Utskrift från www.yimby.se
....

Visioner om Värtan

 
Efter en längre tids stiltje med många tråkiga och alldagliga förslag så verkar nu visionerna om Värtanområdet som något nytt i Stockholm vara vid liv igen.

Dagens Nyheter har idag en artikel med den något missvisande rubriken "Skyskrapor, opera och lyx - stora visioner för Värtan" om planerna för den nya stadsdel som är tänkt att växa fram i Värtahamnsområdet. Några visioner om skyskrapor finns det inget konkret om i dagsläget, däremot ett höghus på 28 våningar.

I Dagens Nyheters artikel omskrivs två olika byggprojekt, i eller nära området, som nu har startats upp.

För det första bygger HSB två bostadshus på 12 våningar vid Öregrundsgatan med utsikt över Värtahamnen. Tidigare fanns här en bensinstation.

Tyvärr uppförs de nya bostadshusen i den klassiska punkthusformen och tillför ingen urbanitet till ett område som idag i stort sett saknar sådan:



Förslaget har tydligt degraderats från de skisser som togs fram initiellt som visar ett punkt- och ett lamellhus med tydlig koppling till gatan:



5 våningar har tagits bort och huset har gått från en ganska urban till en helt ourban utformning. Troligen ett resultat av samrådsprocessen och det är lika tråkigt som alltid att se hur marken i Stockholms innerstad förslösas helt i onödan.

Även AP Fastigheter påbörjar nu konstruktion av ett kontorshus i värtanområdet. I ett pressmeddelande meddelas att visionerna för ett nytt värtahamnen tar form. Med pressmeddelandet bifogas den bild som kan ses högst upp i detta inlägg. Denna byggnad är dock endast en vision och huruvida den blir av eller inte är väl i vanlig ordning tveksamt. Den kommer onekligen att uppröra en högljud minoritet såsom miljövänligt och stadsmässigt byggande alltid gör. Den byggnad som AP Fastigheter nu har påbörjat uppförandet av är en ganska ordinär, låg och fyrkantig kontorsbyggnad, dock glädjande nog med ett urbant upplägg:



Men visionerna är större, och låter onekligen lovande. Om planerna på att använda sprängmassor från Citybanan och Norra Länken får godkännande öppnas möjligheter för en mycket intressant utveckling:

"- Det kommer att finnas plats för riktigt stora, havsnära hus som inte skuggar omkringliggande bostadshus. Staden innanför tullarna kan på riktigt krypa ned mot vattnet, säger Staffan Lorentz, projektledare på exploateringskontoret."

Lorentz har naturligtvis helt rätt. Det är svårt att tänka sig ett bättre lämpat område för byggnader i en ny skala nära Stockholms befintliga innerstad än just i Värtahamnen. Låt oss hoppas att naiva idéer om att hus inte skall få synas inifrån nationalstadsparken, vilket torde vara ett av få argument som kan bita på höga byggnader här, inte får fortsätta att själpa miljöriktigt och effektivt byggnade i Stockholm. Vi har inte längre råd med att slösa mark och sprida ut oss bara för att en liten minoritet inte kan acceptera att Stockholm är en växande storstad där det inte är något konstigt att man ibland kan se hus som sticker upp.

Robert Thorstenson, ansvarig för projektutveckling på AP Fastigheter, säger:

"- Berggrunden är bra och området tål ett eller annat riktigt högt hus eftersom skuggorna faller ut över vattnet. Vi har ritat på ett 28 våningar högt hus längst ute på udden men det kanske inte räcker."

Det är det huset som syns i AP Fastigheters visionsbild och naturligtvis räcker det inte. Städer som är mindre än Stockholm i förhållandevis fattiga länder i det gamla östblocket bygger redan idag både högre, tätare och arkitektoniskt mer intressant än Stockholm, något vi kommer att återkomma till i en senare artikel här på Yimby.se. Det är glädjande att se den utvecklingsvilja och framtidstro som finns i dessa länder, men det är samtidigt farligt om Stockholm samtidigt inte kan återfå sin.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Philip (8 Maj 2008 00:33):
"området tål ett eller annat riktigt högt hus eftersom skuggorna faller ut över vattnet."

Var det därför ni placerade de 3 höghusen i samma läge ut med vattnet i Yimbyinlagan på Norra Djurgårdsgärdet? Kudos! (i sånna fall)
 0
Leonardo Frithunanthz (8 Maj 2008 01:03):
Philip: Japp! :-) Vi tänkte Waterfront och lät oss inspireras av det vackra läget vid vattnet och hur man bl.a. har gjort utomlands vid sådana lägen, i synnerhet i urban redevelopment-projekt.
 0
Gustav Svärd (8 Maj 2008 06:33):
Mm, och att det var just (nord)öst kust var med i tankarna, skuggor in mot övriga bebyggelse bara på tidiga mornar.
 0
Jonas Frejd (8 Maj 2008 07:38):
Husen i vår inlaga hade dessutom ett syfte av att dämpa hård vind från vattnet in mot land, detta uppnår man ju som sagt bäst med en waterfront och inte något enstaka hus.
När vi ändå är inne på aerodynamik så kan väl nämnas att gatorna inte bör gå 90 grader rakt in från vattnet sett, utan gärna vika av i någon riktning för att undvika vindtunnelseffekt.
 0
Björn Nilsson (8 Maj 2008 07:38):
Har ni kollat detaljer om ekonomi i byggande och förvaltning, brandkrav, improduktiva ytor i höga hus etc. med de som bestämmer vad som byggs? Det kanske finns synpunkter. En del sådant kom fram på Arkitekturmuseet för ett par dagar sedan. Jag gjorde några noteringar om detta: http:​/​/​bjornholm.​blogspot.​com/​20​0​8/​0​5/​om-​hga-​hus-​p-​ark.​.​

Om ekonomin gör beslutsfattarna tveksamma lär det vara svårt att bygga högt även om folk tycker att det ser fint ut. Finns det en gräns uppåt där ekonomin blir tveksam är det inte konstigt att byggherrarna fimpar några våningar på arkitekternas visioner. Money talks.

En detalj som inte nämndes på museet, men som jag hört av arkitekter på annat håll, är att det sociala livet inte mår så bra i riktigt höga hus. Folk ser varandra i hissen, det är i stort sett allt. De kanske är uppslukade av den fina utsikten i stället?
 0
Gustav Svärd (8 Maj 2008 07:49):
Det sociala livet? till skillnad från den otroliga grannsämja och umgänget med grannar som är standard i 4-6våningshusen i stan? Som jag ser är det ingen skillnad. Att man känner och umgås mycket kanske är regel i radhusområden, men tror inte det är skillnad beroende på om trapphuset är 5 eller 50 våningar.

Självklart är ekonomin en mycket viktig aspekt - att bygga över c:a 50-60 våningar gör man knappt ens på Manhattan just p.g.a. ekonomin. I Stockholm hamnar vinstmaximering nog på lägre nivå då marken är billigare och andra byggbestämmelser finns. Man kan rita in hus många skyskrapor som helst i en plan, men finns ingen som vill lägga pengar på att bygga så kommer inget byggas. Men att det ska göra att man inte tillåter höga hus är fel, tillåt dom i stdsplanen för området och så kanske det tar 20-40 år innan det är några höghus på plats, men den tiden får det ta! Allt måste inte planeras och byggas inom 5 år från första spadtaget i ett område.
 0
Niklas (8 Maj 2008 09:59):
Björn:
"En detalj som inte nämndes på museet, men som jag hört av arkitekter på annat håll, är att det sociala livet inte mår så bra i riktigt höga hus."
Finns det några studier som bekräftar dessa påståenden? Fast det kanske inte behövs: Svenska arkitekter VET ju vad som är bäst för det sociala livet. Varför skulle man annars inte ha byggt miljonprogramshus och fortsätter den traditionen än idag? Svenska arkitetker VET ju att dessa är så bra för det sociala livet. Nä! Inte ska vi dra lärdomar från utlandet. VI vet bäst. Eller?!
 0
Marre (8 Maj 2008 10:10):
Så j-a trist! Ren förort av 60-talsmodell, typ "hus i tallbacke". Vi får inte slösa bort citynära lägen på sånt!
 0
Niklas (8 Maj 2008 10:16):
"Stockholms Hamn vill fylla ut ett område i Värtan med sprängsten från Citybanan och Norra Länken och bygga ut hamnpiren vilket skulle öppna för bostäder."

Jättebra! Stockholms problem är ju just de alltför många och alltför breda "vattenrummen" (som St. Erik så vackert uttrycker det) som begränsar sambanden mellan Stockholms stadsdelar.
Årstaviken är ett annat exempel som absolut till stor del borde fyllas igen för att minska avstådet och öka sambanden mellan Södermalm och den (förhoppningsvis) framtida innerstadsdelen som sträcker sig från Årstaviken i norr till nuv. Årstafältet i söder.
 0
Anders Gardebring (8 Maj 2008 10:48):
Precis som Gustav säger så är ju problemet idag att hela områden planeras på ett bräde. Då finns det sällan ekonomiska incitament att nyttja marken effektivt, och vi får mattor av likartade hus i 5-6 våningar. Om man istället låter områden utvecklas mer dynamiskt, lägg en stadsplan men låt sedan området växa alltefterssom, såsom den gamla staden faktiskt växte, så blir situationen plötsligt en helt annan. Det finns en anledning till att man bygger på taken på husen i city, det finns ekonomi i det.
 0
Niklas Kock (8 Maj 2008 12:06):
Iof är skyskrapor billigaste sättet att bygga om räknar kostnad per kvadratmeter.
 0
Gustav Svärd (8 Maj 2008 12:50):
Nja, är ju en större investering att bygga högt också. Hörde på radion imorse att byggbolagen har svårare att få lån till byggen nu (slår så klart hårdast på mindre bolagen). Ju dyrare mark desto mer motiverat att bygga högre än normalt.

@Niklas (ej Kock) visst är de två punkthusen trista. Håller med helt om att det är att slösa ett citynära läge på att bygga förort. Hade man bara haft lokaler för butiker eller så det mesta av markplanet hade det inte varit lika förort alls. En pizzeria eller kontor åt nåt litet företag? finns möjligheter.
Att fylla i Årstaviken håller jag inte alls med om, men att den måste va skog hela vägen förstår jag inte alls. skogar vid vatten finns ju överallt i länet, inget unikt med det.
 0
Oskar Sirland (8 Maj 2008 13:05):
Med tanke på geografiska lägen kopplat till plats- och rumsperspektiv så kan ju allting, varje millimeter mark i hela världen rent teoretiskt klassas som unikt. Inte för att det är bra, men man kan ju om man är helt ute och cyklar, sen så är det bara tolkningsföreträdet som bestämmer om det är så eller inte.

Vad säger ni, är det en riktig analys av markplanering i staden?
 0
Olle J. (8 Maj 2008 13:28):
Den där mysiga betonväggen mot gatan med in- och utfart för bilar på skissen över punkthusen riktigt skriker klottervägg. Passar bra ihop med husen som det bara finns 2347 stycken i stort sett identiska kopior av runt om i landet.
 0
Mikael From (8 Maj 2008 14:52):
Ang. HSBs byggnation på Öregrundsgatan så har det varit ett jättebråk om denna byggnation och det har tagit åratal innan HSB vann över grannarna. Troligtvis fick de då kompromissa rätt duktigt om utformningen eftersom denna konstruktion i mindre utsträckning förstör utsikten för grannarna.
 0
Johan Eriksson (8 Maj 2008 14:54):
Först som sist: bebygg hela hamnen med bostäder och arbetsplatser och gör detta till en riktig stadsdel i innerstan med Gärdet som grön kil emellan!

Längre nere på Yimbys tråd om Årstafältet går jag igång ordentligt på den minimala (oftast) obefintliga inritandet av någon form av kollektivtrafik bland alla dessa ståtliga planer och det dröjde inte länge förrän mina ord besannades och det hände igen, bara bilar på illustrationerna!

Nåväl angående Värtan/Frihamnen/Loudden finns gudskelov redan "accepterade" men inte beslutade planer om att koppla ihop (upprustad) Lidingöbana med Djurgårdslinjens förlängning till Centralen via de redan existerande godsspåren i hamnen (som dock säkert kommer att läggas om och få mer "gatuprägel" men det finns ett självklart reservat) och de depåspår som kommer att dras från Djurgårdsbron via Oxenstiernasgatan och Lindarängsvägen till en ny vagnhall i Värta-, troligtvis Louddsområdet.

På så sätt berikas Sthlm med sin andra innerstadslinje sedan 1967, linje 6: Centralen-Norrmalmstorg-Djurgårdsbron-Radiohuset-Frihamnen-Värtahamnen-Ropsten och sedan vidare till Husarviken när det området bebyggs, och/eller som sagt 21an Lidingöbanan hela vägen till City med många nya passagerare påstigandes längs hamnen. Så det finns hopp! ;-)
 0
Patric Nilsson (8 Maj 2008 16:09):
Postade just en re-design av de två HSB husen på Öregrundsgatan.

http:​/​/​www.​facebook.​com/​photo.​php?​pid=​454497&o=​all&op=​.​.​
 0
Niklas (8 Maj 2008 17:23):
Johan:
Som sagt god kollektivtrafik är viktigt. Det intressanta med Djurgårdslinjen är att den kommer att korsa NSP på vägen till Värtan. I dagsläget är det öppna området mellan Värtan och Östermalm att betrakta som ett stort öppet blåsigt gräsfält med upptrampade stigar och en del idrottsfaciliteter. Med en spårväg och ny bebyggelse kan denna del av NSP uppgraderas till en riktig stadspark.

Lagstiftningen säger att "Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas"

Inte finns det väl speciellt mycket natur- eller kulturvärden på den gräsplätten (rätta mig om jag har fel). En uppgradering till park innebär i allmänhet inte uppförande av ny byggnation utan att man omformar landskapet, vilket inte borde stå i strid med lagstiftningen.
 0
Oskar Sirland (8 Maj 2008 18:26):
"Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas"

Lagen tolkas i stort sett så att du får inte bygga något där det inte redan står någon byggnad eller där asfalt ligger (när det gäller vägar/spår). I stort sett så är det omöjligt att få till stånd ny bebyggelse i NSP och någon förändring från vild, snårig skog till park är det inte heller tal om, denna plats är så starkt förankrad med miljövänner att man kan se sig i himlen efter förändringar innan lagen omformas.
 0
Anders Gardebring (8 Maj 2008 18:31):
Oskar: Rätt skall vara rätt.
Inte miljövänner. "Miljövänner".
För vad de inte inser är ju att det krampaktiga motståndet till och med mot bebyggelse utanför parken (då den syns inifrån den.. hemska tanke...) gör att vi fortsätter att sprida ut oss över fler och större naturområden på andra ställen. Att det dessutom gör det svårt att nyttja den enorma stadspark vi faktiskt har (eftersom dess gränsområden domineras av skräpiga slaskområden som ingen vill besöka, speciellt inte efter mörkrets inbrott) gör knappast saken bättre. Dagens tolkning av lagen är absurd. Tolkningen eller lagen måste ändras.
 0
Niklas (8 Maj 2008 19:25):
Det skulle ändå vara intressant vad "miljövännerna" skulle tycka om en konvertering till park av just detta område. Det är ju knappast så att det är någon ekologisk spridningskorridor, och om så skulle vara fallet så skulle väl inte stadspark vara ett hinder för spridning av ekologi. Redan idag så kan man se byggnader från denna del av NSP.

Att förtäta intill NSP och utforma en engelsk park eller liknande (som man ju idag hittar på Södra Djurgården eller Liljansskogen (andra delar av NSP)) vid denna del av NSP skulle kunna vara riktigt lyckat då även "miljövännerna" skulle kunna inse nyttan av att göra NSP tillgänglig för icke bilburna. Då har vi en avdramatiseringseffekt, vilket kan resultera i att eventuellt motstånd mot exploatering av parkens randområden kan minskas, då man inser att detta kan gynna parken.

Det lilla skulle med andra ord kunna ge det stora.
 0
Anders Gardebring (8 Maj 2008 20:09):
"Redan idag så kan man se byggnader från denna del av NSP."
Ja om det vore så väl.. Tyvärr så är det ju inte så, tidigare högre byggnader måste bevaras för att de är en del av det "kulturhistoriska" medan nya byggnader absolut inte får uppföras då de då bryter mot det kulturhistoriska... Därför blir den horribla gasklockan i stål kvar i Hjorthagen men nya byggnader i området byggs låga. Det är en i sanning absurd värld vi lever i.

Att förtäta intill NSP är idag förhållandevis svårt. Även modest bebyggelse stöter på hårt motstånd från ekoparkens "vänner". På sikt tror jag att deras agerande är att skjuta sig i foten, de behöver bli mer pragmatiska i sin syn på NSP och faktiskt acceptera att det är okej att se byggnader utanför parken i parkens utkant.
 0
Eric Thärnström (8 Maj 2008 20:42):
Angående höghus i Sverige
Självklart är det markpriserna som driver upp husen, men sen kommer praktiska problem på höjden. Stommen måste naturligtvis vara starkare, och vindens belastningar får självklart betydelse för hållfasthetskraven. Det håller nere höjden, då Sverige inte har så mycket erfarenhet vad gäller högt byggande. Det vore lite onödigt att göra en Vasa. Därmed inte sagt att man inte kan ta in utländsk expertis.
Sen borde man göra något åt Sveriges lagstiftning vad gäller brand. Den borde ta ett rätt stort kliv från 1800-talet, så att vi kan få bygga på riktigt.

Vad gäller det sociala livet så verkar den uttalande arkitekten ha en ganska förlegad syn på det. Moderna människor har ingen vidare kontakt med sina grannar ändå, oavsett hur man bor.

Ett höghus ska heller inte jämföras med ett torp, som någon klok människa nämnt. Det vore absurt. Ett höghus med 200 lägenheter ska jämföras med ett kvarter med 200 lägenheter, eller ett villaområde med motsvarande 200 bostäder.

Vad gäller utökande av befintliga förslag
Learn from the 60's or repeat it. Det stora problemet med 60- och 70-talet var tankesättet "Vi har en fungerande arkitektur, låt oss bara tredubbla den", så bygger man 9 likadana våningar istället för 3, men med samma arkitektur. Högre hus ska visas respekt. Man kan inte använda samma arkitektur på höghus som på "låghus", likaså med lagstiftning.

Vad gäller Årstaviken
Det är väl inget fel att fylla ut stränderna en aning för att få lite rakare strandlinjer. Man borde... åtgärda det lilla mysiga Dianelund också ;-)

Vad gäller övriga områden
Finnboda och Henriksdal borde väl ha en viss potential på sikt.
 0
Anders Ryding (8 Maj 2008 21:06):
Apropå NSP; har ni sett att man vid Husarviken har inhägnat ett stort område där det går betande kor. Ekoparkens vänner vill markera att det är viktigt med öppna landskap bla bla bla, står det på en liten skylt.
 0
Anders Gardebring (8 Maj 2008 21:35):
Eric:
Sverige har visst erfarenhet vad gäller höga hus. T.ex. bygger det svenska byggbolaget Skanska skyskrapor runtomkring i världen.
 0
Björn Nilsson (8 Maj 2008 22:03):
Jag skall höra efter om det finns några källhänvisningar till påståendet om dålig grannkontakt i väldigt stora hus. En not bara, i vänta på eventuellt besked: med tanke på att bättre kontakt mellan folk rimligen borde vara en bärande del av yimby:s och alla stadsteoretikers visioner är det konstigt att man nu kan hävda att folk har ju så dålig kontakt numera ändå att det inte spelar någon roll etc etc. Kan det bero av att det finns en del folk i yimby-svängen som egentligen bara är ute efter den där lägenheten centralt och struntar i resten av paketet? Tämligen narcissistiska personligheter alltså?
 0
Niklas (8 Maj 2008 23:47):
Björn:
Ja vi får se hur det står till med grannkontakt i höga hus. En viktig poäng med urbant innerstadsboende idag är att man har nära till spontana möten. Dock är det inte nödvändigt att mötena måste ske i samma trappuppgång.

Sedan är det ju skillnad på höghus och höghus. Grannsämjan i ett 20 vånings HLM-hus i någon segregerad Paris förort (dit folk kanske inte valt att flytta) är troligen sämre än i ett 20 våningshus på Manhattan (dit folk valt att flytta). Jag tror snarare att grannsämjan bygger på något som inte har med hushöjden att göra utan den sociala sammansättningen. Hur är det med grannsämjan i t.ex Turning Torso - Sveriges skyskrapa?

Det som YIMBY i huvudsak förespråkat är å andra sidan inte att alla bostäder ska ligga i skyskrapor. Vad de däremot förespråkat är att man i centrala lägen ska ha högre exploateringstal, genom en generell höjning av takhöjden, mer urbanitet, gärna med inslag av skyskrapor i kluster på sina ställen. Skulle verkligen den generella ökningen av antal våningar från 6 till låt säga 10 innebära någon skillnad för grannsämjan? Jag tror inte det.
 0
Dr Evil (9 Maj 2008 00:26):
Niklas: det tror jag. Det bör finnas ett samband mellan låg täthet och högre grannsämja och hög täthet och lägre grannsämja. Eller kalla det grannkontakt snarare.
 0
Anders Gardebring (9 Maj 2008 00:29):
Björn:
En sak som Yimby säger är att man skall bygga som folk vill bo. En del vill bo i en skyskrapa. Är det då rätt att säga till folk att "nä, det får du inte, för grannsämjan är sämre i sådana". (Huruvida stämmer eller inte lämnar jag därhän för nu, jag kan dock inte påstå att jag mycket mer än hejjar på mina grannar i det 6-våningshus i Stockholms innerstad som jag bor i idag...).
Problemet i Stockholms stadsplanering ligger ju just i den där typen av resonemang. Att man eftersträvar någon slags ideal som inte nödvändigtvis återspeglar vad folk egentligen vill ha.
Vissa vill ha de billiga hyresrätterna i 8-våningshuset där alla grannar hejjar på varandra. Bygg sånt. Vissa vill ha skyskrapan med lyxlägenheter. Bygg sånt. Helst i samma kvarter.

Dr Evil:
Det är möjligt att det är så. Å andra sidan uppfattar jag till exempel New York City som en mycket vänlig och trevlig stad. Jag känner mig välkommen där. Men återigen handlar det ju om vad människor vill ha. Vill man ha den "goda grannsämjan" i den lilla byn på landet så finns det ju faktiskt sådana. Stockholm är dock inte en by på landet och kan, och bör, inte heller byggas efter sådana ideal.
 0
Eric Thärnström (9 Maj 2008 00:57):
Anders Gardebring
Skanska är för övrigt ett företag som, istället för att exportera sitt folk, startar ett nytt företag i ett nytt land och använder lokal kompetens. Det var t.ex. inte svenskar som konstruerade 30 St Mary Axe i London. Skanska må härstamma från Sverige, men det är inte vidare svenskt utomlands. Så just Skanska är ett rätt dåligt exempel.
Turning Torso ritades och konstruerades av spanske Santiago Calatrava, som är både arkitekt och ingenjör (fler av den sorten, tack).
Men visst, Sverige har några höghus, och viss erfarenhet av det, men det är ju inte direkt utbrett. Brist på kompetens inom höghusområdet, men framför allt en ålderdomlig lagstiftning, är de stora hoten mot höga hus. Men vi har väl inget emot arbetskraftsinvandring, så vi kan alltid ta hit höghuskompetens utifrån.

Björn Nilsson
Det är väl inte grannskapet som är den viktigaste sociala faktorn när man väljer bostad. En bra grannsämja är väl aldrig fel, men det är ju inte den man lever på, socialt sett. Den sociala del som dock spelar roll är närheten till samlingspunkter, och dessa tenderar ju att vara mer utvecklade och besökta ju fler som har tillgång till dem.
Jag förstår inte vad som kan vara narcissistiskt med att skapa fler bostäder i centrala lägen. Vi säger ju knappast att det ska göras en lägenhet till, bara för oss. Vi säger ju att det ska göras flera hundra, kanske tusentals lägenheter som kan komma fler människor till del. Narcissism i det här sammanhanget skulle snarare vara att minska våningarna och sprida ut husen i parker som tar en väldans massa plats.

Niklas
Håller, som oftast, med.

Dr Evil
Vad jag personligen erfarit är grannsämjan som sämst i exempelvis villaområden. Där finns ett helt annat revirtänk än i höghus. Men överlag tror jag inte att det är någon större skillnad.
 0
Björn Nilsson (9 Maj 2008 09:26):
Orkar man inte med spontana möten med de närmsta grannarna kan man undra hur det blir med övriga kontakter. Att den frågan plötsligt anses mindre viktig tycker jag skumt (i och för sig är observationen realistisk, många gömmer sig i staden för att få bli anonyma och slippa skvallret på bruket, men i alla fall ...). Uttrycket narcissism var avsedd som tramp på tån för de personer som måste visa upp sig själv i all sin härlighet, bevisad genom innehav av lägenhet i Stockholm. Det fåtalet kvarvarande gamla stockholmare kanske inte är så förtjusta i den utvecklingen, men man kanske inte räknas längre?

Här är ett svar jag fick från min arkitektbekant angående frågan just om grannkontakter:
------------

Jag har inte just de studierna tillgängligt hemma. Istället skickar jag med några titlar som fokuserar på vandalisering, brott och allmän otrivsel i storskaliga höghusområden. Lawrences artikel är en översikt över annan litteratur.



Coleman, Alice (1985): Utopia on Trial. Vision and Reality in Planned Housing, London: Hilary Shipman.

Lawrence, Roderick (1997): "High-Rise Housing Reconsidered from an Integrated Perspective", in Madi Gray (ed): Evolving Environmental Ideals. Changing Ways of Life, Values and Design Practices, Book of proceedings, 14th conference of the International Association for People-Environment Studies, Stockholm: The Royal Institute of Technology, 1997.

Newman, Oscar (1973): Defensible Space. Crime Prevention Through Urban Design, New York: Col­lier Books.
 0
Anders Gardebring (9 Maj 2008 09:42):
Björn:
Som inflyttad Stockholmare (sedan 10 år tillbaka) så blir jag något förvånad över din senaste kommentar. Är jag som inflyttad alltså inte välkommen i "din" stad? Är jag "narcissistisk" bara för att jag har valt att bosätta mig just i innerstaden? Jag har inte valt att bosätta mig i innerstaden för att jag är "narcissistisk". Jag har valt mig att bosätta mig där för att jag gillar stadsmiljöer. Lokalt och nära utbud, många människor på nära håll. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att jag hejjar på alla jag träffar på, tvärtom så innebär ju många människor på samma plats normalt sett att det är ganska många av dem som man inte känner. Men det skapar liv i staden och det skapar ett underlag för den lokala service som jag uppskattar.

Dessutom, utifrån erfarenhet, kan jag konstatera att människor i större städer ofta är lättare att ha och göra med, de blir mer utåtriktade och sociala av den enkla anledningen att de måste för att fungera med människorna i sin omgivning. Sånt gillar jag.

Jag brukar prata om ditten o datten med kassörskorna på Konsum och personalen på Thaimat-stället. Är det automatiskt mindre värt än att prata med grannen i din värld? Nu har det byggts ett 17-våningshus i närheten, "Svea Torn". Då måste ju allting blivit så mycket sämre då? Nej. Faktum är att det blev bättre. Det har skapats affärslokaler för nya butiker i området i och med nybygget som jag nu kan gå till. En tidigare tom och outnyttjad plats har nu blivit plats för lägenheter för många Stockholmare. En gång när jag stod och fotograferade Svea Torn kom det fram en man i 50-årsåldern till mig. Han hade flyttat in i tornet för ett par veckor sedan. Han berättade att han stormtrivdes (och nej, han bodde inte högst upp). Yimbyit som han uppenbarligen var så önskade han dock att tornet hade varit dubbelt så högt.

Angående de sociala aspekterna så finns det som bekant mängder av höga hus runt om i världen som inte har dessa problem. Det handlar om planering och urban integration.

Ibland får jag känslan av att motståndare mot höghus är avundsjuka (nu säger jag inte så att det är fallet med dig Björn, det är bara ett konstaterande). De verkar tänka "jag får inte bo där, alltså skall det inte byggas".

Själv tänker jag, "kul, då får någon bo där och jag får något vackert att titta på och nya grannar".
 0
Johannes Hulter (9 Maj 2008 12:08):
Det här påminner en del om en tråd på Betongelit: http:​/​/​betongelit.​wordpress.​com/​20​0​7/​11/​22/​stadsliv-​ii.​.​

Själv håller jag (som vanligt) med Anders. Det viktiga är inte att grannar blir vänner (även om det säkert är trevligt) utan att de kan vara vänliga främlingar visavis varandra (jfr Jane Jacobs). I en fungerande urban miljö känner de människor som rör sig i området en "vänlig distans" till varandra. Och det är en mer komplex process än antal våningar, tror jag...
 0
Johan Eriksson (10 Maj 2008 12:09):
[b[Niklas: Anledningen till att jag skrev "med Gärdet som en grön kil emellan" var att jag "per automatik" applicerade spårvägen på nuvurande förhållanden och indoktrinerad som man kan bli av allt för många års påverkan av "lagomtänkandet", det slog mig inte ens in att föreslå någon bebyggelse på någon del av Gärdet därför att i spårvägsvärlden -till skillnad från "yimbyvärlden"- så finns (i Sthlm) inga storslagna visioner/nytänkande i själva utformningen av spårvägensgaturum!

Om ni tittar på sidan 51 (62) i denna SL-Pdf om Centralenförlängningen så ser ni deras (amatörmässigt ritade) förslag där spårvägen i Lindarängsvägen går längs trottoarkant som en buss och detta är ett av flera "generalfel" ett företag som alltför länge varit minst sagt avog till spårväg öht gör: De låter spårvägen -även i Hamngatan-Klaraberhsgatan enligt ett alternativ- åka slalom mellan körfälten likt en buss, det är bara det att spårvagnen inte är någon buss = pinsamt, "back to school" och punkt!

Som sagt, arkitekturvärlden har ett försprång i det att (nu äntligen) alternativa byggnadssätt åtminstone diskuteras (som här tex) medan det är så motigt att vara "visionär" (= realist skulle jag snarare kalla det iofs) att just mina batterier håller på att ladda ur helt efter denna snigelsirapväntan på att något ska hända, men samtidigt får man ha förtröstan då det så smått börjar lossna (iaf hos Landstinget) så sent omsider och mycket försenat lär det hända saker även om jag tycker människan som så är en idiot som alltid väntar in i det sista för att sedan ofta panikartat "sätta in åtgärder"!

Angående bebyggelse på Gärdet så vill jag inte se någon sådan söder om Lindarängsvägen på själva Ladugårdsgärdet men norr om denna kan gott de befintliga bostadsområdena längs Sandhamnsgatan, Kampenmentsbacken och Värtavägen förtätas men nog ska man spara en ordentligt utförd stadspark vid Filminstitutet, "Fågelberget" dvs söder om Kampenmentsbadet fast alltså mindre tull ytan än idag till förmån för fler bostäder!
 0
Anders Gardebring (10 Maj 2008 19:40):
Johan:
Som själv boende på Gärdet tycker jag, liksom du, att en del av det kvarvarande Ladugårdsgärdet gott kan bebyggas. Det är inte en "helig" plats, folk verkar tendera att glömma att hela det idag bebyggda område som kallas just för "Gärdet" en gång i tiden också var en del av ladugårdsgärdet. Likaså tycker jag att en ordentlig bit kan sparas och förädlas till stadspark istället för den stora, förvuxna och delvis nedtrampade gräsmatta som det idag är.
 0
Dr Evil (10 Maj 2008 21:19):
Någon kommentar till varför stockholmare är otrevligare än svenskar i övrigt? (Bevisat med egenhändigt upplevd empiri). Eller till att Parisarna är ökända sktistövlar.
 0
Johan Eriksson (10 Maj 2008 21:56):
Dr Anders Gardebring:
"Helig" tänkte jag inte direkt utan snarare gillar jag platsen även om den, som du säger, är nertrampad och lite ovårdad i största allmänhet. Iofs skulle jag vilja se andra delar som (just) Frihamnen/Värtahamnen men också Husarviken, Albano och Stora Lappkärrsberget bebyggas före man gav sig på "utmaningen" på Norra Djurgården men som sagt, kanterna på delen norr om Lindarängsvägen: visst!

Dr Evil:
Vad är poängen med "storstadstjäbbel" även om du kan ha rätt? -det leder bara till onödig pajkastning tror jag!
 0
Dr Evil (11 Maj 2008 00:02):
Johan: pajkastning mellan vilka?
Jag undrar bara vad man har för kommentar på ovanstående faktum, om det har något att göra med stadens storlek.
 0
Gustav Svärd (11 Maj 2008 00:42):
Det är inte faktum. Att vissa uppfattar Stockholmare som otrevligare kan bero på att vi förvänttas vara det och vissa verkligen vill att det ska va så när dom är här (usch va hemska 08or!).

Bevisat med egenhändigt upplevd empiri det var här det hela hamnade fel, vilket jag antar du visste i din argumentation. Så vad var det du egentligen vill påpeka?
 0
Eric Thärnström (11 Maj 2008 01:45):
Dr Evil
Som utomstående (icke-stockholmare) kan jag för egen del med min empiri konstatera att stockholmare har allmänt högre social kompetens än många andra här i landet. Men det gäller nog för mer tätbefolkade regioner överhuvudtaget. Övning ger färdighet, kan man säga.
 0
Dr Evil (11 Maj 2008 23:51):
Det är stor skillnad i bemötandet i stora städer jämfört med mindre. Samma sak med brottsligthet. Stora städer leder till ökad anonymitet och mindre känsla/empati för de man träffar. Anonymiteten underlättar också för brottslingar att verka.
 0
Oskar Sirland (12 Maj 2008 00:26):
Håller väl inte helt med, bemötandet i mindre städer är ju bara "bättre" om man passar in, annars så snackar ju folk bara bakom ryggen på en. Iaf min egenhändiga upplevelse och jag är uppväxt i en liten ort. Jag skulle välja storstaden framför småstaden alla dar i veckan. Jag anser att man inte kan jämföra dem utan bara säga vad som är skillnader, sen får folk avgöra själva vad dom är ute efter...
 0
Anders Gardebring (12 Maj 2008 00:40):
Jag måste hålla med Oskar här. Min erfarenhet som inflyttad Stockholmare säger mig att bemötande och social kompetens ofta hänger samman med stadens storlek. Övning ger färdighet helt enkelt.
 0
Lasse (12 Maj 2008 00:52):
En reflektion. Det här med att stockholmare är otreviga hör man ofta. Samma fenomen finns i många andra svenska städer, dvs folket från samhällena på landsbygden tycker att stadens folk är snobbiga, slutna, arroganta osv. Jag tror helt enkelt att det är så här: Eftersom flyttströmmen huvudsakligen går från mindre orter till större så är det alltid folk på den större orten som blir måltavla för den allienation som främlingar känner.
 0
Dr Evil (12 Maj 2008 10:28):
"Eftersom flyttströmmen huvudsakligen går från mindre orter till större så är det alltid folk på den större orten som blir måltavla för den allienation som främlingar känner."

För det kan väl inte vara så att människor i stora städer, inte stora småstäder då utan stora städer, verkligen ÄR mindre artiga och trevliga? Eller?
 0
Johannes Hulter (12 Maj 2008 11:05):
Drevil: Jag förmodar att du själv kommer från en småstad ;)
 0
Anders Gardebring (12 Maj 2008 11:08):
Kanske är det bara olika synsätt och angreppssätt på världen? Jag kan uppleva just klagomålen på storstadens arrogans från boende på mindre orter som just arrogant. Kanske är det så att den bekanta gamla jante har större grepp om småstaden medan man i storstaden mer tar för sig och inte skäms för det? Och att det sticker i ögonen på de som inte själva har vågat?
 0
Eric Thärnström (12 Maj 2008 12:26):
Jag står bakom Anders i den observationen.
 0
Lasse (12 Maj 2008 13:10):
Jag har bott i flera mellanstora och stora svenska städer och i nästan alla finns den där grejen mellan stad-landsbygd. Det är inte värre i de stora städerna än i de lite mindre städerna jag har bott i.

T.ex är Halmstad känt för att ha slutna invånare som är svåra att komma in på livet. Säkert inte så många av er som har hört det. Nej, men Halmstad är inte huvudstad heller så det påpekas inte jämt och ständigt. Men likförbannat är det så, bevisat med egenhändigt upplevd empiri. Och faktiskt också av en avhandling på högskolan i Halmstad.
 0
Lasse (12 Maj 2008 13:13):
Konstigt att det trots allt är så populärt att bo i innerstan i Stockholm. Där är ju risken störst att stöta ihop med de där otrevliga stockholmarna.
 0
Ragnar Lind (12 Maj 2008 14:21):
Men någon skrev här någonstans, att I New York är människor väldigt mycket artigare och vänligare än i Stockholm.. Kanske det inte finns något samband mellan ortens storlek och människors artighet/vänlighet.
 0
Anders Gardebring (12 Maj 2008 15:38):
Ragnar:
Det var nog jag som skrev det. Jag fick aldrig någon dörr kastad i ansiktet i NYC när jag var där senast. Det är ju däremot inte helt ovanligt i Sthlm. Bara för att ta ett exempel.
 0
Oskar Sirland (12 Maj 2008 16:02):
Jo det må vara så att forskning har kommit fram till att större städers invånare, jag har även hört det från professorer som föreläst. Men det viktiga är inte vad man kommer fram till med teoretisk forskning utan vad folk tycker i riktiga livet. Så ser jag på saken iaf, men ibland så så känns det som att man MÅSTE tycka så som forskningen säger, annars har man "fel". Det är väl ändå inte det som forskningens mål är? Att stigmatisera människor så att de känner utanförskap? Jag tror att det är viktigare att lyssna till forskningens resultat och sedan försöka hitta olika lösningar på olika platser, för att skapa miljöer som alla kan ta del av.
 0
Ragnar Lind (12 Maj 2008 16:30):
Folk är nog som folk är mest, var man än är i världen. Fast en del skillnader finns ju. Tempot i Stockholm är lite högre än här i Göteborg, det märker man när man går av tåget vid Centralen, och ska till tunnelbanan. I Umeå fungerar gågatan som en träffpunkt, så där står folk i klungor och pratar med varandra. Men inget av detta säger ju något om människors artighet/vänlighet i de olika städerna.
 0
Niklas (12 Maj 2008 17:25):
Jag själv är född i Stockholm och tror att landsortsbors klagomål på stockholmare delvis är befogade men att de inte i första hand grundar sig på att Stockholm är en storstad. Snarare är det så att man kan skönja en viss småstadsmentalitet i Stockholm, vilken folk utifrån med rätta kan reta sig på. Den bygger på en viss snobbism om att "Stockholm i första hand är till för Stockholmare" och att "utbölingar icke göre sig besvär".

Stockholm är en storstad och då boorde man kunna förvänta sig av dess invånare att de uppför sig som storstadsbor och har en öppen attityd till saker och ting (och folk).
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8574 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter