Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Gustavslundsvägen i Alvik

 


YIMBY har lämnat in ett yttrande om byggplaner vid Gustavslundsvägen i Alvik.

Den föreslagna exploateringen är ett mycket välkommet tillskott till Alvik. Förtätningen är mycket positiv och den har en potential i att markera Alvik som en tydlig stadsmiljö på sikt. Fler förtätningar behöver dock göras för att nå dit. Planförslagets målsättning att omvandla Gustavslundsvägen till en levande gatumiljö är mycket välkommet, speciellt vill vi påtala det positiva i att bebyggelsen planeras med lokaler i bottenplanen och att det höga huset planeras som en naturlig del av gaturummet med direktkontakt med gatan. Precis som anges i plandokumenten kommer detta att skapa en tryggare miljö. Att ersätta ett ytslösande parkeringsdäck med ett höghus ser vi som utmärkt. Vi finner det också mycket positivt att höghuset har getts ett intressant arkitektoniskt uttryck som kommer att bli ett landmärke även på grund av sina arkitektoniska meriter.

Den föreslagna gestaltningen av gaturummet mot de nya bostäderna och lokalerna i Racketten II är i planförslaget otydligt beskrivet. På situationsplanen ser ytan ut att vara gestaltad som en miljö av omväxlande stenlagda ytor och gräsytor.



På visionsbilderna över förslaget ser dock denna yta ut att istället vara gestaltad som en ren gräsyta. På bilden av gångstråket på sidan 6 i programhandlingen kan man se en hårdgjord yta som gränsar till en gräsmatta, helt utan passagemöjligheter ut mot gatan.



Det är av yttersta vikt att situationsplanens upplägg får gälla, med tydliga kopplingar ut mot gaturummet. Rena gräsmattor mellan bebyggelse och gata, så som vi kan se på sidan 4 och 6 är oförenliga med idéerna om en stadsmiljö.

Även vad gäller gaturummet intill de nya bostäderna och lokalerna i Racketen 8 har vi synpunkter.



Den nya gym- och kontorsbyggnaden i 3 vån ut mot Gustavslundsvägen är ett positivt tillskott, men vi ställer oss frågande till dess planerade gestaltning mot gatan. En stängd sockelvåning riktad mot en gräsmatta vars enda funktion är i formen av ett oönskat impediment i gaturummet är knappast förenligt med det uttalade målet om en mer stadslik miljö. Över den aktuella gräsmattan löper det idag en gångstråk (som har försvunnit på planbilderna), vilket tydligt visar att gräsmattan inte fungerar som tänkt. Detta bör avspeglas i den lagda planen. Lämpligtvis omgestaltas ytan till någon form av torgyta alternativt bebyggs. Den nya gym- och kontorsbyggnaden bör gestaltas om så att fönstren får gå ner närmare marknivå för att skapa ett mer inbjudande och levande gaturum. Då det öppna utrymmet framför byggnaden (som idag upptas av gräsmattan) är ganska stort är det också lämpligt att öka på tillbyggnaden med 1-2 plan för att skapa ett intimare stadsrum. Ingång till byggnaden bör ske i markplan. Trappan som i planförslaget är förlagd utanför byggnaden kan med fördel istället placeras i byggnaden. En trappa utanför byggnaden på det sätt som visas i planförslaget uppfattas som en barriär och passar inte heller hemma i en stadsmässig miljö.

Höghuset och den planerade niovåningsbyggnaden intill innehåller butiker i bottenplanet. Detta är, som vi redan påtalat, utmärkt. Däremot finns inga publika lokaler planerade för Racketen 8. Risken är därför stor att stråket kommer att uppfattas som ödsligt och som en ren transportsträcka för den som inte har ett ärende till fastigheterna i Racketen 8. Därför bör minst en butikslokal placeras i entreplan i den nya tillbyggnaden. Ett butiksläge här har god potential, med både besökare till Salkhallen, liksom förbipasserande i området.

Det är utmärkt att man i planförslaget planerar för en ny förskola. Bebyggd yta bör utnyttjas effektivt och YIMBY förordar därav alternativet med förskola i bottenplanet i bostadshus istället för i en separat lågdel.

Överlag är skrivningarna om omgestaltning av gaturummet goda. Stora parkeringsytor tas bort och ersätts av parkeringsgarage och parkering längsmed gatan. Nya och bredare trottoarer anläggs. Dessa åtgärder välkomnar vi.

Planområdet är mycket välförsörjt med kollektivtrafik. I programhandlingen kan vi läsa:

”Förutom tunnelbanan, Nockebybanan, Tvärbanan och busstrafik till Bromma flygfält finns busslinjen till Spånga station, lokalbussar till Minneberg och Abrahamsberg samt nattlinjer. Alvik är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiknätet. Vid Runda vägen finns också en hållplats för Tvärbanan, kallad Alviks strand. Enligt SL´s planer kommer Tvärbanan år 2012 att förlängas norrut till Solna. Ytterligare utbyggnad med en förgrening till Kista, vilket medför ett tredje spår, ligger senare i tiden. Tvärbanan har idag 7,5-minuterstrafik. Planer finns att utöka till 5-minuterstrafik år 2012.”

Vi finner det därför synnerligen anmärkningsvärt att de föreslagna bostäderna planeras med parkeringstal 1,0. Man räknar således i planerna med att samtliga hushåll kommer att äga en bil,vilket är långt högre än Stockholms faktiskt bilinnehav i stadsmiljö. I planen nöjer man sig således inte bara med att reaktivt utöka behovet av trafikytor (vilket i sig är ett problem) utan uppmuntrar till och med aktivt ett utökat bilägande. Detta ser vi som djupt problematiskt. Målsättningen måste vara att istället öka andelen kollektivtrafikresenärer. Ett onödigt högt parkeringstal kommer också att innebära en större ökning av trafik i plankorsningen med tvärbanan vid Gustavslundsvägen. Vidare anges det i samrådshandlingen att Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage vid Alviks Torg är underutnyttjat vilket gör det höga parkeringstalet än märkligare.

I kvarteret Sädesärlan 6 i Stockholms innerstad, som också är välförsörjt med kollektivtrafik, har man lagt parkeringsnormen på 0.55, vilket visar att det bevisligen går att planera för ett lägre parkeringstal. Det är ytterst viktigt att i planeringen kunna använda olika trafikplanering i olika byggnadstypologier. Stadsmiljöer skiljer sig från glesa förorter och villaområden, och det måste avspeglas även i trafikplanering och parkeringstal. Alvik är i ÖP99 utsett som stadsutvecklingsområde. Är det stad man vill uppnå måste det orimligt höga parkeringstalet sänkas.



Då Alvik är utsett som ett stadsutvecklingsområde ser vi gärna att stadsbyggnadskontoret framöver tar ett större grepp på området och tar fram en stadsutvecklingsplan där möjliga förtätningsytor sätts i ett större och längre perspektiv. En sådan stadsplan bör spänna över ett antal år och alla ytor behöver inte bebyggas direkt. Tvärtom kan en stor plan, men med successiv utbyggnad, skapa en mer dynamisk och intressant miljö än en plan där allt detaljplaneras på en gång. Samtidigt ger just en stadsplan den övergripande planeringen för att bygga sammansatta och välfungerande stadsmiljöer.

Drottningholmsvägen och tunnelbanespåren är idag en mycket stark barriär mellan Alvik och Traneberg. Denna barriär måste på sikt åtgärdas. Den naturliga platsen att börja med en sådan stadsläkning mellan Alvik och Traneberg är vid tunnelbanestationen. Drottningholmsvägen och tunnelbanan genomgår just nu en överdäcknings- och bebyggelseprocess vid Lindhagensplan, som kan tjäna som god förebild för en framtida stadsläkning vid Alviks tunnelbanestation.
 
Plansidan hos stadsbyggnadskontorat kan hittas här.

Hela YIMBY:s yttrande kan läsas här.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Lucas Stensö De Marie (11 Januari 2009 21:21):
Gillar utformingen på byggnaderna men färgerna (färgen?) är alldeles för tråkig. Att byggnaderna ska färgas i askgrått ser inte jag som något positivt. Vad är det för fel på de varma färger man kan se i innerstaden när visionerna ändå är att skapa ett mer stadsliknande område?
 0
Leonardo Frithunanthz (11 Januari 2009 21:28):
Mycket bra yttrande! Beröm till er som har jobbat med det!
 0
Lucas Stensö De Marie (11 Januari 2009 21:39):
Absolut, håller med förgående talare!
 0
Martin Ek (11 Januari 2009 21:45):
Lucas, varför måste det vara likadan innerstad som den vi har i dag som byggs? Tycker att det är helt okej med en askgrå byggnad sålänge färgsättningen på området inte blir monoton.

Ursäktar om jag överanalyserar nu, men jag tycker att det ligger lite för mycket focus på att vi har den ultimata staden i innerstan. Att allt nytt borde byggas exakt likadant. Visst är det bättre att bygga innerstad än den nybebygelsen som ofta förekommer i dag, men jag tycker att vi borde vara mer öppna för något nytt och bättre...
 0
Lucas Stensö De Marie (11 Januari 2009 22:09):
Martin:

Absolut! Man behöver inte snöa in sig på att de nuvarande innerstaden är den fulländade modellen, men att färgsätta nytänkade byggnader med grått(!) går inte hand i hand i min mening. Det är väldigt stelt och tråkigt, grått kan vara snyggt i kombination med andra färger men ensamt ser bara dystert och fantislöst ut.
 0
Johannes Hulter (11 Januari 2009 22:19):
Bra jobbat och väldigt välformulerat - "synnerligen anmärkningsvärt" - music to my ears!
 0
Anders Gardebring (12 Januari 2009 01:01):
Mycket yttranden har vi fått iväg på sistone. Kul tycker jag. Glöm inte att titta in i forumen för att påtala era synpunkter till Översiktsplanen också! Sista chansen nu, dokumentet skickas in måndag kväll:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​274
 0
Johan Eriksson (12 Januari 2009 03:59):
Ett "me too-inlägg" till men ni är så kompetenta och välformulerade! :)

"parkeringstal 1,0" och "Planer finns att utöka till 5-minuterstrafik år 2012.” = samma gamla visa, att kunna men inte vilja, k-trafiken ska tydligen alltid ligga snäppet efter, kommer vi inte åt de här parkeringstalen politiskt(?) så fortsätter bara det här byggexemplet att lägga normen, -hur uppnås en ändring på den?

(Extra tragi(komi)skt är det när vi vet att det redan är trångt på den populära tvärbanan idag varför SL beställt fler nya vagnar så att man kan köra tätare och med dubbla tågsätt hela dan. Hur ser det då inte ut 2012?...)
 0
Niklas (12 Januari 2009 08:22):
Mycket bra! Speciellt är det bra att man nämner ordet "stadsplan" mot slutet. Det är precis vad som behövs och bra att det nu nämns i ett yttrande.

Vad gäller Drottningholmsvägen skulle jag nog hellre dock se att det konverterades från trafikled till pulsåder/stadsgata i paritet med Sveavägen och Götgatan, även om höjdskillnaden är en försvårande faktor i detta område. Däremot bör man absolut arbeta för att Drottningsholmsvägen och Ulvsundavägen längre ut blir rena stadgator.
 0
Eric Thärnström (12 Januari 2009 10:36):
Martin Ek
Du har en poäng där. Innerstaden i Stockholm är knappast fulländad, och den har nog också sina brister. Men så länge man inte kan komma på något helt nytt så står det mellan innerstad, förort eller villamatta. Det ligger mycket empiri bakom innerstadens koncept, varför det borde vara det enklaste sättet att uppnå ett bra resultat.

Jag ser det som att man måste leta sig tillbaka till spåret igen. Vi spårade ur under modernismen, och nu måste vi söka oss tillbaka till spåret igen. När vi gjort det kan vi börja tuffa framåt igen. Ergo: Vi börjar med att bygga rätt, och sen kan vi utvecklas.
 0
Johannes Lilleberg (13 Januari 2009 09:17):
Som jag förstått det har Skönhetsrådet tyckt till om två saker. Dels vill de att byggnaden ska vara något lägre och för det andra vill de att man ska tänka mer på utseende på "baksidan" av huset.

Det sista kan jag hålla med om men inte det andra. För mig har höghuset två starka karaktärer. Dels är varje våning som en skiva som är staplade på varandra lite stökigt. Dels är höghuset lite halvmånformat. För mig påminner huset om en gotländsk rauk. Om man tar bort toppen av huset så försvinner halvmånformen. Då ser det inte ut som en rauk för mig. Då försvinner höghusets starka personlighet enligt mig. Att ta bort toppen är för mig detsamma som att försläta byggnaden och det är inte bra då vi behöver mer mångfald i Stockholm.
 0
Anders Gardebring (13 Januari 2009 09:47):
Att sänka byggnaden vore naturligtvis djupt olyckligt då det då bara blir ännu en "stubbe". Höghus måste ha ett fungerande förhållande mellan husets bas och dess höjd. Om höjden är för låg i förhållande till dess bas upphör byggnaden att arkitektoniskt fungera och blir bara en tråkig stubbe.
Rent arkitektoniskt ogillar jag sådana stubbar och ser då hellre att man gör alldeles vanlig kvartersbebyggelse i så fall, om alternativet är en sådan halvmesyr. Hus som försöker vara höghus, men inte är det, säger bara "vi ville, men nådde inte ända fram".
 0
Johannes Lilleberg (13 Januari 2009 10:15):
^^Yes har du fresten sett bilderna av hur ursprungsförslaget för Södra tornet såg ut? Den var högre från början och jag personligen tyckte att de första skisserna såg helt underbara ut. Jag gillade spiran högst upp som gjorde att byggnaden symmetriskt smalnade mot toppen.

Även första skissen av Clarion Hotel på Bantorget såg härligt ut tycker jag. Den var i första skisserna en högre byggnad med en organisk byggnadsform. Men även den blev alltså nedbantad.
 0
Anders Gardebring (13 Januari 2009 10:39):
Jag har sett båda skisserna. Vad gäller Söder Torn hade det varit en fantastisk byggnad om den uppförts enligt originalförslaget. Arkitekt Henning Larsen hoppade som bekant av projektet i protest efter ett tag när det kompromissades för mycket... (Stockholm i ett nötskal)? Vad gäller Clarion Hotell har jag sett två tidigare förslag. Dels ett ganska tråkigt pastisch-förslag som helt hade förtagit effekten av den arkitekturkontrast som nu finns mellan Clarion Sign och de nya bostadshusen (som ju just är pastischer, men väl utförda sådana).

Det andra förslaget är naturligtvis de gröna "glastornen", också signerade Wingårdh:
http:​/​/​www.​aftonbladet.​se/​nyheter/​article1230​12.​ab

Jag har haft svårt att bilda mig en uppfattning om dem, då den enda bild jag sett är just denna i aftonbladet.
 0
Theodor Adolfsson (13 Januari 2009 15:45):
Finns det ursprungliga förslaget på Södertorn att se någonstans? Byggnaden är dessutom felplacerad, den borde placerats rätt mot Medborgarplatsen där det låga vita huset byggdes istället. Nu är den placerad i en sänka vilket gör avkortandet ännu löjligare.
 0
Anders Gardebring (13 Januari 2009 15:58):
Tyvärr är ju hela det området ganska misslyckat. Förort mitt i stan...
 0
Lucas Stensö De Marie (13 Januari 2009 16:37):
Theodor:
På sidan http:​/​/​skyscraperpage.​com/​cities/​?​buildingID=​51931 kan man se det gamla förslaget. Finns säkert en bättre sidan men denna kände jag till sen tidigare.

Söder Torn planerades först att bli 127 meter istället för de 83 meter det är idag.
 0
Johannes Lilleberg (13 Januari 2009 16:58):
^^Hmm jag har sett ett ännu äldre förslag som hade en spira högst upp på taket. Är skissen på förslaget ovan gjord efter eller innan arkitekten hoppade av i protest?
 0
Micke (13 Januari 2009 19:39):
Lucas: Det där är nog inte den riktiga designen, utan bara en förlängd version av den nuvarande. Jag har sett bilder på ursprungsförslaget på nätet förut, men lyckas inte hitta nånting nu när jag letar. Men det var iallafall i inskjutna etapper och smalnade av ju högre upp man kom, och kronan på toppen var lägre. Byggnaden ska dock inte helgonförklaras, från många håll skulle den sett ganska malplacerad och påträngande ut. Men att politiker går in och klipper i ritningar och ritar om lite på måfå är förstås en dålig idé, bättre hade varit att be om en ny byggnad, som man gjorde vid Norra Bantorget. Och i det här fallet var det också just höjden politikerna inte tålde, medan de gillade själva utformningen. Där tycker iallafall jag precis tvärtom.
 0
Johannes Lilleberg (13 Januari 2009 20:22):
Ett problem tycker jag när det blir för många kockar är att resultatet då ofta blir en slät skapelse. Bättre då att lyckoönska varandra och ge varandra en dunk i ryggen. Om någon bygger något annorlunda medan man själv inte tycker om den så kan man vara glad åt de som tycker om den. I Stockholm tycker jag i regel inte att vi ska hålla varandra tillbaka. Det är inte den attityden vi behöver i Stockholm. Tvärttom så behöver vi mer annorlunda arkitektur. Om vi alla ska klaga på alla byggnader som är annorlunda så slutar alla byggnader som en box i en färg...
 0
Mikael Hörnlund (22 Januari 2009 19:05):
Mycket bra skrivet Anders!(applause) Du fick med väldigt många bra synpunkter och viktiga sådana.
Varför denna lust till att lägga en gräsyta som inte kommer att fylla någon funktion kan inte jag riktigt förstå. Och varför göra om misstagen med dessa gräsytor gång på gång? Finns otaliga exempel som borde ha avskräckt planerarna vid det här laget.

Här finns det möjlighet att lägga husen i direkt anslutning till Gustavskundsvägen, varför inte göra slag i saken?

"Då Alvik är utsett som ett stadsutvecklingsområde ser vi gärna att stadsbyggnadskontoret framöver tar ett större grepp på området och tar fram en stadsutvecklingsplan där möjliga förtätningsytor sätts i ett större och längre perspektiv. "

Mycket bra Anders. Detta är något som borde stå på agendan dagligen hos stadsplanerarna.
 0
Peter Karlsson (12 Maj 2010 16:38):
Nu är det lite på gång i Alvik i alla fall..

Racketen 8 (med Salkhallen) är utställd fram till 9 juni (http:​/​/​planer.​sbk.​stockholm.​se/​SBKPlanTemplates/​SBKPla.​.​)

Sedan är Racketen 11 (med de högre husen) på samråd fram till 21 juni (http:​/​/​planer.​sbk.​stockholm.​se/​SBKPlanTemplates/​SBKPla.​.​)
Som väntat blev det väl ingen dispens för Brommas inflygning, så de ursprungligt planerade 21+17 våningarna får stanna på 18+15 (och visst ser det lite "stubbigt" ut från vissa håll tyvärr).
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8562 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter