YIMBY lämnar in yttrande om Vällingby parkstad

Förslag på individuellt utformade byggnader, en utmärkt målsättning!

Inledning

Förslaget syftar till att bebygga kvarteret Vattenfallet i Vällingby. Målsättningen är att skapa en ny stadsdel vars koncept bygger på en vidareutveckling av ABC-staden. I den upparbetade versionen (ABC 2.0) är det tänkt att ABC-funktionerna ska integreras snarare än separeras. Områdets planering kännetecknas av stor individuell frihet vad gäller utformning och innehåll.   Idag är Vällingby effektivt separerat ifrån den närliggande 50-talsförorten Blackeberg genom att man låtit en trafikled (med få korsningar och övergångar) skära rakt mellan de båda kommundelarna. En uttalad ambition med förslaget är att, i enlighet med promenadstadsvisionen, åstadkomma ett stråk som på ett bättre sätt binder samman de båda förorterna. Det är en utmärkt ambition som vi stöder, även om vi är tveksamma till att den aktuella planen kommer att kunna nå målet.

En mycket intressant detalj med förslaget är inslaget av stadsradhus där köparna själva kan styra utformningen. Det innebär även att verksamheter kan förläggas till dessa. Den större individuella valfriheten i utformningen av bostaden kommer med största sannolikhet att innebära en större variation i stadsbilden och är ett mycket välkommet avbrott från den monotona "områdes"-planering som under lång tid präglat Stockholms utveckling. De höghus som idag används av Vattenfall kommer i framtiden att utnyttjas enligt principen att brukaren själv bestämmer innehållet. Även här ställer sig YIMBY positiva. Det motverkar zonering mellan bostäder och andra verksamheter och det kan bli en mycket intressant mix. Vi ser gärna att idéerna om individuell utformning och nyttjande får sprida sig till fler platser. Idén att skapa urbana biotoper på höghusens tak är också ett intressant inslag.

Synpunkter

Den tänkta strukturen ger ett splittrat och otydligt intryck. 60-talets SCAFT-planering lever kvar genom att området mycket tydligt separeras från trafikstrukturen och omgivande områden genom avståndsskapande impedimentgrönytor. Området blir en isolerad enklav, trots uttalade målsättningar om motsatsen.

Zonering

Enligt förslaget kommer stadsradhusen att placeras i den södra delen av planområdet medan stadskvarteren kommer att förläggas till den norra delen. Detta är en olycklig zonering då inslaget av verksamhetslokaler kan antas vara relativt begränsat i radhusområdet. Radhusområdets placering blir i utkanten av planområdet, längst bort ifrån T-banestationen.

Det naturliga flöde av människor (mot stationen och verksamheter inom och utanför området) som finns i ett blandat område kommer på grund av radhusområdets placering göra det till ett bostadsområde främst till för de som bor där. Avsaknaden av blandad bebyggelse kommer heller inte främja ambitionen att skapa promenadstråk mot Blackeberg. Det har kommit YIMBY tillkänna att indelningen av lägre bebyggelse i den södra delen av planområdet har att göra med att tillmötesgå kraven i riksintresset att stadsbilden med de höga dominerande kontorshusen inte får suddas ut. YIMBY menar att riksintressen i vissa fall kan vara befogat när det t.ex. gäller att upprätthålla viktiga samhälleliga funktioner eller skydda unik bebyggelse. Vi har dock svårt att förstå varför riket skulle ha ett intresse av att förhindra en god stadsutveckling i Stockholms nordvästra förorter.

Inom radhusområdet kan även bebyggelse med andra funktioner provas även om exploateringsnivån där skulle bli begränsad på grund av riksintresset. Målsättningen bör vara att ingen del av planen skapar nya "-områden".

Bergslagsvägen

Ett av syftena med förslaget är att skapa bra förbindelser mellan Blackeberg och Vällingby. Det är en utmärkt målsättning som tyvärr inte åstadkoms fullt ut i förslaget. Ska man till fots ta sig från Råcksta till Blackeberg har man endast ett alternativ, att passera Råckstarondellen. På denna punkt gör inte denna plan någon skillnad, Bergslagsvägens roll som barriär kommer således att bestå. På sträckan mellan Åregatan och Råckstavägen (en sträcka på mer än en kilometer) kan man endast korsa Bergslagsvägen på tre ställen (vid rondellerna och genom en gångtunnel). I översiktsplanen eftersträvas att Bergslagsvägen ska bli ett mer urbant stråk. Detta ser YIMBY som fullt rimligt. Trafikflödesmätningar har visat att trafikmängden på denna del av Bergslagsvägen inte är större än vid Sveavägen. Genom att integrera Bergslagsvägen i en stadsstruktur öppnas också nya trafikstråk upp, och trafiken på Bergslagsvägen sprids ut istället för att som idag centreras. YIMBY hyser en förhoppning att man följer översiktsplanens intentioner och låter Bergslagsvägen bli ett riktigt urbant stråk, vilket innebär att den får adresser och fler korsningar, samt att angränsande mark utgörs i huvudsak av kvarter eller parker. I Vällingby parkstad bör man ta detta i beaktande och inte låta området avskärmas från trafikleden med standardmall 1A "tom
gräsremsa" utan istället förbereda för framtida korsningar.

Trafik Enligt planförslaget ska Vällingby parkstad vara relativt befriad från biltrafik, då parkeringsplatser främst placeras i stadsdelens yttre delar. Här vill vi gärna påpeka att biltrafik i ett område inte behöver vara ett problem i sig. Problemet uppstår när det blir mycket biltrafik. Ett helt trafikseparerat område upplevs lätt som otryggt om flödena av människor inte är stora. Lösningar med t.ex. gångfartsgator kan vara ett bra sätt för att begränsa mängden biltrafik.Men denna formulering är också problematiskt då den hänger kvar vid ett zoneringstänk- ett områdestänk. Underförstått är att i området går du, utanför åker du bil. För att detta synsätt ska fungera förutsätter det naturligtvis att området rent mentalt slutar vid en punkt, för att där övergå i den helt trafikcentrerade struktur som idag finns utanför det. Detta synsätt går således stick i stäv med målsättningen att koppla samman de idag från varandra isolerade områdena. Målsättningen bör vara att integrera området med omgivningen, inklusive de omgestaltningar och omledningar av trafik som då krävs.

Alternativ arbetsgång

Då planarbetet befinner sig i en relativt tidig fas vill YIMBY passa på att ge sin syn på hur området (och andra områden) kan planeras. Vi ger även ett förslag till plan som illustrerar hur vi tänker. För det första bör en stadsplan fastställas, som syftar till att binda ihop befintliga områden på ett bättre sätt. I en stadsplan bestäms inte enskilda byggnaders utformning eller funktion. Istället analyseras områdets förutsättningar i form av befintlig bebyggelse och barriärer som behöver överbryggas. Sålunda bör planen omfatta ett betydligt större område än det som nu diskuteras. Planen bör tydligt visa hur stadsdelen hänger ihop i form av gator och stråk. Planen bör dessutom ange vad som är kvartersmark och vad som är parkmark. När gator dras tas givetvis hänsyn till redan existerande bebyggelse. Bild 1 (på nästa sida) visar en flygbild över det aktuella området och bild 2 visar hur man med hjälp av en stadsplan kan binda samman de olika kommundelarna.

Nu är Bergslagsvägen en led för transport av farligt gods, vilket gör att kvarteren enligt gällande praxis måste ligga på ett visst säkerhetsavstånd. Dock vill man undvika en alltför bred stadsaveny, varför transport av farligt god kan överväga att tillåtas på endast de inre körfälten.

Bild 3 visar hur stadsplanen öster om tunnelbanespåren sedan fyllts med kvarter och gestaltats med träd och trottoarer. Här ser man tydligt vad som är den befintiga bebyggelsen (ljusbrunt) och den nya (rött).

Bild 1. Flygbild över området.

Bild 2. Förslag till stadsplan. Grått anger gatumark, gult anger kvartersmark och grönt anger parkmark. Planförslaget tar hänsyn till befintlig bebyggelse.

Bild 3. Stadsplan med ytterligare gestaltning av området öster om tunnelbanan. (skiss) Olika nyanser av grönt anger park, inner-/kvartersgård och träd. Ljusbrunt anger befintlig bebyggelse. Rött anger ny bebyggelse. Ljus- resp. mörkgrått anger vad som är trottoar-/torgmark rep. gatumark för fordonstrafik.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

YIMBY:s yttrande som PDF