Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Norra Djurgårdsstaden

 
 

Från planförslaget:

"Ett förslag till detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden (västra) i stadsdelen Hjorthagen och Norra Djurgården har upprättats av stadsbyggnadskontoret.
Planförslaget utgör en del av den första etappen i ett stadsutvecklingsområde med blandad bebyggelse. Planen ger möjlighet att bygga ca 1250 bostäder, en friliggande förskola samt visst utrymme för verksamheter och social service. Planen rymmer även parkmark och en parklek.
"
 
YIMBY ställer sig mycket positiva till att utveckla gasverksområdet i Hjorthagen till en ny blandad stadsmiljö. Området är beläget centralt i Stockholm och det finns stora fördelar med att använda centralt belägen mark för denna typ av exploatering. Jämfört med tidigare versioner av detaljplanen har förslaget förtydligats, inte minst vad gäller att identifiera de urbana värdena som någonting positivt och eftersökt.

Att Norra Djurgårdsstaden ges en tydlig miljöprofil är något som vi varmt välkomnar. Med positiva faktorer som låg parkeringsnorm, välutbyggd kollektivtrafik och centralt läge i regionen får dessutom miljöprofilen mer substans än bara själva byggnaderna i sig och hur närområdet hanteras.

Några av taken är i form av sedumtak vilket vi ser mycket positivt på. Sedumtak har flera positiva miljövärden och vi ser gärna att detta får sprida sig till fler byggnader. Vi ser också här gärna att de boende ges tillträde till dessa tak i form av gröna takterasser.

Folkhem genom Wingårdhs arkitektkontor, NOD naturorienterad design.
Folkhem genom Wingårdhs arkitektkontor, NOD naturorienterad design.
 

Tyvärr dras miljöprofilen ner av att exploateringsnivån i detta utmärkta läge är för låg. Stockholm växer mycket snabbt. Stora mängder bostäder och arbetsplatser, med tillhörande infrastruktur, måste tillkomma i Stockholm de kommande årtiondena. YIMBY efterfrågade i sitt förra yttrande om Norra Djurgårdsstaden en väsentligt ökad exploateringsgrad, både på grund av områdets synnerligen utmärkta läge i regionen, men också för att områden med en hög exploateringsnivå är mycket populära. Vidare vill vi ge så många Stockholmare som möjligt tillgång till en av våra mest fantatiska värden, nationalstadsparken. Det är därför med oro som vi ser att exploateringsgraden har dragits ned ytterligare. Detta ställer stora krav på att kommande exploatering får ökas på väsentligt. De volymstudier som finns skisserade på den framtida utvecklingen ner mot vattnet i Ropsten ser vi som helt orealistiska.

Det är i sammanhanget intressant att notera att området redan idag har tunnelbana, och i framtiden troligen också kommer att få spårväg. Samtidigt planerar staden ett område med en högre exploateringsnivå, Norra Station, som riskerar att bli utan tunnelbana. Motiveringen mot tunnelbana i Norra Stationsprojektet har varit "för lågt underlag". YIMBY delar inte denna slutsats, men vi kan samtidigt notera att staden för konsekvens skull borde kunna dra slutsatsen att utnyttja tunnelbanans kapacitet där sådan redan finns.

YIMBY välkomnar att den befintliga bebyggelsen tillvaratas och utvecklas. Vi ser Bobergs vackra tegelarkitektur som en fantastisk tillgång för området. Vi ställer oss mycket positiva till att dessa inte bara bevaras utan också planeras att utvecklas till publika byggnader för bland annat kultur.

Svenska Bostäder genom Södergruppen Arkitekter, Lola Landskapsarkitekter
Svenska Bostäder genom Södergruppen Arkitekter, Lola Landskapsarkitekter
 

Samtidigt är det viktigt att mindre tilltalande bebyggelse får möjlighet att utvecklas i en positiv riktning. Här avser vi framförallt de två "stålklockorna". Vi välkomnar stadens inbjudan av de internationellt erkända "Herzog & de Meuron" och hyser en god förhoppning om att de kan ta fram ett bra utvecklingsförslag.

YIMBY ser mycket positivt på att planförslaget tydligt visar på att både bostäder och kommersiella ytor för handel, företagande och kontor ska inrymmas inom området. Det ger området en reell möjighet att utvecklas till just en stadsdel, och inte ett "bostadsområde".

Det är också utmärkt att kommersiella lokaler avses att uppföras i bostadshusens bottenvåningar, vilket är ett grundkrav för att kunna skapa en levande, trygg och tilltalande stadsmiljö.

I programförslaget anges att "husens höjd är varierad och anpassar sig i möjligaste mån till omgivande landskap". Vi delar inte fullt ut denna slutsats. Höjdvariationen på bebyggelsen är förvisso varierad, men inom ett mycket litet spektrum. Vi ser gärna att en större variation görs möjlig för att skapa en intressantare stadsmiljö.

Mot Husarviken och ekoparken trappas bebyggesen ned till fem våningar med en sjätte indragen. YIMBY är medvetna om strategin att trappa ned bebyggelsen när man närmar sig nationalstadsparken. Denna strategi är olycklig. Den ger färre människor utsikt över och tillgång till nationalstadsparken och gör gränsen mellan staden och parken otydlig. YIMBY vill att nationalstadsparkens koppling till staden ska förbättras. Det kan vi bara göra genom att låta parken och staden mötas. Dagens tänk med "buffertar" måste avvecklas.

Skisser på bebyggelse vid Ropsten
Skisser på bebyggelse vid Ropsten
 

I plandokumentet anges att området kring Ropsten föreslås utvecklas för att framhäva bebyggelsens möte med vattnet vid Lilla Värtan. Vi ställer oss här frågande till hur detta mål ska uppnås. Denna del är än så länge endast illustrerad med volymstudier och visionsbilder, men det finns en anledning till oro här. YIMBY föreslår i detta läge en avsevärt kraftigare exploateringsnivå, speciellt för husen närmast vattnet.

Områdets strategi att variera lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer samt att också tillföra nya studentbostäder, gruppboenden och äldreboenden är mycket välkommen och är en frisk fläkt i en stad som under många årtionden varit drabbad av isolering som en drivande stadsbyggnadsfaktor. Stockholm behöver fler blandade områden och bör överlag undvika hela områden som består av bara bostads- eller hyresrätter. Vad gäller lägenhetsstorlekar vill vi också gärna påtala att Stockholm behöver många små lägenheter för unga och studenter, men också fler riktigt stora lägenheter då många barnfamiljer idag gärna vill bo kvar i staden.

I planprogrammet kan vi läsa: "Trygghet och säkerhet har varit ledord vid utformningen av kvarter, bostadsgårdar och parker. Därför har en stadsmiljö med god överblickbarhet och tydliga skiljelinjer mellan privata och offentliga rum skapats. Det innebär bland annat halvöppna kvarter mot gator och offentliga platser."

Det är med en påtaglig förvåning som vi i YIMBY tar del av denna formulering. Ledorden är utmärkta, och problembeskrivningen likaså. Det är mycket riktigt att god överblickbarhet och tydliga skiljelinjer mellan privata och offentliga rum är viktigt. Men hur detta sedan hänger ihop med halvöppna kvarter synes för oss vara en gåta. Halvöppna kvarter är ett "utmärkt" sätt att skapa ett stadsrum med en dålig överblickbarhet och diffusa och flytande gränser mellan privata och offentliga rum. För en boende i området riskerar gården att uppfattas som ett offentligt rum, och gårdens funktion som just en lugn och avskild uteplats för de boende går förlorad. Samtidigt skapar också kvarterens öppningar ut mot gatan en mer odefinierad gatumiljö som med jämna mellanrum avbryts av öppningar in mot på kvällar och nätter mörka gårdsrum. Halvöppna kvarter är också olyckliga ur barnsäkerhetssynpunkt där det alltid finns en risk att barnen springer ut i gatan om man som förälder inte håller uppsikt över barnen. Att låta kvarteren vara öppna gör gårdarna bullerutsatta.

Stadsplanen visar på ett tydligt sätt hur pass splittrad gatubilden blid. Flera kvarter har inte bara en, utan två eller ännu flera öppningar. Det verkar finnas en påtaglig rädsla inför att skapa tydliga och väldefinierade gårds- och gaturum, trots en uttalad målsättning om att göra just det.
Stadsplanen visar på ett tydligt sätt hur pass splittrad gatubilden blid. Flera kvarter har inte bara en, utan två eller ännu flera öppningar. Det verkar finnas en påtaglig rädsla inför att skapa tydliga och väldefinierade gårds- och gaturum, trots en uttalad målsättning om att göra just det.
 
Ett exempel som YIMBY tagit fram på hur en tillslutning av kvarter, och vinkling av husen till höger i bild så att de bättre ansluter till gatan, kan skapa ett mer slutet gaturum och mer välfungerande och trygga innergårdar.
Ett exempel som YIMBY tagit fram på hur en tillslutning av kvarter, och vinkling av husen till höger i bild så att de bättre ansluter till gatan, kan skapa ett mer slutet gaturum och mer välfungerande och trygga innergårdar.
 

Sönderbrutna kvarter är idag snarare regel än undantag när man vill skapa nya "stadsmiljöer". Dessa slinker som regel igenom utan ifrågasättande eller motivering. YIMBY vill starkt förespråka att kvarteren där så är möjligt sluts till. För att säkerställa ett bra ljusinsläpp till gårdarna kan med fördel låga volymer användas i delar av kvarteren för att möjliggöra ljusinsläpp samtidigt som gatu- och gårdsrummet sluts.

YIMBY ser mycket positivt på att området planeras att få parker, lekplatser och offentliga platser. Det är dock viktigt att dessa utformas på ett bra sätt som gör att de blir en del av stadsstrukturen. Området behöver kvalitativ snarare än kvantitativ grönska. Kvantitativ grönska finns på mycket kort avstånd i nationalstadsparken.

AB Borätt genom Lindberg-Stenberg arkitektkontor. ÅWL Arkitekter (gård)
AB Borätt genom Lindberg-Stenberg arkitektkontor. ÅWL Arkitekter (gård)
 

I planprogrammet omnämns "grönyta per invånare". Grönyta per invånare är ett trubbigt verktyg som inte säger något om kvalitet och tillgänglighet. Grönyta per invånare är i huvudsak en punkt att ta hänsyn till om man ser till större sammanhängande grönområden, vilket nationalstadsparken här erbjuder. Grönyta per invånare INOM planområdet bör underordnas ett kvalitetsfokus som vi menar är avsevärt viktigare.

Det är glädjande att i programförslaget se en bakgrund till, och förklaring av, de stora miljömässiga fördelar som en förtätningsstrategi har. Det här är frågor som planerare, liksom nätverket YIMBY, känner till, men som fortfarande många andra inte är medvetna om. Det är viktigt att man från stadens sida är mycket tydlig med de miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelarna med förtätning.

YIMBY ser gärna att den redan existernade skrivningen om antal in-och utfarter till området (bilvägar) kompletteras med den föreslagna spårvägens mycket stora potential att tillföra positiva stadsrumsbildande effekter. YIMBY ser inte spårvägar bara som utmärkta kollektivtrafiklösningar utan också som mycket starka urbana katalysatorer.

I planbeskrivningen beskrivs att det på sikt finns förutsättningar för spårburen kollektivtrafik (spårväg). YIMBY menar att det redan i detta steg i processen tydligt bör planeras för en indragning av spårväg i området inom ramen för spårväg city. Vi örespråkar också en förlängning av busslinje 62 från Erik Dahlbergsgatan till den nya stadsdelen.

Gestaltningen ska, enligt planprogrammet, präglas av "god" arkitektur. YIMBY vill här gärna påtala att arkitektur, och upplevelsen av denna, är en subjektiv upplevelse. Det är alltså svårt att skapa en byggnad som alla kommer att tycka om. Det bästa sättet att säkerställa god arkitektur är därför att låta arkitekturen blomma ut och ge olika arkitektur plats. Därför ser vi det som mycket viktigt att gestaltningen blir just varierad, med olika arkitektkontor och byggherrar som aktivt uppmuntras att använda sig av olika arkitektoniska uttryck.

Einar Matsson genom Aros Arkitekter, NOD Naturorienterad Design.
Einar Matsson genom Aros Arkitekter, NOD Naturorienterad Design.
 
SKB genom Wingårdhs Arkitektkontor
SKB genom Wingårdhs Arkitektkontor
 

Programmet identifierar på ett bra sätt behovet av utveckling av skol- och förskoleverksamhet med en ny skola och flera nya förskolor. Många familjer väljer idag att stanna kvar i staden när de får barn, och andra familjer flyttar återigen in till staden. YIMBY ser gärna att förskolorna förläggs i bottenvåningarna på bostadshus vid platser där lokalytor inte anses ha ekonomisk bärkraft. I programförslaget omnämns också just förskolor i bottenvåningarna vilket är utmärkt. Det är viktigt att sådana lokaliseringer ger barnen tillgång till en grön och sluten innergård då halvöppna innergårdar innebär en osäkerhetsaspekt ur barnsynvinkel.

Det är välkommet att behovet av offentlig konst i området identifieras på ett tidigt stadium. YIMBY ser gärna att lokalt verkande konstnärer i närområdet ges en möjlighet att delta i detta arbete.

Avseende gatustrukturen instämmer YIMBY i programförslagets målsättning att låta den nya huvudgatan, som ansluter till Storängsvägen och i förlängningen Erik Dahlbergsgatan, få just namnet Erik Dahlbergsgatan. Även Storängsvägen bör i samband med detta byta namn så att Erik Dahlbergsgatan blir det samlande namnet för hela sträckningen. Det skapar en tydlig namnmässig koppling till den befintliga bebyggelsen på Gärdet, vilket är nog så viktigt med tanke på områdets geografiska isolering. I framtida utvecklingsprojekt bör det bebyggelsekompletteras längsmed dagens Storängsvägen så att det kan skapas en urban spridningväg från Gärdet till Norra Djurgårdsstaden.

YIMBY ser positivt på att vissa gator utformas så att prioritering ges till fotgängare och cyklister. Sådana så kallade gångfartsgator är i många fall att föredra framför helt trafikseparerade lösningar som riskerar att skapa ödsliga och otrygga stråk.

Det är viktigt att den nordöstra uppgången för Ropstens tunnelbanestation helt sömlöst integreras i den nya bebygelsen. Samtidigt är det mycket viktigt att en framtida potentiell vidaredragning av tunnelbanan till Lidingö inte förhindras. De illustrationsförslag på bebyggelse vid Ropsten som skisseras i planförslaget ser strukturmässigt realtivt bra ut, men en kraftigare exploateringsnivå ser vi här som mycket lämplig. Platsen ut mot vattnet är en utmärkt lokalisering för ett antal riktigt höga hus, och staden bör tillåta sådana om intresse finns från aktörer på marknaden.

YIMBY ser, bortsett från de något otydliga skrivningarna kring spårvägen som bör förtydligas, positivt på trafiksituationen i området. Tunnelbana och bussar stärks med ökad turtäthet, och i bussarnas fall även med nya linjer. En bilpool planeras. Den föreslagna parkeringsnormen på 0,5 är en glädjande läsning i en stad som normalt tillämpar en på tok för hög parkeringsnorm.

Omslagsbilden till Illustrationsbilagan. Folklivet till vänster i bild och spårvägen är positiva inslag i en bild som tyvärr i övrigt ger ett glest och lite ödsligt intryck. Tyvärr andas bilden mer bostadsområde än stad. Det finns anledning att här titta på att sluta till stadsrummet något så att de öppna ytorna inte blir fullt lika påtagliga, alternativt att låta något av husen få en högre exploateringsnivå. Speciellt märkligt ter det sig att huset längst till höger i bild ser ut att sakna lokalytor i bottenplanet ut mot den öppna ytan. Täthet är en positiv och eftersökt kvalitet, som tyvärr inte kommer till sin rätt här.
Omslagsbilden till Illustrationsbilagan. Folklivet till vänster i bild och spårvägen är positiva inslag i en bild som tyvärr i övrigt ger ett glest och lite ödsligt intryck. Tyvärr andas bilden mer bostadsområde än stad. Det finns anledning att här titta på att sluta till stadsrummet något så att de öppna ytorna inte blir fullt lika påtagliga, alternativt att låta något av husen få en högre exploateringsnivå. Speciellt märkligt ter det sig att huset längst till höger i bild ser ut att sakna lokalytor i bottenplanet ut mot den öppna ytan. Täthet är en positiv och eftersökt kvalitet, som tyvärr inte kommer till sin rätt här.
 

Ett av de viktigaste verktygen för att gynna en positiv stadsutveckling och för att undvika uppkomsten av olika "motståndsrörelser" mot byggprojekt är en god medborgardialog. Det handlar om att gå ut till de befintliga boende i närområdet för att fånga upp de tankar, önskemål och oro som de kan känna inför ett projekt. På detta sätt skapas en kommunikationskanal med de redan boende som får möjlighet att påverka områdets utveckling och som gör dem delaktiga i processen. Det gör också att olika missförstånd som lätt kan uppstå i denna typ av projekt tidigt kan fångas upp.

Det är därför glädjande att en sådan process har funnits med i utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Speciellt vill vi här lyfta att man från stadens sida har provat andra metoder än de vanliga samrådsmötena, som gåturer, öppet hus och enkäter som skickats ut till berörda parter.

Staden bör arbeta vidare på den inslagna linjen att jobba fram alternativ till samrådsmöten, samt hur samrådsmötena kan utvecklas så att en mer representativ del av befolkningen kan lockas att delta vid sådana. YIMBY tror här mycket på att staden måste arbeta med att aktivt söka dialog, inte bara att bjuda in intresserade till speciella möten.

YIMBY:s yttrande (PDF)

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor
 
Relaterade länkar:
DN, SvD, UDPF, Miljöaktuellt
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Ekdahl (21 Juli 2009 19:42):
Jag ser gärna att Norra Djurgårdsstaden blir ett Nordens Hong Kong med mycket hög exploateringsgrad. Stockholm borde ta en titt på städer såsom Dubai och låta sig inspireras. Norra Djurgårdsstaden och andra nybyggda stadsdelar skulle kunna hysa en stor del av de människor som idag går bostadslösa eller bor i andra- eller tredjehand.
 0
Fredrik (21 Juli 2009 20:23):
Tyvärr känns det som att Stockholms stad gör om samma misstag som alltid och detta kommer bli ännu ett bortkastat projekt där man inte gör det bästa av en plats. Det är bara att se på de populäraste stadsdelarna i Stockholm. SOFO på söder är väldigt populärt. Hammarby sjöstad är också väldigt populärt. Och det är kanske inte samma typer av personer som gillar de båda områdena men man borde ta lite inspiration från dom istället för att bygga områden som liknar delar av staden som är näst intill bortglömda om man inte räknar dom stackare som bor där.

Jag hoppas verkligen att det blir en förbättring här för Norra djurgårdsstaden skulle kunna bli riktigt bra. Och då menar jag internationellt riktigt bra. Men tyvärr lär stockholm slänga bort den chansen...
 0
Niklas (21 Juli 2009 20:45):
"Om de öppna kvarteren behålls förväntar vi oss en motivering som går bortom de vanliga argumenten ”ljusinsläpp” och "siktlinjer”, frågor som båda är lösningsbara genom användandet av lägre volymer inom delar av kvarteren."

Det är utmärkt att sätta lite press på dem så att man inte av ren slentrian gör så bara för att... Om de inte tar intryck i denna fråga ska det bli intressant att läsa deras motivering :).
 0
Ronnie Forsberg (21 Juli 2009 20:56):
Martin E: Jag tycker inte man bör ta inspiration från Dubai, sannerligen ingen förebild vad gäller stadsplanering. Enklaver utslängda utan sammanhang och ett absolut bilberoende samhälle. Visst, man exploaterar kraftigt så lite inspiration kanske man kan ta av det men för övrigt tror jag man hämtar bättre inspiration från mer närliggande städer i t ex Europa.

Förutom den relativt låga exploateringsgraden så tycker jag ändå man hanterar området ganska bra, med tanke på nationalstadsparkens närhet osv.
Kvarter uppbrutna i mindre delar åt olika byggherrar, lokaler i bottenvåningarna och som pricken över i visionerna om gasklockorna är nästan för bra för att vara sanna, publik verksamhet i de äldre tegelklockorna och bostäder av Herzog & deMeuron i de högre nyare, verkligen något att se fram mot!
 0
Peter D (21 Juli 2009 22:35):
Kanonbra skrivet!
 0
Jörgen Sundström (21 Juli 2009 23:04):
Ännu en missad chans. Det känns till och med som ett steg tillbaka, de senare skisserna på Norra Station är ju bättre. Här är det det gamla vanliga trista som gäller: Ingen annan arkitektur än nyfunkis, bara uppbrutna kvarter, ingen höjdvariation, bara platta tak, stora öppna ödsliga ytor. Bara dom inte också kommer och kallar det här fär "blandstad".
 0
Ragnar Lind (21 Juli 2009 23:04):
Är det inte väldigt mycket "miljonprogram 2.0" över arkitekturen? Hårt, kallt och kantigt. Endast på skissen över Ropsten ser det skapligt ut. Håller förstås med om kritiken mot uppbrutna kvarter, avsaknad av lokaler i bottenplan, gleshet, osv.
 0
Micke (21 Juli 2009 23:25):
Håller i princip med Ragnar. Men tycker ändå inte designen på nån av byggnaderna kass i sig. Ett kvarter bestående av flera sammansatta huskroppar, alltså samma upplägg som i den befintliga innerstaden, med exakt de designförslag som finns på bilderna skulle ju se alldeles lysande ut. Det är monolitstrukturen som gör byggnaderna kalla och tråkiga. Den är såklart en gammal krigsskada från just miljonprogramtiden, då varje "kvarter" var ett enda stort projekt istället för ett antal mindre som tillsammans bildade en helhet. Det här hoppas jag man kommer komma ifrån snart.
 0
sjult (22 Juli 2009 08:01):
Man måste väl kunna öppna upp kvarteran lite grann. varför ska alla vara slutna och exakt lkadana. förstår inte hur just den ändringen främjar urbaniteten, i övrigt ett bra inlägg. byggnaderna är intressanta tycker jag. de kunde vara ett par våningar högre bara.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 08:03):
Tittar man på planerna för projektet ser man att varje kvarter oftast är uppdelat mellan minst ett par olika byggherrar, och det om något är ett steg i rätt riktning om man jämför hur det byggts senaste tiden med kvartersstora projekt. Monolitstrukturen är faktiskt uppbruten i detta fall!
Kanske borde man titta lite mer på de föreslagna detaljplanerna för ett område och inte bara dessa illustrationer som faktiskt ofta bara ger en fingervisning om arkitekturen och inte hur planeringen gjorts.
Miljonprogram möjligtvis vad gäller arkitekturen och designen men absolut inte vad gäller stadsplaneringen.
Dock saknar jag, som flera påpekat, högre exploatering och blandade funktioner. Fler insprängda kontorshus och liknande.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 08:07):
Det här med uppbrutna kvarter tror jag är en marginell fråga med tanke på hur det ser ut i förslaget. Man vinner finare lägenheter men förlorar lite i stadsmässighet. Öppningar i kvarteren kan byggas bort i gatuplanet med murar och annat, kanske rent av lokaler i ett plan (vilket dock inte görs så ofta tyvärr). Huvudsaken är att man som fotgängare på trottoaren upplever en kontinuitet och tydlig gräns mellan offentligt och privat.
 0
sjult (22 Juli 2009 08:11):
Det är sant. murar är smart. låga murar med snygga entréer, bänkar på båda sidor
 0
Dan Edholm (22 Juli 2009 08:57):
Fast murar känns inte som stad. På de ställen man ser murar i staden finns få verksamheter och det blir döda transportsträckor som upplevs otrygga. Murar används till att stänga folk ute (eller inne) och om detta är syftet görs det bättre med en riktig huskropp som kan innehålla ett café eller en affär och därmed locka till folkliv.

Öppna kvarter upplevs inte som definierade rum, vare sig gaturum eller gårdsrum. De diffusa gränserna upplevs negativt. En köpare kan gilla bostadsprospektet men när de väl installerar sig i lägenheten undrar de varför området inte har något folkliv. Som det är skrivet i yttrandet upplevs ytorna som ingenmans land.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 09:04):
Murar och staket kan göras väldigt bra om det inte är för långa sträckor det handlar om, både i svenska städer som Visby och t ex i Marais i Paris är detta vanligt och jag tror att man upplever dessa miljöer både trygga, trevliga och urbana.
Vi förespråkar mångfald, och där utgör muren ett klassiskt stadsbyggnadselement satt i sitt rätta sammanhang.
Men en sammanlänkande låg volym med butiker är också en bra lösning, men då förlorar man gårdsyta.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 09:11):
Jag håller helt med om att ett kvarter där gränsen mellan gaturum och gårdsrum är öppen blir otrygg och negativ. Vi behöver privata sfärer i staden, dvs gårdsrummet. Där kommer muren och staketet in som ett kompletterande element för att lösa den ekvationen vid behov!

Som exemel på murens/staketets idealiska funktion kan nämnas det lilla strykjärnskvarteret vid St Eriksplans norra uppgång där 7 Eleven ligger i gatuplanet.
Kvarteret är jättelitet, ändå har man byggt fastigheter där som har staket mot St Eriksgatan, annars hade inte husen med gårdsrummen fått plats. Man utnyttjade denna lilla markbit och gjorde staden ännu mer urban!
 0
Dan Edholm (22 Juli 2009 09:16):
Murar är ett klassiskt stadsbyggnadselement, inte ett modernt. Vi pratar inte om murarna kring Vatikanstaten här. Varför inte en inbjudande byggnad som ett café eller ett dagis, istället för ett hinder. Om vi ska prata mångfald bör vi snarare diskutera hur vi ska riva murarna.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 09:24):
Jag tycker i högsta grad muren kan vara ett modernt stadsbyggnadselement. Ett modernt exempel är husen bakom St Eriks sjukhus vid P O Hallmans gata.
 0
Dan Edholm (22 Juli 2009 09:56):
Murar är nödlösningar. När vi planerar kan vi välja rätt från början. Hus är kärnverkamheten och bör väljas före en mur när vi kan välja både och. Hamnar vi i ett senare skede i en återvändsgränd kanske en mur är bättre än ingenting, men nu kan vi välja.

Hus ger täthet, täthet ger folkliv, folkliv ger trygghet, trygghet ger trivsel, trivsel ger verksamheter och allt detta samspelar i positiv klang.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 10:12):
Jag håller med att vi ska sträva efter hus som gräns mellan gata och gård, det är idealet. Men eftersom vi nog är ense om att man ska försöka utnyttja mark så effektivt som möjligt uppstår ibland tomter som kanske kräver murar som lösningar. En liten triangulär tomt mellan gator som vid St Eriksplan skulle kanske inte bli bebyggd annars om man samtidigt vill skapa ett gårdsrum för dem som bor i huset.

Personligen ser jag dock ingen motsats mellan en väl utformad mur, plank eller staket och trivsel och trygghet. Och jag menar inte kvarterslånga murar utan som smärre avgränsningar för att hålla gränsen mellan privat och offentligt intakt.
 0
Henrik Johansson (22 Juli 2009 10:24):
Med anledning av den problematik som finns kring ljusinsläpp till privata ytor lex. gårdsrum tror jag att det finns en lösning som också tillåter högre höjd på berörda byggnader. Genom att förlägga gårdsrummet till husets tak kan byggnaden få en betydligt högre höjd samtidigt som man kan bygga fler hus på den vunna ytan.

Även om jag tycker att gårdsrum utgör trevliga inslag i Stockholm så anser jag att man även bör planera för byggnader som saknar sådana och därmed frigöra mer yta för byggen. I detta fall kan man titta på gatustrukturer i Manhattan.

Med detta sagt så vill jag se mer variation i Stockholm och anser självklart inte att vi ska förstöra befintliga privata gårdar utan ser gärna FLERA alternativ. Trots allt är mångfalden en av stadens överlägset största styrkor, vare sig det rör handel, demografi eller arkitektur. Att fortsätta jobba för en stad med fler kvalitativa områden, vilka visar olika sidor av staden kommer att göra mycket gott för dess invånare.
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 10:37):
Henrik:
Jag håller med om att man bör testa olika varianter av hur man utformar kvarter. Var gårdsytor ligger osv.
Kanske det finns tillfällen då man inte behöver gårdsyta alls! Jag själv bor i kvarteret Högbergsterrassen på Södermalm och vi saknar helt gemensam gårdsyta, däremot har basbyggnadens tak (2 våningar upp från gatan) utnyttjats för att ge lägenheterna på plan 3 extra stora uteplatser.
Allt detta beror förstås på omständigheten att kvarteret är mycket långsmalt och inte tillåter kringbyggd kvartersgård.
 0
Anders Gardebring (22 Juli 2009 11:07):
Jag vill också passa på att bjuda in alla YIMBY-medlemmar till att delta i kommande yttranden. Dessa hanteras i forumen och kan hittas här:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​forum.​aspx?​id=​50​
 0
Jan Wiklund (22 Juli 2009 11:39):
Man kan väl också passa på att sätta ett frågetecken för detta områdes integration i den befintliga staden. Det blir något av en förortsbubbla på en t-banelinje, något kontinuerligt stadsstråk blir det inte - såvida inte hela Storängsbotten m.m. bebyggs. Nästa projekt, kanske?

Märkligt nog ser till och med integrationen med Hjorthagen dålig ut på kartskisserna. Det hade varit enkelt att bebygga åtminstone Rådjursstigen men det görs inte, varför? Se http:​/​/​www.​stockholm.​se/​TrafikStadsplanering/​Stadsplan.​.​
 0
Anders Gardebring (22 Juli 2009 11:59):
Jan:
Du har helt rätt i dina kommentarer, och vi berör båda dessa frågor i vårt yttrande. Jag tror att det i det här fallet kan handlar mer om strategi än faktisk ovilja, då det finns starka lokala särintressen (med, som det ser ut, allt annat än majoritetsstöd från Hjorthagsborna) som motverkar en sådan förändring.
 0
Jan Wiklund (22 Juli 2009 12:25):
Ja, jag ser att ni behandlar integrationen med Hjorthagen. Men integrationen med innerstan får vi väl ta upp i annan ordning.
 0
Anders Gardebring (22 Juli 2009 12:46):
Jan:
Nja, fast vi tar upp även integrationen med innerstaden:

"Avseende gatustrukturen instämmer YIMBY i programförslagets målsättning att låta den nya huvudgatan, som ansluter till Storängsvägen och i förlängningen Erik Dahlbergsgatan, få just namnet Erik Dahlbergsgatan. Även Storängsvägen bör i samband med detta byta namn så att Erik Dahlbergsgatan blir det samlande namnet för hela sträckningen. Det skapar en tydlig namnmässig koppling till den befintliga bebyggelsen på Gärdet, vilket är nog så viktigt med tanke på områdets geografiska isolering. I framtida utvecklingsprojekt bör det bebyggelsekompletteras längsmed dagens Storängsvägen så att det kan skapas en urban spridningväg från Gärdet till Norra Djurgårdsstaden."
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 13:04):
Integrationen med innerstaden är i princip omöjlig i nuläget med tanke på Nationalstadsparkens gränser!
Den skär i en rätt bred korridor mellan Hjorthagen i norr och Stadion i söder.
"Den urbana spridningsvägen" är en bra idé men skär rakt genom Nationalstadsparken....och mycket av Gärdets bostadskvarter ligger inom parkens område dessutom.
Det föreslagna planområdet ligger precis i kanten på parken.
Integrationen med Hjorthagen borde vara mer självklar men försvåras säkert av terrängförhållandena, vilka dock går att överbrygga!
 0
Jan Wiklund (22 Juli 2009 13:14):
Det behövs mer än Erik Dahlbergsgatan. Ett stråk kännetecknas, som Anders mycket väl vet, av att det korsas av andra stråk.

Ett förslag kan se ut så här: http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​nordost.​jpg
 0
Ronnie Forsberg (22 Juli 2009 13:22):
Mycket bra se delar av Gärdet bebyggas på Alternativ Stads förslag!
 0
Anders Gardebring (22 Juli 2009 13:24):
Jan W:
Absolut, det har du helt rätt i. But you have to start somewhere :) Men det förslag som ni i arbetsgruppen tagit fram för närområdet ser klart intressant ut, är väl egentligen något som vi kanske borde ha haft med i detta yttrande.
Däremot är jag kanske personligen lite mer tveksam till de delar av Djurgården österut utanför ladugårdsgärdet som planläggs där. Det är rekreationsytor som jag tror att många Stockholmare uppskattar och också nyttjar.
 0
Jan Wiklund (22 Juli 2009 14:02):
Vi gör förslaget till ett Forumförslag också, tycker jag, så vi kan diskutera det i en särskild tråd. Det finns nu på http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​551#fp7649
 0
Martin Ekdahl (22 Juli 2009 22:53):
Ronnie Forsberg - Dubai kanske var ett dåligt val av förebild. Men Hong Kong står jag fast vid. Jag vill se tätt och högt ut mot vattnet. Låg bebyggelse vid vattnet har vi redan i nybyggda områden som Hammarby Sjöstad. Tätheten är inte tillfredsställande. Jag vill ha åtminstonde ett vattennära område i Stockholm med extremt hög exploateringsgrad som kan sluka stora delar av det inflyttningstryck som ligger mot staden. Att det sedan blir mer ekologiskt och ekonomiskt hållbart är ju en effekt som vi bara kan applådera.
 0
Ronnie Forsberg (23 Juli 2009 08:17):
Martin: Jag har inte varit i Hong Kong men min bild av Hong Kong är att det är betydligt mer urbant än Dubai, så jag håller med dig där.
Tror du inte Värtan-Frihamnen har den potentialen? T o m Stockholms stad verkar ju ha ambitionen tätt och högt där!
Norra Djurgårdsstaden behöver större exploatering tycker jag med men det är förmodligen för känsligt med närheten till Nationalstadsparken osv.
 0
Martin Ekdahl (23 Juli 2009 10:08):
Ronnie: Du kanske har en poäng där. Värtan-Frihamn har definitivt en sådan potential. Det enda jag är orolig för är att det blir för "luftigt" och för platt. Jag är inte jättenöjd med resultatet av Hammarby Sjöstad och liknande sjönära nybyggda områden. Då sjöstaden i planerna presenterades som "New Urbanism" så blev jag verkligen till mig. Jag såg framför mig tät myllrig bebyggelse och ett sjudande folkliv. Hammarby Sjöstad är ett designmonster. Det känns som att sjöstaden börjar ta sig, men jag är inte nöjd. Det är för glest mellan husen och för lågt.
 0
Ronnie Forsberg (23 Juli 2009 10:32):
Martin: Jag håller med, tätheten är ofta alldeles för låg i nya stadsdelar med tanke på trycket som finns på Stockholm.
Jag vet inte hur planerna för Värtan-Frihamnen ser ut i detalj men hoppas det blir tätt, högt och väldigt mixat!
Även Norra Station som diskuterats mycket på Yimby borde rimligtvis få ett maximalt utnyttjande.
Norra Djurgårdsstaden har (tyvärr) inte riktigt samma förutsättningar där det ligger inkilat intill Nationalstadsparken.
Jag tycker f ö det är synd att man inkluderat delar av bebyggelsen på Gärdet och Universitetsområdet i Nationalstadsparken
 0
Niklas (23 Juli 2009 11:57):
Martin o Ronnie:
Angående HongKong: Det är framförallt stadsdelen norr som sundet, Kowloon, som är urbant. HongKong island har sin urbanitet längs ett smalt band mellan motorvägen (som löper intill hamnen) och sluttningen. Här och var bryts bandet av då en del av skyskrapekomplexen som är dåligt urbant integrerade.

Den norra delen, Kowloon, är mer genomtät. Byggnaderna (kvarteren) ligger ofta på runt 15-20 våningar, med inslag av ännu högre. Den äldre bebyggelsen är dock höjdbegränsad då detta låg rakt under inflygningen till den gamla flygplatsen Kai Tak, som numera ersatts av en annan längre bort.

Folktätheten ligger på 43.000 /km2 (enl. wiki), vilket är ungefär tre gånger så tätt som Stockholm innanför tullarna.
 0
Karl Johnsson (24 Juli 2009 10:43):
Igen, det är alltid intressant att se hur folk som inte tänker som vi vill ha det:
http:​/​/​www.​nationalstadsparken.​org/​aktioner/​

Vilka tror ni kommer att använda marinan, tennisbanorna och bo i de ekologiska experimenthusen?
 0
Anders Gardebring (24 Juli 2009 10:52):
Karl J:
Jo de där skisserna har jag sett förr, och de blev (glädjande nog) avvisade av stadsbyggnadskontoret. På goda grunder får man nog också säga. Inte minst för att idén är direkt miljövidrig jämfört med det förslag som nu ligger.
 0
Björn (24 Juli 2009 11:42):
Låg exploateringrad och dålig höjd på byggnaderna. Nu har man äntligen en gyllende chans att lösa en del av Stockholms bostadsproblem genom att bygga riktigt tätt och högt på en centralt belägen plats så vore det riktigt illa om man schablar bort detta tillfälle.

Uppbrute kvarter stjäl dessutom värdefull markyta som ger ca 20 st lägenheter i ett 10 våningsplan högt kvarter.
 0
Niklas (24 Juli 2009 12:13):
Angående
Frågan är vad man menar med "Området är också en farligt svag länk i parkens ekologiska infrastruktur."?

Som om det skulle vara en länk idag? Är det inte en farligt svag länk i stadens urbana infrastruktur? Jag skulle säga att Vasastan och Östermalm är en farligt svag länk i den ekologiska infrastrukturen mellan Karlbergs slottspark och Ladugårdsgärde. Ja länken är så svag att den t.o.m. inte finns och ingen lider väl av det, eller?

Någonstans får man bestämma sig. Är ekologiska länkar mindre än två kilometer från Stureplan så viktiga att värna om? Är det inte viktigare att man hindrar hela Stockholms län att bli innestängt av villamattor? För det är det som blir resultatet av att inte bygga centralt.
 0
Ronnie Forsberg (24 Juli 2009 12:21):
Hela Sverige består i princip av ekologiska länkar, och även staden Stockholm till stora delar, därför borde de urbana länkarna i Stockholm få breda ut sig mer!
Kanske borde Nationalstadsparkens gränser ifrågasättas och arbetas om?

Villamattorna kommer breda ut sig ännu mer kring Förbifart Stockholm om den byggs, med tillhörande ICA Maxi och Willysanläggningar för den "suburbana" Stockholmaren!
 0
JA (24 Juli 2009 14:20):
Intressant projekt och ett yttrande som andas positiv kritik. I det liggande förslaget kan man se hur något högre punkthus kan läggas in i ett sammanhang, som en övergång mellan rutnätet och parken, glädjande! Sedan kan en annan vinkling givetvis diskuteras, som också görs i yttrandet.

Avsnittet med att en hög kvalité i det offentliga rummet är viktigare än kvantitet sätter fingret på en viktig punkt. Där skulle man kunna komplettera yttrandet med att det finns ett behov av stadsrum även i den mindre skalan. Som det ser ut nu så har området två stora offentliga rum, "torget" med sin slutenhet och det stora rummet vid korsningen som är uppsplittrat och kan upplevas ödsligt, sedan finns även gatorna och stora parker i utkanten. Det som borde kunna skapa en kvalité är det element som finns i många populära äldre städer. Alltså den lilla platsen, en inbuktning i ett kvarter som blir ett minitorg, ett avhugget hörn med ett litet torg framför. Det är sånna element som skapar tillhörighet och kvalité.

Som helhet var detta ett ovanligt bra och sakligt yttrande! Övning ger helt klart färdighet :) En kritik bara kan vara de lite väl långdragna generaliseringar som görs ibland. T ex där ni motiverar högre exploateringsgrad med att det per automatik ökar populariteten. Det finns exempel på täta områden som är mindre populära, (läs miljonprogram), sen finns det glesa områden som är mycket populära, (Bromma och andra "villastäder"). Givetvis kan man ha en högra exploatering i det aktuella området, men ett tips är att fokusera på de sakliga argumenten. Såsom kollektivtrafikunderlag, antal bostäder och sammankoppling i det regionala sammanhanget (saker som ni ju också tar upp).
 0
Anders Gardebring (24 Juli 2009 16:06):
JA:
Hej JA. Tack för dina tankar och synpunkter. Kul att du tycker att vårt yttrande håller en bra kvalitet.

Vad gäller den kritik som du riktar mot yttrandet ger jag dig rätt i att den delen kanske var lite otydligt uttryckt. Det är ju dock relativt välkänt (och påtalat på andra ställen i yttrandet) vilken typ av täthet som vi menar när vi syftar på en hög exploateringsgrad. Vi påstår heller aldrig att villaområden är impopulära, utan det vi skriver ska snarare ses som ett påpekande att täthet och ett högt exploateringstal inte behöver vara en negativ aspekt utan tvärtom kan vara en positiv sådan utifrån attraktivitetssynpunt. Täthet och högt exploateringstal skapar, med en bra stadsplan i grunden, ett högre underlag för en mängd av tjänster, service, kultur och infrastrukturmöjligheter, vilket gör området just attraktivt.
Alla tycker inte att det är attraktivt med täta stadsmiljöer och höga exploateringstal. Men många gör det och därför bör vi också bygga den typen av stadsmiljöer i Stockholm.
 0
Martin Ekdahl (24 Juli 2009 22:02):
Ronnie: Du har nog rätt i att det inte är genomförbart i Norra Djurgårdsstaden. Jag såg lite Central Park med en grön lunga omgiven av hög tät bebyggelse framför mig. Jag inser att det inte kan bli på det viset och lägger mitt hopp till Värtan/Frihamnen. Jag håller med om att det är värdelöst att man har inkluderat andra områden i Nationalstadsparken.

Niklas: Jag har sett bilder på gamla Kowloon Walled City. Man kan ju inte påstå att det var vackert men det var ändå ganska fantastiskt. Jag skulle gärna resa till Hong Kong själv för att bilda mig en uppfattning om staden.
 0
Ronnie Forsberg (25 Juli 2009 09:19):
Martin: Jo Central Park är ofta en förebild för urbanister, med all rätt. Tät bebyggelse som omgärdar ett stort parkområde där livliga gator utgör skarpa gränser/övergångar. Inte dumt alls!
Har man någon gång varit uppe på takterrassen på Metropolitan Museum så vet man vad det handlar om!
Just dessa skarpa gränser mellan grönt och bebyggelse verkar vi ha svårt för i Sverige, planeringen innebär ofta uppluckrade gränser, dvs mer hus i park, där det gröna ska bryta sig in i stadsmassan mer.

Niklas: Tack för beskrivningen av Hong Kong! Låter lockande resa dit och studera!
 0
Anders Anttonen (25 Juli 2009 21:42):
Ronnie Forsberg:
Du skriver nedsättande om Dubai i ditt första inlägg i denna tråd.
Klicka länken nedan. Staden projekterar 2 light metro-linjer samt en monorail ut till palmblads-ön.

http:​/​/​www.​urbanrail.​net/​as/​dub/​dubai.​htm
 0
Martin Ekdahl (25 Juli 2009 22:19):
Ronnie: Javisst, jag förstår inte varför det skall vara så. Det är så hattigt och fnattigt hela tiden. Det blir liksom ingenting. Man kan inte bestämma sig om man vill ha Bullerby eller Tokyo. Jag ber Stockholms stad: sluta bygga förort överallt.
 0
Ronnie Forsberg (25 Juli 2009 22:36):
Anders A: Javisst, jag såg bygget med egna ögon i mars i år. Det är ett steg i rätt riktning. Men det påverkar ändå inte det faktum att staden byggs ihop av enklaver som förbinds med motorvägar som grundstruktur. Man kan knappt ta sig fram till fots inom en enklav och ännu mindre mellan desamma! Shopping malls i stället för gatuliv. Dubais "huvudgata" är en 12-filig motorväg som skär genom staden.
Jag tycker inte denna metro väger upp bristerna i Dubais planering. Det är som att säga att Stockholms förorter är urbana bara för att det finns tunnelbana, och så är det ju inte.
 0
JA (26 Juli 2009 00:29):
Martin: Jag vet inte om jag missförstod ditt senaste inlägg. Men om du menar att man måste bestämma sig för ETT enda sätt att bygga staden (Stockholm) för att det ska "bli något" tror jag att du är inne på en farlig väg. Det finns aldrig EN lösning. Självklart måste man bestämma sig för vissa strategier. Men att välja antingen Bullerbyn eller Tokyo (eller vilken annan stad som helst) som förebild är farligt. Tycke och smak varierar snabbare än vi tror.

På 60-talet byggde man ju inte upp miljonprogram för att göra det jävligt för folk. Man trodde ju verkligen att man gjorde det enda rätta, det BÄSTA för alla. Tänk dig att man då hade bestämt sig för att allt alltid skulle se ut så. Lika omoderna kan dagens idéer med slutna kvarter, spårvagnar eller vad det än må vara vara om 40 år, det enda vi vet om framtiden är att vi inget vet.

Stockholm är INTE Tokyo, Dubai eller HongKong, varför då försöka se ut som dessa?

Men jag håller givetvis med om att man inte skall bygga mer förortsbebyggelse a lá 60-70 tal.
 0
Jon (26 Juli 2009 04:31):
JA:
Jag tror att vad Martin E menar är att Stockholm har gott om låg bebyggelse, att man behöver bestämma sig för att bygga högt och göra det. Variationen kommer finnas där, tack vare dom låga delar av staden som redan existerar.
Alternativet menar han är förstås att inte alls satsa, att ge upp tanken på högre hus och satsa på ett mer gemytligt boende... helt ge upp tanken på att stockholm ska växa till sig.
Det slutar dock alltid med ett mellanting, som är ett misslyckat bullerbyn (med låga hus, grönområden, och ironiskt nog parkeringsplatser), och där man inte kan se minsta likhet med tokyo.

Stockholm är inte Tokyo, Dubai eler HongKong, vi kommer aldrig ha så mycket invånare, men vi har en extrem brist på bostäder idag, och att bygga områden med höga hus kan tillfälligt ge en lättnad på bostadsbristen och när man väl börjat bygga högre, så blir det lättare att våga bryta av med höga byggnader även i lågområden.
Stockholm måste ha en riktig innerstad med kapacitet för boende (väldigt många i förorterna och väldigt många utan riktigt boende, eller folk som valt att inte flytta hit önskade att dom fick bo i innerstaden, med kulturlivet, shoppingen, utelivet, med mera)... visst, det finns charm i lägre hus, men det går inte ihop med bostadsbristen, tillväxten som finns, ej heller med ambitionen om att stockholm ska synas i världen. Dagens byggande skapar segregration, "innerstaden ska tillhöra en elit"... få bostäder håller uppe priserna, så att alla inte ska kunna få ta del av innerstadscharmen.
Det finns för få ytor kvar av "innerstaden" för att fortsätta att bygga charmigt och lågt.
Och hur mycket man än må förlänga söder till gullmarsplan, med mera, så kommer man inte från det att det finns gränser på vad man kan anse är innerstaden... när gångavståndet blir alldeles för långt till stadskärnan, det blir för glest mellan uteställena och för glest mellan butikerna så kan man inte övertyga folk om att det är innerstan.

Själv har jag en rätt kontroveriell idé om att man ska försöka flytta ut en del av kontorskomplexen från innerstan, nyttja dessa ytor för boende (i befintliga byggnader och i nyuppförda byggnader på samma plats), på så vis trolla fram massa ytor för boende centralt och ge mer spelrum för varierad bebyggelse i stan. Med kontor i ytterstan, så flyttar ju argumentet med "närhet till jobbet" ut till förorterna och kan på så vis höja värdet även där, samt förhoppningsvis leda till bättre social och kulturell uppbblandning. Men det kräver en satsning på kollektivtrafiken, men å andra sidan kanske den faktiskt skulle bli av till viss del, då inställningen skulle skifta, idag handlar det om att "folk ska ta sig till jobbet"... men folk i sig är inte så stor ekonomisk tillgång för staden... flyttar kontoren ut från innerstan, så blir det istället att "arbetsplatserna behöver att personalen kan ta sig dit". Företagen har mycket högre ekonomiskt värde för stockholm stad än invånarna, som man lätt kan köra lite med, då dom finner sig i allt, i brist på alternativ.
Företag kan gärna få behålla vissa kontor i innerstan, men alltså mer för representation, än som arbetsplats åt alla. Servie i form av hotell, butiker, med mera skulle fortfarande höra hem i innerstaden. Tanken går lite längre än så, men jag har inte tänkt att skriva allt här, då detta handlar om ett område där stockholm faktiskt har chansen att ta igen lite av den brist på bostäder som finns i "innerstan".
 0
Anders Anttonen (26 Juli 2009 09:50):
Ronnie, igen.
Den europeiska staden är medeltida i sin grundstruktur.
Emiraten på Saudiska halvön har relativt unga städer(förortsliknande) från 1900-talets andra hälft. Det är historiken som skapar städerna.
Det finns konstgjorda nittonhundratalsstäder runtom i världen; Las Vegas, Brasília... jättemisslyckade projekt som bara funkar på pappret men inte i praktiken.
L. V. funkar trots allt och det beror på Casinoturismen och ingenting annat.
 0
Niklas (26 Juli 2009 13:55):
Jon:

Håller med dig om mycket. Jag reagerade på en grej: ""innerstaden ska tillhöra en elit""

Ofta får man höra att innerstaden inte bör utvidgas eftersom mindre bemedelade inte har råd att bo där. Ett sådant uttalande är paradoxalt, eftersom det är just underskottet av stad som gör att endast de rikast har råd att bo där. Bygger man ut innerstaden kommer det naturligtvis på kort sikt att vara dyrt att bo i stadsutvecklingområdena. Men detta gäller faktiskt oavsett var nybyggena ligger.

På lång sikt är jag övertygad om att samhället tjänar stort på att just utvidga innerstaden.

Jag regarerade på en grej till du skrev:
"Och hur mycket man än må förlänga söder till gullmarsplan, med mera, så kommer man inte från det att det finns gränser på vad man kan anse är innerstaden... när gångavståndet blir alldeles för långt till stadskärnan,"

En utvidgning av innerstaden innebär ju just detta. En innerstadskärna kan ju vara ganska stor. Ta t.ex Berlin och Paris. Men om Stockholms innerstadskärna växer måste man vara på vakt mot gränsvacuum, dvs att staden dör ut mot periferin. Detta avhjälps med att den förlängs ut längs stråk där det finns flöden och som därmed skapar underlag för stadsliv (och flöden kan förstärkas genom att stadsutvecklingsområden får tillåtas bli riktigt täta).
 0
Jan Wiklund (26 Juli 2009 14:48):
Hur som helst finns det utrymme för ett mycket större stadscentrum än vi har nu. Köpenhamn är en mindre stad än Stockholm men av historiska skäl - det var större på den tiden man byggde stad istället för förort - är kärnan större.

Exakt var gränsen kommer att gå i en 2-miljonersstad får vi väl se. Förmodligen nånstans vid Gamla Enskede, Västberga och Sundbyberg.
 0
Martin Ekdahl (26 Juli 2009 16:01):
JA: Ja, du missförstod nog mig. Jag menar inte att man måste välja en stil eller en lösning. Tvärtom.

Jag skall försöka förklara vad jag menar: Åk en solig dag ut med tvärbanan till Hammarbys Sjöstad och hoppa av i Luma. Promenera sedan ned mot Sickla udde. Det finns många kvaliteter som man stöter på under promenaden. Vissa hus är skojiga, på somliga stråk är husen byggda med lokaler i markplanet och det är fint med alla dessa balkonger. Dessutom är närheten till vattnet härlig. Men, man får en känsla av att vandra i en förort/stad. Det är en märklig hybrid som motiveras som "New Urbanism". Men det är inte New Urbanism såsom jag känner det. Snarare är det ett mer raffinerat exempel på Södra Stationsområdet (förort i stad). Och samma känsla får jag då jag tittar på andra, ofta sjönära, nybyggda bostadsområden (ja, "bostadsområden") i Stockholms omedelbara närhet eller till och med i det som kan kallas staden. Man har inte bestämt sig för om man vill bygga förort eller om man vill bygga stad. Byggherrarna och staden säger sig "bygga stad", men jag kan inte hålla med om det. Jag ser ett bälte av stadsnära förorts/stadsbebyggelse bre ut sig. Inte "riktig" stad. Jag tycker inte att det är så lyckat att hela kransen runt Stockholms innerstad blir sådan bebyggelse. Det är vad jag menar med feghet. Vad jag efterfrågar är lite tätare och högre (urbanare) bebyggelse åtminstone i några av de projekterade områdena. Liljeholmen tycks luta åt det hållet, men det jag har sett av planerna för området är inte tillfredställande. Det är fortfarande för glest. Hammarby Sjöstad på höjden liksom. Jag tycker att det är fegt och står i dålig proportion till befolkningstrycket mot staden.

Men som sagt, jag föreslår inte alls att man skall anamma modernistiska helhetslösningar och bestämma sig för endast ETT sätt att bygga (såsom det propagerades för i manifestet "Acceptera"). Det är en väg till ett arkitektoniskt helvete kantat med goda intentioner. Jag vill ha en varierad stad och ett variationsrikt nybyggande.
 0
Martin Ekdahl (26 Juli 2009 16:06):
Jon: Du sammanfattade mina egna tankar på ett förnämligt sätt.
 0
Ronnie Forsberg (26 Juli 2009 18:22):
Anders A:
Jo, jag håller med men jag förstod inte var du ville komma i så fall när du kontrade med att de minsann bygger en metro i Dubai. Jag reagerade bara med att det gör möjligtvis Dubai något bättre ur kollektivtrafiksynpunkt men knappast ur ett stadsbyggnadsperspektiv.
 0
Anders Anttonen (27 Juli 2009 12:28):
Ronnie:
Jag avsåg inte att kritisera eller klanka eller så. Jag ville bara påtala skillnaden med Dubai (som du har upplev, men inte jag) och en stad i Europa t ex Amsterdam eller Prag, med rötter ifrån medeltid och barock. Jag är glad att ett Olje-Oberoende område som Emiraterna satsar på spårburet. Jag tycker att en god kollektivtrafik är en del av den goda staden.
Jag tycker att Dubai verkar "ta sig", och jobbar för just stad, även om dubaiarna har en bit kvar på vägen.
 0
Ronnie Forsberg (27 Juli 2009 19:49):
Anders A:
Jag tycker också det är beundransvärt att man i det bildominerade Dubai bygger en metro. Det kanske ändrar folks attityder lite om det är en effektiv och bekväm metro som binder ihop denna enorma "urban-sprawl" stad.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8583 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter