är någonstans.


Karta i artikel.


Där Googles streetview (gatuvy) stöds kan man också gå runt och titta på området.

Slutligen så går det också bra att lägga in kartor i forumen.


En karta i ett foruminlägg.

Vi vill också passa på att uppmärksamma er på att vi i samband med denna uppdatering har flyttat på inloggningen. Den ligger nu inte längre ute till höger, utan längst upp till vänster under huvudmenyn. Det gör att inloggningen nu är åtkomstbar från alla sidor, även de som inte har högermenyn.

Under det senaste året har det förts flera livaktiga diskussioner på Yimby Stockholm och Yimby Göteborg om Riksintresset för Kulturmiljövården, som blivit en allt viktigare del av förnyelsen av våra innerstäder. Den här artikeln är en bearbetad version av ett inlägg som gjordes i en av de debatterna. Den är helt enkelt ett försök att reda ut begreppet kultur, och hur våra kulturyttringar avspeglas i det byggda rummet.

Att förstå begreppet har visat sig viktigt eftersom i stort sett alla svenska innerstäder av betydelse är klassade som "Riksintressanta". Det gör att i princip alla försök till central förtätning kommer att påverkas av hur Riksintresset används framöver. Dessutom framhåller Riksantikvarieämbetet på sin hemsida också att "…värdena av riksintresse kan också skadas av åtgärder som ligger utanför [dess] gräns."



Här spelades det allsvensk bandy på 1960- och 70-talen…

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Svenska Dagbladet väljer att illustrera artikeln med en bild på Djurgården och Nordiska muséet. Ett minst sagt märkligt bildval med tanke på att inga höghus lär föreslås där.

Riksintressena, som vi har skrivit om tidigare här på YIMBY, har börjat komma upp på den politiska agendan. Svenska Dagbladet skriver om en en arbetsgrupp inom centerpartiet som, enligt centerpartiets gruppledare Per Ankersjö, vill slopa riksintressena för kulturmiljövården i stadskärnorna.

Det är bra att frågan kommer upp på den politiska agendan. Snårigheten i plan- och bygglagen är tillsammans med riksintressen, miljöbalk, de många möjligheterna att överklaga, och en uppsjö av andra regelverk och normer att följa (varav åtskilliga, aktivt motarbetar möjligheterna att bygga tät blandstad) , ett snårigt och svåröverskådligt lapptäcke. Det här gör det onödigt svårt och dyrt att bygga i Sverige, vilket knappast underlättar när vi behöver lösa bostadsbrist och komma åt miljöproblematiken med våra glesa städer. Sverige har haft en kronisk underproduktion av bostäder under många år, och i Stockholm byggs bara hälften så många som skulle behövas. Det är uppenbart att vi har problem.

Det är här viktigt att poängtera några saker. Problemen med vår lagstiftning löper långt djupare än att det är svårt att, som Svenska Dagbladet väljer att rubriksätta sin artikel, bygga skyskrapor i våra städer. Den mentala bild människor ser när de tänker på riksintressen handlar ofta om vackra 1800-talshus och andra typer av genuint omtyckta miljöer. Men riksintressena tar ingen hänsyn till sådant. Riksintressena skyddar allt som finns som anses vara av "riksintresse". Om det är älskat eller avskytt har inget med saken att göra. Det kan således även innebära asfaltsverk, motorvägsramper eller betong-grå fasader och stora ytpakeringar. Vi har exempelvis på senare år sett flera fall där boende i rekordårens hus inte får göra om sina närmiljöer.



Fler exempel på problem finns, där riksintresset används som argument för att stoppa förskolor, för att fortsätta strössla ut bilberoende punkthusmattor eller för att låta folk frysa och energi slösas då miljonprogrammets hus inte får tilläggsisoleras.

Att YIMBY vill diskutera frågor som PBL, riksintressen och miljöbalken handlar inte om att vi vill avskaffa dem rakt av; men de behöver reformeras. Det går inte att fortsätta sopa under mattan att en lagstiftning med rötter i miljonprogrammets tidevarv (med överproduktion av bostäder) kommer att få mycket stora problem att hantera de stora utmaningar som vi idag står inför. Utmaningar som bostadsbrist och stora skaror ungdomar som är på väg ut på bostadsmarknaden. Utmaningar som galloperande boendekostnader och de miljöutmaningar vi står inför, där dagens lagstiftning ibland är direkt kontraproduktiv för att nå miljömål. Och sist men inte minst, det faktum att dagens lagstiftning är utformad i en tid då gles och bilberoende modernismsprawl var det hetaste som fanns.

Förslaget avser rivning av nedlagd bensinstation och att ersätta denna med större byggnad för kontor, butik, lager och serviceverkstad. YIMBY har lämnat in ett yttrande till stadsbyggnadskontoret.



En rivning av den gamla bensinstationen och ett uppförande av ny bebyggelse bidrar till att göra området mer attraktivt att vistas i och att huset uppförs mot gatan och med affärslokaler i bottenvåningen är utmärkt.

Området bör kompletteras med ytterligare två smalare hus som byggs ihop med det föreslagna. Det ena bör byggas ut mot gatan i korsningen Sjättenovembervägen-Johan Skyttes väg och sträcka sig utmed Sjättenovembervägen till planområdets slut. Det andra bör byggas ut mot gatan från korsningen Segervägen-Johan skyttes väg till planområdets slut utmed Sergervägen. På så sätt skapas ett mer sammansatt stadskvarter med ett minimum av överblivna ytor.

Dessa hus kan med fördel innehålla en blandning av kontor, affärslokaler och bostäder. De bör även ha ett annat arkitektoniskt formspråk än den i planen föreslagna byggnaden och även avvika i höjd från denna för att skapa ett varierande stadsrum.

För att undvika exploatering av natur- och jordbruksområden i Stockholms län är det viktigt att de kollektivtrafiknära och centrala delarna av tätorten tillåts få en betydligt högre folktäthet. Därför vänder vi oss emot att parkeringar tillkommer på markplan inom fastigheten. I den mån parkeringar är nödvändiga bör de istället förläggas i gaturummet eller i underjordiska parkeringsgarage. Den gård som skapas genom uppförande av det östra huset samt borttagandet av parkeringarna kan på så vis bli en lummig plats för gemenskap och avkoppling för de som bor och arbetar i de tre husen.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor

YIMBY:s Yttrande som PDF

Jag var med i diskussionerna när iden om YIMBY för första gången dök upp 2007. Sedan dess har YIMBY utvecklats till något större än jag någonsin vågade tro. Idag är vi över 4000 medlemmar i Stockholm och YIMBY.se besöks av tusentals användare varje dag. YIMBY finns idag i flera städer i olika länder i norra Europa. Då och då ser jag YIMBY-medlemmar i TV-rutan.

En del nätverk och organisationer har bara slutna debatter bland några kärnmedlemmar för att effektivisera och synkronisera budskapet utåt. Men inom YIMBY får alla delta i debatten. Till och med ickemedlemmar får komma till tals. Det har gjort YIMBY.se till det kanske största forumet för debatter om stadsplanering och arkitektur i Stockholm.

Här möts idag människor från förorten och innerstan, professionella stadsplanerare och lekmän, unga och gamla, ensamstående och flerbarnsföräldrar i debatter om stadens framtid. Att ni är så många med så olika bakgrund har gjort YIMBY till något som jag tycker har blivit bättre och bättre för varje månad som gått. Ständig lärt vi oss nya saker från människor med olika bakgrund. För mig har dessa år varit oerhört lärdomsrika. Jag beundrar och tackar er alla som deltagit i de konstruktiva debatterna.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget