Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om nybygge på Kampementsgatan på Gärdet

 
Flygbild. Planområde ungefärligt markerat i grönt.
Flygbild. Planområde ungefärligt markerat i grönt.
 

Det aktuella planområdet i stadsdelen Ladugårdsgärdet ligger strax öster om Värtavägen och norr om Gärdets sportfält, i nära anslutning till nationalstadsparken. Projektet omfattar delar av kvarteren Kampementsbacken 1, 2 och 3, Kampementet 2 samt Ladugårdsgärdet 1:39 och har en yta om cirka 17 000 kvm.

Översiktsbild
Översiktsbild
 

Nätverket YIMBY ställer sig i huvudsak positiva till de aktuella byggplanerna. Planförslaget klarar av att läka ett idag splittrad stadsrum på ett sätt som passar väl in på platsen.

YIMBY delar slutsatserna i detaljplaneförslaget och menar att, precis som uppges, byggnaderna har potential att förbättra stadsmiljön och stärka stadsmiljöns urbanitet. Det är utmärkt att det kompletteras med fler bostäder på detta centrala och kollektivtrafiknära läge.

Vi ser det som särskilt positivt att de nya byggnaderna får en direktkontakt med trottoaren och att de alltför vanliga gräsremsorna mellan trottoar och byggnad undviks.

Kampementsgatan idag. Parkeringsplatser och intillliggande otillgänglig kuperad impedimentmark. Vid det besök som YIMBY gjort verkar marken uppenbart oanvänd, men nedskräpad av förbipasserande.
Kampementsgatan idag. Parkeringsplatser och intillliggande otillgänglig kuperad impedimentmark. Vid det besök som YIMBY gjort verkar marken uppenbart oanvänd, men nedskräpad av förbipasserande.
 

Framtida vy över Kampementsgatan
Framtida vy över Kampementsgatan
 

YIMBY ställer sig ofta negativa till uppförandet av punkthus, men det något speciella läget gör det svårt att uppföra kvartersmässig bebyggelse och vi menar att byggnaderna för att vara punkthus väl lyckas med uppgiften att skapa ett gaturum.

De planerade låga murarna mellan byggnaderna ser vi också som positiva då de avgränsar gaturummet från kvartersmarken, och skapar en avgränsning mellan offentlig och privat yta på ett sätt som minskar den problematik som punkthus annars ofta ger upphov till.

 

De nya trädplanteringarna på den södra sidan av Kampementsgatan kommer också att hjälpa till att läka gaturummet och rätta till en del av de misstag som den mindre lyckade bebyggelseplaneringen från 1960-talet på gatans södra sida har givit upphov till. Idag upplevs miljön som ödslig och oinbjudande varför vi ser en tydligare definition av stadsrummet som mycket välkommen.

Arkitektoniskt känns byggnaderna relativt väl genomarbetade. I sin form ansluter de till den klassiska funkisarkitekturen snarare än modernismens hårdare formspråk eller den mer utslätade nyfunkisen.

YIMBY finner det glädjande att man i detta projekt har identifierat den mycket goda kollektivtrafiktillgången och därför har satt parkeringstalet till relativt låga 0,61 bilplatser/lägenhet. Vi skulle dock gärna se att denna sänktes något ytterligare för att avspela det faktiska bilinnehavet i Stockholms innerstad som ligger på strax under 0,5.

Bebyggelseskalan är, menar vi, för lågt satt. Önskvärt vore att prova en bebyggelseskala på 5 våningar med en indragen sjätte våning. En sådan skalhöjning skulle inte uppfattas som speciellt påtaglig i stadsrummet men ändå innebära ett väsentligt bostadstillskott. Lämpligen kan byggnadshöjden variera något så att lägre hus planeras där det uppfattas som att det finns en skuggningsproblematik, medan de något högre byggnaderna kan placeras där sådan problematik inte finns. En höjdvariation hjälper också till att skapa en positiv variation i stadsrummet.

Det är problematiskt att det inte i något av husen planeras in lokalytor. Gaturummet kommer att upplevas som privat om det inte finns någon publik funktion i något av husen. Det bör noteras att Kampementsgatan idag nästan helt saknar lokalytor.

YIMBY anser att minst två av husen bör kompletteras med lokalytor i entréplanet. En placering i husen närmast Värtavägen är att föredra då flödet längre in på Kampementsgatan är begränsat då det är en återvändsgränd.

Det aktuella bygget är kritiserat av flera närliggande bostadsrättsföreningar som har startat aktionsgruppen "Rädda miljön kring Kampementsgatan" för att protestera mot de nya hyresrätterna.

 
Kampementsgatan sedd från Värtavägen.
Kampementsgatan sedd från Värtavägen.
 

I en artikel i Östermalmsnytt (sidan 4) får vi ta del av den kritik som riktas mot bygget. Protesterna handlar bland annat om att ett stycke grönområde försvinner.
Det är en sanning med modifikation. YIMBY har besökt området och kan konstatera att ytan som är planerad att bebyggas består av parkeringsytor samt  otillgänglig, snårig och kuperad terräng som är nedskräpad av förbipasserande men uppenbart oanvänd. Det handlar således om ett typiskt exempel på oanvänd impedimentyta, som dessutom på grund av den kuperade terrängen är svårtillgängligt.

 
 
 
 

Även Östermalms stadsdelsnämnd säger nej till planerna.

"- Vi säger inte nej till byggnation, vi kan tänka oss två eller tre hus men vi har sagt nej till de sju husen. De tar upp för mycket av naturen och skymmer husen nedanför. Husen som sådana är jättesnygga och det handlar inte om någon "bygg inte på min gata"-inställning, säger Helena Bonnier (M), ordförande i Östermalms stadsdelsnämnd."

Huruvida för mycket natur försvinner eller inte återkommer vi till. Vi kan dock konstatera att det hade varit trevligt att få se en lite mer pragmatisk inställning i stadsbyggnadsfrågorna hos Östermalms stadsdelsnämnd.

De aktiva i den lokala aktionsgruppen vill inte se några hus alls. Nathalie Parès, boende i området, säger till Östermalmsnytt:

"- Den spontana vilda naturen försvinner. Nu kan man höra hackspetten utanför fönstret. Min dotter känner igen hackspetten."

YIMBY har tagit fram en illustration. Grönmarkerad yta är större sammanhängande grönyta. Blåmarkerad yta är framtida stadsutvecklingsområde som idag saknar grönyta, men som kan antas får ett tillskott av grönyta när de utvecklas som stadsdelar. Rödmarkerad yta är planområdet.
(Notera att all grönyta inte är markerad, endast större sammanhängande områden).

 

Någon större brist på naturyta föreligger således knappast i området.

Området gränsar till Gärdet. Det vita huset till vänster i bild ligger i kvarteret som gränsar till planområdet åt andra hållet.
Området gränsar till Gärdet. Det vita huset till vänster i bild ligger i kvarteret som gränsar till planområdet åt andra hållet.
 
 

Östermalmsnytt skriver:
"Nathalie Parès bor på åttonde våningen på Sandhamnsgatan men i och med att Kampementsgatan ligger i en backe kommer huset som byggs framför hennes lägenhet att upplevas som betydligt högre än sina fyra våningar.
- För oss kommer det att bli som ett 12-våningshus. Det blir många soltimmar som försvinner."


Här har Östermalmsnytt inte gjort hemläxan, då uppgiften är uppenbart felaktig. Husen på Sandhamnsgatan är 8 våningar höga, vilket innebär att Parès bor högst upp i huset.

Hus på Sandhamnsgatan. Räknat från upphöjningen ligger byggnaden bara något våningsplan under Kampementsgatans nivå.
Hus på Sandhamnsgatan. Räknat från upphöjningen ligger byggnaden bara något våningsplan under Kampementsgatans nivå.
 
På denna bild syns tydligt att husen, på grund av sin upphöjning, ligger nästan i höjd med Kampementsgatan.
På denna bild syns tydligt att husen, på grund av sin upphöjning, ligger nästan i höjd med Kampementsgatan.
 
På denna illustration syns tydligt att husen på Kampementsgatan hamnar nästan i linje med husen vid Sandhamnsgatan.
På denna illustration syns tydligt att husen på Kampementsgatan hamnar nästan i linje med husen vid Sandhamnsgatan.
 

För en boende på plan 8 kommer huset att upplevas ungefär som ett 1-våningshus. Inte som ett 12-våningshus. Det är anmärkningsvärt att Östermalmsnytt vidarebefordrar så uppenbart felaktiga uppgifter.

Lars Andersson, ordförande i aktionsgruppen, säger:

"- Det finns inte en chans att bygget blir av, det kommer bli värre än striden om almarna. De underskattar den ilska som finns här, säger Lars Andersson."

YIMBY har dock något svårt att se att bygget av 88 hyreslägenheter på sly och parkeringsplatser skulle kunna orsaka samma folkliga ilska som Almstriden...



YIMBY tycker att de aktiva inom aktionsgruppen borde ta ett par steg bakåt, och fundera igenom om planen faktiskt inte tvärtom leder till en förbättring av närområdet. En ödslig och otrygg asfalterad parkeringsyta, omgiven av ett mörkt slyområde, omformas till en upplyst gatumiljö för människor istället för bilar, med nya trädplanteringar och ett intimare gaturum. Är det verkligen så tokigt?

Hela YIMBY:s yttrande kan läsas här.
Plansidan hos stadsbyggnadskontoret finns här.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 00:23):
Jag kan också påtala att jag själv bor inte så långt från planområdet och gick förbi det ofta under cirka 6,5 års tid när jag jobbade i närheten.
Jag har aldrig sett en enda människa befinna sig på den "grönyta" som nu är aktuell att bebyggas.
 0
Johannes Hulter (14 April 2009 00:35):
Håller med era synpunkter även om jag gärna hade sett ännu fler lokaler och gärna mer sammanhängande bebyggelse. Det är ju faktiskt ett väldigt centralt läge, inte minst i ett framtida perspektiv.

Nimby-argumenten är som vanligt bisarra, föga förvånande.
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 00:38):
Johannes:
Jo. Man vill ju gärna se kvartersbebyggelse så ofta det går. Gärdet är dock väldigt speciellt och har väl ungefär femton gaziljoner olika skyddsbestämmelser på sig. Det här är också det tredje försökt att göra något vettigt av ytan (de förra två blev bort-nimbyiserade). Dessutom går området inte att bebygga med kvarter, däremot hade man kunnat bygga skivhus.
Så utifrån förutsättningarna känns förslaget ganska bra, bortsett från lokalbiten då.
 0
Johannes Hulter (14 April 2009 00:52):
@ anders: Visst, jag menar inte hela kvarter utan att bebyggelsen skulle varit mer sammanhängande. Hus som gavlar mot varandra istället för punkthus alltså.
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 01:16):
Johannes:
Jo. I det kan jag såklart bara instämma...
+1
Tore Kullgren (14 April 2009 02:48):
Det här projektet är på sätt och vis ett skolexempel på konflikten mellan Yimby och Nimby.

Ett genomtänkt byggprojekt på central oanvänd mark utan kultur- eller naturvärde blockeras av några innerstadsbor som är bortskämda med enorma naturområden på gångavstånd.

Dessa innerstadsbor verkar ha en underliggande önskan att bo på landet, och tillgriper därför rena lögner och vulgära jämförelser med almstriden för att stoppa stadens utveckling.
 0
Mikael Hörnlund (14 April 2009 07:45):
Kan någon förklara för mig hur naturen kan vara spontan och vild som Nathalie Parès skriver? Dessa Nimbyargument drar verkligen ett löjets skimmer över sig och över de som uttalar dem.

"- Vi säger inte nej till byggnation, vi kan tänka oss två eller tre hus men vi har sagt nej till de sju husen. De tar upp för mycket av naturen och skymmer husen nedanför. Husen som sådana är jättesnygga och det handlar inte om någon "bygg inte på min gata"-inställning, säger Helena Bonnier (M), ordförande i Östermalms stadsdelsnämnd."

Klart det är "bygg inte på min gata"-inställning Helena har. Det är bara löjligt att påstå att husen skymmer de andra husen nedanför och använda det som argument. Alla hus i en stad skymmer stadens hus på ett eller annat sätt. Det är ju det som är stad, - att husen ska stå tätt intill varandra. Annars blir det "bo på landet", där husen kan stå långt ifrån varandra så att husen inte skymmer. Lika mycket nonsen är det att hävda att för mycket naturmark försvinner. Det finns hur mycket impedimentyta som helst i denna stad. Och tyvärr så kallas denna impedimentyta väldigt ofta för naturmark.

En uppmaning till denna aktionsgrupp och till Helena Bonnier är att titta på bilderna och särskilt den bilden som är färgmarkerad. Tycker den bilden och de övriga talar sitt tydliga språk.

Även jag önskar att i detta projekt läggs in lokalytor. Det är något som behövs och det skulle gagna de boendes i området.
 0
Johan (14 April 2009 08:03):
Hade jag bott i området hade jag välkomnat nybyggena med öppna armar, speciellt om det skulle innebära fler lokaler. Jag har dock viss förståelse för hackspett-argumentet, i min mening är det inget nimby-argument utan ganska relevant. Det är en viss känsla att ha fåglar inpå knuten och att ingen någonsin klafsar omkring i sumpmarken innebär inte per automatik att inte folk uppskattar att lyssna på djuren inifrån vildmarken, t ex hackspettarna.

Motreaktionerna är dock som vanligt totalt onyanserade och osakliga. Patetiskt.
 0
Mats Andersson (14 April 2009 08:35):
Tack Yimby för att ni på ett så lysande sätt smular ner Nimbyargumentationen. Nimbyintressena har alldeles för länge fått stå oemotsagda i olika medier, som inte sköter sin uppgift riktigt ordentligt.
 0
Dan Edholm (14 April 2009 10:11):
Det är ju märkligt hur medierna ständigt tar parti för nimbyisterna. Går de i villfarelsen att nimbyisterna i innerstan är svaga människor som måste skyddas mot "maktens och kapitalets byggmaskiner"? De svaga och små människorna är ju de som inte har bostadsrätt på Gärdet och istället tvingas sambo i miljonprogrammets ytterområden.

Hållningen är ju så ihålig att man undrar hur korkade människor kan få vara innan någon säger emot. De som bor i stan vill väl bo i stan för stadens kvaliteter, eller? Om inte finner de ju lätt ett billigare boende närmare naturen utan problem. Stadens uppgift är att erbjuda de som vill bo i stad ett stadsmässigt boende.
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 10:23):
Dan:
De vill både ha kakan o äta den. Det är nog där skon klämmer.
 0
Leonardo Frithunanthz (14 April 2009 13:09):
Dan:

"De svaga och små människorna är ju de som inte har bostadsrätt på Gärdet och istället tvingas sambo i miljonprogrammets ytterområden. "

Om du bara visste hur mycket rätt du har!
 0
Daniel A (14 April 2009 13:40):
För dom som vill bo i naturen så finns det ett avsatt område i Sverige. Det kallas Norrland och tyvärr avfolkas det mer och mer.
Folk flyttar till t.ex. Stockholm men vill ta med sig Norrland dit.

OM jag ska vara ärlig så finns det faktiskt inget där i området att bevara. Det består vad jag förstår av en oanvändbar slänt som folk kallar naturmark.
Naturmark i detta avseende är egentligen obebyggd mark som inte skötts ordentligt.

Jag har en fråga som kan verka konstig.
Hur är det ställt med numreringen på gatan? många gånger så lämnas det luckor för framtida bebyggelse när det är tomma ytor längs med gator vid planering av området. OM det skulle vara så, så kan man faktiskt inte ens säga att nybyggnation är något som man inte vetat om när man flyttade dit för om det har lämnats utrymme för framtida hus redan i planeringen. Då handlar det bara om lathet.
 0
Daniel (14 April 2009 13:57):
Bra att ni tar tag i det här. Jag gick förbi på lunchrasten och tänkte att det här är något för Yimby när jag såg den stora protestskylten.
 0
Mikael Hörnlund (14 April 2009 14:00):
Ja, det kanske är dags att börja tillverka egna Yimbybanderoller att sätta upp bredvid nimbybanderollerna.. :-)
 0
Dan Törnqvist (14 April 2009 14:55):
Mikael: bra idé! Det om något vore "chock-värde" för media att snappa upp om inte annat - protester MOT protesterna! När argumenten sedan är så förkrossande på vår sida så borde inte allmäheten kunna undgå att skapa opinion mot dessa bortskämda glin. Norrlandswannabes som sagt.

"Spontan och vild natur" - ja herrejösses det är något som vi har ont om i Sverige. Tur att det då finns ett världsarv i form av ett nedskräpat buskage i en backe på 40 kvadratmeter i Stockholms innerstad...
 0
Magnus Orest (14 April 2009 15:16):
Usch, det är ju verkligen högklassig parkmark som kommer att ryka för att lämna plats åt dessa trevånings glasskrapor som byggs i betong utan fönster. Tänk på stadens skyline. Husen kanske syns, och då är stadsbilden förstörd.

... ;-)
 0
Jan Wiklund (14 April 2009 15:33):
Oerhört snyggt demolerat, Anders.

Jag har vanligen en lite kluven inställning till nimbies - en attityd av att man vet vad man har men inte vad man får är ofta motiverad, med den vanligtvis låga standard vi har på nybyggen. Men i det här fallet råder inte någon som helst tvivel om att de är ute i ogjort väder.
+1
Fredrik (14 April 2009 15:47):
Jag har själv växt upp i kvarteret. Jag har lekt i den nedskräpade backen, byggt kojjor och gått på upptäcktsfärd. Jag har dock lekt minst lika mycket på all annan mark i kvarteret, barn gör så. Hackspettarna kommer finnas kvar och de skalbaggar som bor bland skräpet kommer flytta några meter till nästa buske. Jag är upprörd av nimby-protesterna. Det sitter anslag i alla trapphus i området, men ingen har frågat mig och mina vänner om vi stödjer bygget. Vilket vi gör, vi är flera som vill att området ska utvecklas och bli bättre. Det är väldigt glest idag. På anslagen i trapphuset är protesterna mestadels riktade mot de parkeringsplatser som försvinner. Detta stod det inget om i artikeln. Ett fåtal högljudda nimbyister kan inte få utrymme i media för sådant här. Sätt upp ett yimby plakat på platsen och låt oss överrösta kärringen på 8:e våningen.
 0
Björn Nilsson (14 April 2009 16:00):
För några år sedan kollade jag in hoande gökar ungefär i detta område. Men just den där remsan ser OK ut att bygga på, särskilt om det rör sig om hyresrätter.

Angående protesterna så tror jag att det kunde vara intressant med två listor i varje port: en för och en emot. Det blev så i huset där jag bor, i samband med ett projekterat nybygge på Kristinehovsgatan på Söder. Bygget blev aldrig av, men i princip handlade det om att bygga längs en brant bergssida som inte kunde användas till något annat. Jag minns inte vem som "vann", men ställningen för respektive emot blev ungefär lika. Gör man en sådan sak kan man få en mer nyanserad bild av hur opinionerna ser ut.

Någon ren naturmark finns inte någonstans i Sverige tror jag, allt är "kulturlandskap", alltså påverkat av mänsklig aktivitet. Det gäller den där skräpiga markremsan på Gärdet såväl som fjällhedarna i norra Norrland. Natur i betydelsen "vildmark" är borta.
 0
Niklas (14 April 2009 16:10):
Bra skrivet.

Fast jag ställer mig frågande till att kvarterstruktur inte skulle vara möjlig. Självklart är den möjlig även i detta fall. Det behövs två lokalgator som bryter upp det stora kvarterskomplexet på Sandhamnsgatan nedanför. De skulle dessutom gärna få fortsätta ned till Tegeluddsvägen så att en riktig kvarterstruktur kan komma på plats. De befintliga punkthusen gott rätta in sig med kompletterande bebyggelse och socklar som definierar den nya kvartersstrukturen.
 0
David Westerberg (14 April 2009 16:35):
Ärligt talat, jag börjar fanemej bli jävligt trött på all nimbyism i Stockholm. När man först stötte på det så var det lite fånigt och irriterande men nu börjar det faktiskt gå överstyr. Man kan inte bygga NÅNTING alls för det antingen skymmer,skrymmer,syns,skuggar,dominerar,förfular. Eller allting på samma gång förstås.

Det känns ochså som att folk har nått sorts principiellt motstånd mot nyskapande arkitektur och förtätning/utbyggning. Det är detta vi YIMBY måste försöka påverka, få folk att i alla fall använda riktiga argument(så att det i alla fall kan bli en debatt om saken)
 0
Fet G_ (14 April 2009 16:50):
Johannes, iom att detta ska byggas längst en återvändsgränd så blir det nog inte så lönsamt att driva affärsverksamhet i bottenplanslokal där. Flödet blir ju mycket begränsat.

Vidare så är det svårt att föreslå annat än punkthus i detta läge då det skulle kapa av utblickarna alltför mycket.

Jag har svårt att hitta vettiga motiveringar för motståndet annat än att solljus i små mängder kanske skulle försvinna i området, samt att en måttligt störande byggarbetsplats förekommer i några år om detta anläggs, men om man tänker på att fördelarna med förändringen väger över nackdelarna med detta så borde de boende vara för detta. Det blir ju framför allt en betydligt fräschare, tryggare och trevligare miljö längst gatan.
 0
Anders Anttonen (14 April 2009 16:58):
Även detta projekt är något som jag har följt genom åren.
SKB vill vid sidan av sina 60-talhus komplettera med punkthus för sina medlemmars räkning. Kön för en medlemslägenhet om man skulle ställa sig i SKB idag är 40 år och mer. SKB har även sagt att inga lägenheter kan garanteras över huvudtaget för en medlem som skulle ställa sig i kön idag!? Att SKB:s egna medlemmar på Kampementsgatan protesterar förbryllar mig en smula! Detta skulle ju även gynna dem som redan har bott i 60-talshusen att få lägenhet i de nya "Askrike-husen". (ifall dom har bott länge nog i kooperativet) "Bostadsrättarna" i kv. Smyrna, nedanför berget, har jag i så fall LITE större förståelse för. Nimbyism, som vanligt...
 0
Carl Johan Hall (14 April 2009 17:10):
Tänk om den bostadsrättsföreningen kunde starta ett aktiebolag som låter bygga ett nytt hyreshus där, och sedan tar ut hyror i det nya huset!

Jag har ofta undrat om det finns en sådan konstruktion som är juridiskt möjlig. Det finns ju BRF:er i stan som hyr ut t ex parkering och lokaler dyrt och på så sätt har 0 kr i avgift.

Men tänk vad maffigt att få betalt för att bo!
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 19:00):
Fredrik:
Om du är närboende, och stöder bygget, tycker jag att du ska visa lite YIMBY:ism! :)
Gör som Björn skrev o sätt upp en lista FÖR bygget!
Varför inte också maila Östermalmsnytt och påtala att det ingalunda är så att alla de 2000 personer som påstås i Östermalmsnyttsartikeln är mot bygget (du kan ju vara anonym om du önskar).
 0
Anders Gardebring (14 April 2009 19:02):
Carl Johan Hall:
Det är en modell som Jerker Söderlind brukar ta upp som ett sätt att lösa problematiken med lokala motståndsgrupper. Money talks..

Fredrik:
Just det ja. Apropå parkeringsplatserna? Har du möjlighet att ta ett fotografi av en sådan lapp? Det skulle ju vara intressant att komplettera bildmaterialet något. Själv kommer jag ju inte in i något av de husen.
 0
Johannes Hulter (14 April 2009 20:45):
@ fetg: Lokalanpassat bör det iaf vara. Det är ju onödigt att för all framtid utesluta alternativa användningar. Det behöver ju inte heller nödvändigtvis vara någon kommersiell verksamhet. Ska staden leva behövs fler funktioner än boende. Och "utblickarna" blir väl bara bättre med mer sammanhängande bebyggelse - det finns många som tycker det är vackert att få en "utblick" över stadsbebyggelse. ;) Och så blir det tätare.
 0
Anders LP (14 April 2009 22:47):
Johannes:
Det är en fin tanke, det där med sammanhängande bebyggelse. Ekonomiskt så tror jag det skulle bli svårt att stoppa in verksamheter i bottenplan på gator med dåligt flöde, dessa kommer inte att utnyttjas av strosare, ty de går inte dit. Detta samtidigt som byggnaderna är så låga som 4 vån höga med bottenplan inkluderat gör att 25% av ytan går till bottenplanslokaler som få skulle betala någon större penning för i förhållande till bostad jämfört med om de hade legat längst en riktig genomströmmande gata. Man ska då motivera denna dåliga investering med att man i framtiden kommer att knyta ihop området i framtiden på något vänster utan att ha en befintlig tidsplan eller ens vision för det, ja du kan nog tänka dig hur det skulle bli i praktiken. Byggherren skulle nog se det som att slänga stora summor i sjön.

Sen tycker jag att punkthusen på bilden ser ok ut, det är tydligen mycket ekonomiskt att bygga sådant. De boende i omgivande bebyggelse vill kunna se lika långt ut som de kunde förrut, i synnerhet de som bor längst ner. De vill inte att bebyggelsen skymmer solen heller.

Jag tycker att man dock skulle kunna göra som du tycker(lamelhus fullproppade med bottenplanslokaler) om man samtidigt åtgärdar återvändsgränden. Då tillkommer de flöden som gör det realistiskt att anlägga sådant vi vill, i nuläget så kommer ytters få att vandra på denna gata per dygn. Men det är ändå ett gott lyft för området som borde uppskattas av närboende.
 0
Niklas (14 April 2009 23:00):
Angående att Kampementsgatan är återvädnsgränd och därmed saknar flöde:

Vi bör tänka oss hur området kommer se ut om några år. Då kommer detta ligga i skärmningspunkten mellan Gärdet och den nya stadsdelen vid Värtan, sålunda en mycket känslig urban spridningskorridor. Att säga nej till riktiga stadskvarter med bottenplanslokaler är att kapa av den framtida stadsdelen från resten av innerstaden i framtiden (om man nu inte vill bebygga Ladugårdsgärde förstås).
 0
Johannes Hulter (14 April 2009 23:08):
@ fetg: Absolut, det är därför lokalanpassning är så bra. Alltså, bottenplanet ska kunna användas som lägenhet om det saknas underlag för kommersiell, ideell eller offentlig verksamhet. Men om det uppstår ett underlag - tex genom din trafikplanering - går det att istället använda den som lokal.

Det är vissa saker som behöver göras, ffa. takhöjden (minst 2,7 för lokal där ett flertal personer ska vistas).

Det är en win-win. Fastighetsägaren slipper bli sittande med en tom lokal och staden har åtminstone en teoretisk chans att få en bit levande stad om möjligheten uppstår.
 0
Dan Edholm (15 April 2009 00:09):
Kanske finns det skäl att yimby själva protesterar mot bygget för att det långsiktigt inte håller måttet. Om några år kommer ju en ny generation ha kommit in i maktens korridorer. Gissningsvis är attityden då en annan vad det gäller blåshålet Gärdet. Inte för att det inte ska få finnas parker i stan...men ett betesgärde som är lika stort som Södermalm och som isolerar innerstan från öst är kanske att ta i. Här kommer det att byggas så det knakar.
 0
Anders Gardebring (15 April 2009 01:08):
En intressant föreläsning med Andrés Duany (väldigt aktiv i new urbanism-rörelsen i USA):
http:​/​/​www.​sfu.​ca/​city/​city_​pgm_​video0​14.​htm
Han pratar där om en tidsmässig arkitektur ställd mot en platsmässig arkitektur. Enligt Duany bör man tänka mer i termer av platsens arkitektur snarare än tidens arkitektur när man planerar nya bostäder.
Jag tycker att det ligger något i det. Sedan måste man naturligtvis kunna rätta till problematiska områden, jag vet inte om han senare kommer till det, har inte sett klart föreläsningen än, men Duany är ju urbanist så jag misstänker att han inte är någon anhängare av att lämna modernistiska områden till sitt öde. Hursomhelst, mycket intressant föreläsning. Han nämner för övrigt också Stockholm som en stad som tidigare provat tidsmässig arkitektur, men nu ställt om till platsmässig arkitektur.
En sak stör jag mig dock på, och det är att han lite väl mycket "hyllar" svensk arkitektur. Men det han hyllar verkar i huvudsak vara det vi gjorde innan modernismen kom...
 0
Daniel Jonsson (15 April 2009 01:08):
Äntligen förstår jag vilken gata de pratar om! Jag har vänt bussar där ett par gånger. Jättebra gata för det, ingen trafik, inte så många parkerade bilar, inga människor.

Jag gillar de där nimby-banderollerna f ö, mycket proffsigare än smutsiga tygbitar i olika färger. Vi måste verkligen börja med motsvarande Yimby-banderoller. "ÄNTLIGEN RÖJER VI UPP I SNÅRSKOGEN" och "SNART FÅR VI NYA GRANNAR" skulle göra sig bra.
 0
Anders Gardebring (15 April 2009 01:12):
Daniel:
+ webbkamera så man kan fånga arg ordförande på bild när den rivs ner...
 0
Olle Jansson (15 April 2009 08:22):
När jag började läsa yttrandet och kom till den första bilden på skräpigt impediment så tänkte jag för en sekund att detta kan la ingen klaga på? Konstigt nog och naivt av mig. Jag borde verkligen veta bättre.

Gillar verkligen illustrationerna. De är la egentligen lika missvisande som datoranimerade bilder med inklippta kändisar, men det känns numera mer äkta och ger den känsla som funkis troligen vill förmedla men sällan lyckas med i realiteten.
 0
Magnus Orest (15 April 2009 09:11):
Hur har de egentligen fäst de där skyltarna i träden? Spik direkt i trät?
 0
Anders Gardebring (15 April 2009 09:35):
Magnus:
Bra fråga. Det glömde jag kolla när jag var förbi o plåtade.
Spik in i träd är ju inte så lysande för trädet...
 0
nekav (15 April 2009 14:02):
Många aspekter jag gillar på dessa planer:

"De planerade låga murarna mellan byggnaderna som skapar en avgränsning mellan offentlig och privat yta" - dessa låga murar är nått som jag verkligen gillar eftersom dom dessutom ger den perfekta möjligheten att ta bort plattheten på ytan som finns runt många bostadshus som ger både en kylig och en tråkig känsla.
Poängen som jag vill påpeka är att det blir mycket finare med nivåskillnader eller små låga fint formade betong murar som kan läggas längs med gång stråk och sedan färgläggas i glada färger.
Då blir platta ödsliga ytor runt hus mer levande emellan glesa husen eller mer täta hus.

Sedan la jag såklart märke till ett hus som var helt grått förutom att bottenvåningen var ljusbeige färg. haha, lite ironiskt eftersom jag irriterar mej på att dom andvänder just deppig grå färg på bottenvåningen på många hus i detta land ,här gör dom tvärtom. KAN DOM aldrig sluta andvända grå färg? det finns så många andra färger. varför grå (som skapar nedstämdhet).

Gillar annars också, kontrasten med de fina mörkgröna tallarn bredvid de nya bostadshusen. (väldigt snyggt!)

Tycker dom ska rycka upp området med MER FÄRG.
(om dom vägrar färg, gör hus vita åtminstånde, inte grå) Man kan se de äldre hel-grå bostadshusen i bakgrunden. typiska områden som man nästan börjar tro är designade för att få folk att bli deppiga.

Tips till planerare - varför inte måla väg och parkerings-räckerna och lyktstolpar i t.ex ljusblå eller gul färg, det kanske kan bidra till att förare lättar kan se räckerna OCH folk skulle älska att dom är färgade istället för metallgrå.

Klart det blir bättre för området med ett lyft av nya fräscha hus, helt övertygad om det.

Mycket bra artikel med tydliga bilder, som visar känslan man får av området och "problematiken".
 0
Oscar A (15 April 2009 22:15):
Tycker Yimby fegar ur något. Det här är inte stad! Punkthusen skapar håligheter som förstör. En sammanhängande huslänga med olika stil måste rimligen vara att föredraga. Kära yimbyister, vidhåll punkthuskritiken!
 0
Anders Anttonen (15 April 2009 22:17):
Jag har lite nostalgiskt tittat på Almstridsklippet 3 ggr. ikväll. Jag var 11 år då striden skedde.
Mullvaden-ockupationen upplevde jag personligen, som medlem i Jordcirkus-ensemblen. (Kv. Mullvaden ligger på Krukmakargatan, Söder. Året för ockupationen var 1978)
18 år gammal var jag då. Den bataljen gick hetare till än Almstriden. Husen revs dock.
Jag tror inte att boende kommer att lägga sig i Kampementsgatans sly, uppbyggd av fyllnadsmaterial, full av tistlar, för att spöas av batonger av ridande poliser, för att rädda detta "grönområde". Ska vi slå vad? ;)
 0
Anders Gardebring (16 April 2009 01:41):
Oscar A:
Det blir knappast någon vana... ;)
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (20 Juni 2009 22:16):
Nybygget avblåst enligt SvD. Håller för övrigt med Oscar A. Huslänga med lokaler i bottenvåningarna hade varit bättre.

http:​/​/​www.​svd.​se/​stockholm/​nyheter/​artikel_​30​93711.​svd
 0
David A (22 Juni 2009 19:17):
Blev så förbannad på den där kärringen. En seger för demokratin? Ett fåtal nöjda och hundratals andra förblir utan bostad i Stockholm. Lika mycket seger för demokratin som Ahmadinejads valseger i Iran..
 0
Anders Ryding (22 Juni 2009 20:32):
Fast det här med lokaler i bottenvåningarna kanske inte funkar i alla lägen. Det måste ju gå att hyra ut dem också. jag tycker det är olyckligt att Alvendal använder det som ett argument för att ställa in detta bygge,att byggbolagen inte velat lämna något förslag på hus med lokaler i botten. På Kampementsgatan skulle det tex funka utmärkt med stadsradhus. Det kanske skulle vara en vettig kompromiss och framkomlig väg och det är väl ändå bättren än som nu, att detta slyområde lämnas därhän.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2009 23:38):
@ anders r: Det behövs ju lokaler för icke-kommersiella verksamheter också... Men det bästa är väl att bygga bokaler, så att de kan användas som bostäder tills den dag det uppstår efterfrågan. För det kanske det gör någon gång de närmsta 50 åren eller så (hur länge husen nu är tänkta att stå).
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (23 Juni 2009 00:30):
Johannes: Det rivs i stort sett inte några bostäder i Stockholm. Husens livslängd blir nog i praktiken närmre 500 år än 50 år. Det är en miljöfråga också: byggen tar i allmänhet mer resurser än renoveringar även i fall då renoveringsobjektet är ett riktigt fuskbygge.

Bygg rätt från början...
 0
Anders Ryding (23 Juni 2009 08:10):
Visst förändras tiderna och behov som inte finns idag kan uppstå i framtid. Ibland dock, tycker jag nog att det är viktigare att kunna kompromissa än att med en dåres envishet driva frågan om lokaler i bottenplan. Det finns trots allt bra och dåliga kompromisser. Dålig kompromiss- Hornsplan, ett urbant område där man borde ha insisterat på att bygga högre för att utnyttja marken maximalt. En bra kompromiss- Ja kanske hade det gått att få till stånd vid kampementsgatan istället för att som Alvendal skylla ifrån sig på att det inte fanns något förslag med lokaler och sedan ställa in allting. Stadsradhus hade funkat bra här, tycker jag. Det kan också komplettera staden.
 0
Berit (27 Juni 2009 11:47):
Det är trist att läsa kommentarerna, att det finns en konflikt mellan inner- och ytterstad, en avundsjuka som som konsekvens ger inställningen att man ska bebygga innerstaden "stenhårt". Det är inte till glädje för någon medborgare i stor-Stockholm att huvudstadens stadskärna förtätas. Tvärtom ska den hållas grön och luftig, arkitektoniskt ska skönheten förvaltas till generationerna efter oss. Vi bor inte i Japan, där det är brist på mark, varför man tvingas bygga skyskrapor. Vi bor i Sverige som består till största delen av enorma skogs- och åkermarksarealer. Varför bebygger man inte dessa? Städerna ska hållas luftiga och gröna. Vi har faktiskt miljöhänsyn att ta i dessa tider. Yimby tycks helt ha tappat bort sig i tidigt industrialistiskt tänkande... wake up!
 0
Johan Eriksson (27 Juni 2009 13:52):
Berit:

Vilken total missuppfattning av vad yimby står för och det är uppenbart att du bara kan ha läst kommentarerna i typ 1 tråd sockrat med en hel del förutfattade meningar. Jag är "yimbyit" men jag känner inte igen mig ett dugg av den beskrivning du ger och du verkar inte ha någon förståelse för, just som du skriver: "Sverige som består till största delen av enorma skogs- och åkermarksarealer" också i detta stora land finns ett behov och önskan efter riktig stad!?

Jag menar det är en pytteliten del av ett på alla sätt enormt utspritt Sverige vi talar om där det inte finns några som helst problem med att finna avskildhet i grönskan om det är det man söker. Det är i korthet inte så svart-vitt som du beskriver, antingen status quo eller Tokyo och det är emellåt väldigt knepigt att få fram budskapet att bara för att man vill förtäta så vill vi absolut inte bygga skyskrapor i Humlegården och Vita bergsparken eller någon av de överdrivet negativt projicerande bilder våra kritiker har fantiserat ihop om vad vi står för!

Varje tomt/plats/område är unikt och har sina egna olika förutsättningar vid ev bebyggnad och om du hade läst trådarna noggranare så skulle du se att vi visst är kritiska till sättet på vilka många av dessa områden exploateras.

Debatterar gärna vidare men kom ihåg Berit att för att din kritik ska vara trovärdig så måste du kunna dina fakta först!

I all välmening, Johan
 0
Jan Wiklund (27 Juni 2009 15:08):
Berit: Det här är en fråga vi har tröskat fram och tillbaka på de här sidorna. Generellt menar vi att
- Idén med städer är att det ska vara nära mellan människor, och mellan människor och aktiviteter. Att sprida ut och orsaka en massa trafikbehov är dumt.
- Till staden hör förstås också parker, men människor har inte bara behov av parker. En sorts teoretisk optimering av en stad (som vi givetvis aldrig når fram till i praktiken) får vi om transportbehovet mellan allt vi behöver minimeras.
- Ju mer utglesning desto mer trafik desto mer miljöförstöring. Den utspridda staden är en miljöfientlig stad.
- Det är tråkigt att Norrland avfolkas, för det betyder försämrade livsvillkor för dem som blir kvar, men det kan inte påverkas från Stockholm. Människor flyttar för att ekonomin koncentreras. Utveckling av Norrland kräver att norrlänningar utvecklar sin ekonomi.
- Det är inte främst Stockholms innerstad som behöver bebyggas mer. Den är rätt attraktiv som den är och behöver inte så mycket förändringar. Det är områdena strax utanför de så föråldrade tullarna som behöver utvecklas.
 0
Niklas (27 Juni 2009 15:49):
Berit:

Jag ber dig att läsa på vad YIMBY står för.

"inställningen att man ska bebygga innerstaden "stenhårt"."

Allt är ju relativt. Framförallt menar YIMBY att förtätning bör ske så att innerstaden utvidgas. För att minimera risken för döda förortsområden bör dessa ha en något högre täthet än nuvarande innerstaden. Områdena bör vara sömlöst integrerade med innerstaden. Själva dagens innerstaden kan till viss del förtätas (Paris innerstad är 70% tätare om vi bara räknar Stockholms stenstad och räknar bort Boulogneskogen). Detta gäller de barriärer som vi har rätt gott om på sina ställen. Däremot så är sådan barriärer ganska få i just de områden som planerades och genomfördes iom Lindhagensplanen.

"Det är inte till glädje för någon medborgare i stor-Stockholm att huvudstadens stadskärna förtätas."

Varför då? Vem blir glad av barriärer? Vem blir glad av långa kötider för bostad. Vem blir glad över bostadsrättspriserna? Åtminstone kan jag säga att det är till stor glädje för mig och många jag känner (och vi är medborgare) om stadskärnan förtätas, så på den punkten har du fel.

"Tvärtom ska den hållas grön och luftig, arkitektoniskt ska skönheten förvaltas till generationerna efter oss."

Grön och luftig görs stadskärnan bäst genom att den förtätas så att vi får underlag för bra stadsparker. Inte genom att inte bygga stad (för då är det ingenting inom staden som är grönt, utan per definition någonting utanför)

"Vi bor inte i Japan, där det är brist på mark, varför man tvingas bygga skyskrapor. Vi bor i Sverige..."

Då räknar jag med att du är beredd att höja DIN skatt för att betala för den infrastruktur som behövs för att förflytta en massa människor i onödan. Själv anser jag att skatten istället borde gå till att finansiera väldfärden, än att behöva finansiera ett dåligt stadsbyggande i framtiden. Om marknadsaktörer mer än gärna betalar för att uppföra något högre: Varför ska detta kategoriskt stoppas?

Varför bebygger man inte dessa [åkerlappar])?

Hur många tror du vill flytta till en åkerlapp mellan Uppsala och Järlåsa? Om så vore fallet att alla skulle vilja flytta dit skulle väl markpriset där vara skyhögt. Nej, många människor vill bo i stad och därför är det dyrt att bo i en sådan. Priset och kötiderna drivs upp ytterligare av att vi har en stadsbrist (tillgång och efterfrågan).

"Städerna ska hållas luftiga och gröna. Vi har faktiskt miljöhänsyn att ta i dessa tider."

Just därför ska vi bygga tätt: Så att vi får underlag för stadsparker, men också så att färre slipper vara beroende av bilar som skapar en sämre luft kvalitet i Stockholm. Våra grönbarriärer (som inte är utformade att användas för rekreation) är ett hinder för en god miljöutveckling i Stockholm.

"wake up!"
Försök att titta på vad det du förespråkar egentligen resulterar i. Jag antar att du älskar amerikanska städer à la Detroit och Houston.
 0
Anders Gardebring (27 Juni 2009 17:31):
Berit:
Hej Berit. Tack för din kommentar. Tyvärr verkar du till stor del ha missuppfattat vad YIMBY är, vad vi verkar för, och de verkliga sifforna och hårda fakta som finns att tillgå i stadsbyggnadsdiskussionen.

"Det är trist att läsa kommentarerna, att det finns en konflikt mellan inner- och ytterstad, en avundsjuka som som konsekvens ger inställningen att man ska bebygga innerstaden "stenhårt"."

YIMBY har aldrig påstått att innerstaden ska bebyggas stenhårt. Men vad som klassas som "stenhårt" är naturligtvis subjektivt. Vi pratar väldigt mycket om att innerstaden måste expanderas förbi de oerhört föråldrade "tullarna" och knytas ihop med närförorterna. De i RUFS 2010 identifierade regionkärnorna behöver också förtätas och "stadifieras". Och inte minst behöver förorter som idag är isolerade från varandra med olika former av barriärer (helt i enlighet med den dåtida stadsplaneringen och grannskapsplaneringen) knytas samman. Det kommer göra mycket mer för att bryta segregationen än olika "program".

"Det är inte till glädje för någon medborgare i stor-Stockholm att huvudstadens stadskärna förtätas."

Det här är ett märkligt sätt att resonera. Inte till glädje för någon? Hur vet du det? Vet du vad alla vill, har du en röst som talar för allas önskan? Jag har en egen röst och kan således intyga att förtätningen av Stockholm har kommit mig till del. Jag bor på nedre gärdet. Ett par kvarter från mig fanns det tidigare en stor parkeringsplats omgiven av buskig sly och oanvänd impedimentmark. I det området har nu bostäder, butiker och höghuset Svea Torn uppförts. En ny stadspark håller på att färdigställas. Har det gynnat mig? Ja i allra högsta grad! De nya butikerna kommer mig till del. Den nya parken kommer mig till del. Jag gläds åt mina nya grannar och att ett tidigare dött område har fått liv. Och det nya höghuset är ett nytt trevligt tillskott som låter även vår tid göra ett avtryck. Det är sådana här oanvända områden som det nästan uteslutande förtätas i när det byggs mer inom vad som idag räknas som Stockholms innerstad.

"Tvärtom ska den hållas grön och luftig"

Du får gärna utveckla hur du menar här. Det är helt klart så att parker, boulevarder och gröna innergårdar är oerhört viktiga ingredienser i en stad. Däremot fyller oanvänd överbliven yta (så kallad impedimentmark) mellan husen ingen funktion i en stad. En stad är, per definition, något som är skapat av människor. Alla ytor i en stad har en funktion, annars är det inte stad. I en stad ingår också det gröna, men då som en planerad del av staden.

"arkitektoniskt ska skönheten förvaltas till generationerna efter oss."

Absolut! Och detta är inte något som YIMBY på något som helst sätt motsätter sig, snarare tvärtom. Men vi menar också att även vår generation bör få ge tillskott till denna skönhet, precis som generationerna före vår fick ge sitt tillskott till stadens utveckling.

"Vi bor inte i Japan, där det är brist på mark, varför man tvingas bygga skyskrapor."

Nja, det där är inte riktigt sant. Tokyo har inte så många skyskrapor (p.g.a. jordbävningarna blir de svåra och dyra att bygga), de har däremot en hel del höghus. Men där det byggs högt i Tokyo har inte så mycket med platsbrist att göra, utan med att den centrala marken är oerhört dyr och oerhört attraktiv, just för att Tokyo är en så gigantisk (men alldeles ypperligt trevlig kan tilläggas) stad. Men man kan också notera att det finns oerhört många småhus i Japan, vilket den som likt mig åkt Shinkansen mellan Tokyo och Hiroshima kan intyga.

"Vi bor i Sverige som består till största delen av enorma skogs- och åkermarksarealer. Varför bebygger man inte dessa?"

Själv tycker jag att vi ska använda våra skogs- och åkerarealer till att... odla och ha skogar på... Det är väl dumt att bygga en massa hus, med tillhörande motorvägar, på dem om det inte behövs? Var ska vi odla vår mat, och var ska växter och djur ta vägen? Och vem ska flytta till dessa före detta skogar och åkrar som nu blivit bostadsområden? Inte jag iaf. Jag vill få ut mer av mitt närområde än att ha en plats att sova och några överblivna skogsplättar att gå i. Anledningen att många vill bo i Stockholm handlar om just detta. Utbudet av kultur, täthet, möten, butiker osv. Det kan du aldrig få fram genom att kasta ut några punkthus på en bit åker ute på landet. (som då, per definition, har upphört att vara landet).

"Städerna ska hållas luftiga och gröna. Vi har faktiskt miljöhänsyn att ta i dessa tider."

Detta låter, du får ursäkta, väldigt ihåligt från den som precis propagerat för att vi ska bygga bort skogar och åkrar. Eller menar du att naturen bara är viktig så länge du kan se den från ditt fönster? Sanningen är snarare den motsatta, då naturen du kan se från ditt fönster redan är störd av mänsklig aktivitet.

"Yimby tycks helt ha tappat bort sig i tidigt industrialistiskt tänkande..."

Industrialistiskt tänkande? Du får gärna utveckla vad du menar med detta. På vilket sätt är gröna miljövänliga städer med en väl utvecklad kollektivtrafik, lågt bilutnyttjande och minskad segregation "industrialistiskt tänkande"?

"wake up!"

Du länkar din kommentar till Stockholmsvänsterns hemsida. Jag vet inte om du är aktiv där, eller bara sympatiserar, men om du är aktiv i vänsterpartiet i Stockholm hoppas jag att du har mod och kraft att utmana gamla myter och faktiskt ta del av det som vi idag vet. Det finns det iaf andra i Stockholmsvänstern som har gjort:
http:​/​/​www.​stockholmsvanstern.​se/​20​0​9/​0​6/​27/​these-​two-​.​.​

Idag vet vi att täta städer är miljövänliga städer (fråga naturskyddsföreningen, USA:s största miljöorganisation Sierra Club eller Al Gore, som alla tagit ställning för täta städer). Idag vet vi att väldigt många människor uppskattar täthet och möten mellan människor. Idag vet vi att många inte trivs med det industriella och monotona maskinstadstänk som modernismens stadsplanering är ett uttryck för. Det är onekligen dags att vakna upp, och det är precis det som vi som jobbar i YIMBY har gjort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8590 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter