Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om detaljplan för kvarteret Telefonfabriken

 

De röda byggnaderna vid området markerat med siffran 2 tillhör planområdet.



YIMBY har lämnat in ett yttrande om ett planområde vid Telefonplan som kallas "Telefonfabriken".

Den föreslagna bebyggelsen utgör en del av ett större program för Telefonplan innehållande
ca 2 000 lägenheter samt ca 70 000 kvm kontor. Syftet beskrivs som varandes att omvandla ett renodlat arbetsområde till en blandad stadsbebyggelse.

Planens målsättning beskrivs med dessa ord:

"De nya fastighetsägarna Vasakronan, Stena Fastigheter, SSM Bygg och Fastigheter samt Keops har ambitionen att tillsammans med staden utveckla området till en sammanhållen stadsmiljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser och service."

YIMBY ser denna målsättning som utmärkt. Området har en stor potential att utvecklas till attraktiv stadsbyggd, speciellt med den kulturverksamhet som idag växer fram i området. Som vi påtalat i vårt yttrande till Stockholms kulturvision 2030 så behöver kulturen lokaler och kunder. Vi ser telefonplan som ett utmärkt område som kan berikas med tät och blandad stadsmässig bebyggelse som skapar förutsättningar för ett rikt kulturliv.

Vi vill också särskilt peka på det program som togs fram 2004 som lade fast en övergripande struktur för gator, parker, torg och bebyggelse inom stadsdelen. Det är en utmärkt strategi att först ta fram en övergripande plan, och att sedan successivt fylla i den efterhand. Resultatet av en sådan planering tenderar att bli mer blandad, och mer stadslivsbildande, än områden där allt planeras i ett svep. Det gör det också enklare att komplettera efterhand som området utvecklas.

I stort är den presenterade planen bra. Att området berikas med flera slutna kvarter är ett strukturellt viktigt ställningstagande som skapar goda förutsättningar för fungerande flöden inom omådet. Det skapar också en tydlig avgränsning mellan offentliga och privata ytor, och därmed en ökad trygghetskänsla.

Bebyggelsen i kvarter ett kännetecknas av en hel byggnad i fem våningar.


Illustration Kjellander & Sjöberg Arkitektkontor AB

Den gradvisa förskjutningen från gaturummets offentliga karaktär till gårdens privata karaktär bör studeras vidare ur en trygghetsaspekt. Om mellanområdet riskerar att uppfattas som ett halvoffentligt rum (vilket planbeskrivningen indikerar) finns en påtaglig risk att området kan upplevas som en otrygg miljö. Vi ser helst också att bottenplanet inte upplåtes för bostäder, utan istället ges plats för lokaler och andra utrymmen. Om området ska kunna utvecklas till en ny stadsdel riskerar bostäder på bottenplanet att bli oattraktiva och de fungerar också mindre bra samman med ett levande stadsliv. Om detta inte är möjligt att genomföra bör alternativet bokaler vara ett absolut minimikrav, så att en omvandling till lokaler i ett senare skede blir möjligt. Planen medger "möjlighet för butiksläge i hörn". Planen bör inte bara medge utan också kräva detta. För att kompensera eventuellt bortfall av bostadsyta kan huset ökas på med ett plan.

Vad gäller bebyggelsen i kvarter två välkomnar vi att den högre byggnaden placeras just här.


Illustration: ÅWL Arkitekter AB

Den kan med sin placering i områdets utkant i viss mån avhjälpa problemet med gränsvacuum. Det är också bra att byggnaden sammanbinds både med den lägre byggnaden intill, och med gatan. Högre byggnader bör införlivas i stadens struktur, vilket görs i den aktuella planen. Den högre byggnaden är dock något för låg för att skapa en tillräckligt stark kontrast mot omkringliggande bebyggelse för att nå fram till syftet att agera "markör" för områdets nordvästra hörn. Vi ser gärna att byggnadens höjd ökas med minst 5 våningsplan till en total höjd av 16 våningar. Arkitekturen i denna högre byggnad bör ges extra eftertanke då den med sin höjd blir extra tydlig i stadsrummet på avstånd.

I kvarter tre ser vi den föreslagna utformningen som i huvudsak god. YIMBY ställer sig normalt sett tveksamma till låga punkthus då de har negativa stadsbyggnadskvaliteter, men då husen i planförslaget placeras direkt mot gata och dessutom binds samman med en lägre volym som binder samman stadsrummet ser vi inga stora problem med den föreslagna utformningen. Utan den lägre volymen hade byggnaderna inneburit ett allvarligt avbrott i stadsväven, varför det är ytterst viktigt att den lägre volymen inte försvinner i det vidare planarbetet.

Vi saknar även här handels- och lokalytor i bottenplanen ut mot Mobilgatan, vilket måste åtgärdas. På visionsbilderna i plandokumentet ser vi glada människor en varm sommardag.


Illustration: ÅWL Arkitekter AB

Antalet dagar per år som passar in på scenariot ovan, med strålande solsken, fullt av glada människor, lekande barn, två personer som promenerar med sina hundar, överflygande fåglar och en person som viftar från balkongen, kan nog räknas på ena handens fingrar. Verkligheten kommer inte alltid att vara fullt lika inbjudande:


Illustration: ÅWL Arkitekter AB. Bildretushering: YIMBY

Här finns en stor risk att vi med den aktuella planen möts av en mörk, ödslig och oinbjudande gata då handels- och lokalytor saknas. Om exploatören anser att uppförandet av lokaler i bottenplanet behöver kompenseras med ny bebyggelseyta ser vi positivt på en höjning med ett eller två plan av det södra punkthuset. Det skulle också skapa en höjdmässig variation mellan de två punkthusen vilket är bra ur stadsbildsmässig synpunkt.

Vi ser mycket positivt på att gaturummet omformas som en "klassisk" stadsstruktur med körbana och trottoar, med hus som har direktkontakt med trottoaren. Det är också mycket välkommet att delar av gatan trädplanteras.

Den föreslagna parkeringsnormen på 0,8 är med tanke på det utmärkta kollektivtrafikläget för hög. En norm på runt 0,5 anser vi rimlig, vilket mer korrekt avspeglar det faktiska bilinnehavet i tätbebyggda stadsdelar med god kollektivtrafik i Stockholmsområdet. En sänkt norm möjliggör också lägre byggkostnader, och billigare lägenheter.

Vi tycker det är glädjande att man planerar att bygga flera slutna kvarter inom planområdet. Att husen också är väl integrerade med gatorna ser vi också som något mycket positivt.

I Stockholm är utbudet av verksamhetslokaler på bottenplan längs livliga gator så lågt att priserna blivit mycket höga. Mindre kapitalstarka grupper som exempelvis kulturutövare har idag inte råd att skaffa lokaler för verksamhet. För kulturen och mångfaldens skull måste vi därför bygga fler stadsdelar i Stockholm som har livliga kvarter likt det som vi har mycket av i innerstaden. Desto mer riktig stad med gott om verksamhetslokaler, desto billigare blir lokalerna och desto större blir mångfalden i utbudet av kultur och andra tjänster i staden.

Telefonplan har profilerat sig som en kreativ stadsdel och då måste vi också ta vårt ansvar och se till att alla kreativa entreprenörer i stadsdelen har råd att skaffa lokaler för verksamhet. För att uppnå detta måste vi skapa gott om verksamhetsytor längs de gator människor rör sig. YIMBY föreslår därför att alla hus inom planområdet längs huvudgatorna Tellusgången, Telefonvägen och den så kallade "huvudgatan" förses med lokaler för verksamhet på bottenplan. Husen vid övriga kvartersgator bör byggas på ett sådant sätt att det i framtiden blir möjligt att bygga om bottenvåningarna till lokaler för verksamhet om så skulle behövas.

Det finns gott om grönområden runt planområdet men de är i dåligt skick och svårtillgängliga. Söder om planområdet ligger ett stort grönområde som är isolerat av tunnelbanans räls. Väster och norr om planområdet ligger också ett grönområde kallat LM-skogen som är isolerat genom taggstängsel.


Taggstängsel isolerar idag människor vid Telefonplan från parken


YIMBY tackar den hjälte som tagit lagen i egna händer och gett de boende i Midsommarkransen möjlighet att gå till sin park. Men porten är inte anpassad för rörelsehindrade eller barnvagnar. Parkens tillgänglighet måste förbättras.


Ingången till södra parken från planområdet är inte inbjudande. Den måste förbättras. Bollplanen bör fräschas upp.

Det är glädjande att man enligt planen vill förbättra möjligheten att ta sig in till västra parkområdet genom de gångvägar som planeras. Men tillgängligheten från planområdet till norra och södra parken måste också förbättras.

I grönområdet norr om planområdet finns en lekpark men den är långt borta och i mycket dåligt skick. Det finns inte heller många öppna ytor i parken som ger besökarna solljus. Vi måste spendera pengar för att fräscha upp parkytorna och göra de användbara för fler boende och arbetande i området. Grönområdena bör ge goda möjligheter för avkoppling i öppna ytor, ha aktiviteter för motion som exempelvis beachvolleybollplaner, få bättre lekytor för barn och promenadstråk anpassade för rörelsehindrade och barnvagnar. Om staden anser att detta enligt nuvarande plan inte är ekonomiskt möjligt bör man överväga att bygga planområdet ännu tätare för att skapa befolkningsunderlag för att förbättra parkerna. Då blir Telefonplan en grönare stadsdel där fler kan njuta av det gröna.

Midsommarkransen har arkitektur från nästan alla epoker under de senaste hundra åren. Arkitekturen präglar ofta sin tid. Vi bör fortsätta denna tradition. YIMBY ser gärna att arkitekturen blir något nytt som vi inte sett de senaste 60 åren. Man bör anstränga sig till det yttersta för att bry sig om utseendet i arkitekturen för att skapa en så trevlig atmosfär i stadsdelen som möjligt. Arkitekturen måste också se kreativ ut om det ska bli möjligt att marknadsföra stadsdelen som kreativ utanför stadens gränser. I våra grannländers huvudstäder byggs fantastiskt kreativ arkitektur som ger städerna positiv uppmärksamhet runt om i världen. Stockholm ska inte vara sämre, utan bättre!


Midsommarkransen präglas av en vild blandning av arkitektur från nästan alla epoker de senaste 100 åren.

Kollektivtrafiken vid Telefonplan kan förbättras. Det finns idag endast möjlighet att resa i två riktningar med spårburen kollektivtrafik. Det planeras att byggas en hubb för bussar över Telefonplans tunnelbanestation. Men rälsburen kollektivtrafik är bättre för miljön och anses vara attraktivare bland resenärerna. Vi bör planera redan nu för en spårväg som gör det möjligt att resa söderut från Telefonplan. Vill man resa kollektivt från Telefonplan till exempelvis Södertälje Syd går det idag snabbast att åka in till T Centralen och där byta till SJ-tåg mot Södertälje. När människor tvingas ta en sådan omväg till arbetet väljer de ofta bilen framför kollektivtrafiken och det är inte bra för miljön. Planförslagets lösning på detta verkar vara en hög parkeringsnorm, vilket är helt fel väg att gå.

För att en framtida spårväg i området ska vara ekonomiskt möjlig måste det arbeta och bo tillräckligt många på Telefonplan. Staden bör därför överväga att bygga området ännu tätare än man i dag planerat om man gör bedömningen att detta skulle förbättra möjligheten att bygga spårväg med täta avgångar från Telefonplan.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor finns här.

Hela YIMBY:s yttrande kan läsas här.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Micke (26 Februari 2009 06:23):
Mycket bra yttrande, särskilt det om kollektivtrafiken. Saknar dock åsikter om anknytningen till övriga områden. Ni snuddar väl vid det med det där om stängslet, men både i norr och väster finns gator som skulle flyta in utmärkt i gator i planförslaget - men som slutar helt tvärt framför en isolerande ödemark. Det skulle vara mycket enkelt att bara dra gatorna hela vägen, så förvandlas ödemarken samtidigt till åtminstone halvtillgänglig naturmark och områdena integreras. Det blir då också mycket lättare att ta sig från de andra områdena till Telefonplans tunnelbana. I norr vill ju planen till och med bygga en hussnutt mitt i vägen för den möjliga vägsträckan.

Har också en invänding på den här formuleringen: "Området innehåller också öppna kvarter. Lokaliseringen av dessa är god då de vänder sig ut mot ett naturområde." Det är väl snarare extra olyckligt att ha ett kvarter som öppnar sig mot parkmark, då det dels skärmar av parken så den blir krånglig att ta sig till, och dels gör den halvprivat och avstängd. För riktiga, tillgängliga, parker är alltid det optimala att ha en vanlig gata, gärna en huvudgata, som löper längs med den. Så är det till exempel på ett mycket lyckat sätt vid Humlegården och Vasaparken, och alla de otaliga småparkerna i London. På så sätt avslutar man bebyggelsen på ett definitivt sätt och vem som helst kan kila över trottoaren och ta del av grönskan. Samma sak gäller för övrigt torg, det är därför till exempel Mariatorget fungerar utmärkt, medan torgen i forortscentrumen, som bara bygger på att ligga vid en T-bana, fungerar dåligt.
 0
Anders Gardebring (26 Februari 2009 08:50):
Micke:
Du har rätt i att formuleringen om de öppna kvarteren är något otydlig. För att förklara ska jag fylla i att det alltså handlar om en väsentlig höjdskillnad mellan den bebyggda ytan och naturområdet, som gör det svårt för stadsstrukturen att fortsätta i den riktningen.
 0
Björn Nilsson (26 Februari 2009 10:03):
Intressant utveckling. Jag känner ju till området rätt bra efter nästan trettio år på L M Ericsson, och det är den verkligt tråkiga baksidan, samt platsen för den gamla bensinstationen, som skall bebyggas. De skjul och upplag som fanns där var inte så roliga.

Stängslet som det klagas på är ju en kvarleva sedan hela kvarteret med Huvudfabriken var instängslat - och jag tror det där "bekvämlighetshålet" har hängt med väldigt länge också, det är knappast nytt. Taggtråden går tillbaka till den tid när området var skyddsklassat och hade eget hemvärn. Sedan det gamla fabriksområdet öppnats vore det väl bäst att ta bort stänglet, utom kanske på något ställe där det hindrar folk från att ramla över en klippkant.

En aspekt som jag funderade på är höjdskillnader och vad de kan betyda. På nord- och västsidan stiger ju marken ganska brant. Man kanske får ett intryck av att husen i det nordvästra hörnet kommer att ligga i ett hål? Just det skulle ju kunna vara ett argument för att fylla bottenvåningarna med annat än bostäder? Jag tycker det är bra att frågan om andra typer av lokaler kommer upp i remissvaret.
 0
Johannes Lilleberg (26 Februari 2009 21:41):
Iden om att knyta ihop telefonfabriken med områdena uppe på Hägerstensåsen är god. Som nämnts tidigare är åsen dock ganska brant. För att göra det möjligt för gående att vandra mellan stadsdelarna kan det krävas något "San Francisco"-inspirerat. Kanske något liknande det här:

http:​/​/​files.​reseguiden.​se/​files/​53/​rg_​825653_​m60​0​.​jpg
 0
Anders Gardebring (26 Februari 2009 23:34):
Det tråkiga i planen tycker jag är fina välformulerade visioner som sedan inte riktigt fullföljs. Det pratas om blandad stad och verksamheter. Men var är verksamheterna då? Var är lokalerna? Risken finns att det blir ett stadsliknande bostadsområde av det, även om närheten till telefonplans kulturverksamheter förhoppningsvis kan göra det lite mer spännande iaf. Men jag blir inte lockat att flytta dit av de glättiga arkitektbilder som presenteras. Det ser inte så levande och trivsamt ut.
 0
Micke (27 Februari 2009 08:12):
Är möjligt att jag underskattade sluttningen, men så jävla brant är det väl ändå inte? Det är ju knappast lika brant som den där backen i San Francisco iallafall, och ingenting jämfört med vissa sträckor på Mariaberget. Kan inte krävas exceptionellt mycket bearbetning för att en vanlig raksträcka ska kunna dras i båda riktningarna. Det finns en väldig rädsla för att bygga stadsmiljö i backar, vilket är synd då det enligt mig är bland de attraktivaste miljöer som finns.
 0
Kalle . (27 Februari 2009 08:22):
Micke:
Det finns regler för hur brant gator får luta.
Det har med rullstolar, barnvagnar, rullatorer och benbrott att göra...
 0
Micke (27 Februari 2009 08:49):
Hur brant får det luta då? Och det går väl att erbjuda alternativ. I till exempel det nya området runt Saltsjökvarn på Sicklahalvön finns det en hiss i klassisk södertradition som alternativ till backen området är byggt kring. För det går väl ändå att handikappanpassa, känns onödigt att handikappa hela staden.

Jag kan knappast vara den ende som älskar det här: http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​hP-​8SfkuIdQ
 0
Kalle . (27 Februari 2009 09:02):
Inte helt säker men tror det är <7%, dvs ca 1 höjdmeter på 14 längdmeter. Det är ganska flackt.
 0
Daniel A (27 Februari 2009 09:52):
Snygg bildretushering. Ett bra sätt att få fram verkligheten. Det är som när jag ser vissa arkitekter ha med snöslask när dom gör sina bildredigeringar. Det är mycket mer troligt än dessa bilder så påminner om propagandabilder från sovjet, kina och jehovas vittnen med glada skrattande människor.
 0
Anders Anttonen (27 Februari 2009 13:08):
Jag kan känna mig lite besviken angående T-plan. Större täthet krävs! Däremot gillar jag industrifastigheten "Pianofabriken" som HSB tänker göra lägenheter av. Överdäckningen av
t-banestationen återstår ju också. Där finns ju planer på ett högre hus. En "bergbana" (liknande den i Nacka Strand)
är ju möjlig att bygga för boende vid Bäckvägen uppe på Åsen.
 0
bjorn (27 Februari 2009 14:15):
[Förvirrat inlägg raderat av admin]
 0
Björn Nilsson (28 Februari 2009 12:21):
Om man vill fundera över hur det ser ut med ganska stora hus nedanför en skogig brant kan man ju titta vid Tranebergsbrons fäste i Alvik, på södersidan.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8580 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter