Utskrift från www.yimby.se
....

City handlar om mer än skyskrapor

 
Det har blossat upp en debatt om skyskrapor i Västra City som bland annat uppmärksammats av DN. Att debatten om de två förslagen på högre torn fått så mycket fokus visar att estetiska frågor är viktiga för Stockholmarna. Men det finns fler och viktigare saker att tänka på än platt eller varierad silhuett.


Omvandlingen av Västra City handlar om många viktiga saker som ännu inte tagits upp för debatt.

Stockholms skyline till skillnad från många andra Europeiska gamla stadskärnor, har ganska många höghus spridda utöver ett större område. De är glest men ganska jämt utspridda och det finns höga hus byggda under många epoker från 1200-talet till modern tid. För att fortsätta denna tradition av variation i silhuetten så tycker YIMBY att man kan bygga lagom höga hus över västra city. Om man vill kan man bygga de höga tornen (eller skyskraporna som en del kallar det) längre norrut längs Kungsgatan ifall man vill öka avståndet till de andra "skyskraporna" såsom Stadshuset, något som vi lämnade förslag på i vårt yttrande om Västra City.

Folkpartiet lägger mycket krut på att motarbeta variation med höga hus i city och man vill göra det till en valfråga. Samtidigt gör man inga tydliga uttalanden om hur man vill öka den estetiska ambitionsnivån på arkitekturen. Det är oroväckande. Det påminner om modernismens låga estetiska ambitioner där låg platt silhuett tycks ha varit viktigare än allt annat. En sådan platt siluett kan mycket väl förstöra intrycket av Stadshuset. Nuvarande Citys platta silhuett med platta hus som Waterfront Building och hotell Sheraton uppskattas inte av alla. Hus bör dessutom inte bedömas för hur höga de är utan för kvalitéer i gestaltningen.

Samtidigt måste partierna som är för skyskraporna visa hur man kan bygga modern arkitektur med hög estetisk ambitionsnivå. Den Stockholmska moderna arkitekturen måste bli folklig och omtyckt igen. Om man vill bygga skyskrapor bör estetiken och anpassningen till omgivning vara av minst samma ambitionsnivå som Stadshuset. Om man lyckas med det blir skyskraporna succé. Om man däremot bygger högt utan höga estetiska ambitioner och anpassning till omgivningen så blir höghusen ett misstag som Stockholmarna aldrig kommer glömma.

Vi måste alltså påverka partierna som är för respektive mot skyskrapor. Oavsett vilken sida de står på måste de arbeta för högre ambitionsnivå inom Stockholms arkitektur. Men YIMBY måste också påminna Stockholmarna och politikerna i valdebatten om att det finns annat att tänka på. Höghusen är bara toppen på isberget. Västra City är ett enormt projekt och vi måste ställa oss frågor som:

  • Ska Västra City förbli ett område reserverat för tåg och bilar eller ska vi bygga över med stad?
  • Ska vi anlägga fler parker?
  • Ska vi kunna gå längs vattnet?
  • Ska vi bygga ut Centralstationen?
  • Ska vi bygga nya spårvagnslinjer och tunnelbanor?
  • Ska vi bygga nya genomfartsleder och parkeringar för bilar eller ska vi satsa på cykel- och gångtrafik?
  • Ska vi bygga ett kontorsområde eller ska vi blanda med bostäder?


Ja det finns många frågor att ställa sig om Västra City. Men tyvärr riskerar dessa frågor att försvinna då debatten nästan helt kommit att domineras av skyskraporna. Vilken fråga tycker du är viktigast?

(SvD, SvD, SvD, SvD, SvD)

Gå med i YIMBY Stockholm
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Mattias Källman (3 Januari 2010 18:26):
Jag skäms för att jag röstade på Folkpartiet i fullmäktigevalet 2006. Då visade de inga stadsfientliga tendenser. Som tur är finns det ju partier som värnar mer om Stockholms framtid än Stockholms forntid.

...så om det här är tänkt att bli en valfråga vill jag passa på att redovisa -1 röst.
 0
Gustav Svärd (3 Januari 2010 18:33):
Mycket välskrivet Johannes! Om Det inte blev några höghus, men det i övrigt blev en blandad, levande stadsmiljö med sammanhållna väggar ut mot gatorna, bra kollektivtrafik och trevlig gångmiljö... Ja då skulle jag se Västra City som Stockholms mest lyckade stadsbyggnadsprojekt på många årtionden. Höga hus är bra på rätt platser men de är långt från hela frågan.

Tyvärr tror jag media-debatten kommer fortsatt fokuseras på husens höjd, helt utan nyansering.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (3 Januari 2010 18:54):
Bra artikel!

City behöver fler parker, torg och riktiga stadsgator. Det behövs någon form av kulturinstitution i närheten av Centralen. Resten av frågorna tycker jag är detaljer.
 0
Jan Wiklund (3 Januari 2010 19:07):
^^^
Och det är också sådant som stadsbyggnadskontoret borde fokusera på. Dra gator, anlägga offentliga parker och torg och eventuella officiella byggnader, lägga ut kvarter och tomter som upplåtes till den som vill bygga hus, och slå fast vilka villkor som gäller. Det är inte stadsbyggnadskontorets sak att blanda sig i exakt hur husen ska se ut, det resulterar bara i att de blir enahanda.

De uppgifter jag har räknat upp ovan räcker mer än väl till för stadsbyggnadskontoret för närvarande. Det råder skriande brist på byggbara stadsplaner i Stockholm, mer av sånt behövs! Det kräver nog alla resurser de har.

Till Johannes punkter vill jag bara lägga till en: hur ska City kopplas ihop med Kungsholmen så vi slipper den barriär som har dömt så många citygator till att bli bakgator?
 0
Per Ankersjö (3 Januari 2010 20:43):
Hej,

ja bra artikel. Som jag skrev i något tidigare sammanhang blir det lätt mycket skyskrapedebatt eftersom det är där konfliktytan finns. Vi i Centerpartiet brukar tjata om att tillåta fler arkitektoniska uttryck, men det är ofta höjden som det rapporteras om i media. Jag och vår representant i SBN träffar gärna en delegation från YIMBY för att prata visioner om Västra City. Vi kan ju höras under januari.

Mvh Per (C)
 0
Mattias Woldu (3 Januari 2010 22:16):
Ja det är verkligen synd att debatten helt har kommit att handla om 2 stycken höghus(inte riktigt skyskrapor) som för övrigt som idé inte måste bli arkitektoniskt dåliga.

Det absolut viktigaste för att Västra City skall bli en levande och attraktiv stadsdel är att man blandar bostäder med arbetsplatser. För om man bygger bostäder så finns det en mening med att bygga en stadsmässig trafikapparat i området.

Jag hoppas verkligen Västra City blir lyckat, då kan vi möjligen få se media göra en kovändning angående ny bebyggelse i Stockholm.
 0
Anders Gardebring (3 Januari 2010 22:34):
Att det blir mycket koncentration kring skyskrapor/höghus beror ju i mångt och mycket på att det är en fråga som media kan exploatera som en konfliktfråga. Konflikter säljer. Sedan är ju frågan hur konfliktfyllt det egentligen är. Så gott som alla undersökningar som gjorts i saken visar ju på att en stor majoritet av Stockholmarna inte har några problem med högre bebyggelse, tvärtom.
 0
Lars Hansson (3 Januari 2010 22:42):
Mycket bra artikel Johannes! Finns en del tendenser att västra city blir ett ganska monotont område. För få bostäder, långa enahanda fasader och för dåligt med flöden genom området. Vi kanske borde införa ett förbud mot liggande skyskrapor :-). Hoppas ändå att det blir bra i slutändan. Bra punkter du tar upp för övrigt.
 0
Oscar A (3 Januari 2010 23:31):
Lars Hansson:
Jag kan bara instämma i det förslag om liggande skyskraper.
Ett stort problem med dagens city är att byggnaderna är alldeles för breda, vilket delvis torde ha att göra med att samma byggherre får bygga ett helt kvarter.
 0
Johan Eriksson (4 Januari 2010 05:55):
Bra Johannes!

Mindre bra är illustrationen som skarvar rejält med verkligheten lodrätt sett men får förvisso fram poängen....
 0
Nicklas Hultgren (4 Januari 2010 08:51):
Trist att det ändå finns sådant högljutt motstånd mot högre bebyggelse, men som Anders G sa så kanske det verkliga motståndet inte är lika stort, eftersom det är en liten grupp som tenderar att göra sej hörd.

Tycker dock att man kan ta vissa av höghusmotståndarnas farhågor på allvar, framför allt kvalitén på arkitekturen. I fallet med Waterfront så blev det ju ärligt talat ganska misslyckat; Enformigt, färglöst, klumpigt och fyrkantigt. Man får hoppas att intrycket blir ett annat från gatan, vilket jag också tror.

Många stockholmare känner fortfarande, efter Klararivningarna, ett välförtjänt misstroende mot arkitekter och stadsplanerare. Det finns väl inga höga hus i Stockholm som blivit särskilt lyckade efter att modernismen slog igenom på 30-talet.

När det gäller Västra city är det en mycket god idé att exploatera området. Jag tycker att området nära Centralstation passar för tät bebyggelse, dvs i allmänhet hög, framför allt eftersom kommunikationerna är så goda just där.

En bra förebild för hela området är S:t Eriksområdet mittemot. Framför allt strandkanten där är en enorm tillgång för Kungsholmssidan, medan Norrmalmsstranden är helt outnyttjad. Med detta menar jag inte att arkitekturen behöver bli exakt likadan, även om jag gillar stilen. Visst passar det med hög bebyggelse vid vattnet. Min enda farhåga är vad som händer när bebyggelsen når bort till Atlasområdet och S:t Eriksbron, där det blir svårt att få till en lösning som gör området vid brofästet vackrare än idag. Men ett övergripande mål måste vara att få till en naturlig fortsättning av stadslivet hela vägen fram till strandkanten.

När det gäller överdäckning. Är det någon som vet om det vore väldigt dyrt eller svårt att lägga biltrafik och tågspår i "två våningar", med tågen underst och därefter bygga över? Det är väl rimligen billigare än att bygga en tunnel under befintlig bebyggelse i alla fall. I så fall skulle man ju få plats med mycket stora trafikmängder utan att det störde stadslivet över huvud taget.

En annan farhåga är att det kommer att bli för mycket kontor, även om man kan förstå varför staden vill ha kontor just där.
 0
Anders Gardebring (4 Januari 2010 08:56):
^^
Jag tycker man ska vara försiktig med att ge alltför mycket beröm till S:t Eriksområdet. Även om många finner arkitekturen trivsam så är det en enklav som bryter av stadens flöden.
 0
Nicklas Hultgren (4 Januari 2010 09:09):
Anders:

Jag förstår vad du menar. Det saknas förvisso urbana kvalitéer i S:t Eriksområdet. Man flanerar inte naturligt från Fleminggatan till strandkanten. Dessutom har det drag av bostadsområde utan naturligt liv vissa tider på dygnet.

Måste dock säga att området ser väldigt behagligt ut från Norrmalmssidan. Jag har bott två år med utsikt mot just S:t Erik och kom att uppskatta detta mycket.

Dessutom är jag personligen förtjust i att någon går emot strömmen och bygger i en stil som av modernister eller, låt oss kalla dom avantgardister, uppfattas som pastisch och efterapning av en äldre stil. Detta är ju faktiskt prov på verkligt självständigt tänkande, till skillnad från den vanliga tidsbundna arkitekturen. Men detta kanske är en annan fråga.
 0
Anders Ryding (4 Januari 2010 12:26):
Även om jag applåderar Klara torn så tycker jag inte att det är så viktigt att det blir en högre byggnad just här. Men eftersom jag tycker om skyskrapor ur flera perspektiv så vill jag gärna se sådana även i Stockholm. Jag föredrar också kluster av höga byggnader, tätt och högt. Marieberg och värtan är två områden där skyskrapor knappast skulle störa stadshuset och gamla stan.

Men då kommer vi in på en annan fråga. Stockholm har ett litet cityområde som snabbt börjar glesas ut och det långt innan tullarna. Pga funktionalismens genombrott i stadsplaneringen så är de urbana sambanden dåliga.

Manhattan brukar ju användas som skräckexempel i debatten. Men alla som varit i New York vet ju att Manhattan inte alls bara utgörs av skyskrapor. På Manhattan dock så upplever man inte att man är mera centralt om man är down town än om man befinner sig up town.
Jag anser att vi behöver utvidga cityområdet i Stockholm. Vi behöver bebygga alla eländíga icke områden som är så många i Stockholms innerstad, inte bara i förorten. Vi behöver förtäta och urbanisera funkisområdena. Vi behöver bygga en ordentlig stadsfront mot nationalstadsparken. Och framförallt behöver vi sluta att underexploatera vid nybyggen och sluta med att anlägga halvdana parker som tex timglasparken som bara blir en ny barriär eller skogsresterna som man lämnar kvar när man bebygger norra djurgården.

Det är för mig de viktigaste frågorna. Är det en omöjlighet att förtäta Stockholms innerstad?
 0
Martin Ekdahl (4 Januari 2010 15:15):
Jag läste Folkpartiets inlägg i citydebatten igår och förstod ärligt talat inte vad de vill med staden? Vill de att city skall förbli som det är? För om de ser ett skönhetsvärde i det nuvarande västra city så delar jag nog inte samma premisser för estetik som Ahlmark och company. Sverige är allt mer tråkigt och ointressant och börjar sakta men säkert blekna bort på den globala horisonten, för länge sedan omkört att "lillebröder" som Danmark och Norge.
 0
Johan Eriksson (4 Januari 2010 23:20):
Precis Martin, man förstår vad Fp är emot men inte vad de är för....?
 0
Alf . (5 Januari 2010 11:21):
Folkpartiet var förr ett så kallat liberalt parti. Numera hinner dom knappt öppna ögonen innan dom ser något förfärligt som borde förbjudas.
 0
Jennie Kastengren (5 Januari 2010 11:40):
Vad bra att ni lyfter den här frågan. Jag jobbar på Jernhusen med bl a Västra City-projektet. Vi är lite bekymrade över att vi hela tiden hamnar i frågan om höga hus när vi vill diskutera framtida utformning av området. För vår del är den absolut viktigaste frågan hur vi skapar framtidens Centralstation. En centralstation som underlättar och uppmuntrar kollektivt resande. Kring en sådan centralstation bör det finnas både arbetsplatser och bostäder som drar nytta av det goda kollektivtrafikläget.

Det kommer att dröja lång tid innan en överdäckning kan genomföras och vi vill under den tiden fortsätta att utveckla lösningarna. Det vore bra med en debatt som handlar mer om innehåll, funktion osv än bara om höga hus.
 0
Johannes Lilleberg (5 Januari 2010 12:19):
Jennie:

Kul att du kommenterar detta!

Råder det konsensus om funktion och innehåll mellan partierna och andra parter eller råder det någon debatt om hur området ska utformas? Är exempelvis Skyskraporna den enda konfliktytan eller finns det fler konflikter som debateras?
 0
Martin Ekdahl (5 Januari 2010 12:22):
Det kanske är så lätt att fånga politiska poäng på att vara motståndare till nya hus att vissa populister inte klarar att stå emot lockelsen. Då krävs det ansvarasfulla visionärer som vågar kämpa för att staden fortsätter att leva.
 0
Jennie Kastengren (5 Januari 2010 13:31):
Johannes:

Det är ännu inte helt klart hur de politiska partierna ställer sig i alla delfrågor. Vad man kan konstatera i samrådsyttrandena är att många är positiva till överdäckningen, men har synpunkter på utformning mm. Sbk håller på att skriva på samrådsredogörelsen och den ska ju sedan upp i stadsbyggnadsnämnden för diskussion tillsammans med förslag på hur man går vidare i planeringsprocessen.
 0
Mattias Woldu (6 Januari 2010 02:57):
Jennie:

Roligt att en insatt person med ett annat perspektiv kommenterar debatten. Det är verkligen synd att inte byggbolag och andra aktörer inte vågar sig fram i debatten. Dom har ju trotts allt en möjlighet att påverka sina egna förutsättningar genom att försöka påverka opinionen.
 0
Anders Anttonen (6 Januari 2010 09:10):
City handlar om mer än skyskrapor, har Johannes satt som rubrik för denna artikel. Kan bara hålla med där.

Var har diskussionen om nya överdäckade Centralen tagit vägen?
Den som skulle få längre plattformar och gestaltas mer enhetligt och funktionellt? Det enda man hör talas om är Klara Torn och den förhatliga Hotell Continental-skrapan.
Kan det vara så att Folkpartiet inte någon klar politisk linje utan låtit en skock individualister (läs; egoister) ta över rodret i stadshuset?


Kul att Jennie från Jernhusen är med i diskussionen.

PS. Jag noterade att namnisamlingen för Tors Torn har nått 700 namnunderskrifter. Det är bra, men fler namn på listan vore ypperligt. DS.
 0
Martin Ekdahl (6 Januari 2010 13:48):
Överdäckningen är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Just nu är spårområdet ett öppet sår rakt igenom stadens hjärta. Lyckas man göra en stilfull och praktisk överdäckning så skulle det tillföra staden så mycket. Det är rent resursslöseri att ha det som nu.
 0
Jan Wiklund (6 Januari 2010 18:25):
Jennie: Det jag tycker är mycket viktigare än husens höjd är att barriären mellan City och Kungsholmen försvinner, så att fler öst-västliga gator mellan Klarabergsgatan och Strömmen kan bli genomgångsstråk istället för bakgator.

Jag har inte riktigt sett hur ni har tänkt att lösa den frågan. Har ni t.ex. tänkt er ta bort de hemska ramperna och göra Herkulesgatan och Vattugatan till riktiga gator? Som går ända till stranden, och helst också över Klara sjö?
 0
Magnus Persson (7 Januari 2010 12:53):
Jennie: Det här har ni säkert redan tänkt på, men enda gången det har varit enkelt för mig att hitta cykelparkering vid centralen har varit veckan innan jul i fjol. Du vet, när det låg 2 dm snö och var trafikkaos...

Någonstans i närheten av centralen behövs det alltså hittas plats för cykelparkering i rejält format (gärna inklusive "långtidsparkering", kanske bevakad, över ett par dagar). Jämför med hur det funkar i bland annat Lund, Holland mm.
 0
Jakob (7 Januari 2010 15:30):
Som respons till Jan Wiklunds bekymmer kring kopplingen mellan City och K-holmen (som jag f.ö. delar) drog jag mig till minnes Mikael Askergrens "debattinlaga", publicerat i Arkitektur # '08, och även diskuterat i detta forum, länk till Askergrens hemsida som följer; http:​/​/​askergren.​com/​felandelaenken.​html
Andemeningen i detta förslag borde av beslutsfattarna absolut anses vara något värt att följa upp och utvärdera. Dess nödvändighet kan komma att accentueras först i.o.m. Västra city's slutförande, men för möjligheten att få en helhetsbild skulle det helt klart vara önskvärt att vidga planområdet redan i detta skede - åtminstone ur en analyssynpunkt.

Beträffande Anders Rydings funderingar från 4:e Januari ang. förtätningsutrymme finns mycket intressant att finna i denna rapport från Spacescape;

http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​TS_​Slutrapport0​90​419.​pdf

Bland annat slutsatsen att förtätningsutrymmet även innanför tullarna är förvånande stort. Sidhänvisning får ni klara er utan, hela rapporten är i min mening värd att läsas.

Mvh // Jakob
 0
Michael (7 Januari 2010 19:21):
Skönjer man ett ljus i mörkret? Kanske det, trots allt, är dags att se andra möjligheter än höga hus för deras egen skull.
 0
Jennie Kastengren (7 Januari 2010 19:37):
Jan mfl:
I arbetet med att ta fram materialet till programsamrådet har vi tillsammans med staden diskuterat möjligheten att skapa fler kopplingar över den barriär som spårområdet utgör. Om ni tittar på http:​/​/​www.​vastracity.​se så kan ni under fliken "läs mer" hitta allt det material som var framme till samrådet. Bl a en analys som Spacescape har gjort.

Magnus:
Håller med om att cykelparkering vid centralen är ett problem. Det är något som vi inom Jernhusen redan nu håller på att försöka hitta lösningar för att förbättra. Det finns stora behov vid många av stationens entréer och det finns helt klart behov av att ha en trygg och säker cykelparkering. Överdäckningen kommer inte att kunna genomföras förrän efter citybanan tagits i drift och det går inte att vänta så länge på att hitta lösningarna på cykelparkeringen.
 0
Gustav Svärd (7 Januari 2010 19:38):
Ursäkta, men sen när är det höga hus för sin egen skull som planeras i Stockholm? Kanske var det så på 50- och 60-talen, men de som föreslagits i senare tid har alla rätt tydligt haft långt bättre motivering än så. Tyvärr känner jag att det motstånd mot höga hus som finns hos en del mestadels motiveras med "höga hus är dåliga/fula" utan någon vidare argumentation.

Det är just det som denna artikel handlar om för mig: att det finns så mycket mer som är viktigt än att hela tiden trycka ner höga hus till låga hus. Husens höjd är inte avgörande! Men högre hus kan mycket väl hjälpa en plats få liv - så länge gatorna och området planeras väl! Det är denna planering som är avgörande oavsett husens höjd.
 0
Anders Gardebring (7 Januari 2010 20:54):
Michael:
YIMBY har en avsevärt mer dynamisk syn på stadsutveckling än de som vill förbjuda högre bebyggelse i Stockholm. För YIMBY handlar inte diskussionen om huruvida vi ska tillåta höga hus eller inte, det är en alldeles för stel, låst och begränsande diskussion. Diskussionen handlar för oss om hur vi skapar bra, välfungerande, attraktiva och miljövänliga stadsmiljöer med god kollektivtrafiktillgång. Där höghusmotståndarna koncentrerar sin argumentation kring att stoppa höga hus, och inte så mycket mer än just det, så diskuterar vi avsevärt fler aspekter av stadsutveckling. Där en högre byggnad kan tillföra positiva värden ser vi alltså inte något konstigt i att säga ja till det. Precis som vi inte säger nej till en ny välplanerad stadspark eller en ny spårvägslinje. Inget konstigt i det. Det är just de som dogmatiskt säger nej för nejsägandets skull som den här artikeln kritiserar. Det är motståndarna som driver höghusdebatten, inte vi. Och genom att så envist bita sig fast vid denna enda fråga skadas stadsutvecklingen i Stockholm genom att blockera den nödvändiga diskussion som behövs om en massa andra frågor. Läs gärna vårt yttrande om Västra City. Vem vet, du kanske blir förvånad över hur lite vi skriver om höga hus där...
 0
Dan Edholm (8 Januari 2010 01:42):
Fp bedriver någon form av populism igen. En tillräckligt stor andel av de som bor i innerstaden tror sig ha något att vinna på att begränsa förtätningen av denna. Om en tillräckligt stor andel likasinnade hade befunnit sig i "rätt" tid hade inte deras kära innerstad byggts övehuvudtaget. Då hade dessa suttit i sitt kära Stockholm (nuv. Gamla stan) i en provinsiell skärgårdsidyll som bevistades av tillfälliga gäster ifrån huvudstaden Södertälje / Uppsala / Göteborg eller kanske Katrineholm. Ungefär som folk åker till Sigtuna idag. De flesta hade faktiskt bott i denna "andra" huvudstad och till och med haft samma tokiga idéer om staden som museum. Uppåt väggarna galen är denna Bizarrovärld ibland. Säger man "Sluta spräng för citybanan" och halva Odenplan röstar på en finns någon form av vakum, eller?

Med detta tror sig Folkpartiet vinna några mandat både i stad och riksdag. När folk är helt manipulerade är det lätt att rycka i enkla tåtar och vinna deras röster. Populismen kommer i alla smaker och är ämnad för alla som gillar denna, oavsett politisk färg, men har ett enda syfte - mera makt. Tomteverkstad säger jag. Ge dem Handen och de tar hela staden. Att massvis med väljare skulle välkomna en bostad i staden bekommer dem inte eftersom Fp inte står direkt mellan dessa väljare och en presumptiv bostad i innerstaden. En sådan väljare röstar med samma sannolikhet på Fp, med eller utan Fp:s uttalande emot stad. Eftersom en flytt till staden redan upplevs som en eventuell bostadsrättsaffär i nuet, något helt frånskilt det långsiktiga byggandet i staden.
 0
Jan Wiklund (8 Januari 2010 17:36):
Jennie: Tyvärr hittar jag inte Spacescapes analys - har du en direktlänk vore jag tacksam!

Som det ser ut på skissen förefaller det som om både Vattugatan och Herkulesgatan ska vara kvar som ramper för biltrafik enbart, dvs att förbindelsen med befintliga södra city kommer att sumpas. Alltså att det blir en ny enklav i västra City (åtminstone i dess södra del), istället för något som binder ihop. Men det kan för all del vara en övertolkning gjord på en otydlig skiss.

Och ta för all del inte detta som en sågning av hela projektet, bara som ett påpekande av något som tycks ha missats - om jag har tolkat skissen rätt.

Vattugatan och Herkulesgatan bör förstås vara vanliga gator. Kan man köra till eller från citytunneln från resp till Mäster Samuelsgatan kan man förstås göra det från (resp till) en vanlig gata på andra sidan också.

Och Vattugatan bör förstås leda direkt till Stadshusbron för att man ska få ett stråk från Hantverkargatan direkt till Brunkebergstorg.

Detta kanske ligger utanför ert mandat. Men jag tror ändå ni kan ställa krav - gärna i samarbete med City i samverkan. Jerker Söderlind kommer säkert att visa sig samarbetsvillig!
 0
Jennie Kastengren (8 Januari 2010 18:13):
Jan:

Stadslivsanalysen ligger på sbks hemsida, se http:​/​/​planer.​sbk.​stockholm.​se/​SBKPlanTemplates/​SBKPla.​.​ .

Du har helt rätt i att det finns mycket att diskutera kring gatustrukturen i City. Många av de frågorna ligger dock utanför det arbete som Jernhusen kan ta ansvar för inom Västra City-projektet. Vi för en dialog med trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret om hur vi ska hantera den typen av övergripande utredningar.

Vi diskuterat bl a Vattugatan och hur den ska kunna kopplas bättre till det lokala nätet och hur den även bättre ska fungera för gående och cyklister. Men längre än så har vi ännu inte kommit.
 0
Dr Evil (8 Januari 2010 20:30):
"Fp bedriver någon form av populism igen."

Och det gör tex inte moderaterna när de föreslår högahus-bonus? Det är också en form av populism, ser ni inte det?
 0
Gustav Svärd (8 Januari 2010 21:11):
@Jennie -
Mycket trevligt att du är med här och kan svara på frågor.
Just vad gäller stadslivsanalysen får jag dock känslan att det är något man kommit på i efterhand, alltså att man först har planerat och sedan analyserat slutresultatet för att visa att det blir bättre än idag (inte så svårt på denna plats). Eller har man faktiskt andvänt detta vertyg under planeringens gång?

@ Dr Evil -
Visst gör dom det! Ordvalet tycker jag tyder på det. "Höghusbonus" är inte vad som behövs, jag anser att det istället vore mycket mer konstruktivt och långsiktigt att avskaffa täthetsbötern (även känd som tomträttsavgäld).
 0
Anders Gardebring (9 Januari 2010 07:42):
Problemet med höghusbonusen (eller reduceringen av täthetsbötern som jag liksom Gustav föredrar att kalla det) är ju också att den såvitt jag förstått bara skulle gälla hus över ett visst antal våningar. Om man inför sådana nya regler bör de ju komma alla som vill bygga någon extra våning till del. Att bygga 4 istället för 2 våningar hjälper ju också till att motverka sprawl och skapa en mer nära stad.
 0
Erik L (9 Januari 2010 13:03):
Apropå någonting helt annat. Har ni sett planen för nytt campusområde för Karolinska institutet.

http:​/​/​www.​solna.​se/​Global/​Stadsbyggnad%20​och%20​trafik.​.​

Mycket p-platser i markplan, Tennisplaner och fyravåningshus. Det här är Nästan mitt i (den nya innerstan!) Inte bra tycker jag. Skulle kanske Yimby kunna titta på den här saken? Ursäkta att jag kommer med någonting helt annat än vad den här tråden handlar om.
 0
Magnus Orest (9 Januari 2010 13:18):
Håller med er, Anders och Gustav. Frågan är hur mycket styrning som egentligen behövs av byggandet. Inte bara i fråga om antal våningar, utan även i fråga om vilka funktioner som ska finnas i områdena.

Det byggs mycket även här i Årsta. Tyvärr verkar det bara byggas bostäder, och det gör att Årsta går mot att bli ännu en förort eller sovstad. Den funktionsblandning som finns i den äldre bebyggelsen är annars en del av Årstas karaktär och har bidragit mycket till att göra området levande.
 0
Jan Wiklund (9 Januari 2010 22:58):
Jennie: Jag inser att det inte är ert ansvar - men kanske ni ändå kan ta upp en diskussion? Det påverkar ju ert område. Kontakta gärna City i samverkan om saken och gör det gemensamt!
 0
Anders Gardebring (10 Januari 2010 02:09):
Angående Campusområdet på Karolinska som Erik L skickade länk till.
Skrämmande låg ambitionsnivå helt klart. Typisk slentrianplanering utan någon som helst eftertanke. Skriv gärna era synpunkter på förslaget på denna länk:
http:​/​/​www.​solna.​se/​sv/​stadsbyggnad-​trafik/​nyheter-​sta.​.​
 0
Gunnar (11 Januari 2010 12:10):
Jennie: Det borde vara en självklarhet att ni studerar Jan Wiklunds idé om en förlängning av Vattugatan till Kungsholmen, såväl som Mikael Askergrens förslag om framdragande av Klarabergsgatan till Norr Mälarstrand (se ovan) när ni planerar Västra city. Annars kommer barriäreffekten mellan Kungsholmen och City att bestå under överskådlig framtid. Och just nu är det ni som har bollen.
 0
Jan Wiklund (11 Januari 2010 15:08):
Tack för stödet Gunnar.

Skulle inte alla vi som har ett intresse i frågan - Yimby, Jernhusen och City i samverkan - kunna träffas och konspirera ihop ett utspel gentemot Stockholms stad?
 0
Torgil (10 Februari 2010 10:55):
Ola Anderssons välskrivna artikel om vitaliteten i New York och byggnation av skyskrapor. Bör läsas av alla som är intresserad av en levande stad!

http:​/​/​www.​svd.​se/​kulturnoje/​understrecket/​manhattans-​.​.​
 0
Paul (10 Februari 2010 18:28):
^Ola Anderssons "välskrivna" artikel är ännu ett fult försök att få opinionen att börja hata skyskrapor och uppförandet av dessa i Stockholm. Ola Andersson menar att skyskrapa = modernism, men varför skulle de skyskrapor som byggs idag behöva vara modernistiska?
 0
Anders Gardebring (10 Februari 2010 18:46):
Intressant artikel av Ola (som jag långt ifrån alltid är överens med, och inte riktigt här heller). Jane Jacobs fantastiska bok The Death and Life of Great American Cities är definitivt rekommenderad läsning för alla som är det minsta intresserade av stadsplanering.
Men jag tycker ändå att Ola går lite vilse i artikeln. Kontentan av vad han försöker får fram, som jag tolkar det, är att höga hus är dåligt eftersom vi har politiker som förespråkar höga hus. Men hushöjder är inget som Jacobs hänger upp sig på i sin bok. Hon pratar om stadsliv, modernismens problem, de fruktansvärda saneringsrivningarna som splittrar fungerande kvartersliv och livet på gatan. Småskaligheten förvisso som Ola skriver, men också småskaligheten i det stora. Det stora (en tät stad med många människor) gör det lilla möjligt. Här är således Ola nära att fall i samma fälla som så många andra, nämligen att hänga upp sig på hushöjder. Hushöjder är i relativt hög grad en icke-fråga om vi pratar stadsliv. Det är i markplan det händer. Om sedan husen som omger gatorna är 6 eller 60 våningar höga är sekundärt, men det skapar naturligtvis olika sorters miljöer, men båda kan fungera ypperligt och vara uppskattade.

Jag skulle snarare vilja sätta fingret på Stockholms problem i att det

1. Byggs på tok för lite.

2. Detaljstyrs för mycket. Det är svårt att få en intressant och vital stad när tjänstemän, politiker och lagstiftning ska lägga sig i varenda detalj.
 0
Dr Evil (10 Februari 2010 21:51):
"Kontentan av vad han försöker får fram, som jag tolkar det, är att höga hus är dåligt eftersom vi har politiker som förespråkar höga hus."

Nej, vad han säger är att det är dåligt med politiker som förespråkar höga hus bara för att de är höga.
 0
Alf . (11 Februari 2010 09:23):
Ett högt hus är inte bara högt utan de innehåller något också och hans påstående om att skyskrapor bara är symboler är felaktigt.
 0
Herbert Tingesten (11 Februari 2010 10:19):
Hela hans poäng är att vitalitet uppstår där det finns billiga lokaler och bostäder. Slutsatsen han lyckas undgå att dra trots att den finns mitt framför näsan på honom är ju då att om man som i Stockholm bygger väldigt lite och glest så blir lokaler och bostäder en bristvara och prislappen följaktligen hög.

Läste någonstans att hela Göteborgs kontorsyta skulle rymts i de två World Trade Center-tornen. Tankefoder.
 0
Dan Edholm (11 Februari 2010 16:17):
Visst är det så att olika protester mot nybyggen i NYC har bidragit till att det fanns billiga "rivningskontrakt" i gamla kåkar och att det spelat en viss roll under 70-talets kulturella utveckling. Ihop med detta hör också vågen av medelklass som flydde staden för villaförorten. Det lämnade ett tomrum och hyressänkningar.

Marknadenseffekten, den kritiska massan för att dessa kulturyttringar skulle få genomslag, var ju onekligen den botäthet staden försåg invånarna med. Det är därför nya kulturella fenomen dyker upp i de mest urbana områdena världen över.

Tätheten lutar starkt på de höga husen. Fler människor på samma yta är synonymt med mer levande stad. Samma sak gäller naturligtvis i Stockholm. Elementärt kan jag tycka, men det kanske är lite svårt att förstå. Det känns som vissa i debatten ser igenom någon form av glasögon som bara släpper igenom planpolariserat ljus. Som Herbert skriver ovan blir det ju inte fler billiga lokaler för att man bygger mindre.
 0
Jan Wiklund (11 Februari 2010 16:32):
1. Höga hus som byggs bara för att de är höga är naturligtvis nipprigt. Som när man beslutade att höghuset vid Medis skulle vara högt (inte lika högt som förslaget dock) - och sen började fundera på vad man skulle ha det till.

Det är så att säga "Wolodarskis synd": Formen först, funktionen sen, om ens någonsin. Istället för att t.ex. slå fast en stadsplan där höga hus tillåts, och sen vänta på att någon anser sig behöva ett sådant i visst syfte. Vilket någon kommer att göra förr eller senare.

2. I samband med detta skulle jag vilja haka på Anders' punkt 2 "Detaljstyrs för mycket". Ett minst lika stort problem är att det övergripande inte styrs alls! Vi har bara tuttenuttplanering i det lilla i Stockholm, ofta efter order av något byggföretag. Det övergripande som heter RUFS är inte styrande alls.

Vad som skulle behövas är en juridiskt giltig generalplan med gator, offentliga platser och kvarter, som är stor nog att svälja allt som behöver byggas de närmaste 30-40 åren. Och sen om 20 år göra en till. Och sen en till. Då skulle man inte behöva stå där och panikslaget leta efter byggbara tomter som sen måste gå igenom byråkratvalsen så fort något behöver byggas. Då skulle man också kunna få demokratiska diskussioner om principer istället för dessa ständiga nimbyprotester.
 0
Dan Edholm (11 Februari 2010 17:54):
Bra Jan. På så vis vet alla att detta är en tomt som kan komma att bebyggas inom 20 år och det är bara köpa läget om så sker. Man är informerad. Nu brusar Nimbygrupper upp sig så fort någon föreslår att en liten tillbyggnad ska göras här eller där och varje tuttenuttprojekt blir en klibbig haltande och kostande smet.
 0
Dr Evil (11 Februari 2010 21:09):
Alf "Ett högt hus är inte bara högt utan de innehåller något också och hans påstående om att skyskrapor bara är symboler är felaktigt."

Men du är med på att en skyskrapa även är en symbol med innehåll? För enligt mig är symboliken alltifrån tydlig till övertydlig.
 0
Niklas (11 Februari 2010 22:28):
Evil:
Det här med skrapor som symboler varierar. Vad gäller GM:s verksamhet så är det en symbol för något, men vad gäller Shanghai street (nr?) på Kowloon är skyskrapor deras uttryck för vanliga bostads/stadskvarter (och väldigt trevliga sådana).
 0
Dan Edholm (11 Februari 2010 22:32):
Jag tycker alla hus över ett våningsplan är en tydlig symbol på högmod. Faktum är att det mest lämpliga boendet kanske är jordkulor. En plastgaffel är en symbol med innehåll Evil...
 0
Anders Ryding (13 Februari 2010 11:02):
Allt som är högre än brett kan ju ses som en fallossymbol, eller hur. Det kanske är därför hela Stockholms city består av fyrkantiga lådor. Kanske en utbredd homofobi bland Stockholms stadsplanerare. Personligen tycker jag att höga hus har sin egna dynamik. När husen är lite högre blir inte heller arkitekturen så framträdande, däremot när det gäller lådorna i Stockholms city så blir arkitekturen eller frånvaron av, så brutalt tydlig. Jag tycker att mattan av sexvåningshus i STockholm är monoton. Skyskrapor eller inte- men absolut lite fler 15-våningshus som bryter av monotonin, dessutom skulle det ge plats för fler boende. Jag tror Stockholms siluett skulle klara det.
 0
Alf . (14 Februari 2010 10:49):
Om man vill leta symboler så är platsen mitt emot kulturhuset en jämnställd plats med en fallos pinne i en fontän och en Vulvasymbol i form av ett ner sänkt torg.

Många hus kan vara symboler oavsett om de är höga eller låga
och jag tycker inte att ett högt hus är en symbol bara för att det är högt.
 0
Jan Wiklund (14 Februari 2010 14:27):
Den funktionalistiska arkitekturen är dessutom mer än symbol för funktionell arkitektur än faktiskt funktionell. Det var ju länge platta tak sågs som inkarnationen av funktionalism - men tyvärr ledde det till läckage och dyra renoveringar hela tiden. Vilket fick den skämtsamme arkitekten Mats Erik Molander att på 50-talet utbrista i en skämtteckning: "Synd att Sveriges klimat inte tillåter funktionell arkitektur".

För att inte tala om den funktionalistiska stadsplaneringen som ju är allt utom funktionell för den som ska leva i den.
 0
Martin Ekdahl (14 Februari 2010 21:59):
"Om man vill leta symboler så är platsen mitt emot kulturhuset en jämnställd plats med en fallos pinne i en fontän och en Vulvasymbol i form av ett ner sänkt torg."

Det var en mycket fin tolkning av Sergels torg Alf. Jag kommer nog aldrig att mer se på torget på samma sätt som förr.
 0
Jan Wiklund (15 Februari 2010 07:49):
Men Martin då! Visste du inte att glaspinnen på Sergels torg kallade Glaskuken redan på 70-talet? Och att själva rondellen kallades Ståndscirkulationen?
 0
Herbert Tingesten (15 Februari 2010 08:44):
Underskatta aldrig folks snuskiga fantasi... allt som är avlångt blir kukar, allt som är brunt blir bajs... allt som är runt och det finns två av blir tuttar... om det inte råkar finnas en avlång grej i närheten, då blir det testiklar.

Speciellt när det gäller byggnadsverk säger beredvilligheten att dra sådana paralleller betydligt mer om observatören än om initiativtagaren.
 0
Magnus Orest (15 Februari 2010 12:26):
Många sanningar har sagts på skämt, och jag har utsikt över Globen och den nya kabinbanan som går upp på dess topp. I den här vinkeln får spåren Globen att se ut som en gigantisk r*v, speciellt när det ligger mycket snö på den...

... Frågan är kanske främst vad det är som får oss att se olika saker i olika saker, så att säga. ;-)
 0
Martin Ekdahl (15 Februari 2010 12:51):
Jan, Herbert och Magnus: Jag kände faktiskt inte till vilka freudianska metaforer folk har givit dessa platser. Det ger ju en helt ny dimension till fenomenet stadsvandringar. Däremot har jag hört minst fem olika namn på den centrala ringen i Centralstationen, alla med varierande grader av snuskighet.
 0
Dan Edholm (15 Februari 2010 17:30):
Spottkoppen...allt annat är bara lögn och förbannad myt. Det är funktionell arkitektur - överproduktion av slem och misantropi kan kombineras.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (15 Februari 2010 18:52):
Det är ju mycket värre på landet...

http:​/​/​s3.​amazonaws.​com/​readers/​20​0​9/​0​6/​17/​1740​323984a.​.​

Jag tror inte att Stockholmsfyren vid Ropsten kommer göra någon större skillnad i helhetsintrycket för en utländsk turist.
 0
Dr Evil (17 Februari 2010 01:09):
Jag borde vara van, allt som på minsta lilla sätt kan stjälpa yimbys världsbild måste attackeras. Av den logiken följer:

1. Det finns INGA fel med höga hus
1. höga hus är inte fallossymboler
2. om det är fallossymboler så är det betraktaren som gör dem till det
3. Det är betraktaren det är fel på
4. Det finns INGA fel på höga hus.

Ja så dansar ni runt som kring en midsommarstång och sjunger vidare på samma mantra.

Kan man inte se att höga hus har en inneboende stark symbolik ja då måste man läsa lite mer böcker eller tittar på konst eller titta på filmer och försöka tänka på mer än bara det som ögat ser.
 0
Niklas (17 Februari 2010 01:30):
Evil:
Menar du att höga hus per definition har en inbyggd symbolik som lägre inte skulle ha? Menar du att de per definition är något av fallossymboler?
Byggnader kan symbolsera makt, Ja. Exempel: GM-högkvarteren i Detroit, Vita huset eller Pentagon.

Men menar du att detta epitet kan sättas på de adresser jag ovan (Shanghai street (nr?) på Kowloon) nämnde? Ja det är frågan om riktigt höga byggnader med Stockholmsmått mätt.

Sedan är det ju så att en ensam skyskrapa blir väldigt framträdande i förhållande till sin omgivning och lättare kan associeras till något sådant. Detta är kan ju vara ett argument för att bygga fler än en skyskrapa i ett kluster, men ska man åstadkomma ett kluster måste ju någon alltid bygga den första, eller hur (på samma sätt som en stad alltid måste bestå av ett första hus)?
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (17 Februari 2010 01:45):
Evil: Skyskrapor kan orsaka störande vindar på gatunivå och det kan bli störande skuggor för de som bor norr om skrapan. Nästan alla skyskrapor som planeras i Stockholm ligger i lägen där skuggorna inte kommer störa äldre bebyggelse nämnvärt.

När det gäller Tors Torn undrar jag om man har tänkt på vindarna. Tornen ser ut som två flygplansvingar.
 0
Johannes Hulter (17 Februari 2010 10:34):
@ evil: Det är nog en öppen fråga vem det är som dansar runt fallossymboler och sjunger på samma ramsa... :)
 0
Herbert Tingesten (17 Februari 2010 12:26):
Sedan är det ju en lätt absurd tanke att man skulle bygga infrastruktur i syfte att på något sätt hylla könsdelar... är tunnlar otillåtna uttryck för en "övertydlig symbolik" också, Evil, eller kan det möjligen vara så att man bygger dem för att ett berg ligger ivägen?
 0
Martin Ekdahl (17 Februari 2010 13:03):
Dr Evil: Vad är det egentligen för fel på fallos- och vulvasymboler?
 0
Anders Gardebring (17 Februari 2010 20:07):
Fallos-snacket är så tröttsamt och uttjatat. Allt kan liknas vid någonting annat om man är på det humöret, allt i syfte att lyfta fram sin egen agenda. Men det är onekligen ett bra verktyg för att dölja den underliggande avsaknaden av sakargument.

Naturligtvis kan skyskrapor vara symboler för makt. Likaså kyrkor, stadshus och huvudkontor. Men en byggnad blir inte automatiskt en symbol för makt bara för att den passerar ett visst antal våningsplan. Att påstå det är bara att dra ner diskussionen på en embarmerligt låg och trist nivå som helt har slutat handla om något intressant som faktiskt har relevans för hur vi ska bygga våra städer. Sen har jag svårt att se att en byggnad automatiskt blir dålig för att den symboliserar något. Stockholms stadshus symboliserar makt i långt större grad än Tors torn eller Hötorgshusen, men antalet Stockholmare som vill se stadshuset jämnat med marken är nog aningen begränsat.
 0
Jan Wiklund (19 Februari 2010 16:47):
Det finns egentligen bara ett vettigt skäl att dra upp symbolsnacket - och det är att Wolodarski ägnar sig åt monumentalitet för monumentalitetens skull. Höghus är inte i sig mer symboliska än andra hus men kan användas mer som symboler än som hus.

Det gör Wolodarski, och det gjorde Annika Billström när hon deklarerade att Stockholm minsann skulle bygga ett höghus som var högre än Turning Torso.

Och jag har en känsla av att en drös yimbyiter sitter fast i samma symbolism. Inte alla, förstås. Men det finns en strömning här av att höghus i sig är nånting jävligt häftigt och nånting man är jävligt kåt på. För mig verkar det symbolism så det skriker.

Personligen tycker jag att höghus gör sig bra i vissa lägen, i synnerhet såna där det finns risk för "gränsvacuum" dvs risk för att stan dör ut pga en barriär, t.ex. en strand. Där kan det vara bra att stapla folk på varandra som motverkan. Jag har heller inget emot att höghus tillåts mycket mer än idag, i alla fall i nyexploateringsområden. Jag ser nämligen höghus i första hand som hus, inte som symboler för något annat.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (19 Februari 2010 19:01):
Skyskrapor kan vara jävligt häftiga om de är snyggt ritade och byggda. Det finns det nog många som tycker. Men det är inget starkt sakargument för att bygga skyskrapor. Stockholmscentern har strängt taget varit värre än YIMBY på den punkten. Placeringen av Centerns "Trifoliumskrapan" är knasig i förhållande till hur hög den är. Hus som Trifoliumskrapan skulle passa utmärkt i områden just utanför innerstaden, som Stockholms hamn eller i Karolinskaområdet/Solna.

Men skyskrapor kommer alltid vara skrytbyggen. Om man skulle bygga skyskrapor som en ren rationell lösning för att klara befolkningsökningen skulle det bli fula betongskrapor. Man skulle behöva bygga ungefär 80 skyskrapor om året i Stockholms län för att klara hela befolkningsökningen (inklusive arbetsplatser). Om 10% av befolkningsökningen ska in i skyskrapor behöver man alltså bygga 8 skyskrapor om året. Det kommer nog inte hända.
 0
Jan Wiklund (19 Februari 2010 19:57):
Även lägre hus kan vara jävligt häftiga, om. Det är just det där "om" som stjälper det mesta. Och, föreställer jag mig, som gör att så många är skeptiska till höghus.

Även lägre hus kan se förfärligt trista ut (och har en tendens att göra det med dagens arkitekturmode). Men det gör liksom mycket mindre, för de dominerar inte så mycket. Om de inte som kv Garnisonen är överdimensionerade på andra ledden, förstås.

Men höghus dominerar, och är därför mycket känsligare för bra utformning. Och tror man inte att bra utformning är möjligt i vår utslätade kultur blir man förstås skeptisk.

Nu tror jag ändå, som framgår av ovanstående, att höghus är rimliga mycket mer än idag - som ett sätt att öka tätheten i en redan tidigare tät struktur där marken utnyttjas väl.

För solitärer i park bevare mig däremot makterna!
 0
Herbert Tingesten (19 Februari 2010 20:15):
Rasmus, en liten invändning: Jag kontrollräknade och fick det årliga behovet till högst tolv skrapor. Enligt Stadsbyggnadskontorets prognos (http:​/​/​www.​iva.​se/​PageFiles/​8212/​befolkningochbostadsb.​.​) är det årliga lägenhetsbehovet för Stockholm fram till 2030 runt 2400 lgh. En skyskrapa har 50 våningar eller mer. Malmö-TT, en ganska smäcker skrapa, har 4 lgh per våningsplan. Då får vi 2400/50/4=12 som maximum. För att åter ta WTC-tornen som exempel, så hade de rymt inte mindre än 17500 ettor på 40 kvadrat.

Därmed inte sagt att jag heller skulle vilja se Stockholms lägenhetsbehov tillgodosett med bara skyskrapor - men det är åtminstone inte en byggnadsteknisk orimlighet.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (19 Februari 2010 20:39):
Ha ha ha. Okej. Men då blir det trångt. :-)

Befolkningsstatistik från 31 dec 2009:
http:​/​/​www.​scb.​se/​Pages/​TableAndChart_​_​_​_​28760​8.​aspx

Det behövs bostäder för minst 30 000 personer per år, kanske fler.
 0
Herbert Tingesten (19 Februari 2010 20:56):
I länet, ja. Tänkte på Stockholms stad. Nej, det finns nog inga akuta behov av skyskrapor i Rimbo, Norrtälje och Gnesta. :)
 0
Herbert Tingesten (19 Februari 2010 21:02):
Höghuset som föreslagits i Hjorthagen på den gamla stålgasklockans plats har 520 lgh (drygt 11 per våningsplan). Fem sådana per år skulle faktiskt täcka hela Stockholms nybyggnadsbehov för bostadsändamål...
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (19 Februari 2010 21:08):
Fast även kommunen växte med över 19000 människor. Det är 9500 lägenheter. Fast 2009 var ett ovanligt starkt urbaniseringsår i Sverige. Det kanske räcker med hälften så många lgh/år i kommunen framöver?

Det finns knappast plats för nya villor i kommunen om det ska bli några parker kvar.
 0
 0
Leonardo Frithunanthz (19 Februari 2010 21:47):
"Jan Wiklund: Det finns egentligen bara ett vettigt skäl att dra upp symbolsnacket - och det är att Wolodarski ägnar sig åt monumentalitet för monumentalitetens skull. Höghus är inte i sig mer symboliska än andra hus men kan användas mer som symboler än som hus.

Det gör Wolodarski, och det gjorde Annika Billström när hon deklarerade att Stockholm minsann skulle bygga ett höghus som var högre än Turning Torso.

Och jag har en känsla av att en drös yimbyiter sitter fast i samma symbolism. Inte alla, förstås. Men det finns en strömning här av att höghus i sig är nånting jävligt häftigt och nånting man är jävligt kåt på. För mig verkar det symbolism så det skriker.

Personligen tycker jag att höghus gör sig bra i vissa lägen, i synnerhet såna där det finns risk för "gränsvacuum" dvs risk för att stan dör ut pga en barriär, t.ex. en strand. Där kan det vara bra att stapla folk på varandra som motverkan. Jag har heller inget emot att höghus tillåts mycket mer än idag, i alla fall i nyexploateringsområden. Jag ser nämligen höghus i första hand som hus, inte som symboler för något annat."

Amen Janne.
 0
Magnus Orest (20 Februari 2010 01:00):
Rasmus, jag kan bara hålla med om Trifoliumskrapan. Visserligen är det en häftig byggnad på sitt sätt, och visst tycker jag att man kan bygga någonting högt och snyggt i det läget. Men det ska vara någonting som passar in bra i den kontexten, både i fråga om storlek och gestaltning. Det gör inte Trifoliumskrapan i mina ögon. Höjden ser jag inte som ett problem, utan det är mer fråga om proportionerna.

Jag tror själv att det är bra att föreslå byggnader som känns rimliga just i centrala Stockholm. Höga hus på överdäckningen vid Klara sjö vore helt OK, men höjden och bredden ska vara lagom så att de verkligen blir ett tillskott till stadsbilden. I områden som Hjorthagen eller Norra stationsområdet kan man däremot släppa ganska mycket på spärrarna och ta i rejält, eftersom de byggnaderna inte ska in i en redan befintlig stadsbild. Både Stockholmsfyren och skyskrapan som kan ersätta gasklockan i Hjorthagen vore väldigt trevliga tillskott till stadsbilden, och får gärna följas av fler höga byggnader.

Det är svårt att formalisera det här och säga exakt hur högt som är lagom högt. Jag anser dock att man kan utgå från den omgivande bebyggelsen och sedan tillåta byggnader som är x antal procent eller våningar högre än dessa, så att det blir fina och jämna övergångar.

Istället för Trifoliumskrapan skulle jag vilja se en mer vågad gestaltning av Klara torn som inte ser ut som en skokartong som står på högkant. Gärna någonting i form av ett högt och spetsigt klocktorn som anknyter till Centralstationen, och som samspelar väl med Stadshustornet och Klara kyrka.
 0
Alexander Åkerman (20 Februari 2010 01:31):
Svd publicerade för ett tag sedan en panoramabild på stockholmsskyline och skrev sedan lite om "riksintresset" och att skyskrapor inte passar in. Tja eller jag har iaf för mig att det var så. Men om man synar bilden så ser man att det finns ganska många kyrktorn som sticker upp lite här och där. Min personliga åsikt är att smäckra och smala torn passar in riktigt bra i stora delar av innerstaden - de skulle komplettera kyrktornen på ett häftigt sätt. Men det gäller då att de är just smäckra och smala, inte någon betongkloss som är lika bred som hög. Fördelen med smäckra och smala torn är att de i mindre grad påverkar ljusförhållandena, samt att deras proportioner får dem att verka högre än vad de är.

Själv tycker jag att Wingårdhs förslag på ett litet torn vid segels torg är ett utmärkt exempel. På hur många platser skulle inte ett sådant torn kunna klämmas in?
 0
Anders Ryding (20 Februari 2010 10:21):
Angående den här symbol-diskussionen; Drivkraften bakom byggande har väl i alla tider varit att man vill manifestera något; makt, skönhet osv Vad är egentligen problemet med det? Det är ett stort problem dock att kapitalet idag i Sverige inte har något intresse av att återinvestera. Allt så billigt som möjligt så vi kan gödsla aktieägarna. Jag tror på mångfald i de flesta sammanhang och det må vara PK. Låt de höga husen symbolisera vad fan som helst. Det är väl bra att det byggs. Om man gör det med kvalité och omtanke om människor och miljö. Jag är så fruktansvärt trött på alla smakpoliser och den svenska återhållsamheten. Som om vi fruktar vårt eget omdöme. Fram med kreativiteten istället, men då måste också kapitalet vara med och bidra. Historien skapas kontinuerligt. Idag är dåtid i morgon. Varför skall vi idag inte bygga symbolbyggnader som i morgon kan vara en del av vårt kulturarv?
 0
Jan Wiklund (20 Februari 2010 14:45):
Anders: Jag är helt enig med dig. Däremot är det ett problem att man redan på stadsplanestadiet, alltså på det förberedande politiska stadiet, börjar bestämma att där ska man ha ett sånt hus och där ska man ha ett sånt. Resultatet av det blir bara enformighet och monotoni. Ju fler som utformar sitt, desto bättre för helheten.

Så där är jag stenhård liberal. Däremot är jag lika stenhård socialist när det gäller stadsplanen. Inget inflytande där för privata bygg- och fastighetsintressen, för då blir det bara enklaver av alltihop.
 0
Anders Ryding (20 Februari 2010 15:37):
JAN: Jag har egentligen ingen åsikt om byggherrars inflytande över stadsplanen. Men- Är inte det stora problemet därvidlag den oligopolsituation som råder. Min farmors bror var byggmästare i Gbg i början på 1900 talet. Han var ingen baggbölare eller snarare storkapitalist. Han verkade i det lilla och hade ingen kapacitet att skapa några enklaver. Med fler små aktörer så tror jag att det problemet skulle lösa sig.
 0
Jan Wiklund (20 Februari 2010 19:56):
Kanske - men det förutsätter ju att de stora upplöses, vilket verkar ganska utopiskt.
 0
Dan Edholm (21 Februari 2010 23:48):
Jan du är så kluven (socialist-liberal) att inga klara direktiv ges och inget händer. Du är helt enkelt svensk, ;)

Och här står vi svenskar och ser på när andra bygger stad. Vi står och stampar, träter om olika särintressen, alltmedan pendeltågen når längre och längre, motorvägar "måste" byggas och bostadspriserna i innerstaden når nya rekord.
 0
Jan Wiklund (22 Februari 2010 09:06):
Dan: Kluven är jag minst av allt. Det är bara det att en och samma princip inte kan tillämpas överallt.

Infrastruktur måste vara offentlig. Detaljer kan gärna vara privata. I Sverige går kommunerna med förkärlek in och pillar i detaljerna, t.ex. bestämmer hur höga individuella hus ska vara, medan infrastrukturen driver vind för våg, vilket Johan Johansson hade en bra artikel om i SvD i torsdags - http:​/​/​www.​svd.​se/​kulturnoje/​mer/​kommentar/​stadsplaner.​.​

Kommunerna gör småplaner efter individuella byggherrars önskemål, vilket resulterar i enklaver som sen infrastrukturen har allt besvär med att försörja. Vänd på det! Vi behöver generalplaner av samma slag som för 150 år sen, dvs fasta stadsinfrastrukturer som byggherrarna får fylla i efter behag.

Något för Yimby att bita i!
 0
Dr Evil (22 Februari 2010 15:42):
Anders :"Allt kan liknas vid någonting annat om man är på det humöret, allt i syfte att lyfta fram sin egen agenda. "
Men jag är inte ensam om att se symboliken om man säger så. Det du säger är lite som att säga att man är trött på bilen som symbol för potens när det ändå bara handlar om att förflytta sig. Vilket det inte enbart handlar om lika lite för bilen som att bostäder enbart är till för att arbeta och bo i.

Niklas
"Menar du att höga hus per definition har en inbyggd symbolik som lägre inte skulle ha?"
Ja det menar jag. Det finns undantag, inte så många skulle jag tro.
 0
Dr Evil (22 Februari 2010 15:44):
Andsers: "Drivkraften bakom byggande har väl i alla tider varit att man vill manifestera något; makt, skönhet osv Vad är egentligen problemet med det?"
Det blir, kan bli, ett stort problem när det är huvudsyftet. Beror på kontexten förstås men i de flesta fall även där.
 0
Niklas (22 Februari 2010 18:24):
" "Menar du att höga hus per definition har en inbyggd symbolik som lägre inte skulle ha?"
Ja det menar jag. Det finns undantag, inte så många skulle jag tro. "

Evil:
Så du menar att riksdagshuet (eller för den delen: vita huset, centralstationen, Ponte Rialto, Louvren, osv osv) skulle ha en inbyggd symbolik om det haft ett högt torn (likt stadshuset) men inte om det, som nu, saknar höga torn?

Jag tror verkligen att du uppfattar en symbolik, men att denna uppfattade symbolik i första hand ligger i betraktarens öga. För mig ter sig resomanget väldigt konstigt.
 0
Dr Evil (22 Februari 2010 21:13):
Niklas:

Alla höga hus har en inbyggd symbolik.
Det finns höga hus som inte har det.
Alltså har inga höga hus en inbyggd symbolik.

Inga låga hus har symbolik.
Det finns ett lågt hus som har symbolik.
Alltså är det inte ett lågt hus.

Alla äpplen är röda.
Det finns ett äpple som inte är rött.
Alltså är det inget äpple.

Konstiga resonemang tycker någon? Ja, det är för att de logiskt inte håller.
Du anser att höga hus inte innehar en symbolik knuten till att de är höga. Jag tror att du tillhör en minoritet.
 0
Herbert Tingesten (22 Februari 2010 22:22):
Innan diskussionen blir helt metafysisk, låt oss bara slå fast ett par saker:

Dr Evils proposition 1: Alla höga hus (med några undantag) har en inbyggd symbolik.
Dr Evils proposition 2: Inga låga hus (med några undantag) har en inbyggd symbolik.

Ur detta följer (trivialt) att egenskapen "har inbyggd symbolik" är i stort sett kongruent med egenskapen "höjd" för hus. Låt oss kalla detta "Dr Evils teorem".

Niklas testar nu teoremets hållbarhet genom att ställa två frågor: "Om ett befintligt lågt hus, som per definition alltså saknar symbolik, förses med ett högt torn, hamnar det då ovillkorligen i kategorin "hus med inbyggd symbolik"? Är det höga tornet ett villkor för symbolik eller kan symbolik existera fristående från det hypotetiska tornet?"

Dr Evils svar ovan duckar frågorna istället för att besvara dem, vilket jag tycker han borde göra.
 0
Johannes Hulter (22 Februari 2010 23:31):
Fin argumentationsanalys där Herbert!

Niklas påpekar en viktig sak som är nyckeln till alltihop - symboler är inget som existerar oberoende av det tolkande subjektet. Det är alltså fullt möjligt att där en fallocentrisk åskådare ser en fallos, så kan en annan (mindre fallocentrisk åskådare) bara se en byggnad som är högre än vad den är bred.

En symbol är alltid en symbol för någon, i det här fallet Dr Evil. Det intressanta är väl snarare varför man väljer att projicera sin semiotiska reaktion, istället för att analysera sin fallocentriska fixering.
 0
Johannes Lilleberg (23 Februari 2010 07:39):
En del människor tycker höga hus är symboler för saker som exempelvis makt och kapitalism. Detta är naturligtvis pasé idag men jag förstår varifrån det kommer.

I Europa skedde den stora stadstillväxten under 1800-talet innan tekniken gjorde det möjligt att bygga högt. De få höga hus som byggdes under mitten av 1900-talet har oftare tillkommit av politiska skäl, som ett sätt för myndigheter eller företag att manifestera sin egen storhet. Detta gällde framförallt i östblocket men även i väst. Exempel på maktdemonstrationer är skatteskrapan och Stockholms stadshus. Vår historia kan vara anledningen varför en del i Europa associerar höghus med makt.

I USA kom stadstillväxten senare och där byggde man högt på grund av platsbrist. Det har förmodilgen lett till att Amerikanare inte ser höghus som symbol för makt på samma sätt som en del Europa. Vad tror ni? I vilket fall så kopplar en del ihop USA med kapitalism och skyskrapor och det kanske kan vara anledningen varför en del ser skyskrapor som kapitalistsymboler.

Idag bygger man skyskrapor för arbetare, universitet, konstmuseum, banker, myndigheter och mycket annat. Det är därför svårt att se varför skyskrapor skulle vara symbol för något idag.
 0
Jan Wiklund (23 Februari 2010 13:20):
Det finns för övrigt lägre hus med symbolik. Riksbankens hus vid Brunkebergstorg tycker åtminstone jag är maktsymbolisk. Och de trista släta fasaderna på Malmskillnadsgatan är symboliska för den tidens teknokratiska stadsbyggnadsideal.

Men som Johannes Å säger finns symboliken främst hos åskådaren. Och därmed är det den gamla hederliga majoritetsprincipen som gäller.
 0
Niklas (23 Februari 2010 17:10):
@Evil:
Alla byggnader med kakelfasad (dvs att man får intrycket av in- och utvänd urinoar) är en symbol för mannens behov att manifestera sin makt över kvinnan. Så är det faktiskt överlag, med några få undantag.

Bygget av t-banor är en symbol för det översexualiserade samhället.

Listan kan göras lång...
 0
Alf . (26 Februari 2010 13:59):
Dr Evil
"För enligt mig är symboliken alltifrån tydlig till övertydlig."

Vad är då symboliken med höjden på ett hus?
 0
Dr Evil (7 Mars 2010 21:55):
"Dr Evils svar ovan duckar frågorna istället för att besvara dem, vilket jag tycker han borde göra."

Herregud... Är det barn eller vuxna man chattar med här inne? Ibland undra man.

Jag gör en generalisering som går ut på att höga hus har en inbyggd symbolik som, skriver jag nu för första gången, är planerad från början. Om en person hittar ett undantag någonstans på denna jord så innebär inte det att generaliseringen inte gäller. Men, man ser det lite då och då i debatter att om en debattör hittar ett undantag så anser denna med atutistisk slutledningsförmåga att generaliseringen inte gäller... Det är inte mitt problem dock.

Jag kan ta ett praktiskt exempel som man kan diskutera utifrån.

Vad vill de som bygger nedanstående byggnaden säga? Ordet är fritt och vi slipper förhoppningsvis hamna i ofruktbara resonemang utan kan prata om själva sakfrågan.

http:​/​/​www.​thedesignblog.​org/​images/​miraculous-​russian.​.​
 0
Herbert Tingesten (7 Mars 2010 23:18):
Frågan gällde nu inte nu om det existerar enstaka undantag från Dr Evils Teorem eller inte utan om "inbyggd symbolik" verkligen är en egenskap som enbart hus över en viss höjd besitter, vilket är vad teoremet hävdar.

Jag skulle vilja lägga till en egen fråga: Förutsatt att det finns goda objektiva anledningar att bygga en skyskrapa (i Hongkong t ex där man annars tvingas bygga i de få kvarvarande naturområdena), är det i alla lägen rätt att avstå enbart därför att någon kan få för sig att se byggnaden som en jättefallos? Hur mycket extra ska byggnaden annars få kosta om man designar den på ett sätt som gör att den sortens synapser inte aktiveras i hjärnan på ens den mest sexfixerade snuskpelle?
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 6229 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter