Utskrift från www.yimby.se
....

Systemfel i stadsplaneringen

 

Plan Voisin

Hur krymper man de extremt utspridda, trafikdrivande städer vi har idag? Och hur undviker man ens att de blir ännu mer trafikdrivande? Vilka institutioner/regler/lagar behövs för få stopp på utglesningen och vända den till kontraktion?

Vi har ju bl.a. den perversa situationen att många människor vill bo centralt och klimatsmart men får inte. Centralt och tätt byggs nästan inte, trots att det är populärt att bo så. Istället byggs perifert och glest. Och trots att alla talar så väl om den täta blandade promenadstaden har inte mycket ändrats. Det byggs fortfarande mer glest än tätt. Alltså helt i strid mot både efterfrågan och den långsiktiga miljöhänsynens krav. Här finns uppenbart ett systemfel eller kanske flera.

Förslag på vad systemfelet/n består i är:

Det första systemfelet är att det för exploatören är lönsamt att bygga just perifert för då uppnår man maximal markvärdestegring. Det är samhällsekonomiskt vansinne - det är dubbelt så dyrt att bygga glest som att bygga tätt, om man räknar in infrastrukturen (Göteborgs stadsbyggnadskontor: Utbyggnadsekonomisk utredning 1978) - men skattebetalarna betalar mellanskillnaden.

Det andra systemfelet är att kommunerna tar mångdubbelt mer för byggrätter i centrum än för byggrätter i periferin, trots de högre kommunalekonomiska kostnaderna i periferin. Det blir därför olönsamt för byggbolagen att bygga i centrum. Här är det tydligen så att politikerna har lämnat över ansvaret på sektorsblinda tjänstemän som var och en försöker få just sin kassa att gå med vinst.

Det tredje systemfelet är att man undviker att skapa ny central mark. Man duttar lite här och lite där med nya hus, men skapar inte nytt potentiellt centrum genom stora stadsplaner à la Albert Lindhagen på 1860-talet. Det uppfattas nämligen som ett föråldrat sätt att planera, trots att den sortens planer gav mycket mer attraktiv stad än de som 1900-talets enklavplanering har klarat av.



Det fjärde systemfelet är att man inte bygger stad som produktiv gemenskap. Man bygger bostäder som konsumtionsenheter och familistiska idyller, ytterst med engelska herresäten som förebild. Staden som produktionsenhet har behov av närhet för att lösa sina logistiska problem, bostaden som idyll har behov av att stänga ute världen genom att man skapar enklaver.

Det femte systemfelet är förstås det som Anders Hagson på Chalmers talar om. Att man ser det som så viktigt att trafiken går fort. Med påföljd att man bygger stora trafikleder som gör det ännu mer attraktivt att exploatera i periferin - så att slutresultatet blir att alla lägger ner mer tid på transport än de gjorde innan trafikleden fanns där.

Finns något intresse av att reformera dessa systemfel? Hittills har vi inte sett till något. Men man kanske kunde fråga de ansvariga?

Känner du för övrigt till något annat systemfel som jag har glömt? Kommentera gärna.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Dan Edholm (10 November 2009 03:22):
Ett systemfel som du kanske missat är estetiska preferenser / skönhetsråd / naturvårdsverket / allehanda lokala miljö- och kultur-"kämpar".

Om stadens invånare på förhand bestämt att här ska bara lagårdslängor byggas, så blir det svårt att bygga tätt. Det spelar ju ingen roll vad de som kanske vill bo i området vill ha om de som redan bor där bestämt att här ska inte byggas. Vem kämpar hårdast?

Om miljöargumenten handlar om att bevara en viss gräsplätt som förpestas av avgaser från allehanda trafik istället för att väga in den totala miljöbelastningen genom att byggnader som inte uppförs här uppförs någon annanstans där det finns "riktig natur". Vi måste kunna vara tillräckligt förnuftiga och säga att här är det inte lämpligt att ha nationalstadspark eller bevara någon hundrastplats. Våga väga och välja.
 0
Stefan Åström (10 November 2009 05:01):
Gillar skarpt din ständiga betoning på nödvändigheten av mera övergripande och sammanhängande stadsplaner för att på sikt åstadkomma nya attraktiva stadsmiljöer i alla dess olika aspekter, dvs miljömässigt, socialt, ekonomiskt, övergripande visuellt (ja, jag vet det är en dödssynd att se monumentalitet som en aspekt av vad staden är, även om jag personligen tror att det ligger något djupt mänskligt i förmågan hos människan att "betvinga" naturen och liksom skapa ordning och regelbundenhet och dess kontrast med den omkringliggande "orörda naturen) etc. Jag tycker tyvärr också att Yimby inte lägger tillräckligt med krut på betydelsen av en grundläggande struktur för bebyggelsen, dvs placering av kvarter i förhållande till gator och stråk, volym, perspektiv (eller visuella samband som det kanske heter) och flöden, för att bygga stad. Jag tror man måste prata mer fasadliv, kvatersstorlek, förhållandet gatubredd/hushöjd, gatusträckningar, sammanbindningar av gator etc., än enskilda hus utformning och funktion. Dessa sista kan ju mycket enklare över tid ändra än att skapa exempelvis nya gatugenombrott. Tänk exempelvis om man idag skulle vilja dra Fleminggatan vidare till annan och kanske mer "naturlig" slutpunkt. Hur lätt skulle det vara?
 0
Tore Kullgren (10 November 2009 05:59):
Ett systemfel, som anknyter till det som Dan nämner, är att vårt samhälle ger orimligt stort utrymme åt medborgar-nimbyism. Så fort det ska byggas minsta lilla skjul i innerstan eller i en välbärgad förort, så bildas nimby-föreningar, som skynkar från balkongerna och poserar i lokalpressen. Systemfelet är att en sådan förening, trots att den är ganska liten och representerar en minoritet av de boende i området, kan utnyttja sina massmediala, juridiska och politiska kontakter (som man ofta har som innerstad- eller villastadsbo) till att stoppa bygget, eller till att få igenom en halvhjärtad kompromiss.
 0
Linda Kummel (10 November 2009 10:26):
Det allra största systemfelet är väl att man inte bygger stad, dvs blandade funktioner i stadsmässiga byggnader och miljöer, utan i alltför hög grad enbart ägnar sig åt bostadsbyggande.
 0
Thomas (10 November 2009 10:57):
Ang. vad HG säger om "att vårt samhälle ger orimligt stort utrymme åt medborgar-nimbyism". Man bör inte glömma en av de tyngst vägande bevekelsegrunderna till detta inflytande, nämligen de förödande erfarenheterna från politikernas "stadssaneringar" på 60- och 70-talet. Jag är i huvudsak positiv till vad YIMBY står för, dock är jag väldigt rädd för vad det skulle innebära om instanser som tex Stockholms stadsmuseum fick mindre att säga till om. En plats som tex Gamla stan måste få vara helt fredad från modern arkitektur men även i övrigt bör mycket stor hänsyn tagas till äldre bebyggelse, av kulturhistoriska skäl likväl som estetiska - dessutom är jag övertygad om att ett stadsrum med "årsringar" har betydligt större förutsättningar att vara en plats att trivas på. Men redan idag är tex det sk Klockhuset vid Norra stationsområdet hotat, en segdragen strid (med lycklig utgång) har nyss stått om Swartlings ridskola osv. Nimbyismen är förvisso en tråkig grundinställning men om man utan att tänka sig för minskar möjligheterna till överklagan i byggprocessen, då är jag övertygad om att vårt arkitektoniska kulturarv kommer att ligga mycket risigt till. Det byggs inte fler hus från 16-, 17-, 18- och tidigt 1900-tal. Jag och säkert många med mig är väldigt måna om dem.
 0
Alf . (10 November 2009 11:00):
Är det olagligt att bygga exempelvis ett rutnät av vägar och sedan stycka upp kvarteret i 4-8tomter och låta vem som helst bygga nästan vad som helst där?
 0
Martin Ekdahl (10 November 2009 11:27):
Vad jag har noterat här i Rostock är att man fortfarande bygger "kåkar". Ta ett normalt fyrkantigt kvarter. Kvarteret består av ett antal tomter. Några är bebyggda, andra ej. De byggda husen har brandgavlar på var sida för att nya hus skall kunna byggas bredvid. Sakta men säkert byggs kvarteret ut likt ett fyrkantigt (eller någon annan form) pärlband av kåkar. I olika färger, stilar och former. Detta gör varje kvarter unikt och spännande. Så bygger man riktig blandstad! Vad man gör med innergården är det upp till markägarna att avgöra. Ibland är det trädgårdar, ibland affärsverksamheter (verkstäder, biergartens osv), ibland lekplatser, ibland allt på en gång.

Detta sätt att bygga stad har Sveriges stadsplanerare glömt bort för länge sedan. Byggs väl "riktiga" kvarter så låter man en enda byggherre göra jobbet, vilket ger upphov till enhetliga, uniforma och ärligt talat ganska tråkiga kvarter. Jag längtar efter den dag då (Sveriges i allmänhet och Stockholms i synnerhet) stadsplanerare återupptäcker kåken.
 0
Mattias Woldu (10 November 2009 11:47):
Jag håller med Linda. För att vända trenden så måste man aktivt försöka motverka tankarna från 60-talet om att funktionsseparera. Man måste också bygga mycket tätare än vad man i dagsläget gör.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (10 November 2009 12:52):
Alf: Det är väl klart att det inte är olagligt att göra mindre tomter?

Jag undrar om kommunen har råd att göra 4-8 planer och skapa 4-8 olika källor till överklaganden för ett kvarter, eller om det är lagligt att behandla hela kvarteret som ett enda ärende.
 0
Niklas (10 November 2009 13:20):
Martin + ni andra,

Pa vilket satt skiljer sig bestammelser mellan Tyskland och Sverige?

Finns det nagot som hindrar en liknande organisk stadstillvaxt?
 0
Johannes Hulter (10 November 2009 13:24):
Martin har ju helt rätt. Men det är inte omöjligt i Sverige, bara väldigt ovanligt. På Skeppsbron i Göteborg gör man nästan helt rätt: http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​images/​uploads/​file/​skeppsb.​.​

Förhoppningsvis blir det bra och kan då kanske bli ett föredöme... :)
 0
Johannes Lilleberg (10 November 2009 15:21):
Krasst talat kan byggbolagen/SBK bygga vilket skit som helst. Tack vare bostadsbristen i Stockholm kan de sälja vilken bostad som helst för miljoner. Men det finns ljus i tunneln. Förtätning innebär att man bygger nya hus i redan befintliga stadsdelar. Att man bygger nytt där människor bor leder till att Stockholmarna (inklusive etablisemanget) kommer att engagera sig mer för bättre arkitektur/stadsplanering. Vi har därför nu en historisk möjlighet att ändra byggbolagens/SBKs inställning till arktitektur/stadsplanering.

Om man skapar motstånd när byggbolagen/SBK gör fel men låter dem passera när de bygger rätt så skapar man incitament för dem att ändra insällning till nybyggen. Dvs bygger de vackra och varierade kvarter med service eller annat som gör hela området mer attraktivt så låter vi dem passera. Om de bygger oambitiös arkitektur som inte ökar attraktionen för området så protesterar man.
 0
Jörgen Sundström (10 November 2009 16:08):
Jag tror att man har fel fokus och missar målet när man pratar om hållbart byggande. Det är mycket fokus på gröna tak, passivhus, spridningsvägar för växter och djur mm. Helheten glöms bort, det viktigaste borde ju vara att bygga tätare och prioritera kollektivtrafik framför privatbilism. Jag har inget emot gröna tak och passivhus men vad hjälper det om man samtidigt bygger nyfunkis-i-park(eringsplats)? Spridningsvägar för växter och djur däremot förstår jag inte vad det ska vara bra för inne i stan.
 0
Anders Anttonen (10 November 2009 16:17):
Förbundet S:t Erik har öppet deklarerat att Stockholms innerstad "ska se likadan ut som innan", men det får gärna byggas högt och tätt i förorten. Dom i förbundet tyckte t ex att Norra stationsområdet skulle INTE bli en förlängning av innerstan
utan byggas glesare så att innerstadens gamla gräns skulle framhävas och vara tydlig!?! Förbundet S:t Erik är tydligen en organisation med pondus.
 0
Jörgen Sundström (10 November 2009 16:24):
Det finns ett pedagogiskt problem när vi pratar om att bygga ny kvartersstad (promenadstad). Ofta beskrivs den i termer som reaktionärt och liknande.
Kolla exempelvis City: http:​/​/​city.​se/​
2009-11-05 finns en artikel om Alvendal och hennes idéer om promenadstaden. "en extremt borgerlig företéelse" är Pär Eliassons kommentar.
2009-10-15 finns en krönika av Dan Hallemar. "Likriktning" och "Nu ska alla stockholmare bli sekelskiftesflanörer" är hans reaktion och han hänvisar också till en avhandling:
"I en alldeles nyutkommen
avhandling skriver kulturgeografen
Moa Tunström om hur
stadsideal skapas. Hon konstaterar
att det fi nns en brist på, till
exempel, klassanalys när man
ser en viss typ av stadsideal som
per defi nition är gynnsamt för
alla. Ett visst stadslivsideal
används som förebild. En viss
typ av stad är den riktiga staden."

Själv tycker jag att det är reaktionärt att hela tiden planera med bilen som utgångspunkt.
 0
Alf . (10 November 2009 17:07):
Någonstans i Sverige borde man kunna göra som Martin beskrev händer i Rostock, men som Rasmus skrev så kan det kanske vara ett problem i Sverige om kommunen måste göra 4-8 planer och skapa 4-8 olika källor till överklaganden för ett kvarter.

Men går det att göra allt i en plan?
Exempelvis brukar gamla attraktiva sommarstugeområden ibland få en annan detaljplan som ökar max byggnadsareal från 60m2 till 180m2 vilket brukar innebära att en stor blandning av olika villor byggs där.

Något liknande kanske fungerar i ett attraktivt villaområde på lämplig plats och där tillåta kanske 5 gångers större byggnader med handel/kontor i botten för de som vill bygga om och hyra ut/sälja delar av sitt hus.
 0
Anders Gardebring (10 November 2009 19:14):
Jörgen:
Naturligtvis är det oerhört reaktionärt att idag planera och bygga modernism. Kunderna vill inte ha det. Det går emot forskning kring vad som är attraktivt och kring hur man bygger hållbart. Det är en gammal och numera helt omsprungen stadsplaneringsideologi. Att kritisera de som vill bygga tät stad igen genom att använda reaktionärt-argumentet visar på en påtaglig nivå av indoktrinering alternativt elitism. Det är intressant att komma ihåg att Södermalm (tät blandstad) är Sveriges arkitektrikaste stadsdel.
 0
Niklas (10 November 2009 19:24):
^^
Om jag inte tar fel så är Pär Eliasson (han som citerades i city) en modernistförespråkare. Hur är det med de "insatta"? Tycker de som vanligt folk?
 0
Anders Gardebring (10 November 2009 23:52):
Niklas:
Jag vet inte om Pär är en modernismförespråkare. Pär tycker om att tala om varför alla andra har fel. Sedan brukar det inte bli så mycket mer. För egen del blir jag mest uttråkad av att läsa hans grejer som väldigt sällan innehåller något konstruktivt.
 0
Gröndahl (11 November 2009 08:46):
Ett av de största problemen i sammanhanget är att byggherrarna/borättköparna vill ha fönster på alla sidor av de nya kåkarna vilket innebär mer stålar för de förra och mer ljus i lägenheterna för de senare. Vänd den trenden om ni kan! I Rostock har man uppenbarligen hajat att det krävs uppoffringar för att få till stadskvarter av den typ som verkar efterfrågas på Yimby.
 0
Martin (11 November 2009 10:11):
Vad finns det egentligen för möjlighet att bygga stad i förorten? Det behöver väl inte betyda att dessa betongklumpar är dömda åt sitt öde bara för att det ser illa ut just nu. Nej, smäll ut lite nedervåningar och in med butiker. Lokala entrepenörer finns det gott om i dessa områden. Järvalyftet är ett steg i helt rätt riktning. Planskisserna ser mycket lovande ut.
 0
Carl Johan Hall (11 November 2009 10:33):
Martin: Problemet torde inte vara underskott på butikslokaler, utan bristande kundunderlag. Det är mitt intryck från en helt ovetenskaplig promenad längs Gullmarsvägen, som är ganska modernistiskt planerad med punkthus. Trots detta verkade det finnas pizzeria, tobaksaffär, smörgåsnisse el dyl i varje bottenvåning. Förklaringen är nog att husen är rätt höga, ca 7 våningar, och står tätt (de är byggda strax innan bilen blev var mans egendom). I Ormkärr, där jag bor själv, finns två frisersalonger, en thaimassage och inget annat. Livsmedelsbutik lär ha funnits, men den gick omkull. Sådan kan förstås bero på t ex befolkningssammansättning, men jag skulle hävda att den främsta anledningen är att Ormkärr är glesare byggt.
 0
Linda Kummel (11 November 2009 10:41):
Det finns en intressant avhandling som behandlar just hur människor reser i staden, hur politiker och tjänsemän ser på befolkningens behov av resande och framför allt, varför man väljer att handla på andra ställen än sitt eget närcentrum. Avhandlingen tar avstamp i Malmö, men resonemangen är nog applicerbara på vilken stad som helst som har problem med externhandel och sviktande underlag för de etableringar som finns i närcentran. Avhandingen heter "Staden och resandet" och är skriven av Åsa Waldo.
 0
Martin (11 November 2009 11:31):
Carl Johan Hall: Jag tänker att man bygger ut exempelvis stora förorter som Fittja, Halluna..med fler hus, som ligger tätare med nuvarande. Här skulle man kunna låta någon nytänkande arkitekt få fritt spelrum. I samband med detta så skaffar man även butiker på nedervåningarna - samt försöker bygga mer stad - komma bort från just "bostadsområden".

Detta skulle förstås innebära mycket stora kostnader. Men samtidigt tänker jag att det är synd att riva det som redan finns. Varför inte utveckla det istället?
 0
Johan Erikssson (11 November 2009 11:43):
I Sverige har vi lagar och förordningar som måste ändras innan vi kan bygga som många vill här. De flesta detaljplaner är idag projektstyrda. De är mycket svårt att ta fram en detaljplan som är generell för ett större område. Detta på grund av att lagstiftningen ställer krav på att vissa saker måste klaras inom projektet. Även om viljan många gånger finns är det inte praktiskt möjligt. För då blir det inget projekt. Sen så styr också byggerherens vilja att betala också vad som byggs. Från kommunernas sida måste man bli bättre så att tvinga fram viss utformning som till lokaler och genomgående entréer mm
 0
Jan Wiklund (11 November 2009 18:13):
Jag tror att Johan sätter fingret på en viktig punkt här. Allt byggs som projekt, ofta på initiativ av något bygg- eller fastighetsbolag. Som sen förhandlar med kommunen om att få det som dom vill.

Jerker Söderlind berättade t.ex. hur arkitektfirman han jobbade åt förut hade fått ett utvecklingsuppdrag för Flemmingsberg av Huddinge kommun. Deras förslag var att man skulle satsa på sånt som saknades i stadsdelen, bl.a. butiker. Men se det gick inte; kommunen hade redan fått ett förslag (eller krav?) från något bolag om att bygga ett externt köpcentrum och då gick det ju inte att integrera butiker i en stadsdel för då missade man det projektet.

Det är därför det är så viktigt med stora omfattande stadsplaner à la Lindhagen. Med sådana kan Hennes & Mauritz köpa en tomt och bygga en butik om de vill, men det blir omöjligt för dem att slå sig samman med andra butiker och bygga en enklav.
 0
Martin Ekdahl (12 November 2009 18:56):
Jag skall försöka ta reda på hur bestämmelserna skiljer sig i Sverige och Tyskland. Tyskland är ju en federal republik där varje stad och delstat har ganska mycket självbestämmande. Kanske har det något med saken att göra? Jag brukar gå förbi en kåk som de bygger i grannkvarteret och titta på hur arbetet fortlöper. Jag skall ta lite bilder här i kvarteren så kan jag lägga upp dem här på Yimby som ett exempel på hur jag tycker att man kan göra.
 0
Anders Gardebring (13 November 2009 00:45):
Martin:
Det låter intressant. Om du kan, försök att utforma det som ett blogginlägg så att fler än de som kollar i forumen kan ta del av det!
 0
Anders Anttonen (13 November 2009 09:42):
Den är rätt maffig, Plan Voisin, som illustrerar denna artikel. Tack Jan W.
Rätt absurt att tänka sig 20-25 "Skatteskrapor" utspridda över stor yta. Som ur någon Science Fiction-film. Tur att planen bara hamnade på pappret som ett kubistiskt konstverk.
Annars finns ett bostadsområde utanför Amsterdam som heter Bijlmermeer som består av höga lameller som är sammanbundna i sexkantiga facettformationer. Har ingen bild dessvärre...
 0
Anders Anttonen (13 November 2009 09:47):
 0
Daniel Bergqvist (13 November 2009 10:10):
@Johan E: "De flesta detaljplaner är idag projektstyrda. De är mycket svårt att ta fram en detaljplan som är generell för ett större område. Detta på grund av att lagstiftningen ställer krav på att vissa saker måste klaras inom projektet."

Javisst är det så. Utveckla gärna detta mer i detalj! Ofta är detta en avgörande faktor för hur vi bygger vår "stad" idag...
 0
Martin Ekdahl (13 November 2009 12:54):
Anders: Det skall jag göra!
 0
Dan Edholm (13 November 2009 22:59):
Det här blev en mycket bra tråd. Kanske ett sådant mer generellt "yttrande" skulle skrivas ihop av yimby och gå ut till berörda instanser. Istället för att komma lite sent i varje projekt med kommentarer till vad som redan "bestämts" bör vi attackera problemets kärna - varför blir det så fel hela tiden (nästan)? Jo, i artikeln och kommentarer ovan står en hel del vettigt.
 0
Anders Gardebring (14 November 2009 00:49):
^^
Framförallt vill jag uppmana alla att ge sig in i yttrande-trådarna i forumen och hjälpa till med skrivandet!
Titta in här:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​forum.​aspx?​id=​50​
 0
Benny (15 November 2009 19:34):
Rätt märklig egentligen denna oförmåga att bygga stad i kvarter som finns i Stockholm och dessvärre resten av Sverige. Är det så att Stockholm måste visa vägen för övriga städer dvs har det utglesade sättet att bygga stad sitt ursprung i Stockholm? Huvudstaden verkar ha blivit en modell för städer i Sverige över lag, och som Stockholm bygger man på andra håll. Här i Växjö ska man för första gången på årtionden bygga ett helt nytt kvarter alltså inte bara ersätta ett gammalt hus centralt. Man ser vilken vånda arkitekterna har haft med att försöka rita enligt gamla tiders kvarterstruktur det verkar som man har i ryggmärgen att undvika slutna kvarter. Allt ska se ut som förort även centralt i städerna tydligen. Länk nedan..

www.vaxjo.se/upload/48606/Illustrationshäfte.pdf
 0
Niklas (15 November 2009 20:06):
^^
Det verkar som om arkitekterna framför ser innergårdarna som någon form av offentligt rum.

Mycket skulle vinnas på om man gjorde markanvisningarna mindre. Då ser ju byggarna till att bygga ut den plätten man fått (få öppningarna i kvarteret). Dessutom lär förgårdsmarken blir mindre, eftersom man vill eftersträva att en byggnad inte ligger för nära huset på andra sidan innergården och att byggaren själv kan stämma av vad marknaden mest efterfrågar: mer bullerstörd förgårdsmark eller mer lugn innergård.
 0
Dan Edholm (17 November 2009 19:46):
Yimby får ligga på och påminna både stadsbyggnadskontor, byggbolag, arkitekter och spekulanter (allmänheten). Förortens punkthus i park är inte det spekulanter vill ha. Jag tror man måste gå ut och påminna även spekulanterna om det, för i bostadsbristens tidevarv är allt som byggs attraktivt. Folk i allmänhet förstår inte på vilka grunder det blir punkthus i närförort och förort (mindre attraktivt, billigare) medan det är stadskvarter med slutna innergårdar och service i innerstan (attraktivt, kostar mer). För spekulanten antar att det hela är optimalt planerat av byggherre och kommun. Man ifrågasätter inte utan accepterar det som ett faktum. Här i närförort är det naturligt att det växer upp punkthus ur jorden.

Syftet med förgårdsmarken, konsekvensen av avsaknad av service-lokaler, kollektivtrafik vs. biltrafik, parkeringsnormer, hushöjder, markpriser, stängda kvarter, arkitektur och utformning, tomtstorlekar och byggherrar, visionsprojekt för en jätte eller många små aktörer som drar sitt strå till utformningen av ett kvarter, parker, grönområden, refuger och spridningskorridorer, alternativa lösningar (utomlands kan nybyggt se fint ut) - det är inte sådant som folk sitter och talar om på bussen. Vanligt folk har ägnat dessa frågor väsentligt mindre tid än vi. Många tycker dessutom om nyfunkis, mycket därför att den är flera snäpp bättre än vad man tidigare höll på med. Yimby kan gå vägen via media och nå konsumenten med dessa idéer om vad som är riktig och attraktiv stad och att det går att göra idag, det handlar om ett val.
 0
Jan Wiklund (18 November 2009 14:01):
Dan: Jag tror du har missförstått min punkt ett. Utspridning är bl.a. en följd av markspekulation. Det är billigare att bygga längre ut, men de ökade kostnaderna för infrastruktur får skattebetalarna ta. Bygger de mer centralt får de själva betala mer för detta, för byggrätter bl.a., samtidigt som skattebetalarna tjänar på mindre behov av expanderad infrastruktur.

Utspridning är alltså ett sätt för byggbranschen att vältra över kostnader på oss.

Jag vill inte anklaga dem för det, de utnyttjar bara ett dåligt regelverk. Lösningen måste bli en kombination av att de får betala infrastrukturen i periferin själva, plus att de slipper betala höga priser för byggrätter centralt.
 0
Tore Kullgren (18 November 2009 18:34):
Ett möjligt systemfel är att kommunalskatten grundar sig på kommuninvånarnas löner. Det gör att kommuner uppmuntras att planera villor för att attrahera den övre medelklassen, men struntar i att ge utrymme åt billiga bostäder, butiker eller arbetsplatser.
 0
Dan Edholm (19 November 2009 01:35):
Jan.

Nja, jag har nog fattat din poäng på punkt 1 och håller med. Min tanke var att låta kunden förstå sitt värde som kund och kräva det som egentligen önskas. Alltså få vill egentligen bo i punkthus i periferi, de gör det av ekonomiska skäl därför att ingen byger stad åt dem. Det lilla av stad som finns skjuter i pris. Men visst, byggbolagen skiter i vilket, de bara bygger på. Stockholm är en guldgruva för den byggare som fått in foten i dörröppningen. Vad skit som helst går som smör pga bostadsbristen. Där kommer stadsplanerarna in, de måste fatta galoppen och som du skriver, den skattesubventionerade spridningen. Håller helt med.

Vi på yimby måste nå alla de som påverkar. Alla. Kan vi få folk att förstå att vad de egentligen vill ha är tät stad med stängda kvarter och service, och att denna kan ligga både på Östermalm, i Sundbyberg, i Fruängen. Bara stadsplanerarna tillåter det. Öppna deras ögon.
 0
Jan Wiklund (23 November 2009 15:30):
Men då är vi överens då, Dan.
 0
Dan Edholm (24 November 2009 00:02):
Vi har nog inte varit oense.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8595 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nomineringar till år 2018:s YIMBY-pris
27 September 20:22 av Sofia Buhrgard

@yimbysthlm på Twitter