Utskrift från yimby.se

Ett Aktivare YIMBY

Publicerad: 2010-01-14
51 kommentarer
 
Skribent: Johannes Lilleberg
Jag var med i diskussionerna när iden om YIMBY för första gången dök upp 2007. Sedan dess har YIMBY utvecklats till något större än jag någonsin vågade tro. Idag är vi över 4000 medlemmar i Stockholm och YIMBY.se besöks av tusentals användare varje dag. YIMBY finns idag i flera städer i olika länder i norra Europa. Då och då ser jag YIMBY-medlemmar i TV-rutan.

En del nätverk och organisationer har bara slutna debatter bland några kärnmedlemmar för att effektivisera och synkronisera budskapet utåt. Men inom YIMBY får alla delta i debatten. Till och med ickemedlemmar får komma till tals. Det har gjort YIMBY.se till det kanske största forumet för debatter om stadsplanering och arkitektur i Stockholm.

Här möts idag människor från förorten och innerstan, professionella stadsplanerare och lekmän, unga och gamla, ensamstående och flerbarnsföräldrar i debatter om stadens framtid. Att ni är så många med så olika bakgrund har gjort YIMBY till något som jag tycker har blivit bättre och bättre för varje månad som gått. Ständig lärt vi oss nya saker från människor med olika bakgrund. För mig har dessa år varit oerhört lärdomsrika. Jag beundrar och tackar er alla som deltagit i de konstruktiva debatterna.

YIMBY växer hela tiden och mediabevakningen ökar. För att möta behoven så har vi i Stockholm som grovjobbar i bakgrunden strukturerat upp oss mer. Våra talespersoner är Anders Gardebring och Gustav Svärd. De är välkända inom nätverket och har under sin tid i YIMBY skaffat sig erfarenheter av att stå framför kameran och prata med journalister vilket inte alltid är lätt.

För att öka engagemanget bland oss medlemmar så vill vi träffas mer i verkligheten. Att föra debatter och diskussioner via Internet är bra. Men som komplement vill vi även träffas mer. För att göra detta vill vi dels fortsätta med våra populära stadspromenader. Men vi har också startat tre nya grupper dit alla medlemmar som vill engagera sig och bidra med kunskap och idéer kan engagera sig. Grupperna är: Under året kommer ni få läsa mer om hur man engagerar sig i dessa grupper, men redan nu kan du gå med i en eller flera grupper och börja diskutera.
 
 

Värderingar
 

För att skapa en grund att stå på så har YIMBY Stockholm tre grundläggande värderingar:

Konstruktiv

- Att vända destruktivism till konstruktivism

YIMBY vill vara en konstruktiv aktör i samhället. YIMBY genomsyras av en positiv anda och tro på att samhället kan utvecklas och göras bättre än vad den är idag. YIMBY vill också vara seriösa och komma med idéer som kan bidra till ett bättre samhälle.

Mångfald

YIMBY vill ha mångfald och blandning i staden. YIMBY strävar efter städer där människor och kulturer med olika bakgrund kan mötas. Alla är unika med olika behov under olika delar av dygnet, året och livet. För att kunna skapa en stad där så många som möjigt trivs måste vi bygga en mångfaldig stad som har många olika egenskaper.

Engagemang

YIMBY vill engagera och skapa intresse för samhällsplaneringsfrågor.
 
 

Målsättningar
 

YIMBY Stockholm vill ha konkreta målsättningar som är tillämpbara i alla städer i regionen, stora som små. Nedan finns en kort sammanfattning av varje målsättning.

Kollektivtrafik-, cykel- och promenadstad

Kollektivt resande, cykling och promenerande ska vara de mest attraktiva sätten att transportera sig i staden. De är också de mest miljövänliga alternativen.

Variation i utbudet

YIMBY vill ha variation i stadens utbud. Detta gäller exempelvis arkitektur, rekreation och verksamheter.

Ekologisk hållbarhet

YIMBY vill skapa ekologiskt hållbara städer. YIMBY vill därför försvara och argumentera för de fördelar som den täta blandstaden ger.

Socialt liv

YIMBY vill se städer som gör det möjligt för människor att träffas. Att bo i en stad där människor från olika delar av samhället träffas och möts är attraktivt.

Attraktivare stad

YIMBY vill att städer oavsett storlek ska vara attraktiva. Vi bör skapa arkitektur och stadsmiljöer som ger staden en positiv bild både bland invånare och andra.

Grönområden

YIMBY vill att alla ska få gångavstånd till multifunktionella parker av hög kvalité. YIMBY ser även positivt på privata gårdsrum.

Gå med i YIMBY Delicious Digg Pusha
Bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Kommentarer:
Daniel (14 Januari 16:08):
Jag vill faktiskt bara inflika en sak ang privata gårdsrum.

Jag hoppas att yimby är positiva till privata gårdar som är slutna, och inte den typen som är nu för tiden modern med en park eller gård bakom galler.
Anders Gardebring (14 Januari 17:52):
Daniel:
Det är precis det som vi menar med privata gårdsrum. Öppna ytor som skärmas av med staket uppfattas som avvisande. Privata gårdar som omgärdas av stadsbebyggelse uppfattas som en naturlig del av stadsrummet.
Lucas Stensö De Marie (14 Januari 19:10):
Härligt!
Folk med negativ attityd gentemot Yimby borde ta sig en titt här och se med egna ögon att vi inte är några skyskrape-galningar som vill bebygga all oexploaterad yta...
Martin Ekdahl (15 Januari 14:17):
Vad jag föll för med Yimby är att det är en så positiv anda över nätverket. Yimby ser möjligheter och använder inte all sin energi till att kritisera och vara emot. Det är lovvärt och konstruktivt.
Fredde Berlin (15 Januari 19:42):
YIMBY ÄR FRAMTIDEN FÖR STOCKHOLMS LÄN!!
Leonardo Frithunanthz H-C (16 Januari 03:03):
Finns det någon möjlighet för er i YIMBY att dela in de tre kategorierna i ytterligare arbetsgrupper som är utformade på basis av geografin? Jag har svårt att se att någon från en viss ända av länet skulle vara så förtjust i att jobba hårt för en satsning i den andra sidan av länet. Jag är realistisk och bara delar med mig av mina reflektioner efter att först ha varit aktiv i YIMBY under 2 år och sedan läst trådarna som finns på den här sidan. Visst finns det dem som jobbar hårt oavsett var och oavsett för var det handlar om, men de är få.
Anders Gardebring (16 Januari 03:31):
Så, Lucas, Martin o Fredde, har ni gått med i någon arbetsgrupp? :)
Johannes Lilleberg (16 Januari 09:10):
Hej Leo!

Jag tror att det är viktigt att vi från olika delar av länet träffas för att prata ihop oss. Därför tror jag på dessa grupper. Idag har YIMBY medlemmar från hela länet. Men visst finns det ändå vissa delar av länet där engagemanget är mindre än andra. Vi ska jobba på det med.
Leonardo Frithunanthz H-C (16 Januari 10:11):
Hej Johannes!
Tack för att du svarade mig.
Det jag menade är att det är nästan naturligt för någon att föredra eller gilla "sitt" eget område. När man läser trådarna och ser på varifrån de är, så kan man se att förr eller senare börjar de tala för sitt område. Att här där jag bor behövs det och det, och att det oftast är lätt att man förbiser den andra forumkamratens diskussion om sitt område. T.ex. kan någon från t.ex. Solna börja prata om att i just Solna behövs det satsningar, en från Södertälje tycker att diskussionen är intressant och blandar sig i samtalet för att någon minut senare istället skifta fokusen på Södertälje. O s v. Det är naturligt att sådant händer och inget "allvarligt" tycker jag. Ska man vara i de arbetsgrupperna så krävs det att man har viljan att vilja jobba aktivt för alla geografiska delar av länet, oavsett var det kan vara. Därför tog jag upp frågan om geografiska områden för jag tror att det finns de som vill verkligen bidra men "inte orkar" för andra områden än sitt eget. Förstår du vart jag vill komma?

Ha en trevlig helg.
Johannes Lilleberg (16 Januari 10:15):
Japp jag förstår!
Lucas Stensö De Marie (16 Januari 13:50):
Anders:
Jag går gärna med i Arkitektur och Gestaltning, men jag är bara en simpel lekman, så frågan är hur pass mycket jag kan bidra med. Jag kommer nog lära mig mer under arbetets gång än ni kommer ha nytta av mig.
Men jag ställer gärna upp!
Tobias Jansson (17 Januari 14:02):
Har följt sidan och forumet rätt länge nu, verkligen ett gryt initiativ. Önskar fler städer hade lika engagerade invånare :) grymt bra jobbat ni som lägger så mycket tid o kärlek på det här.
Anders Gardebring (17 Januari 14:04):
Du är välkommen Lucas! :)
Alla deltar på sina villkor och bidrar med det de kan bidra med!
Martin Ekdahl (17 Januari 14:57):
Anders: Även jag är sugen på att gå med i Arkitektur och gestaltning. Jag ställer gärna upp, men har inga möjligheter att vara jätteaktiv just nu på grund av en överhopning av arbete på annat håll. Men när det lättar (om ett par veckor eller så) så finns jag till hands.
Anders Gardebring (17 Januari 16:00):
Du är välkommen Martin :)
Gunnar (18 Januari 21:50):
Enligt programförklaringen här ovanför arbetar Yimby för att skapa mer tät blandstad, så varför ska Yimby engagera sig i arkitektur och gestaltning? Har Yimby någon linje för hur arkitekturen ska vara, eller är ambitionen att etablera en linje? Risken är då att Yimby förlorar sitt fokus och blir en grupp med smakdomare.
H G (19 Januari 03:41):
Yimby behöver inte ta ställning för någon speciell sorts arkitektur, men det kan vara lämpligt att bjuda in till diskussion.
Jonas Frejd (19 Januari 09:25):
Erfarenhet är inget krav för att ta plats i våra grupper, diskussionerna blir desto bättre om olika bakgrunder och erfarenheter speglas i dem.
Välkomna till Arkitektur och Gestaltning Martin och Lucas!
H G (19 Januari 09:31):
Och när det gäller arkitektur så känns det ganska bra med ståndpunkten att förespråka arkitektonisk mångfald. Frågan kanske blir om skapelser som Arkitektskolan, Tysta Mari-gången eller S:t Görans gymnasium ska betraktas som arkitektur över huvud taget, eller som icke-arkitektur.
Alexander Fredriksson (19 Januari 09:58):
På en föreläsning idag på BTH om flerbostadshus pratade föreläsaren om Yimby.

Detta är ett tecken på att vi når ut iaf, att arkitektutbildningar har med oss som *kursmaterial*. :)
Johannes Lilleberg (19 Januari 11:37):
Som nämnts ovan så brukar YIMBY anse att människor har olika smak. Just därför ska vi ha en mångfald i arkitekturen för att tillgodose alla smaker. Man kan också ställa krav på att man lägger ned stor ambition på arkitekturen. Man kan alltså ställa krav på arkitektur utan att detaljerat specificera hur den ska se ut.
Gunnar (19 Januari 12:44):
Men det är just det här som är problemet. Vem formulerar kraven, vad gäller kraven, och vem avgör när kraven är uppfyllda? Arkitekterna är ändå experter på estetik, och de tycker att hus som Arkitektskolan är stor arkitektur, medan jag tycker att kåken är skitful. Så hur ska det gå till i praktiken? Vad ska de här kraven handla om, vad ska de lägga fast? Höga ambitioner leder inte automatiskt till att det blir bra hus, de ska ritas och byggas också.
Erik (19 Januari 12:57):
Barn gillar jordgubbar. Vuxna gillar mögelost.
Johannes Lilleberg (19 Januari 12:58):
Gunnar det finns naturligtvis alltid kryphål. Men i det långa loppet är det bättre om ansvariga bakom varje byggnad har höga ambitioner på gestaltningen än om de inte har det.

Ibland kan det vara svårt att avgöra ambitionsnivån på gestaltningen. Men förvånansvärt ofta syns det tydligt om byggbolagen lagt ned stora ambitioner eller inte. I dessa mer fall måste vi Stockholmare visa tydligt att vi vill ha mer.

Att värdera estetik är faktiskt inget nytt. Man gör det inom musikbranschen med stora framgångar. Men visst finns begränsningar precis som du skriver. Vi har ju alla olika smak.

Vad gäller arkitekturskolan så är det ett ganska bra exempel. Man hade nämligen inga höga estetiska ambitioner när man byggde den. Tvärtom så ville man provocera omgivningen. Man brydde sig bara om andra saker som att funktionen skulle kunna ses från gatan. Därför är det inte förvånande att många tycker den är ful. Man skulle nästan kunna säga att det var meningen. De estetiska ambitionerna var låga och man skulle därför kunna säga att inställningen hade kunnat varit bättre.
Gunnar (19 Januari 14:19):
Där har du helt fel Johannes. Arkitektskolan ritade de med ambitionen att den skulle bli precis som den blev, och det var inget budgetprojekt. Jag pratade just med en arkitekt som faktiskt gillar kåken, och han säger att arkitekterna som ritade inte var ute efter att provocera direkt, utan efter att det inte skulle vara insmickrande och tillrättalagt, och det är kanske en viss skillnad ändå. De som ritade det ville skala bort allting de tyckte var onödigt, uttrycket skulle komma från byggtekniken. Och i och för sig kan jag se att väggarna är fint murade, och jag tycker att skärmtaken är fina, men som helhet tycker jag att kåken är otroligt ful. Men det beror inte på att ambitionen var låg. Det finns en estetik där, även om det mest verkar vara arkitekter som gillar den. Men ambitionen var hög, och det blev som arkitekterna ville. Sedan har du helt fel i att de ville att funktionen skulle synas från gatan, det gör den inte genom de där små gluggarna, och det var inte funktionen som de ville uttrycka, utan byggandet.
Så då är vi tillbaka till frågan hur Yimby vill göra med arkitektur och gestaltning? Ska Yimby acceptera alla sorters estetik i staden, även sådant som Arkitektskolan? I så fall undrar jag fortfarande vad det är för krav som Yimby vill ställa upp, och vem som ska avgöra när de är uppfyllda. Alternativet skulle vara att Yimby tar på sig rollen som smakpoliser, och talar om för alla andra vad som är snyggt och fult. Vad ser Yimby som god arkitektur? Är det det som Yimby gillar, eller det som "alla" gillar, eller det som arkitekter gillar, eller har det ingenting att göra med vad någon gillar? Men frågan är egentligen varför Yimby ska ägna sig åt estetik och arkitektur överhuvudtaget, det har ingenting att göra med att bygga blandstad.
Johannes Lilleberg (19 Januari 14:47):
Låt mig vara tydlig med en sak. YIMBY ska inte vara smakpoliser som graderar snyggheten från 1-10. Men YIMBY kan tycka att ambitionsnivån ska vara hög. Att bedöma slutresultatet och att ge en dunk i ryggen och säga "Kom igen nu grabbar och tjejer" är två olika saker. Jag ser fram emot att diskutera mer om detta i gruppen som handlar om detta.

Vad gäller arkitekturskolan Gunnar, så verkar vi sätta olika betydelse i ord. Du skrev:

De som ritade det ville skala bort allting de tyckte var onödigt, uttrycket skulle komma från byggtekniken.

Det är det jag också menar. Man hade alltså en funktionalistisk inställning till det hela. Här håller jag med om att det ibland blir svårt att debattera på grund av exempelvis begreppsförvirring och olika intressen. Det blir inte heller lättare av att en del säger saker som "funktion är snyggt". I min definition på höga estetiska ambitioner ingår primärt inte byggteknik. Men jag förstår att andra kan tycka att det är intressantare än jag.

Arkitektskolan har för övrigt valts till Stockholms fulaste hus och det bör väl betraktas som något negativt. Även om smaken är delad...

Men jag fokuserar hellre på det vi kan vara överens om. Jag tror att vi alla kan komma överens om att arkitekter (och byggbolagen som är de som i praktiken bestämmer) bör vara ambitiösa med gestaltningen. Jag tror att vi tjänar på att propagera för detta. Sedan får vi tyvärr acceptera att smaken är olika. Vi får också acceptera att det kan bli svårt att bedöma slutresultatet.
Johannes Lilleberg (19 Januari 14:58):
En sak man fresten kan göra är att låta allmänheten få betygssätta nya hus som byggs. Om man lyckas offentliggöra resultaten motiverar man byggbolag att skapa populär arkitektur. Det skulle ju i så fall skapa bra publicitet.

Det gäller alltså att på olika sätt skapa incitament för byggbolagen att göra populära produkter i dessa tider då bostadslösheten är så hög att folk köper nästan vad som helst. Inom musikbranschen finns dessa incitament och de skulle kunna finnas inom arkitekturbranschen också.
Gunnar (19 Januari 15:21):
Du gör misstaget att sätta likhetstecken mellan låga estetiska ambitioner och en reduktiv estetik som du själv ogillar. Helt fel, det finns ingenting som har så många och höga estetiska ambitioner som minimalistisk arkitektur. Jag tycker som sagt att Arkitektskolan är rejält ful, men arkitekternas ambitioner var det inget fel på.
Men det intressanta är väl hur Yimby ska få byggbolagen att höja ambitionsnivån. Så jag frågar än en gång: vad är det för krav som ska uppfyllas, hur ska byggbolagen fås att gå med på kraven, och vem bestämmer när kraven är uppfyllda? Och, vad har arkitektur och estetik med tät blandstad att göra?
Gunnar (19 Januari 15:28):
Jag förstår för övrigt inte hur man kan påstå sig ha höga estetiska ambitioner och samtidigt påstå att byggteknik är oviktigt.
Erik (19 Januari 17:44):
"Arkitektskolan har för övrigt valts till Stockholms fulaste hus och det bör väl betraktas som något negativt. Även om smaken är delad... "
Det där låter som en taxichaffis. Det tillhör ett slags bildningskultur de och gamla östermalmskärringar delar. Lyssna inte på det Johannes!
Carl Johan Hall (19 Januari 18:15):
Erik:

Jag tror att det är precis sådan "arkitektur" som arkitekthögskolan som föder Nimbyism. Själv trodde jag länge att det var ett P-hus, eftersom jag bara passerade baksidan på min väg från KTH. Och de flesta parkeringshus jag har sett är vackrare än så. Det ska tilläggas att jag gillar en hel del modern arkitektur, t ex Gärdet kring Tessinparken eller Sveaplans gymnasium.

Men jag tror inte ens att arkitekten som ritade A-huset egentligen tyckte att det var snyggt. Han ville nog bara provocera och genom herostratisk ryktbarhet skaffa sig ett namn, ungefär som moderna "konstnärer" med verk à la Hamster I Eltejp. Eller kanske sätta en lägstanivå - om en arkitekt kritiseras för sitt verk, kan han alltid försvara sig med att A-huset är snyggare...

PS. Jag gillar jordgubbar, avskyr blämögelost och föredrar Burger King. DS.
Carl Johan Hall (19 Januari 18:17):
Rättelse: "...att A-huset är fulare..." skulle det förstås stå.
Johannes Lilleberg (19 Januari 18:21):
Gunnar det finns faktiskt kopplingar mellan tät blandstad och estetik. Om befolkningen uppskattar den moderna arkitekturens utseende så blir det lättare för dem att acceptera förtätningen. Vi måste alltså förmå byggbolagen att bygga populärare arkitektur som människor gärna har i sin omgivning. Inte bara de som vistas i huset, utan även grannarna och de som ser husen från gatan måste uppskatta det.

Vad gäller dina övriga frågor så ser jag fram emot att diskutera dem i YIMBYs grupp som hanterar dessa frågor. Hittills i denna tråd har jag nämnt förslag som att låta Stockholmarna få sätta betyg och att visa byggbolagen att man tycker det är viktigt. Man kan också ställa krav på partierna att de tar fram en ambitiös arkitekturpolitik. I en tidigare blogg diskuterades hur man gjort i Köpenhamn. Där har man bland annat ofta arkitekturtävlingar vilket de anser är ett framgångsrikt recept. Har du själv något förslag som du vill dela med dig till oss?
Fredde Berlin (19 Januari 18:52):
Jag skulle jätte gärna jobba med en arbetsgrupp som var i Södertörn:)
Anders Norén (19 Januari 19:15):
Gunnar: Om smak kanske man inte ska diskutera, men vad som är faktum i många projekt är dels att kommunerna brukar anta strikta gestaltningsprogram som garanterar att områdena får ett enformigt utseende och dels att byggjättarna föredrar att uppföra stora serier av typhus framför enskilt utformade byggnader. Om målet är arkitektonisk variation, vilket nog måste omfatta hus som alla inte tycker är snygga, så måste man gå ifrån både gestaltningsprogrammen och byggjättarnas dominans. En ytterligare faktor som flera debattörer (Söderlind, bl.a.) framhållit är en småskalig fastighetsindelning. Kort sagt: småskalig fastighetsindelning + en mångfald av byggherrar + inga kommunala krav på enformighet = arkitektonisk mångfald.
Jonas Frejd (19 Januari 19:38):
YIMBY vill som tidigare har nämnts inte agera smakpolis, vi anser att alla bör få möjlighet att finna uttryck för sin stil även i staden så långt som möjligt. De gånger YIMBY har varit kritiska mot arkitekturen har det oftast handlat om likriktning som exempelvis traditionen att bygga vad vi kallar "nyfunkis" så fort nya bostadsområden skall uppföras. Bland arkitekter jag har pratat med så ligger förklaringen till likriktningen i deras svaga ställning gentemot byggbolagen (i många andra länder har arkitektbyråerna en starkare ställning). Något som i sin tur beror på en snevriden bostadsmarknad där konkurrensen delvis har sats ur spel. Då vi vill se en arkitektoniskt diversifierad stad så vill vi naturligtvis vara med och påverka även här. Kan det vara så att diskursen om svensk modern arkitektur förs får långt från brukarna för att den skall kunna påverka byggbolagen? Om svaret är ja så är våran förhoppning att en grupp som denna skall ge möjlighet att flytta diskursen närmare brukarna genom kreativa diskussioner här på yimby.se.
Med detta sagt så vill jag understryka att tanken med gruppen är att vi som brinner för ämnet skall ha kul och högt till tak i diskussioner och sen får vi se vart det leder.
Återigen varmt välkomna!
Gunnar (19 Januari 19:59):
Om jag förstår dig rätt så är det inte alltså inte arkitekturen i sig som du är ute efter, du ser den som ett medel för att få accept på att bygga mer blandstad? Och de ambitioner du pratar om handlar då egentligen om att husen ska bli så populära som möjligt, för att de ska popularisera förtätning? Ja, så kan man resonera, men jag tror att folk kommer att bråka om förtätningarna ändå, oavsett hur kåkarna ser ut. Det är klart att det är lättare att få igenom en snäll nyfunkispastisch i ljusgult än en kåk som ser ut som Arkitektskolan, men det är ingen som ritar sådana där betonghögar idag, så det är samtidigt en icke-fråga.
Vill man bygga hus som blir populära så är det bara att bygga likadant som i St Eriksområdet, det älskar folk, 20-talspastischer är populärt bland de allra flesta. Fast om du tror att precis alla ska bli nöjda så blir du nog besviken. Själv är jag lite kluven, jag tycker att 20-talsstilen är ganska trevlig, men byggtekniskt så är St Eriksområdet rena skiten, som det mesta vi bygger, plattbärlag och ytterväggar som bara består av luft. Riktigt bra hus, som Engelbrektskyrkan, Stadshuset, Centrumhuset eller Tekniska Nämndhuset, det går inte att bygga med dagens byggteknik. Om man bara menar att det handlar om popularitet så kanske det spelar mindre roll hur husen är byggda, men riktigt bra hus kan vi inte bygga om vi bygger som vi gör idag. Därför är det väldigt konstigt att påstå att byggteknik är oviktigt, då vet man faktiskt inte vad man pratar om. Eller så tycker man att arkitektur och teaterkulisser är samma sak. Sedan tycker inte jag att det blir snyggt när man gör någon slags nummer av byggandet och struntar i allt annat, som i Arkitektskolan, men byggandet är fortfarande viktigt. Om det inte är teaterkulisser vi pratar om.
Så om det är popularitet Yimby är ute efter är det ganska lätt, propagera för 20-talspastischer för det gillar de flesta, och de flesta som inte gillar det tycker i alla fall inte att de är så störande. Men om det handlar om höga ambitioner för arkitekturen och byggandet så är det bra mycket svårare.
Gunnar (19 Januari 22:08):
Anders Norén: mycket bra sammanfattning, det är precis det det handlar om, i alla fall om målet är att kunna bygga mer blandad stadsmiljö. Och just därför kan jag inte se någon anledning för Yimby att engagera sig i arkitektur och estetik, eller att tycka att vissa hus är fula. Yimby borde koncentrera sig på arbeta för att det kan byggas fler hus istället, både bra och dåliga hus, både snygga och fula. Ett första steg är att avskaffa all arkitektonisk samordning av hela stadsdelar. Sedan är det väl egentligen inte den arkitektoniska variationen som är det viktiga, utan att det finns plats för olika slags människor och verksamheter vid samma gata.
Jonas Frejd: Jag vet inte, men mitt intryck är att likriktningen beror på en utbredd ängslighet för att störa, och att nyfunkis och 20-tal anses icke-störande av kommunen och många arkitekter. Fast på sätt och vis är det ju det spåret Yimby är inne på, om Yimbys mål är att all ny arkitektur ska vara så populär som möjligt.
Johannes Lilleberg (19 Januari 23:01):
Gunnar jag har inte skrivit att byggteknik är oviktigt. Du har missförstått mig på den punkten. Jag anser att byggteknik inte är något som per automatik kan betraktas som något estetiskt.

I övrigt håller jag med Anders om att storbolagen strävar efter storskalighet vilket försvårar målet att skapa variation.
Jonas Frejd (19 Januari 23:06):
Gunnar: Jag tycker det verkar som du och jag är inne på samma spår men kanske uttrycker vi oss olika, att arkitekturen skall vara populär generellt är inget måste enligt mig. Däremot tycker jag liksom du(?) att det ska finnas plats för både "snygga" och "fula" liksom höga och låga hus, sålänge några tilltalas av husen så har de enligt mig en plats i staden. Däremot så bör arkitektur och kontext diskuteras, för att ta ett uttjatad exempel så är det få som skriver under på att ett höghus bör byggas på gamla stan, men de flesta verkar överens om att Kista är en okontroversiell plats att bygga höga hus på.
Tanken är som sagt att diskursen om arkitektur i stort behöver luftas även här på yimby, men en kanske ännu viktigare punkt är att gruppen även behandlar gestaltning (vilket namnet antyder). Exempelvis utformningen av ett bostadshus gentemot den intilliggande gatan ur sociala aspekter. Utfallet är något vi vill dra nytta av i våra framtida yttrande och remisser.
nille (19 Januari 23:53):
Hej.
Nu är jag trött på alla som tycker att Stockholm ska bevaras.
När jag idag tittar på hur stockholm utvecklas slår det mig, alla områden som t.ex. lindhagen, liljeholmen m.fl. byggs och ser exakt ut som varandra, Ingen variation i höjd, färg, form utan allt ska se och vara så likt som möjligt.
Visst det ser väl okej ut men man tråkar ganska fort, för vem vill åka till 5 olika platser i sthlm och ändå känna som att man stanna kvar på exakt samma plats.
Stockholm är en stad som växer, man kan inte tänka på att bevara allt som det alltid har varit, man måste börja tänka nytt. Hammarby sjöstad i all ära men nu finns det redan ett sånt område så varför inte skapa ny visioner för t.ex. värtahamnen, där har man alla förutsättningar att bygga hus på över 100m höjden. där möts man ju faktiskt inte av tokiga människor som klagar på att det skuggar ens hus, man undrar ju ibland varför dom bosatte säg i sthlm, kanske för att dom trodde att man skulle få behålla allt som är och alltid kommer göra, jag menar come an,,, stockholm växer och om man inte redan nu börjar tänka lite mer på arkitekturen och utsmyckningen av hus kommer snart folk att tröttna, man vill ju gärna ha lite variationer så att säga, det är därför man bosätter sig i en stad, och om man nu inte vill ha " skugga" från ett högre hus så bosätt dig i en annan del då!!!! jag bor gärna i en skyskrapa i värtan,,, utan en massa bakåt strävande människor som klagar på att man ska bevara allt å alla, men det är ju inte så att man bygger i gamla stan som visa tycks tro... det handlar om lägen som är väldigt centralt men ändå inte i själva statskärnan. ge mig ett bra exempel på varför man inte ska bygga om och på höjden i t.ex. lindgahen, norra djurgården, klara o.s.v. du kommer ju fortfarande ha vyerna över söder, gamla stan, strandvägen m.m. för vem kan ärligt säga att man gärna sätter sig med en glass i handen och tittar ut över klara. nej, nu borde det fan vara dags med en förändring hos folk, sluta argumentera med dåliga resonemang för att bevara allt, hjälp till att komma på några ideer istället.

förresten läste ett motförslag på tors torn från något parti,,, klagade bland annat på att det skulle se ut som 2 kanin öron från söders höjder, ja men vafan ställ dig lite åt sidan då PUCKO.

TAck å hej peace :D
Gunnar (20 Januari 00:11):
Jonas Frejd: Ja, det är väl aldrig fel att skaffa sig mer kunskap om ett ämne. Sedan vet jag inte om man kan säga att sådant som hushöjder eller byggnaders relation till gatan är en arkitekturfråga i första hand, det är i så fall arkitektur och gestaltning på en väldigt primitiv nivå. Och om Yimbys främsta mål är att arbeta för mer blandad stadsmiljö, om Yimby tycker att det ska finnas plats för hus som är stora och fula såväl som hus som är små och vackra, eller tvärtom, då förstår jag fortfarande inte varför det skulle behövas en särskild grupp som ägnar sig åt arkitektur och gestaltning.
Men om det nu är många yimby-människor som vill ägna sig åt arkitektur så ska de naturligtvis göra det. Då tror jag att det är viktigt att ha någon slags uppfattning om hur gruppen ser på arkitektur. Är det viktiga att arkitekturen är populär, eller att den är välgjord, eller att den bidrar till staden, eller att den har ett visst uttryck, osv. Och är arkitektur något som är viktigt i sig, eller är det bara ett medel på vägen mot andra mål? Annars är det lätt att bli missförstådd, och att missförstå andra.
Johannes Lilleberg: Hur hus byggs är helt avgörande för hur vi upplever dem och hur de ser ut, det går inte att separera det ena från det andra. Så byggtekniken är en del av det du uppfattar som estetik, det kommer du aldrig ifrån. Fast det betyder inte att man behöver göra den till huvudnummer, som i Arkitektskolan, men den finns alltid med. Och även om jag inte gillar Arkitektskolan så tycker jag att rätt ska vara rätt, så påstå inte att den skapades utan höga estetiska ambitioner, för det var tvärtom. Så ska vi vara tillåtande och avstå från smakpoliser så får vi stå ut med att det kan dyka upp hus som Arkitektskolan ibland.
Johannes Lilleberg (20 Januari 08:50):
Gunnar jag håller med dig i nästan allt du skrev i det sista inlägget. Byggtekniken påverkar estetiken. Samtidigt är uppvisande av byggteknik per automatik inte estetik i sig. Du har också rätt i att vi måste ha acceptans för att alla hus inte kommer uppfattas som sevärda för alla. En del hus kommer bara att uppskattas av en mindre grupp människor. Det har vi skrivit om tidigare i denna tråd. Men detta sätter inga hinder för mer satsning på exempelvis gatumänniskornas perspektiv av hus. Det kan vi fortfarande ha glädje av. Jag tycker också att det var trevligt att höra att vi YIMBY-medlemmar får ägna oss åt arkitektur om vi vill göra det;). Vi kommer naturligtvis diskutera igenom de viktiga frågor du tar upp i sista inlägget och mycket annat.
Gunnar (20 Januari 10:20):
Johannes, du och andra ägnar er åt det ni vill, självklart. Och det låter bara bra om ni tycker att alla slags hus ska få byggas i Stockholm, även betonghögar som bara arkitekter kan förstå sig på. T.o.m. riktigt dåliga hus hoppas jag att ni accepterar, som varken arkitekter eller andra kan uppskatta, sådana måste också få finnas. För antingen tillåter man alla sorters estetiska uttryck inom rimliga gränser (vissa saker, som spegelglasfasader vid Stortorget, vill i alla fall jag slippa), eller så hamnar man till slut i en smakdiktatur a la Aleksander Wolodarski. Man får välja.
Johannes Lilleberg (20 Januari 12:13):
Man kan tycka att det ska finnas variation inom arkitekturen. På så sett kan men ge Stockholmarna flera val. Då kan alla utifrån sina egna preferenser välja det man vill ha.

Med denna inställning tillåter man de flesta estetiska smaker men har kravet att det ska finnas flera estetiska stilar representerade i staden.

Jag vill också återigen poängtera att man inte behöver betygsätta arkitektur. Det kan räcka med att man påverkar byggbranschens estetiska ambitioner. Dvs man bedömer inte slutresultatet utan inställningen.
Erik (20 Januari 13:10):
Jag & Annanas (tillhör samma ungdomsförbund) har sedan länge haft en idé om "Fult- & Snyggt-kartan", och kanske att man skulle kunna kartlägga hela staden. Frågan om redaktionen är redan löst, vi ska ses vid Lappis busshållplats på lördag kl. 10.00 med pennor och kartor. Sen kör vi igång. Vill ngn hänga med är det ok!

Erik
Gunnar (20 Januari 13:13):
Frågan är hur du ska kunna påverka byggarnas ambitioner till det bättre, det är lättare sagt än gjort.
Erik (23 Januari 19:50):
Arkitekturpromenad identifierar nybarock som dålig genre för bostäder.

Det blev en kall men givande promenad, brr! Tyvärr var uppslutningen dålig (3 pers+ undertecknad), och vi hann bara med Valhallavägen. Flytt av startpunkten till Roslagstull gav ett innerstadsfokus, men vi får se det som ett experiment.

Vi tycker att det var roligt och givande. Ett överraskande resultat var att vi var överens om den stora kvalitetsskillnaden mellan nyrenässans och nybarock i 1800-talsbebyggelsen. Faktiskt framstår det lugna staplandet av våningar i nyrenässansfasaderna som överlägset olika kolossalmotiv nybarocken. Denna stil gör sig naturligtvis bäst i den religiösa sfären. Som bostadshus blir den pompös och överlastad.
Ett sätt skulle då vara att bara skriva "ful", så som vi hade tänkt (helst kanske som ett lågt betyg, 1-2). Det andra skulle ju vara att skriva "nybarock", på samma sätt som man skulle kunna skriva "nybrutalism" på arkitekturskolan. Här känns det som man måste göra ett skarpt metodval!
Snyggt & Fult är ju flyktiga, men också ganska roliga kategorier -däri låg mycket av lockelsen - men samtidigt har ju kartritaren ett ansvar gentemot läsaren (här finns uppslag till en vidare diskussion).

Vi bestämde oss för att ta ett annat område nästa helg, och hoppas därefter att kunna bidra med nytt stoff.

Erik
Andreas Mitterhammer (24 Januari 02:38):
Frågan är om det inte till och med är dags att bilda ett politiskt Stockholmsparti med Yimbys värdegrunder som bas?
Om man följer debatten ser man att det bubblar under ytan, bollen har redan satts i rullning för ett nytt spännande framtida Stockholm!

Andreas M
Alf . (24 Januari 10:29):
Det är snart val och Centerpartiet och Moderaterna verkar vara väldigt bra i stadsbyggnadsfrågor (i Stockholm). Om man inte vill rösta på M eller C så borde det finnas några personer i varje parti (V,mp,S,kd,fp,) som är värt ett kryss, det gäller bara att hitta dom

Nu är inte jag en valinstruktör men Landstingsvalet har mindre att göra med stadsbyggnad än kommunalvalet och riksdagsvalet har nästan inget med stadsbyggnad att göra.

Som ni förhoppningsvis förstår så har detta inlägg inget att göra med frågor som a-kassa och sådant utan endast de senaste månadernas debatt inlägg på Svd och DN om stadsbyggnad.
Andreas Mitterhammer (24 Januari 14:28):
Alf, det har du rätt i. Jag har faktiskt redan kontaktat Kristina Alvendal angående en del förslag gällande stadsutveckling/byggnad. Tyvärr verkar hon inte ha haft tid att svara på mina frågor än så länge..men skam den som ger sig.

Kolla senaste inläggen på DN ang Norra Station..debatten går het och nejsägarnas argument börjar tryta..
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Undvik personangrepp och tänk på att hålla god ton i dina inlägg.