Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om nya Karolinska sjukhuset

 


I Solna planeras just nu det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. NKS kommer att radikalt förbättra integrationen mellan forskning, utbildning och själva vården. I dagsläget sker en omfattande bilpendling inom själva karolinska området. Dessutom är det mycket kostsamt att hålla igång alla nuvarande verksamheter pga renoveringsbehov. Det är helt enkelt billigare att bygga nytt.

YIMBY vill att NKS byggs för att bli ett av världens främsta universitetssjukhus utan att det görs avkall på urbaniteten. Detta har man lyckats relativt bra med. Det planeras tunnelbana till området och antalet parkeringsplatser har hållits nere då kollektivtrafikläget är utmärkt. Planen för området är att det skall byggas en rutnätsstruktur med publika verksamheter i bottenplanen som ansluter till den befintliga rutnätsstrukturen i Stockholms innerstad. Det är en utmärkt utveckling att införliva sjukhusets verksamhet i den levande staden istället för att som tidigare låta den vara en isolerad enklav. Det leder till ökad trygghet och trivsel, skapar bättre samband i staden och gör sjukhuset mer åtkomligt, vilket gynnar både personal, patienter och besökare.


Ambitionen beskrivs med följande ord:
"Det nya sjukhuset ska vara en del i staden och utformas med kvarter i ett nät av stadsgator. Sjukhuset med lokaler för vård, forskning och utbildning får många entréer med adresser ut mot gatorna och innehåller mot de större gatorna lokaler med hög grad av offentlighet, som butiker och restauranter."

Målsättningen är utmärkt och YIMBY håller helt med på denna punkt. Vi ställer oss också bakom planen i helhet, men det finns en del utrymme för förbättringar gällande områdets positiva urbanitet.

Det Akademiska stråket är bilfritt enligt planerna. YIMBY ser gärna att man ser över möjligheten att istället skapa en gångfartsgata. Det innebär att biltrafik är tillåten, men att den måste anpassa sig till de gåendes villkor. Det finns flera goda exempel på gångfartsgator att studera i exempelvis Göteborg.
Att bara tillåta gående på ett så brett stråk medför en viss negativ funktionsseparering. En lösning som liknar Akademiska stråket har provats i Stockholm i form av Södermalmsallén. Den är idag ett ödsligt och outnyttjat stråk som få människor visat sig använda. Både i fallet Södermalmsallén och Akademiska stråket finns det mer tillgängliga och lättnavigerade gator i kvarteren intill, och det är dessa som människor tenderar att använda. Vid en mätning som YIMBY gjorde på morgonen den 7 november 2008 kunde vi räkna till totalt tre mötande personer längs med hela Södermalmsalléns längd. Längs med Folkungatans hela sträckning, från Södermalmsalléns slut ner till Masthamnen kunde vi vid samma tid räkna till cirka 100 mötande personer (personer i mötande personbilar ej inräknade). Vidare bör frågan ställas om fördelarna med en gångbro över Solnavägen överväger nackdelarna med själva funktionssepareringen. Att mer än 30 000 fordon beräknas trafikera Solnavägen per dygn betyder inte att separering är ett måste. Korsningen mellan Kungsgatan och Sveavägen i Stockholm är ett exempel på att även gator med mycket trafik kan integreras väl i stadsbebyggelse.

De skisser som vi har tagit del av vad gäller det Akademiska stråket över Solnavägen hoppas vi inte är representativa för det tänkta slutresultatet. I det fall en sådan bro skall användas är dess gestaltning mycket viktig. Bron som presenteras i Gestaltningsprogrammet för tankarna till en trafikseparerad förort snarare än ett världsledande centrum för ”Life Science”.



Att det Akademiska stråket planeras med utbildnings- och träningslokaler, caféer och andra mötesplatser är utmärkt och en viktig del i att skapa ett levande stadsrum. Det är viktigt att Akademiska stråket inte uppfattas som en privat yta som endast är till för KS.

Angående gatornas struktur så har detaljerade beskrivningar funnits tillgängliga för Solnavägen, Karolinskavägen, Gävlegatan och Parkgatan. Av dessa är det endast Solnavägen som vi anser som lämplig. De övriga gatorna innehåller sidoområden mellan fasader och gångbanor vars nytta vi har mycket svårt att se. Erfarenheter visar tvärtom att dessa tenderar att bilda en barriär mellan de gående och själva verksamheten, det finns redan alldeles för många sådana områden i just Solna. Genom att ta bort sidoområdena frigörs yta för att anlägga cykelbanor längst gångbanorna på Parkgatan och Gävlegatan. På Karolinskavägen kan man istället behålla samma mängd grönyta men flytta dessa mot mitten av gatan och plantera träd på denna ihopsatta yta.

Solnavägen är självklart den viktigaste länken mellan Stockholm och Solna, men det betyder inte att man inte ska utveckla urbana tvärstråk. Dessa är oerhört viktiga för att skapa en levande stadsdel, utan dem riskerar vi att istället få en stadskuliss. Mer omsorg bör läggas på dessa.

Plansidan hos Solna kommun finns här.
YIMBY:s yttrande kan laddas ner här.
 
(DN)
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Theodor Adolfsson (18 December 2008 03:14):
Det heter karolinskaområdet men Karolinska vägen.

"I dagsläget sker en omfattande bilpendling inom själva karolinska området."

"Angående gatornas struktur så har detaljerade beskrivningar funnits tillgängliga för Solnavägen, Karolinskavägen, Gävlegatan och Parkgatan."
 0
Eric Thärnström (18 December 2008 07:09):
Theodor Adolfsson
Känns ju bra att det inte fanns något annat att anmärka på.
 0
Johannes Hulter (18 December 2008 12:14):
Bra yttrande (as usual)!

Och roligt att man iaf försöker bygga urbant och bygga ihop staden. :)
 0
Jonas Frejd (18 December 2008 12:24):
Just gångfartsgator tycker jag är ett intressant alternativ, känns helt rätt i detta fallet.
 0
Patric Nilsson (18 December 2008 14:07):
Bra påpekande om gångbroar som för det mesta är mycket negativa för ett områdes urbanitet. Min enda andra invändning är att arkitekturen är lite monoton.
 0
Karl (18 December 2008 14:17):
Gillar yttrandet, men jämförelsen med Södermalmsallén haltar lite. Det kommer ju vara fullt med folk längs stråket oavsett om biltrafik är tillåten eller inte, med tanke på hur många som arbetar i området. En spontan jämförelse jag kommer på att stråket genom Campus Valla på Linköpings universitet, om det är bekant. Det lever även utan bilar.

Jag har inget emot en gångfartsgata där annars, men jag tror inte det kommer göra så stor skillnad.
 0
Daniel (18 December 2008 14:57):
Jag vill inte skriva så mycket utan att ha läst sakerna. Men är det den föreslagna bron som man ser på bilderna? Nu vill inte jag verka gnällig, men 60-70-talet är inte stadsplaneringens guldålder precis kvalitetsmässigt sett. Den är skitful och det finns massor utav snygga broar som kan integreras väl i dagens arkitektur.
Dessutom om man lyfter den än en våning så kommer det inte att kännas att man går under en gångbro som det annars lätt blir.
Eller varför inte en gångtunnel till för personal eller dylikt.
Vill ta ett exempel från Sahlgrenska i Göteborg. Där är gångbroarna såpass högt uppe så man upplever dom knappt. Dessa går dessutom mellan byggnader och är inglasade.
 0
Anders Gardebring (18 December 2008 15:54):
Daniel:
Det är en av de saker som vi kritiserar i yttrandet.
 0
Johan Eriksson (18 December 2008 18:17):
Bra bra men inte en böjd byggnad eller böjd nånting utan väldigt rakt och symmetriskt a lá datorprogram alltihop, men det kanske är så det måste vara i ett "funktionellt" sjukhusområde oavsett tidsålder? -ingen F Gahry här inte ;)

Här känns det som om de säkert fyllt alla normer/planbestämmelser enligt konstens alla regler och det blir säkert just funktionellt men lite fantasi och lekfullhet kan vara extra uppskattat om man haft oturen att hamna på sjukhus, och inte minst för de som jobbar där....

Tittade lite på trafikplaneringen och här är det tyvärr tvärtom, stomlinjerna bör dras så rakt som möjligt (och nu hade man chansen) men 2an fortsätter att zick-zacka sig norr om Vanadisvägen, missar själva Norrtull utan går på dess bakgata. Och naturligtvis och återigen tyvärr så finns ingen framförhållning i planerna vid ev konverterande av stomlinje 2 (främst) och 3 till spv utan man tänker för stunden: "det är så bra med bussar för de kan ju alltid köra runt....."
 0
Anders Gardebring (18 December 2008 19:39):
Johan:
Goda synpunkter. Kolla gärna lite i yttrandetrådarna i forumen o se om det är något där som du har synpunkter på. Nu är ju yttrandet redan inskickat och kan således inte efterjusteras.
 0
Fredrik Sundqvist (18 December 2008 19:49):
 0
Mic (19 December 2008 16:57):
Johan: MYCKET befogad kritik, men är inte Gehry just epitomet av överdatoriserad arkitektur? Han gjorde CAD-arkitektur innan själva CAD-programmen fanns! Men jag förstår såklart vad du menar med böjar och håller med dig helt och hållet.
 0
Niklas (19 December 2008 18:12):
Karl:
Liknelsen med Södermalmsallén är ytterst relevant.

I planförslaget har man helt separerat akademiska stråket från Solnavägen (genom gångbron i kombination med en garagenedfart). Detta kan direkt jämföras med den mer eller mindre konstlade abrupta nivåskillnaden mellan Folkungagatan och Södermalmsallén.

Skillnaden mellan de två ställena är att här har vi en verksamhet som kommer att ge lite mer liv under dagtid. Tyvärr tror jag att hindrena mellan A.stråket och Solnavägen gör att folk främst tar sig till arbetsplatsen via Entrégatan och sedan Gävlegatan. A.stråket ter sig som ett onaturligt stråk och kommer bara att användas av dem som ska ta sig mellan olika delar av KI. Nattetid kommer ingen vilja att röra sig där.
 0
Niklas (19 December 2008 18:35):
Aj, såg inte detta förrän nu:
Såg nu i trafik PM:et (http:​/​/​www.​solna.​se/​upload/​ChJ/​Projekt/​Nya%20​Karolinsk.​.​) att viktiga gator i området planeras med 2 meters "grönremsa" på 2-2,5 meter mellan G/C-bana och bil-/bussutrymmet. På Solnavägen planeras för sådana på båda sidor.

På de andra gatorna i området planerar man in minst en grönremsa plus sidoutrymme mellan byggnad och trottoar. Här skulle man alltså ha tjänat in 4-6 meter i bred per gata. Jag har inte heller förstått vilket syfte dessa sidoutrymmen tjänar. På lokalgatorna är det tänkt att man ska cykla på gatan. Hade man skippat grönremsan + sidoutrymmet hade man fått plats med en bred cykelbana istället.

Detta ska väl vara en del av en expanderad innerstad? Hur tänker de?
 0
Anders Gardebring (19 December 2008 18:56):
Niklas:
Vi påtalar problemet med "grönremsorna" i yttrandet.
 0
Pontus (22 December 2008 17:16):
Kritiken som bör riktas mot nya sjukhuset (och som har yttrats) är snarare att det är för tätt byggt. Nya studier visar att sjukhus ska vara glest byggda för att minska spridning av vårdrelaterade sjukdomar som är ett gissel i dagens vård.
Tyvärr kan man väl säga, hade varit trevligare med tät urbanism.
 0
Pontus (22 December 2008 17:20):
En till grej som jag glömde: Bron finns redan.
 0
Eric Thärnström (22 December 2008 18:03):
Pontus
Mycket intressant iakttagelse, egentligen! Så glesa sjukhus minskar smittspridningen. Men är inte de flesta sjukhus ändå sammankopplade med t.ex. tunnlar och broar just för kommunikationens skull så att smittorna sprids ändå? Kan inte huskropparna också, för den delen, isolera sina system från varandra utifall att en "epidemi" utbryter? På vilket sätt "smittar" glesa sjukhus mindre? Det vore väldigt intressant att veta.
 0
Anders Gardebring (22 December 2008 23:27):
Pontus:
Ett helt felaktigt påstående. Det nya sjukhuset kommer minska smittspridningen då varje patient kommer att ha ett eget rum, till skillnad från dagens salar där flera patienter finns i samma rum. Smitta sprids naturligtvis primärt inom byggnader! Hur långt det är mellan varje respektive byggnad är i sammanhanget ganska oviktigt, speciellt då, som Eric påtalar, byggnaderna normalt ändå är sammanbundna.
 0
Pontus (23 December 2008 01:32):
Anders: Det finns egentligen inga felaktiga eller korrekta påståenden i frågan - det är en pågående debatt (såvinda inte du vet någonting som vi andra inte vet). Jag la ingen personlig värdering i inlägget, vidarebefodrade bara den debatt jag själv hört på KS. Som jag förstår det är det tillräckligt allvarligt för att utredas vilket tyvärr kanske kommer fördröja nybygget.
Sjukhussmitta är ett växande problem och hur det kan avhjälpas med ett sjukhus struktur och organisation har på senare tid fått allt mer fokus.
Patient-patient smitta är ett problem, vilket kan underlättas med fler vårdrum med färre patienter per rum och mindre avdelningar som du påpekade - men det är troligtvis inte det största problemet och det utesluter inte att man kanske måste bygga ett mer utspritt sjukhus.
De främsta smittspridarna är personalen. Teorin om att ett större sjukhus med fler avskilda byggnader skulle vara bättre bygger bl.a. på att man önskar minska den onödiga kontaktet mellan personal från de olika avdelningarna i deras delade faciliteter (lunchrum, trapphus, korridorer etc).
Ur ren smittspridningssynpunkt är ett sjukhus med utspridda byggnader att föredra kontra ett tätbyggt sjukhus, även om ventilation och avlopp skills mellan de olika avdelningarna i det tätbyggda. Det är den mänskliga faktorn och mängden mänskliga kontakter som är gisslet.
Det kvarstår dock ett behov av snabba transporter och kontakt i form av sammanbyggda kulvertar mellan byggnaderna (som du och Eric påpekade) - detta är den nödvändiga kontakten mellan avdelningar som måste finnas i ett sjukhus.
Hur man ska sammanföra de två motsägande kraven är inte helt säkert - varför en debatt föreligger och kritik har riktats mot det inneliggande förslaget om att det är för tätbyggt.
Förutom kontakt-faktorn finns dessutom problemet med smittor som härbärgerar i själva lokalerna, som t.ex. legionella. Huruvida det finns någon teori som säger att det skulle avhjälpas med ett utspritt sjukhus vet jag inte, men att ett tätbyggt sjukhus skulle göra det har jag svårt att tro.

Personligen ser jag helst att sjukhuset byggs tätt, högt och gärna integrerat i den omgivande urbana miljön - men det är ur ren estetisk synvinkel.
 0
Niklas (23 December 2008 13:19):
Pontus:

Man ska tydligen undvika den "onödiga" kontakten mellan personal (enligt teorin om glesa sjukhus). Detta borde man, genom planering, kunna åstadkomma inom en och samma byggnad. Att genom planering skapa onaturliga hinder har vi under 70 år varit väldigt duktiga på här i Sverige (se bara på alla förortsenklaver). Varför skulle detta inte fungera här?

Sjukhuset kan gärna få byggas i mindre kvarter, men med ordentlig höjd.
 0
Pontus (23 December 2008 15:00):
Niklas: Jo det är ju det som är frågan om man kan eller inte.
Jag säger inte att det är nått som är att föredra rent estetisk - påpekar bara att det är ett problem som har framlagts i debatten och hur man tänkt sig lösa det vet jag inte.
 0
Eric Thärnström (23 December 2008 21:03):
Pontus
Jag tycker att det här är intressant! Man ska alltid utmana sina egna övertygelser, så det här måste vi diskutera vidare. Jag antar att diskussionen kring det här ämnet i samband med KS har kommit mycket längre än så här, åt det ena eller det andra hållet, men vi kan ju ändå diskutera saken ur ett Yimbyperspektiv.
Att personalen ligger bakom smittspridningen är kanske inte så konstigt, för då har man verkligen kommit ner till den minsta gemensamma nämnaren. Här har vi ett geografiskt och ett organisatoriskt problem. Det geografiska är ju att en tätt verkande (boende och arbetande) befolkning har en större smittkapacitet, smittar fortare. Ur det perspektivet, enbart, är det totalt värdelöst att bygga en tät stad, än mindre ett tätt sjukhus. Men samtidigt: Hur kan man åtgärda det? Ska man sprida ut sjukhuset genom att skapa större utrymme mellan husen, eller genom att dela upp sjukhuset och sprida avdelningarna till andra platser? Det löser egentligen inte problemet, eftersom så länge sjukhuset ligger centralt kommer människor att gå ut och in och passera. Den geografiska lösningen på smittproblemet är alltså att placera sjukhuset långt åt fanders från all annan form av civilisation, och sätta sjukhuset i karantän. Det organisatoriska problemet skulle vara att personalen har för bra intern kontakt och således en alldeles för stor omblandning. Lösningen på det är att verkligen dela av alla avdelningar, eller åtminstone ge varje avdelning faciliteter så att den kan försörja sig själv (typ lunchrum, lager och liknande). Då har man löst det också.
Då sjukhusen behöver just bra kommunikation (ambulanser, helikoptrar, drop-in) så motsätter det sig alla dessa åtgärder. Inte lätt eller.
 0
Niklas (13 April 2009 19:49):
Några av SBF:s kommetarer til inkomna yttranden:

"Parkering

Efter önskemål från S. läns landsting har användningen av kvarteret vid det sk. Oljeberget ändrats så att parkering är möjlig i hela byggnaden. Den infart till parkering under Akademiska stråket som i samrådet föreslogs från KI-området och under Solnavägen har utgått ur planförslaget"


Det verkar som att det blir fler parkeringsplatser. Själv föreslog jag att garageinfarten skulle flyttas för att kunna åstadkomma ordentlig t-korsning mellan Solnavägen och Akademiska stråket.

"Miljöfrågor
Efter samrådet har kompletterande bullerutredningar tagits fram. Planförslaget bedöms vara genomförbart inom ramen för gällande riktvärden om hänsyn tas vid utformning av nya bostäder. Bostäder placeras inte i närheten av helikopterplattan. Luftkvaliteten har utretts och miljökvalitetsnormerna för luft bedöms inte komma överskridas inom planområdet.

Förorenad mark har påträffats inom området. Denna kommer att saneras
"

Tydligen har man kommit fram till att bostäder inte får finnas i närheten av helikopterplattan. Detta måste betyda att man måste anstränga sig ytterligare att få in fler bostäder i de delar av området som inte ligger nära plattan. Annars blir tätheten helt klart lidande.

Övriga frågor
Akademiska stråket har en viktig funktion att fylla som koppling mellan KI Campus och det nya universitetssjukhuset.

Det är viktigt att sjukhusets fasad mot Solnavägen får en omsorgsfull och medveten gestaltning. Det som kommer att möta sjukhuset på Karolinska institutets sida kommer att hanteras i kommande detaljplaner.

Detaljplanen har kompletterats med en bestämmelse som ger planstöd så att akademiska stråket kan utgöra gemensamhetsanläggning. Helikopterplattans läge har definierats tydligare på plankartan.

Synpunkter som berör påverkan under byggtiden är inte planfrågor utan får hanteras på annat sätt.

Många av tankarna i Bo Trygg +5 genomsyrar förslaget där sjukhuset inordnas i en stadsstruktur med utåtriktade verksamheter i byggnadernas bottenvåningar.


Det framgår inte var de menar med gemensamhetsanläggning. Det är bra att man vill ha utåtriktade verksamheter. Frågan är om akademiska stråket räknas som något inåtriktat.
 0
Martin Ekdahl (10 Februari 2011 01:13):
Här är en sen fundering i ämnet. Stockholm anno 2011 dras med fyra major problem: Bostadsbristen, infrastrukturen, arbetslösheten och vårdköerna. Tillåts visionerna om NKS och Norra stationsområdet leva ut till sin fulla potential så är det ett rejält bidrag i kampen mot dessa fyra ryttare. Men då krävs det också att politikerna inte fegar ut och vattnar ur även dessa planer tills inget annat blir kvar än ekot av vad som kunde ha varit.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8596 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nomineringar till år 2018:s YIMBY-pris
27 September 20:22 av Sofia Buhrgard
Politikerveckan Järva
19 Juni 14:32 av Sofia Buhrgard

@yimbysthlm på Twitter