Utskrift från www.yimby.se
....

Från Hus i Park till Hus i Parkeringsplats

 
Är det möjligt att bygga socialt och ekologiskt hållbara hus i park?

Jag tog en promenad i Stockholms sydvästra förorter för att reda ut tillståndet i de områden vi kallar hus i park. I de äldre närförorterna som Midsommarkransen är livet ganska bra. Den gamla arbetarförortens hus i park från 40- och 50-talet ligger nära de äldre och mer levande kvarteren från sekelskiftet. Avståndet till innerstaden är tack vare 60-talets tunnelbaneutbyggnader överkomlig även om man inte äger bil. I Midsommarkransen finns också populära stadsparker som hör hemma i kvarterstaden såsom Svandammsparken.


Klassisk stadspark och kvartersbebyggelse i Midsommarkransen.

Man kan tydligt se att ju längre bort från innerstaden man kommer, desto mer dominerande blir hus i park och desto mindre välskötta blir trädgårdarna och husen. Jag tycker mig också se fler bilar på gatorna ju längre bort från innerstaden jag kommer. Ju mer jag går, desto längre blir avståndet till kulturen, arbetena och de sociala mötesplatserna i innerstaden.

Men områden med hus i park från 40- och 50-talet har sina fördelar. På somrarna när grönskan pryder gårdarna blir de vackra tycker jag. Det stora dråpslaget kommer när jag ser våra moderna områden med hus i park från 60-talet fram till idag. För dessa hus är inte hus i park. De är hus i parkeringsplats.


I 40- och 50-talets arbetarförorter sträckte sig berghällar och grönska ända till husknuten.

Just nu håller man på och bygger nya hus bredvid Hägerstens tunnelbanestation. Jag förväntade mig att få se mysiga kvartersgator med lite bykänsla mitt i den gamla arbetarförorten. Men istället fick jag se samma typ av bebyggelse som både högern och vänstern byggt i evigheter. En gigantisk parkeringsplats breder ut sig från tunnelbanestationen. Mitt bland dessa reser sig 3 punkthus. Här och där ser jag nyplanterad grönska vilket skymmer parkeringarna lite grann under våra få gröna månader. Jag ser att de har gjort en berså. Men det mesta jag ser är en kolossal parkeringsplats.


Bredvid Hägerstenåsens tunnelbanestation byggdes inga mysiga kvarters- eller gågator. Det blev istället Hus i Parkeringsplats.

När jag tittar på sydvästförortens årsringar ser jag att hus i parkeringsplatserna började byggas under 60-talet. I Bredäng breder sig gigantiska skivhus ut på 50 meters avstånd från varandra. Mellan flera av dessa hus finns inget annat än parkeringsplatser. Det första många av de boende ser när de drar upp gardinerna i gryningen är parkeringsöken. Men dessa områden har faktiskt några parkområden också. Värre har det blivit med åren. På framsidan av de nybyggda punkthusen nära Västertorps station finns bara parkeringsplatser.


Bredäng är kanske Hus i Parkeringsplatsens stora genombrott. Man kan tro att det inte skulle kunna bli värre…


...Men det blev det. Runt Västertorps tunnelbanestation kan man se nybyggda hus i parkeringsplats…


...nybyggda  hus i parkeringsplats...


...hus i parkeringsplats...


...och åter hus i parkeringsplats.

Det är tydligt att förortsborna inte upplever sig ha alternativ till bilen. De kan inte tillgodose alla behov inom promenadavstånd och kollektivtrafiken är för dålig. Sådant är livet i glesa förorter. När man bygger nytt anlägger man därför stora parkeringsplatser i stället för kvartersgator, parker och gågator. I dagens glesa bebyggelse är det glesare mellan husen men tätare mellan parkeringsöknarna. När förortsborna sedan åker till innerstan blir innerstadsborna ”passiva rökare” när de andas in bilavgaserna. Alternativt skulle man kunna bygga ut kollektivtrafiken. Men hur ska vi få råd med det när vi bor så glest? Vi bygger idag på sin höjd en spårvagnssträckning per decennium. Tunnelbanor har vi helt slutat bygga. De glesa förorterna i sydväst kommer få vänta länge på bättre kollektivtrafik.

Jag har under 3 år bott i en billig arbetarbostad från 40-talet som är ett hus i park. Nu när min privatekonomi förbättrats kommer jag flytta till en tätare bebyggelse. Men ska det vara hus i park så ska det vara hus i park. Inte hus i parkeringsplats. Fördelarna med hus i park tycker jag är de rymliga gröna gårdarna där de boende kan träffas för att grilla, låta barnen leka eller påta med trädgården. Men när de gröna somrarna är över blir områdena mörka och ödsliga. När man vill vara social och träffa vänner, resa till jobbet, gå på teater, bio eller liknande så blir avstånden ofta långa.

Områden med hus i park- och hus i parkeringsplats är också socialt sårbara. Glesa områden har dåliga kommunikationer och få mötesplatser för människor. Därför är risken stor att segregerade grupper som hamnar i dessa områden blir avskurna från omvärlden. Än mer avskurna blir de om området omges av motorvägar och stora skogsområden. En del områden med hus i parkeringsplats besöks idag inte av medelklasstockholm men vi läser om dem i tidningen. När människor inte träffar varandra i verkligheten utan bara läser om varandra i tidningen så skapas fördomar. Jag har en stark tro på oss människor som livskraftiga varelser men vi har också våra nackdelar. Vi måste bygga samhällen där vi träffar varandra, annars får vi problem.

Hus i parkeringsplats är fortfarande den dominerande byggnadsformen. Frågan jag ställer mig är; går det att bygga moderna hus i park istället för hus i parkeringsplats? Kan man realisera tanken om att bygga större områden med hus i park med grön prakt utan att göra de boende socialt segregerade och beroende av bilen? Vad tror ni? Finns det hållbara alternativ till blandstadens kvarter?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Hulter (13 Juni 2009 15:39):
@ johannes: Riktigt bra inlägg! Det tangerar en fråga vi diskuterat på YimbyGBG - http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​4 - Det finns kvartersstad utan stadsliv, men finns det stadsliv utan kvartersstad?

Rent teoretiskt borde det ju gå att bygga husipark med lokaler i bottenplan och tillräcklig täthet för funktionell blandning. Men jag har inte sett några exempel.

Problemet verkar hänga ihop med separationen av flödena (transporter etc) och byggnaderna. Kommersiella lokaler är beroende av genomströmning. Husipark-områdena har extremt dåligt flöde av människor (vilket är medvetet förstås). Det minskar underlaget för verksamheter. Vilket i sin tur gör att de boende måste förflytta sig långt för att nå andra funktioner. Därav alla bilar...
 0
Jan Wiklund (13 Juni 2009 15:54):
Jag tror att husipark är ett jättestort feltänk. Man har haft Versailles och engelska herremannasäten som förebild, alltså en aristokratisk vision, och försökt få deras privilegierade livsstil tillgänglig för alla. Men privilegier för alla är givetvis en omöjlighet.

Versailles? Varför det? Jo, staden är från början en plats för produktion. För att skapa god logistik har man kapat avstånden och förlagt allt - människor, aktiviteter - nära varandra. Men förorterna var från början (liksom Versailles) en plats för konsumtion och för fritid - för "bostäder", inte för produktion eller verksamhet. För aristokratisk avskildhet, inte för medverkan.

Vi har inte råd med sånt. Varken med den infrastruktur eller den tidsåtgång den utspridda staden kräver. Versailles åt alla är en omöjlig vision.
 0
Johannes Hulter (13 Juni 2009 16:17):
@ jan: Jag håller med dig, men det är ändå en intressant fråga: Går det att kombinera husipark-typologin med blandstad (social och funktionell blandning)?

Problemet är att eftersom själva typologin innebär enklavisering och reduktion av flöden så skulle man vara tvungen att öka befolkningstätheten rejält, kanske dubbla invånarantalet. Det är lätt att fixa genom att bygga högre.

Problemet är att husipark-typologin ger minimalt med gatuplansyta/ha. Och då får lokalerna inte plats. Man skulle alltså ändå bli tvungen att bygga till lokalyta mellan husen. Efter ett tag skulle det förmodligen mer likna kvartersstad än husipark.

Det verkar alltså finnas en urban logik i kvartersstadsstrukturen som är svår att komma ifrån om man vill ha funktionell blandning på kvartersnivå. Men det finns ju andra typologier, tex. lamellhusområden, som borde ha betydligt bättre förutsättningar.
 0
Ronnie Forsberg (13 Juni 2009 16:25):
Ypperligt inlägg!

En reflektion, jag står i Stockholms bostadsförmedlings kö och när man tittar på antalet intresserade per lägenhet så blir antalet högre ju närmare Kungliga Slottet man kommer.
En lägenhet i Gamla Stan når skyhöga nivåer av intresseanmälningar. Gamla Stan är trångt och mörkt, saknar i princip parkeringsmöjligheter, grönska och annat som är förorternas "triumfkort". Gamla Stan är egentligen "enstaka träd bland hus" alltså den totala motsatsen till "hus i park".

Vad gäller "hus i parkeringsplats" kan man ju undra varför man inte kostar på antingen parkeringsgarage eller välgestaltade parkeringshus med lokaler i bottenvåningen? Men ytparkering är förmodligen det enda ekonomiskt försvarbara i förorter dessvärre.

Apropå Versailles, kring slottet i Versailles ligger faktiskt en riktig stadsbebyggelse med tät kvartersstad med butiker och olika näringsställen som inte enbart verkar serva dagens turistströmmar. Jag tror slottet och staden är/var beroende av varandra där. Precis som i Gamla Stan i Stockholm. Man kan jämför dåtidens stora slott med en stor fabrik som alstrar mängder med arbetstillfällen runtomkring.
Hade t ex Drottningholms Slott vuxit sig större i betydelse hade säkert Drottningholmsmalmen på Lovön varit mer som en liten tät stad från 1700-talet än den blev.
 0
Johannes Nilsson (13 Juni 2009 16:53):
Spana in Områdena Gottfridsberg/Valla/Tornhagen (vet inte var gränserna mellan dem går) i Linköping, bra exempel på tät blandstad i park mkt centralt i Linköping, 10 minuter promenad till det mest centrala torget.
 0
JA (13 Juni 2009 18:40):
Intressant uppslag till samtal. Men en del frågeställningar har ganska givna svar tycker jag. "Ju mer jag går, desto längre blir avståndet till kulturen, arbetena och de sociala mötesplatserna i innerstaden." Det är ju inte särskilt konstigt att det inte finns kultur och sociala mötesplatser i förorten på samma sätt som i innerstaden. Detta just pga. att människor åker därifrån in till stadens centrum. En stads liv och puls i centrum livnärs ju helt enkelt av de som bor där plus alla de som åker in till centrum.

Men till huvudämnet. Du visar upp en bild med två skivhus med parkeringsplats emellan. Om man tittar på husens andra sida så är det där rejält tilltagna grönytor. Lika många som ser en parkeringsplats när de drar upp garinerna ser följdakligen en park. (beroende på planlösningar såklart). Detta är en princip som är densamma i en tät kvartersstad, som här bland yimbyfolket har sina största påhejjare. En sida mot en gata, där får olika trafikslag samsas om utrymmet. Sedan mot den andra sidan, insidan, finns en gård. Denna gård är i utopin en liten park. Men i storstäders inre delar är dessa gårdar ofta igenbyggda eller upplåts till bilar. Bilar på både in och utsidan alltså. Men en lösning på parkeringsproblemen är en kombination av attraktiv kollektivtrafik och smarta parkeringslösningar.

Sedan måste jag säga att visa av bilderna på dina "skräckexempel" ser ganska trivsamma ut. Inbäddade parkeringar, kantparkering.

På frågan om det går att kombinera de olika stadstyperna så är svaret självklart ett rungande JA! Att någon av er yimbyister ens ställer frågan är för mig ett bevis på er enögdhet. Ofta sägs det att det ni står för är en tanke på variation i staden. Vad kan vara mer varierande än att ha en blandning av rumsligt täta och rumsligt upplösta strukturer?

Ett svar på frågan hur detta kan tänkas se ut. Att ha slutna kvarter längs huvudstråk och där det passar med verksamheter längs gatorna. Längre från primär eller sekundära huvudstråk så kan strukturen luckras upp. Med punkthus, radhus, villor. På detta sätt får man in olika stadstyper nära varann geografiskt och olika klasser kan attraheras. Stadens bygg för olika människor och måste därför tillåtas se olika ut.
 0
Anders Gardebring (13 Juni 2009 20:34):
JA:
Så du menar alltså att det inte fanns något kulturliv eller några sociala mötesplatser innan massbilismen? Och du menar alltså vidare att en stads puls och kulturliv försörjs bättre av en utbredd och gles förortsbebyggelse, där man tar bilen in till stan någon gång ibland, än genom en utvidgad tät innerstad där man är i stan.. ja hela tiden?

Det är onekligen intressanta teorier, men jag har svårt att se att de håller för någon närmare granskning.

"Stadens bygg för olika människor och måste därför tillåtas se olika ut."

Jamen.. Det är ju precis det som vi inom YIMBY tar upp. Det byggs idag oerhört enahanda, allt ser likadant ut (modernism) och det byggs knappt någon stad alls. Eller menar du att det har byggts för mycket tät blandstad och för lite glesa punkt- och skivhus i Sverige de senaste 50 åren?
 0
Magnus Orest (13 Juni 2009 21:02):
JA, några funderingar ang. det du skriver. Det jag citerat från ditt inlägg i kursivt:

Det är ju inte särskilt konstigt att det inte finns kultur och sociala mötesplatser i förorten på samma sätt som i innerstaden. Detta just pga. att människor åker därifrån in till stadens centrum.

Det där är ett cirkelresonemang. Att folk åker in till centrum beror just på att staden är byggd med ett centrum som folk måste åka in till.

Om man tittar på husens andra sida så är det där rejält tilltagna grönytor. Lika många som ser en parkeringsplats när de drar upp garinerna ser följdakligen en park. (beroende på planlösningar såklart). Detta är en princip som är densamma i en tät kvartersstad, som här bland yimbyfolket har sina största påhejjare.

Nej. I tät kvartersstad har man en gård på andra sidan.

En sida mot en gata, där får olika trafikslag samsas om utrymmet. Sedan mot den andra sidan, insidan, finns en gård. Denna gård är i utopin en liten park.

Innergård är inte synonymt med park. Innergårdar och parker fyller olika funktioner. En park är en offentlig mötesplats, öppen för alla, och där alla känner sig välkomna. En innergård är ett privat utrymme, där de boende känner sig trygga. De "parker" som ofta skapas i förorterna blir dock i många fall till halvoffentliga platser, där man varken känner sig trygg eller välkommen.

Men i storstäders inre delar är dessa gårdar ofta igenbyggda eller upplåts till bilar. Bilar på både in och utsidan alltså.

Ibland, ibland inte. Men bilar på båda sidor innebär inte att man har trafik på båda sidor. En parkerad bil för inget väsen, och släpper inte ut några avgaser.

Men en lösning på parkeringsproblemen är en kombination av attraktiv kollektivtrafik och smarta parkeringslösningar.

Attraktiv kollektivtrafik innebär minskad trafik, vilket medför att färre har bil och behöver p-platser. Så långt har du rätt. Det du förmodligen missat är att attraktiv kollektivtrafik kräver att staden byggs ganska tät, annars finns det inget trafikantunderlag för den. Dvs kollektivtrafik med hög turtäthet, och gärna någonting spårburet.

Sedan måste jag säga att visa av bilderna på dina "skräckexempel" ser ganska trivsamma ut. Inbäddade parkeringar, kantparkering.

Allt ser trevligt ut under sommarmånaderna. Men hur trivsamt tror du att det är i november, när det är mörkt, regnigt och blåsigt?

På frågan om det går att kombinera de olika stadstyperna så är svaret självklart ett rungande JA! Att någon av er yimbyister ens ställer frågan är för mig ett bevis på er enögdhet.

Vad menar du med olika stadstyper? Vad vi inom Yimby tar upp är just att det i princip bara är en typ av bebyggelse som förekommer (hus i park), och det är ett problem eftersom det är just kvartersstad som efterfrågas. Hur bor du själv? Stadskvarter, villa/radhus eller förort á la hus i park?

Ofta sägs det att det ni står för är en tanke på variation i staden. Vad kan vara mer varierande än att ha en blandning av rumsligt täta och rumsligt upplösta strukturer?

Om allt ser likadant ut är det inte fråga om variation. Vilket är problemet med den moderna stadsplaneringen, vilket jag skrev tidigare.

Ett svar på frågan hur detta kan tänkas se ut. Att ha slutna kvarter längs huvudstråk och där det passar med verksamheter längs gatorna. Längre från primär eller sekundära huvudstråk så kan strukturen luckras upp. Med punkthus, radhus, villor. På detta sätt får man in olika stadstyper nära varann geografiskt och olika klasser kan attraheras.

Det skulle definitivt fungera. Förutsatt att man skapar ett kundunderlag för god service och kollektivtrafik. Annars har man bara skapat ännu en förort, som det redan finns gott om i en redan centraliserad stad.

Stadens bygg för olika människor och måste därför tillåtas se olika ut.

Bra, nu träffade du det grundläggande problemet inom modern stadsbyggnad - man bygger bara en och samma lösning, och den ska fungera för alla. Arkitekter och stadsplanerare vägrar att inse att de måste skapa olika lösningar som fungerar för olika målgrupper, och därför blir det bara halvmesyrer som ingen är helt nöjd med.

Att det här problemet kvarstår år efter år tycker jag är märkligt. Att man inte kan skapa en enda lösning som passar alla är inte möjligt, någonting som hör till grundkunskaperna inom design och designteori.

One size fits all = One size fits nobody.
 0
Joakim (13 Juni 2009 21:28):
Att det byggs hus i park utan själ kan väl sägas bero på framför allt två saker: Höjda bekvämlighetskrav hos medel- och låginkomsttagare och billig energi. Den (alltför) billiga energin är central i sammanhanget, då den möjliggör transport till en avlägsen arbetsplats i staden/konsumtionsplats i staden eller förortscentra. Dessutom tror jag att professionaliseringen av samhället är viktig - när fler jobbar inom kunskapsintensiva bransher minskar detta ytterligare förekomsten av kvartersbutiker.
Går det att förändra? Tja, om globaliseringen och massbilismen skulle sluta gynna stora kedjor och människor inser att ett vänligt samtal med butiksbiträdet på hörnet kan vara mer värt än köpcentrumets lägre priser, då kanske vi får se idyllisk förstadsbebyggelse och färre folklivstomma förvaringsplatser.
 0
JA (13 Juni 2009 21:39):
Tack för ditt engagerade och tänkvärda svar Orest.

Det jag menar med mitt resonemang om centrum är att ett centrum uppstår på en plats där många människor har enklast att träffa varandra. Alltså i mitten. Därför kommer alltid ett centrum i en välmående stad att uppstå i mitten. Sedan kan det finnas exempel på centrumfunktioner som flyttar ut från centrum, men det är en annan fråga, som mer handlar om billiga hyror kombinerat med att handel idag är så extremt storskalig och fungerar bra i externlägen nära villaområdena.

Att ha en utopi om att en stad skall vara lika mycket "centrum" ända ut i kanten tror jag är omöjlig, även om staden är byggd "utan centrum" som du verkar förespråka.

Om en parkerad bil inte är ett problem på en innergård i stan, hur menar du då att den blir ett problem så fort den står brevid ett skivhus i förorten?

Vi verkar alla vara överens i det stora hela, men jag vill bara problematisera vissa av era resonemang. Vi verkar alla vara ense om att en varierad stad är att föredra. Saken är den att jag verkligen ser fördelar med hus i park i rätt skala och på rätt plats. Så det jag vänder mig lite emot är att debatten här ibland är så enkelspårig. Jag får känslan av att ett punkthus i park är stadens värsta fiende.

Men som sagt vi verkar ha samma åsikter i grunden.
 0
Anders Gardebring (13 Juni 2009 21:42):
JA:
Grundproblemet är ju att det nästan inte byggs någon stad alls. På vilket sätt är det då ett "problem" att vi problematiserar hus-i-park, alltså det som är nästan det enda som byggs (av flerbostadshus)? Med ditt sätt att resonera borde du ju istället välkomna ett ifrågasättande av om allting verkligen ska se likadant ut. Punkthusen behöver ingen försvarare, de klarar sig alldeles utmärkt för sig själva.

Sedan tycker jag att du hoppar lite väl långt i dina antaganden. YIMBY handlar ingalunda om att allt ska vara innerstad eller att allt ska vara ett centrum (vilket är en omöjlighet). Däremot ifrågasätter vi de modernistiska stadsbyggnadsidealen, och kanske framförallt varför vi fortfarande bygger enligt dessa trots att de flesta berörda parter (politiker, stadsplanerare, forskare, invånarna) verkar rörande överens om att det inte är någon bra idé.

Idén om centrum och periferi är i huvudsak ännu ett utslag av just modernistiskt tänkande. En stad handlar om stråk. Där dessa stråk sammanstrålar blir det ett "centrum", men även stråken är intressanta för etableringar. Då en stad är tät uppstår många stråk som möts på många ställen, och således uppstår också många "centrum".
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (13 Juni 2009 21:47):
JA: Visst är centrum den mest praktiska mötesplatsen. Men när husen byggs minst 5 km från centrum och centralstationen tar emot 150 miljoner passagerare per år, börjar det bli opraktiskt. Det skulle vara mer praktiskt med några nya stadskärnor som ligger 5-10-15 kilometer ut. Frågan är hur lång tid det måste ta innan man lyckas skapa de där nya kärnorna. Att de behövs är svårt att ifrågasätta.
 0
Anders Lundberg (13 Juni 2009 23:28):
Johannes & JA Lysande!

Era resonemang kompletterar varandra väldigt bra, och det ena utesluter inte det andra av dem, vilket andra kommentarer här antyder... det tycker jag är olyckligt.

För JA har en mycket viktig poäng i det han säger om skivhusen, de har i "hus i parkeringsplats/parkens" utförande en asfalterad sida precist som den slutna kvartersbebyggelsen i rutnätet, och de båda har, idealt sett också en grön sida åt det andra - vad är problemet med att erkänna en sådan grundläggande sak?

Och ja, alla är ense om att det byggs för lite stad idag!

...Men att därmed förkasta riktig "hus i park"-bebyggelse (sådan från 30 - 40-talet av modell smalhus) och även förkasta tanken på att man skulle kunna bygga fin sådan i 3-4 våningar även i framtiden anser jag är både dogmatiskt och väl så korkat.

Varför?

Jo, för att skall vi (ni?) kunna få folk att flytta självmant från sina villaförorter (eller vad som kan kallas trädgårdsstad, villamattor, suburbia...etc etc) med mycket grönt, så måste det erbjudas alternativ som villaägarna godtar. Eller för den delen, skall människor kunna förmås att rentav avstå från att flytta till en grön och relativt luftig villaförort så måste alternativ till trång innerstad (läs: det som alla här kallar "stad") finnas!

Ju förr man inser detta, desto bättre är det!

Och då kan dessa tätbyggda rutnätskvarter, precist som JA skriver, förläggas längs med huvudstråk och kombineras med olika (friare) former av bebyggelse ett eller två kvarter ut från stråket åt vardera håll, med följd att folk kan välja att bo i ett "hus i park" om de vill det, men ändå ha nära till huvudstråkens relativa rörelse. Där det för all del går spårvagn. Bara några hundra meter ifrån de bra "husen i park".


Alternativet, gott folk här i YIMBY-land, vet ni vad det är?


Jo, helt enkelt att folk fortsätter att bosätta sig i villor, då villadrömmen lever så starkt i oss som människor och vi alla kan se oss om i stjärnorna efter den stad vi önskade... För mig framstår det knappast som en bättre framtid, right?

Mvh
Anders
 0
Annanas (14 Juni 2009 00:31):
Ja lärde mej en gång av han Askergren att det började gå snett i samband me Rödabergsområdet. Min tokning e att de tog bort gårdshusen å ställde dom i hjorthagen istället. förr bodde knegarna på gårdarna i lite sämre hus. nu flytta man (metaforsikt) längorna å börja sprida ut dom runt stan utan att bygga gathusen, för de stod ju kvar i rödabergsområde. allt blev liksom fel. för att inte hamna i en sån banal metaforik hade Korb byggt suuperlånga längor som liksom gick över gator park å allt, allså nåt jäkla superstort, i ställe för att bara flytta på gårdshusen som man gjorde i stockholm. det gäller tror ja att ha en vision om en ny strategi i ställe för att utgå från gamla ingroda föreställningar om hur sammhälle ska va. att knegarna bor i gårdslängorna å att dom sen flyttas ut i skogen för att inte smitta ner varan med tuberkulos å skit.
sen kom ju bilarna men de har ni ju redan så fint beskrivit.
 0
Gammal Hägerstensbo (14 Juni 2009 02:30):
Det här var kul att läsa eftersom jag är en uppväxt på hägerstensåsen. Det är tråkigt att det blev punkthus och inte mer stadsliknande kvarter där vid tunnelbanan (vi brukade kalla området för knarkarskogen eftersom vi brukade hitta kanyler där som barn). Men jag måste, trots mitt motstånd till punkthus, erkänna att husen i detta fallet blev ganska okej och får godkänt.
Besökte själv bygget under påsken och upplevde inte att det var för många parkeringsplatser där. De parkeringar som byggts var snyggt placerade och smälte in i miljön. Därimot misstänker jag att de inte kommer räcka till när alla väl flyttat in och att man kommer bygga flera med tiden. Skillnaden mellan innerstaden och hägersten är att det är bilberoendet ökar ganska rejält. Avståden till större butiker och snabbmatsrestauranger är långa. Närmaste handelsplats är kungens kurva vilket det tar ca 5-10 min till med bil.
Om man skulle byggt alla dessa nya hus på åsen och i västertorp utan parkeringsplatser skulle det krävas garage till nästan varje lägenhet och det skulle kosta för mycket i dagsläget. Husen innehåller också för många lägenheter för att gatuparkeringen ska räcka till. Jag gissar på att nästa högkonjunktur kommer introducera en mer exklusiv boendeform i stockholms förorter när folk åter igen har mer pengar, nämligen "gated communities". Då lär man bygga så att bilarna placeras i garage och alla bor i en underbar park där endast de får vistas. Då föredrar jag nog hellre att bo i hus på parkeringsplats med lite stök och bilar ;)
 0
Anders Gardebring (14 Juni 2009 04:15):
Anders Lundberg:
Jag är lite osäker på vem du kommentarer till. Syftar du på de som skrivit i kommentarerna, eller syftar du till nätverket YIMBY? Oavsett så tycker jag att du går lite långt i dina antaganden. Blogginlägget är just det, ett blogginlägg, som försöker att problematisera hur vi faktiskt bygger våra städer. Jag ser inte hur blogginlägget skulle vara ett "dogmatiskt" nej till punkthus? Annars tror jag att du träffar ganska rätt i ditt konstaterande, nämligen att villan för många är det önskvärda. Men saken är ju den att det finns två boenden som sticker ut och som är avsevärt populärare än alla andra. Först kommer villan. Sedan kommer kvartersstaden. Först långt senare kommer punkthus.
Så varför byggs det så förbaskat mycket punkthus? Jag tror inte att punkthusen har någon större potential att fungera som "villasubstitut". Då fungerar nog stadsvillor/townhouses som en mycket bättre variant.
 0
Anders Anttonen (14 Juni 2009 08:40):
Midsommarkransen var avsedd som tät förstad á la tysk "Garten Stadt" på 1910-talet. Då, planlagd med spårvagn. Dessvärre hann man inte så långt som man velat för första världskriget bröt ut 1914 och utbyggnaden avstannade. Sen kom 20-talet med sina finansiella kriser och ekonomiska kollapser. På trettio-fyrtiotalen började Kransen åter bebyggas igen, fast i en annan riktning som låg i tiden; Funktionalism. Alltså olika yttre omständigheter kan påverka byggandet.
Inte visste man heller att så många skulle äga en bil. Det insåg man på 60-talet som först, och man började planera för bilsamhället i byggandet. "Oljan skulle finnas i all evighet!" trodde man.

Funkisförort kan ha sina poänger ändå, tycker jag. Åtminstone 30-, 40- och 50-talsområdena. Det är 60-tal och miljonprogram som ska angripas. Och dagens punkthus i park(eringsplats)
 0
Johannes Lilleberg (14 Juni 2009 12:12):
Kul att både de som är för och emot Hus i park(eringsplats) skrivit kommentarer!

Jag tolkar era kommentarer som att ingen, vilken sida man än står på, tycker att stora områden bestående av endast Hus i Park(eringsplats) är någon bra ide. Om jag tolkar er rätt så stödjer därför ingen de nya hus i park(eringsplats) som byggts i Hägerstenåsens och Västertorps centrum.

Angående framsidor och baksidor i kvartersbebyggelse och Hus i Park(eringsplats) så finns det några viktiga skillnader. Om man mitt emot ens eget hus bygger ett kvartershus med lokaler på bottenvången så har man viss nytta av det. Dessa lokaler kan ge området apotek, dagis, teater, blomaffär, bageri eller någon annan service. Bygger man däremot ett hus i parkeringsplats i området så har man ingen gjädje av det. Parkeringsplatserna är i regel endast till för de boende och är inte till någon glädje för de andra boende.

Det jag menar är att Kvartersbebyggelse med lokaler i bottenvåningen ger och tar, medan Hus i parkeringsplats bara tar utan att ge.

Alternativet att bygga levande kvarterstad i centrala delar runt exempelvis tunnelbanestationer och Hus i Park(eringsplats) en bit bort är ett beprövat koncept i många av våra förorter. Jag kan tänka mig att acceptera sådan bebygelse på en del förorter under förutsättning att de centrala delarna är tillräckligt stora för att tillgodose all service som människor vill ha och att man utanför de centrala delarna bygger Hus i Park (istället för hus i parkeringsplats). Sådana områden skulle kunna vara mångfalldiga och fungera bra i teorin.

Men om man gör som i dagens moderna förorter, där man i bästa fall bygger något kvarter eller två i centralt läge, så blir hus i parkeringsplats alldeles för dominerande. Då får man områden där alla hus tar utan att ge...
 0
Johannes Lilleberg (14 Juni 2009 12:26):
Vill också tillägga att frågan om hur man får Villaälskare att trivas i stan är en viktig fråga... Men jag tror inte att Hus i Parkeringsplats är lösningen. Har någon av er en ide om hur man kan få villaägare att trivas i tätare bebyggelse?
 0
Johannes Lilleberg (14 Juni 2009 12:31):
En annan bra fråga är hur vi kan få dagens förorter dominerade av Hus i Park(eringsplats) att fungera som samhällen där folk inte blir beroende av bilen. De flesta i våra enorma förorter bor ju trots allt i Hus i Park(eringsplats) idag. Jag tycker att vi ska bygga mer levanda gator/kvarter med gott om verksamheter i dessa förorters centrala delar. På så sätt kan man också skapa mötesplatser som jag tror kan minska segregationen. Tycker någon av er att det finns alternativ?
 0
Annanas (14 Juni 2009 13:49):
Hallå Gammal Hägerstensbo!! De va smått genialt de du påpekar på slutet av ditt filosoferande. I famtiden kan de komma sånna inhängnader. Å va handlar det om?
Yimbisarna e glada att dom hittat dom gamla gårdshusen som förr va på bakgårdana (behöver förstås inte dra det om not in my Backyard). De bästa vore förstås om de gick att stoppa tillbaka dom i rödabergen (där folk skulle böja ropa att de går inte osv.)Om ihägnaden ses metaforiskt som ett lasso hade de ju vare möjlit. Nån egegtlig praktisk lösning kanske inte e i sikte men de e en en bra bild. På samma sätt som att parkerade gårdshus uppfattas som parkeringsplats, som resonemanget här i annars rör sej kring.
 0
Gammal Hägerstensbo (14 Juni 2009 15:47):
"Har någon av er en ide om hur man kan få villaägare att trivas i tätare bebyggelse?"

Jag tror det viktigaste för villaägaren är att denne får ta hand om sitt egna hus och trädgård samt tryggheten att ha barnen lekande på bakgården och annordna grillkvällar och liknande för vänner. Jag tror inte längre att det är så viktigt att huset ligger i ett glesbebyggt område. Det egna huset ger den frihet som lägenheten oftast saknar. "Townhouses" skulle nog kunna vara ett alternativ som många villaägare skulle trivas i. Det är en vanlig boendeform i städer som exempelvis London och New York men än så länge har det inte hittat till Stockholm, eller? En annan ide är att börja bygga villor närmare varandra och på så sätt få fler hus på mindre yta.

I takt med att vi har gått från att vara ett industrisamhälle till ett teknologi och servicesamhälle har människor fått mer pengar och ekonomin rullat friare. Intresset för punkthus minskar. Unga och singlar vill bo i stadsmiljöer, barnfamiljer vill bo i egen villa och pennsionärer kommer vilja bo i "gated communities" med fullservice lägenheter som exempelvis Viktoria Park i malmö. Jag har väldigt svårt att tro att man kommer fortsätta bygga punktuhus framöver. Punkthusen sjunger på sista versen. Därimot kommer vi nog se fler skyskrapor och riktigt höga hus närmare Stockholm dom närmaste åren.
 0
Alf . (14 Juni 2009 17:47):
Det blev i alla fall många nya lägenheter. Finns det nån gatuadress på husen vid Hägerstenåsens tunnelbanestation och Västertorp.
 0
Johannes Hulter (14 Juni 2009 18:52):
@ JA: Att det går att kombinera olika typologier är naturligtvis självklart (även om det mest byggts punkt- och lamellhusområden de senaste 70 åren). Frågan som Johannes ställde var om det går att bygga hållbara husipark-områden.

Det tror jag som sagt är svårt, eftersom själva typologien motarbetar funktionell blandning, vilket leder till ökat bilberoende. Av samma anledning tror jag det är svårt att bygga hållbara villamattor. Sedan må de vara hur populära som helst.

Men kom för all del gärna med motargument... :)
 0
Per-Ola Karlsson (14 Juni 2009 19:13):
Det största problemet med alla nya Hus i Park(eringsplats)-områden i förorten är att arkitekturen är alldeles för likformig och simpel. Varför anses b-arkitektur duga åt förorten och hur kan skönhetsrådet tillåta att man lägger 4-5 identiska vita punkthus på rad? Och varför blir detta aldrig problematiserat av alla ifrågasättare som dogmatiskt dömer ut kvartersstaden?
 0
Jan Wiklund (14 Juni 2009 22:45):
Angående hur man får villafolket att trivas i tät blandstad: Bygg mycket tät blandstad så att tillgång och efterfrågan nåtsånär stämmer överens och de löjligt upptrissade priserna går ner. Det räcker en lång bit.

Ompröva sen stans kostnadspolicy - att skattebetalarna subventionerar villaägarnas behov av överdimensionerad infrastruktur. Anpassa kostnadsbelastningen så att man nåtsånär får betala sina egna kostnader - i alla fall med hänsyn till hur man bor. Detta skulle gynna den täta staden ytterligare.

Sen kommer de ökade kostnaderna för drivmedel ytterligare att öka efterfrågan på tät stad, det är jag övertygad om.
 0
Lars Backhans (14 Juni 2009 23:58):
Tack för en bra artikel! En intressant aspekt med parkeringsplatser är dess relation till koldioxidutsläpp. Inte många gör den kopplingen. Kanske är jag den första. Jag har själv påbörjat undersöka de här sambanden som går att läsa i min artikel på www.godbostad.org

http:​/​/​www.​godbostad.​org/​content/​bilen-​%C3%A4r-​milj%C3.​.​

Det intressanta med dagens stadsplanering är att bilen är fullkomligt oreglerad medan bostaden har fått stämpel på sig som miljöfarlig. I själva verket är det naturligtvis tvärtom.
 0
Anders Gardebring (15 Juni 2009 00:21):
Lysande artikel Lars! *applåd*
Det är onekligen märkligt att det klagas på bostäderna, när bilarna som står parkerade utanför är så mycket värre ur klimatperspektiv.
 0
Johannes Lilleberg (15 Juni 2009 08:39):
Tack Lars för bloggen. Den ger oss en tankeställare!

Jag tog en snabb titt på stadsbyggnadskontorets dokument över framtida projekt i Stockholms sydvästra förorter (även kallad Soweso som i south west of south). I Stockholm Stads förorter söder om Telefonplan finns det i dagsläget inga planer på levande innerstadsstruktur vad jag kan se. I princip alla bostadsplaner är olika varianter av hus i parkeringsplats liknande det som byggs i Västertorp. I förorten är den blandade kvartersstaden utrotningshotad.

Planerna är däremot annorlunda i Liljeholmen och Telefonplan. Där kommer vi få levande blandstad inom en snar framtid. I dessa områden finns det också förutsikter för att 40- och 50-talsområdena med äkta hus-i-park kan komma att bli oberoende av bilen mycket tack vare närheten till innerstan och de nya blandstadsområdena.

I Aspudden/Örnsberg så är däremot i princip alla byggplaner hus i park(eringsplats) av någon outgrundlig anledning. Den levande delen av Hägerstensvägen kommer inte att förlängas söderut enligt dagens planer.
 0
Thomas (15 Juni 2009 11:50):
En central del i modernisternas angrepp på stenstaden var kritiken av den ”ojämlika” uppbyggnaden av stadskvarteren, med gathus för välbeställda och gårdshus för fattiga. Så modernismens ”jämlika” lösning blev att ta bort gathusen helt och hållet, och bara bygga gårdshus för fattiga, som i Hjorthagen eller Sätra. Gårdshusen utan gathus blev hus i park när de ställdes på en gräsmatta. Och det är väl något sådant som Karin Bradley & co har i tankarna också – det som byggs får inte vara bättre än att det är överkomligt för de allra fattigaste, för då blir det orättvist.
Men idag har vi gått in i en postmodernistisk tid, där man kan vara mycket friare med att kombinera olika former och motiv. Titta t.ex. på projektet ”Lillhamra” på http:​/​/​www.​vera.​se/​ , det är både slutna kvarter och punkthus och lamellhus och radhus och någon stor modernistisk cylinder, och både genomgående gator och säckgator, allting på en gång så att säga, fast ändå är det ett bostadsområde. Det är nog ganska svenskt att blanda litet av varje på det sättet, och väldigt postmodernt.
 0
Jan Wiklund (15 Juni 2009 13:07):
Suck! Tiden före bilismen och hissarna var det "finast" att bo i bottenvåningen, sen blev det fattigare ju längre upp man kom. Nu tenderar det att vara tvärtom.

I London bor de allra "finaste" i mews, gamla stallbyggnader mitt i kvarteren. Så att gårdshus skulle per definition vara fattighus kan nog avskrivas.
 0
Johannes Hulter (15 Juni 2009 13:39):
Men det är viktigt att komma ihåg att kvartersstad inte är bra i sig. Poängen med kvartersstad är att det ger optimala förutsättningar för blandstad.

Är gatuplanet igenmurat - som det verkar vara i Lillhamra: http:​/​/​www.​vera.​se/​bilder/​lillhbild3298 - så blir resultatet lika ohållbart som husipark(eringsplats). Det finns ingen större poäng med att bygga slutna kvarter om man bygger monofunktionellt.
 0
Johannes Lilleberg (15 Juni 2009 14:07):
Japp jag håller med Johannes Åsberg.
 0
Martin Nilsson (15 Juni 2009 14:11):
Tror att det bästa sättet att locka villaboende till stan är att öka utbudet av just stad. Utbudet av större lägenheter i stan är litet, och då blir villa det naturliga valet för barnfamiljer. Tror även att townhouses vore en attraktiv boendeform för många av dem som bor i villa eller funderar på att flytta till villa. Kombinerar ju många av fördelarna från lägenhets- och villaboende: levande kvarters- & gatumiljö samt egen liten privat miniträdgård/uteplats på skyddad innergård.

Sedan är jag rätt trött på det allmänna villaägarbashingen från vissa här. Bilberoende villaboende är kanske inte 100% perfekt, men jag tror knappast att villaägare som grupp belastar den allmänna kassan...
 0
Ronnie Forsberg (15 Juni 2009 14:53):
Martin Nilsson:
Townhouse idén är utmärkt! Husen längs Norr Mälarstrand vid Rålis som SMÅA ska uppföra blir ett intressant projekt ur det perspektivet.
 0
Magnus Orest (15 Juni 2009 14:57):
 0
Anders Gardebring (15 Juni 2009 16:03):
Martin Nilsson:
YIMBY har inte tagit ställning mot att bygga villor. Det är onekligen så att många uppskattar att bo så. Däremot har vi vid några tillfällen tagit ställning mot exploateringsprojekt för villor (eller vad man ska kalla de gråa fyrkantiga cad/cam-bunkrar som byggbolagen slänger upp i parti och minut...).
I ett fall handlade det om ett orört naturområde med stora ekologiska- och rekreations värden, i det andra fallet om ett område som borde bebyggas med en tätare bebyggelsetypologi.

Men det behövs inte heller något medborgarnätverk som driver de frågorna, villorna byggs ju ändå, eftersom det är frågan om en direktrelation mellan köparen och byggherren, en relation som, med mycket få undantag, inte existerar när det gäller flerbostadshus. Så det är inte så konstigt att vi inte skriver så mycket om villor. Sedan skulle jag gissa att de flesta (men inte alla) av oss som hänger här är utpräglade asfaltsråttor... (Själv skulle jag inte kunna tänka mig att bo i villa, men jag har full förståelse för att andra vill det).

Sedan finns det ju vissa ostridbara ekologiska problem med villaboendet, och vi tar ofta upp problemet med det utspridda boendet. Men då bör man också ha i åtanke att väldigt många fortfarande tror att det är stadsboendet som är det ekologiskt ohållbara, så det finns stora anledningar att lyfta diskussionen till att vara en diskussion som utgår från fakta istället för gamla "gröna-vågen-myter".

Townhouses tror jag stort på. Om jag någon gång skulle få för mig att bo i eget hus känns det som det enda alternativ som jag skulle kunna fungera med.
Tyvärr verkar svenska byggbolag än så länge oförmögna att uppföra sådana. Det som föreslagits vid Norr Mälarstrand är inte townhouses ens med den största av välvilja...
 0
Martin Nilsson (15 Juni 2009 17:22):
Anders G: det var inte YIMBYs "officiella" ståndpunkt jag menade, utan inlägg bland kommentarerna.
 0
Ronnie Forsberg (15 Juni 2009 17:37):
Magnus O:
Jo jag minns det! Bra!
 0
Annanas (15 Juni 2009 17:45):
Thomas verkar ha slage huvet på spiken! Både me historieanalys å samtidsanalys. Grattis Thomas. Johannes å andra bara parasiterar på hans genidrag.
 0
Lars Backhans (15 Juni 2009 20:44):
Nu när ämnet gled in på townhouses så kan jag åter igen tipsa om en annan artikel jag skrivit (på GOD BOSTAD) om just detta. Läs den om ni har lust.

http:​/​/​www.​godbostad.​org/​content/​huset-​som-​byggde-​broo.​.​

Jag har själv bott i ett sk brownstone i fyra år och tyckte mycket om boendeformen. Problemet med townhouses är att om man ska bygga sådana idag så måste varje townhouse ha en egen hiss, vilket såklart blir orimligt dyrt. Dessutom skulle de säkert byggas i tunnputs och förjävliga ut.
 0
Jan Wiklund (15 Juni 2009 21:15):
Martin: Jag bashar gärna villaboende. Det kräver en förfärligt utspridd och överdimensionerad infrastruktur som av nån anledning vi andra får vara med och betala. Och sen kommer villafolket och terroriserar oss andra med sina bilar som de måste använda för att kollektivtrafik inte fungerar i ett villasamhälle...

Småhus fungerar på landet och i småstäder. Inte i storstäder. Där parasiterar de.
 0
Anders Gardebring (15 Juni 2009 21:18):
Martin och Jan:
Jag tycker att det viktiga är att hålla en saklig diskussion, så att man inte glider över i "bashande" som Martin uttrycker det. Kritiken bör ju inte ha sin utgångspunkt i valet av boende i sig, utan de problem som det kan ge upphov till, och förslag på lösningar till detta. Villaboende skiljer sig ju på det sättet från de förorter som vi med all rätta kritiserar här. Villa är ett populärt boende, det är inte förorter (det finns naturligtvis de som också gillar förortens typologi, men de är relativt få).

Förorter är alltså både ekologiskt och ekonomiskt ohållbara, och är dessutom inte ens efterfrågade i någon större grad. Kan vi styra om så att en stor del av dagens förortsbyggande istället görs som tät blandstad har vi kommit en fantastisk bit på vägen. Men villorna kvarstår onekligen, men där torde det viktigaste vara att se till så att samhället slutar att subventionera glest boende och straffskatta och lagstifta mot tätt boende. Villor lär vi ha även i framtiden, men de kommer nog behöva ligga ganska tätt om det inte handlar om boende ute på landet.
 0
Johannes Hulter (15 Juni 2009 21:35):
@ lars: Läste din artikel, very interesting. Jag gillar ju brownstones och funderade på det där med hiss. Är det verkligen ett oöverstigligt hinder? Kan man inte lösa det på något sätt? En utanpåliggande hiss med loftgångar på baksidan, så att flera hus kan dela kanske?

Vad säger arkitekten? Det vore ju fantastiskt om vi kunde rädda den här hustypen in i tillgänglighetsåldern. :)
 0
Niklas (15 Juni 2009 21:57):
Angående bashning:
VI har redan en massa villområden nära centrum. En del av deras struktur är sådana att de utgör ett stort hinder/barriär för innerstadens utvidgning. Det är ett problem som bör tas upp. Inte för att jag sitter inne med den bästa lösningen dock.

Sedan så har jag själv uttalat mig negativ till just ny villabebyggelse i extremt dåliga lägen och i naturområden. Varför ska YIMBY engagera sig för sådant byggande? Som Anders skriver så byggs den tydpen av områden nästan av sig själv. Det behövs ingen påtryckning eftersom denna typ av stadsutvidning är den konvenstionella.
 0
Alf . (15 Juni 2009 21:58):
Jag tycker husen ser täta ut med många lägenheter. Fortsätt att bygga upp mer sådana här hus.

"Socialt och ekologiskt?"
Försök att gräva ner bilarna och tänk på att bygga blandat med lokaler och annat på lämpliga platser så blir det nog bra.

De tre husen vid Hägerstenåsens ligger ju både nära ett badhus en tunnelbana, en skola och en fotbollsplan. Det är kanske inte innerkvarterstad men blandat är det. Det finns troligtvis en/flera affärer i närheten också.
 0
Lars Backhans (16 Juni 2009 01:01):
Ang. brownestones/townhouses och hiss

Att göra ett loftgångshus av townhouses blir nog inte så bra. Eller så har jag fel, en hybrid mellan brownestones och loftgångshus kanske är framtiden?

I teorin går det att sätta in en hiss i varje townhouse, men det skulle bli dyrt och ingen byggherre skulle drömma om att göra detta. Nej, charmen med att bo i ett brownestone i Brooklyn är den breda trappan upp till första våningen. Den smala huskroppen. Det är en väldigt effektiv bostad och huserar miljontals Brooklynbor.
 0
Martin Nilsson (16 Juni 2009 12:26):
Lars: kräver reglerna verkligen hiss även inom ett enfamiljshus?
I så fall vore det ju enklast om man tog bort dessa regler.
 0
Johannes Hulter (16 Juni 2009 13:45):
@ martin: Kan rekommendera Boverkets FAQ om det här: http:​/​/​www.​boverket.​se/​Kontakta-​oss/​Fragor-​och-​svar/​By.​.​

Uppenbarligen är det numera samma regler för småhus som för flerbostadshus (fler än två våningsplan = hiss). Jag är dock övertygad om att man kan lösa det här med lite fantasi.
 0
Daniel Andersson (16 Juni 2009 14:37):
Angående hiss vore väl det bästa sättert att förbättra tillgängligheten att utveckla bättre tekniska hjälpmedel typ rullstolar eller robotiserade benproteser som klarar trappor. Det kommer under överskådlig tid att finnas kvar trappor i äldre hus och branta delar av städer. Rimligen blir det på sikt också biligare än massvis med hissar och ramper.
 0
Johannes Hulter (16 Juni 2009 14:49):
@ daniel: Absolut! Det verkar också forskas en del om sådant: http:​/​/​www.​mobilitynow.​co.​uk/​top-​10​-​amazing-​mobility-​r.​.​

Kolla ffa in robotbenen! Enda problemet är väl att även folk utan rörelsehinder skulle köpa dem för att slippa anstränga sig alls. Vilket skulle öka hjärt/kärlsjukdomarna...
 0
Jan Wiklund (17 Juni 2009 11:29):
På amerikanska filmer - förmodligen tänkta att illustrera såna här hus - har jag sett gamlingar åka uppför trappan i små kranar som hänger på räcket. Ett alternativ till hiss?
 0
Anders Gardebring (17 Juni 2009 13:28):
Jan W:
Huset jag bor i är från 1932.
Man kan glömma att få in en rullstol i den hissen. (Vilket förvisso inte förhindrade att krav på rullstolstillgång till balkongerna dök upp när vi skulle bygga sådana... Stela regelverk anyone? ;)

Hursom. Vi hade tidigare en äldre dam i huset som bodde i en lägenhet på första våningen. Halvtrappa upp alltså. Då hade vi just en sådan hissanordning som satt monterad på väggen som hon kunde använda för att åka upp till sin lägenhet. Tror det var landstinget eller något sådant som stod för den, de var här och plockade bort den när hon flyttade in på ålderdomshem.
 0
Magnus Orest (17 Juni 2009 20:25):
Känner igen problemet, Anders. I barnrikehuset jag bor i vill värden anpassa lägenheterna så att de blir bättre för rörelsehindrade när de ska renoveras. Att husen sedan saknar hiss, inte går att utrusta med hiss och inte heller har några lägenheter i markplan är det ingen som säger någonting om. ;-)

Men sådana där handikapphissar är ett alternativ om huset ska anpassas och förbättras för bara ett par boende som bor längst ner, det går ju inte att dra en sådan förbi en lägenhetsdörr. Annars är det nog enklast att inse att alla hus inte lämpar sig för rörelsehindrade, och inte går att anpassa fullt ut.

Det är trist med vår stelbenta lagstiftning. Brownstones är ju annars en attraktiv typ av boende.
 0
Jan Wiklund (18 Juni 2009 10:30):
Den här konflikten fanns redan på 70-talet då den stora gentrifieringen svepte över Stockholms innerstad. Handikappanpassning var då den stora slägga fastighetsägarna använde mot dem som redan bodde i husen.

Det var svårt att vinna den debatten. Det är ojuste att rörelsehindrade ska ha ett mycket mindre urval av bostäder att välja mellan än alla andra. Å andra sidan var det naturligtvis ännu mer ojuste att göra lägenheterna så dyra att bara en minoritet av hushållen kan välja dem i vilket fall som helst. Men ekonomiska hinder smällde inte lika högt som funktionshinder i det här fallet. Fastighetsbolagen argumenterade känslomässigt med att det var så synd om den rörelsehindrade som inte kunde bo i ett hus utan hiss. Och det gick ju inte att argumentera tillbaka och säga att det per definition var synd om den som inte hade råd med en lägenhet för 15.000 i månaden.
 0
Daniel Andersson (18 Juni 2009 11:49):
Även trappor tar plats i hus. Mycket plats kunde omvandlas till boendeyta med ett schakt istället där man glider ner längs en stång och hissar sig upp längs ett rep alternativt tar spjärn mot schaktets väggar om det är tillräckligt smalt. Möjligen behövs ett upp- respektive nerschakt för att minska antalet kollisioner.:)
Inte helt realistiskt kanske, men tillsammans med hiss skulle det kunna vara en möjlighet där hissinstallation krävs men utrymme saknas för både hiss och trappa.
Även om kraven vid byggnation är omfattande i Sverige, finns det krav som (ännu?) inte ställs, tex att det skall finnas två oberoende utrymningsvägar från varje lägenhet. Så är ofta fallet i USA med trapphus på båda sidorna av husen.
 0
Anders Anttonen (18 Juni 2009 23:02):
Backhans:
Tack för intressant inlägg om brownstones.
 0
Johan Sköld (19 Juni 2009 05:30):
Hus á la parkeringsplats. mycket tragiskt
 0
JA (28 Juni 2009 14:28):
Kul inlägg Daniel! :)

Om jag inte är helt fel ute så räknas fönstren i lägenheten som den andra utrymningsvägen i Sverige. Inte ensamt men med hjälp av en stegbil. Därför finns omfattande regler om tillgänglighet för utryckningsfordon.

Tror tyvärr hiss/ledstångs-idén, som helt seriöst är intressant på riktigt, faller på det. Om hissen stannar så finns det ingen bra primärväg ut.
 0
Ed (9 September 2009 13:07):
Kom och titta på hur det ser ut i svenska småstäder... Exakt på det sättet. Men visst, där är ju bilen enda alternativet.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8590 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter