Utskrift från www.yimby.se
....

Skönheten och Feilitzen

 
Lokaliseringen av den planerade aulan. Klicka på bilden för större version.

I dagens Svenska Dagbladet (var annars?) skriver Fredrik von Feilitzen, ledamot av Stockholms skönhetsråd, om den nya aula-byggnad som planeras för Karolinska Institutet. Byggnaden kommer att finansieras genom en privat donation och finansieras således inte av Solna stad eller andra offentliga medel. Den planerade aulabyggnaden är ritad av Wingårdh arkitektkontor.


Den planerade aula-byggnaden. Problemet ligger inte i en kritik av byggnadens utformning i sig. Vilken typ av arkitektur som vi som individer uppskattar skiljer sig som bekant åt.

Feilitzen skräder inte orden i sin kritik av byggnaden, som enligt honom inte alls passar in i det modernistiska och svårnavigerade förortslandskap som idag definierar området. Superlativen kommer fram och vi får veta att planerna är "skandalösa".

Vad anför då Feilitzen för typ av argument för sina påståenden?

Inte så mycket alls visar det sig. Feilitzen ger sig in på en historielektion och låter berätta att det år 1932 anordnades en arkitekttävling om Karolinska Institutet där Ture Rydberg vann. På grund av kriget färdigställdes det dock först 1946. Feilitzen undviker dock att nämna att Rydberg själv var besviken över resultatet.

Feilitzen fortsätter med att mena att byggnaden är "en lutande glasbyggnad som hotar att krossa de byggnadsminnesmärkta byggnaderna och fullständigt förändra upplevelsen av campusområdet". Ja, tänk. Förändring. Sånt kan vi väl inte ha i en snabbt växande storstad? Hur skulle det se ut? 

Problemet ligger i att Feilitzen inte för ett ögonblick verkar uppehålla sig vid funderingar kring om några nya värden kan tillkomma genom nybyggnation. Det påstått unika blir ett försvar för status quo.

Men sedan kommer det riktigt intressanta, som bäst citeras i sin helhet:

KI har under senare tid sackat efter vetenskapligt, men vill fortfarande mäta sig med världens bästa universitet. Man verkar inte ha insett att de som kommer främst i internationella utvärderingar, med Harvard i USA och Cambridge i England i spetsen och därefter en rad kända amerikanska universitet i hög grad slår vakt om sin historia och sina campus, vilka kan sägas ingå i deras varumärken. En skövling av kärnan i dessa campusområden vore otänkbar, även om man erbjöds en aldrig så spektakulär nybyggnad.

Det är intressant att notera hur Feilitzen här på fullt allvar menar att något av det viktigaste för kvaliteten på ett universitets vetenskapliga resultat är att inga nya hus får byggas. Hur den existerande miljön, liksom hur den tillkommande bebyggelsen ser ut, liksom vad den ska användas till är helt ointressant. Det viktigaste är stillaståendet, att inget ändras. Rimmar inte den idén ganska illa med själva grundidén med forskning, som är just framsteg och ständig förändring? Har Feilitzen frågat vad KI:s elever, forskare och anställda tycker?

Ett uns av sanning finns dock i Feilitzens resonemang. Den fysiska utformningen av miljön kan säkerligen ha en del påverkan på hur forskningsresultaten ter sig. Så hur ser då miljöerna ut vid Cambridge, Harvard, och vid platsen för den föreslagna aulan vid Karolinska institutet?


Cambridge university. Notera den arkitektoniska detaljrikedomen och variationen och att den offentliga miljön är utformad för möten till fots.


Harvard. Återigen stor arkitektonisk detaljrikedom och variation, och anpassat för fotgängare.


KI-området. Det finns gott om parkeringsplatser i alla fall...

Notera hur Karolinska på alla punkter saknar de kvaliteter som Cambrige och Harvard uppvisar. Området är modernistiskt planerat, vilket gör att naturliga mötesplatser saknas. Alla byggnader liknar varandra, saknar i hög grad arkitektonisk variation och detaljer (även om enskilda byggnader naturligtvis ändå kan ha högt värde) och är nästan samtliga uppförda i likartat rött tegel, knappast ett unikum i Sverige. För att markera detta så passeras ett annat planerat nybygge i närheten förbi helt obemärkt i Feilitzens kritik.



Byggnaden till vänster, aulan, kritiseras och anses hota kvaliteten på forskningen. Byggnaden till höger, en fyrkantig tegellåda, har däremot inte orsakat några debattartiklar på SvD Brännpunkt.

Den nya aula-byggnaden bryter av från den befintliga bebyggelsen. Den tillför ett annat mer organiskt formspråk som bryter den fyrkantiga monotoni som råder i områdets arkitektur idag. Det tillför således en arkitektonisk variation, något som YIMBY aktivt förespråkar.

Men Feilitzen skriver, trots sin plats som ledamot i det som kallas skönhetsrådet, mycket lite om den nya byggnadens arkitektoniska kvaliteter. Istället ägnar han sig åt att argumentera om varför ingenting får förändras. Som ledamot i skönhetsrådet borde Feilitzen arbeta för att öka kvaliteten på ny arkitektur och på att skapa mångfald. Inte arbeta för en likriktning av arkitekturen och för att stoppa nybyggen endast för att de är nya.

Och faktum är att Feilitzen inte ens har rätt på punkten om ny arkitektur på Harvard och Cambridge.


Sir Norman Fosters Law Faculty Building stod klar i Cambridge 1995.


Cambridge University Faculty of Education stod klar 2005.


Harvard Medical School Research Building stod klar 2003


Studenlägenheter, Harvard

En sak kan man nog vara säker på. Varken Harvard eller Cambridge skulle komma på tanken att följa det synsätt som Feilitzen vill att Karolinska ska anamma.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Andreas Ericson (23 April 2010 07:21):
Fantastiskt! Inlägget borde ju även publiceras som en replik på Brännpunkt, med bilder och allt.
 0
Jan Jörnmark (23 April 2010 08:01):
Lysande, Anders.
 0
Gustaf (23 April 2010 08:16):
Fantastiskt som vanligt. Vore intressant att läsa fail-itzens replik på detta :)
 0
Jan Jörnmark (23 April 2010 09:17):
Och man kan åter notera vilken fantastisk informationsbärare som fotografier är.
 0
Mats Andersson (23 April 2010 09:34):
Hatten av för ett lysande inlägg!
 0
Erik Tysk (23 April 2010 09:56):
Tycker det är synd om detta inlägg skulle stanna här på Yimby! Som tidigare talare nämnde, detta borde ju bli en replik på Brännpunkt (detta samt de flesta av Yimbys inlägg...).
 0
Martin Ekdahl (23 April 2010 10:04):
Makalöst. Stående ovationer! Om det nu vore så att von Feilitzen & C:o orkade engagera sig i att sätta sig in i andra perspektiv än de egna i stadsbyggnadsdebatten så hade de ramlat av länstolen och satt hummern i vrångstrupen. Jag tycker personligen att den nya byggnaden blir ett fantastiskt inslag i miljön och tillför stora värden i arkitektonisk variation. Byggnadens vetenskapliga värde kan jag inte uttala mig om, men man kan ju göra en kvalificerad gissning på att forskare behöver rum för att kunna bedriva sin forskning.
 0
PO Karlsson (23 April 2010 10:07):
Wow, vilken strålande sågning av den självgode och stenkonservative von Feilitzen! Instämmer med övriga, försök få in åtminstone en replik.
 0
David Almqvist (23 April 2010 10:24):
Jag kan inte annat än att sitta och le när du Anders så enkelt och metodiskt och alldeles underbart skjuter ner hans argument ett efter ett. Som någon tidigare skrev, den här artikeln måste upp på brännpunkt som en replik till hans missvisande artikel!
 0
Jan Wiklund (23 April 2010 10:50):
Jag misstänker rätt mycket ryggmärgsreflex från Feilitzen. Han gillar, i likhet med majoriteten, inte modernistisk arkitektur. Tyvärr blir argumentationen och urskiljningen inte alltid så bra.
 0
Philip (23 April 2010 10:59):
Mycket bra skrivet. Instammer med allt. Framforallt att det ar FORANDRING som Stockholmare har enorma problem med. Jag minns att jag skrev nagot om det i "Ja till Tors Torn" traden.

Det finns faktiskt bevis om detta (eller sa nara 'bevis' man kan komma). Jag laste for inte sa lange sedan att Skonhetsradets sekreterare, Rorby, oste superlativ over Sergels Torg/Hotorgskraporna. Han sa nagot som "om 20 ar kommer folk flockas for att se pa omradet". Lat oss nu fantisera om att Klarakvarteren aldrig revs pa 60-talet och om Stockholmsstad nu anno 2010 planerade att riva en stor och central del av den klassiska stensstaden och, i stallet, resa 5 klonade hoghus (alltsa skyskrapor efter Stockholmska matt) som star som dominobrickor mitt i centrum. Skonhetsradet skulle ga i taket om Hotorgsskraporna planerades idag.
 0
Johannes Lilleberg (23 April 2010 11:19):
Den är bloggen är briljant. Jag hoppas verkligen att den publiceras på Brännpunkt.
 0
Johannes Lilleberg (23 April 2010 11:23):
Är det inte märkligt att speciella byggnader gång på gång får kritik i media medan enfärgade boxar går obemärkt förbi. Byggbranschen har lärt sig att man inte ska bry sig om utseendet i arkitekturen. För om man gör det så får den mer publicitet och då ökar protesterna. Detta i sin tur riskerar att stoppa bygget.
 0
Ulf Pettersson (23 April 2010 13:16):
Vilken jäkla bredsida! Du fullständigt tillintetgör stackars von Fersen - förlåt - von Feilitzen!

Jag har haft förmånen att få studera vid ett annat anglosaxiskt, privat universitet med en endowment på ett par miljarder dollar. Den absolut största skillnaden mot svenska universitet var faktiskt arkitekturen. Universitetsområdet där var helt fantastiskt snyggt.

Precis som ovan omfattade det klassisk såväl som modern arkitektur: en viktig byggnad var ritad av arkitektstjärnan I M Pei. Svenska universitet ser - utan undantag - deprimerande fula och sunkiga ut i jämförelse. Faktum är att jag sedan dess ansett att just arkitekturen varit det absolut sämsta med svenska universitet, jämfört med utlandets. Forskningsmässigt ligger svenska universitet däremot rätt bra till.
 0
Christoffer Carstens (23 April 2010 13:18):
Vidare är påståendet att Karolinska sackar efter vetenskapligt också ganska anmärkningsvärt. Karolinska är ju konsekvent rankat som Sveriges bästa universitet iaf forskningsmässigt. Detta är inte mer än en bragd eftersom de jämförs med universitet i världen som har verksamhet inom alla vetenskapliga discipliner medan de i princip bara ägnar sig åt livsvetenskaper. Att påstå att de inte skulle göra sig betjänta utan en ny aula är helt befängt.
 0
Ulf Pettersson (23 April 2010 13:38):
Carstens:
Om man tittar på den mest citerade internationella universitetsrankingen, den från Jiao Tong-Universitetet, så har Karolinska legat stilla på omkring plats 50 ända sedan 2004. Så även där har von Feilitzen fel:

http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Academic_​Ranking_​of_​World.​.​

Däremot stämmer det inte riktigt att det är svårare för medicinska universitet att rankas högt. Det är faktiskt precis tvärt om. Liknande rankinglistor bygger i hög grad på antalet publicerade forskningsartiklar. Inom medicinska ämnen publiceras många fler artiklar per forskare än i andra ämnen. Därmed blir det faktiskt lättare för KI och liknande att placeras högt.
 0
Johan Eriksson (23 April 2010 14:19):
Ja nu har du fått till det igen Anders, jättebra!

-hoppas han smakdomaren på SvD får ta del av det här.....!?
 0
Johanna (23 April 2010 15:00):
Magiskt inlägg. Detta MÅSTE upp på brännpunkt. Har du tagit kontakt med SvD?
 0
Martin Danell (23 April 2010 15:02):
En högst väsentlig fråga i sammanhanget är huruvida det är frågan om att riva befintlig byggnation eller inte. Feilizen antyder att centrala byggnader ska rivas, medan Anders antyder att det inte är frågan om rivningar utan endast tillägg.

Hur ligger det till med den saken egentligen?
 0
Martin Danell (23 April 2010 15:08):
Johannes Lilleberg skrev: "Är det inte märkligt att speciella byggnader gång på gång får kritik i media medan enfärgade boxar går obemärkt förbi. Byggbranschen har lärt sig att man inte ska bry sig om utseendet i arkitekturen. För om man gör det så får den mer publicitet och då ökar protesterna. Detta i sin tur riskerar att stoppa bygget."

Ett exempel är Södertorn som brukar kritiseras både för att vara för högt och för att vara för lågt. Personligen tycker jag att den byggnaden är ett trevligt inslag i stadsbilden.

Anonyma nya områden som Liljeholmen eller Frösunda har inte alls fått motstå sådan kritik som lite mer vågade områden som Hammarby sjöstad eller Västra hamnen. Trist att det som sticker ut lite alltid måste kritiseras.
 0
Johannes Lilleberg (23 April 2010 15:15):
Södertorn var för övrigt i sitt ursprungsförslag en spännande byggnad med spira i toppen och variation i fasaden. Men efter protesterna så banaliserades tornets gestaltning.
 0
Christoffer Carstens (23 April 2010 15:40):
Ulf: Jag skrev ju att påståendet var anmärkningsvärt och vidare att det konsekvent rankats högst av svenska universitet. Jag har också kollat rankingen.

Jag är inte säker på att du har rätt angående medicinska universitets fördel i liknande rankningar. Om det vore så skulle väl fler specialisthögskolor vara med på listorna, vilket inte är fallet. Tvärtom fylls listorna av breda universitet med verksamhet inom nästan alla områden. Att rankningen i sig däremot är kontroversiell är väl ingen underdrift så man ska väl till viss del ta den med en skopa salt.

Att den däremot används felaktigt i SvD:s artikel är ju dock en smula irriterande. Jag undrar vad Karolinskas ledning tycker om artikeln och författarens falska omsorg om deras vetenskapliga utveckling.
 0
E.Nilsson (23 April 2010 16:42):
Anders G.
Härmed är Du "nominerad" som en självklar ledamot i Stockholms Skönhetsråd. Vilket lyft för oss Stockholmare, som länge frågat oss varför vi har ett råd som inte tillför Stockholmarna några kvalitetsvärden, utan dessa ständigt återkommande tillbakasträvanden, rena Nimbyismen.
"Ledamöter som verkar ha fått sina uppdrag genom lång och trogen tjänst" vilken tjänst är dock svårt att förstå, som nominerar kompetens till rådet. Dags för YIMBY att inför höstens val, redovisa vilka avslag rådet har gjort i planärenden, samt motsvarande avslag för varje enskilt POLITISKT parti, i de fall partiet motverkat ett planbeslut, som skulle ha medfört nya bostäder för unga gamla och generationsskiften, innerstad-ytterstad. Det behöver vi se för att förstå varför bostadsbristen år efter år verkar statiskt oföränderlig. Vilket betyder att det är politikerna själva som inte vill bygga, genom sina egna låsningar i SBN.
 0
Olle Jansson (23 April 2010 17:06):
"funderingar kring om några nya värden kan tillkomma genom nybyggnation. Det påstått unika blir ett försvar för status quo."
jag misstänker att du tagit del av mina tankar i ämnet, Gardebring. Därmed tar jag helt skrupelfritt åt mig del av äran till ett utmärkt inlägg! :-)
 0
Martin Hansson (23 April 2010 17:18):
Men Anders, Fredrik föreslår ju faktiskt ett konstruktivt motförslag i form av ett annat lämpligt läge en liten bit bort. Varför inte bara flytta byggnaden dit så blir alla nöjda...
 0
Anders Gardebring (23 April 2010 19:28):
Olle:
Japp, just den meningen tog jag intryck av från din blogg :)
 0
Anders Gardebring (23 April 2010 19:33):
Martin H:
Du missar poängen. Att flytta byggnaden till en plats där den inte "stör" gör ju att området inte får någon möjlighet att utvecklas, vilket är själva det grundinställningsproblem som jag lyfter i mitt inlägg. Förändring är inte automatiskt något dåligt! Speciellt inte för det aktuella området som jag har svårt att se att det skulle fungera speciellt bra för sitt syfte.
 0
Eskil H (23 April 2010 20:01):
Håller definitivt med i själva sakfrågan, den nya aulan skulle mycket väl kunna bli ett lyft. Tycker dock att kritiken mot området är lite orättvis. Jag har förvisso aldrig gått på KI men promenerat där ett par gånger och tycker nog att det kändes ganska promenadvänligt. Att illustrera artikeln med en bild som zoomar in en bred väg utanför området känns inte riktigt ärligt.

Det största felet med KI, som inte avhjälps av en ny aula, är just att det är kringgärdat av trafikleder och järnvägar som isolerar området från omgivningen. Ganska typiskt Solna, m a o.
 0
Lucas Stensö De Marie (23 April 2010 20:31):
Kan inte annat än att hålla med föregående talare, riktigt bra svar!

Jag är inget fan av sterila glasbyggnader men jag tyckte den där aulan ändå såg rätt intressant ut. Tänk om Stockholm Waterfront kunde se ut så istället för nuvarande fantasikavalkad...
 0
Oscar A (23 April 2010 21:40):
Byggnaden ser ju ut som ett ångfartyg - fult och modernistiskt! Varför inte använda sig av vacker arkitektur likt de översta bilderna av Harvard?
 0
Anders Gardebring (23 April 2010 23:39):
Eskil H:
Eftersom den nya aulan kommer att vända en fasad ut mot just Solnavägen (och på så sätt levandegöra vad som idag mest är en trafikled) så är bilden i allra högsta grad relevant.
 0
Eskil H (24 April 2010 01:10):
Anders:
Som sagt, jag är ingen motståndare till aulabygget men din artikel är till stor del ett angrepp på områdets nuvarande utformning, och där ingår bilden på Solnavägen i argumentationen ("Notera hur Karolinska på alla punkter saknar de kvaliteter..."). Inne i området ser det betydligt trevligare ut. Om aulan sedan kan bidra till att göra Solnavägen lite mindre trist så inte mig emot.
 0
Anders Gardebring (24 April 2010 01:16):
Eskil H:
Jag vill bara inflika att jag själv är bekant med området. Kan inte påstå att jag frekventerat det ofta men jag vet hur det ser ut, och jag tycker personligen inte att det är ett område som andas framåtanda och ledande forskning. Det är splittrat och svårnavigerat.
Men det är bitvis ganska grönt, och det kan ju förvisso vara en trevlig kvalitet under sommarmånaderna.
 0
Fredrik (24 April 2010 10:17):
Jag ser inget fel med att förnya området. Men just den föreslagna aulan gillar jag inte eftersom jag inte tål byggnader som ser ut att bryta mot tyngdlagen. :)

Därmed inte sagt att hus ska vara lika tråkiga som den föreslagna tegelbyggnaden. En polishuset wannabe!

Jag är en sucker för klassisk arkitektur.
 0
Henric Zethelius (24 April 2010 10:58):
Jag tycker det kan vara intressant att fortsätta dra paralleller mellan forskning och arkitektur. I ett samhälle där vi enbart bevarar och inte vågar tänka nytt arkitektoniskt ser jag en överhängande risk (anser att det tom redan är så) att vi gör så även forskningsmässigt. Det kommer även avspegla andra områden och nog kan man erkänna att svenskar rent generellt har en ganska låg nyfikenhetsgrad. En ökad nyfikenhet vad gäller arkitektur kommer att återspegla sig i andra områden - eller tvärtom.
 0
nNick (24 April 2010 14:17):
Är Aula huset ett Bonniers hus i berusningen ;) ?

Ser likadant ut i.a.f.

annars håller jag med kritikerna. Stilistiskt sett kan man väl inte lyckas välja en mer fel passande omgivning och landskap för byggnaden som ser ut så här.
 0
Anders Gardebring (24 April 2010 19:00):
nNick:
"Stilistiskt sett kan man väl inte lyckas välja en mer fel passande omgivning och landskap för byggnaden som ser ut så här."

Fast omgivningar kan ju förändras, eller hur? Hela närområdet (norra station och karolinska sjukhuset) kommer att förändras radikalt, från modernistiskt planerad hus-i-park byggt för bilar med omkringliggande motorvägar och enorma ytparkeringar till tät innerstad. Det är en bra sak. Jag tycker faktiskt att det är viktigare att forskningen fungerar, än att till varje pris bevara en hel miljö (som inte ens arkitekten själv var nöjd med) från 1946 helt intakt. Vi har ett enormt problem om vi inte kan acceptera förändring. Förändring sker i en stad. Det som istället måste diskuteras är hur förändringen ska ske, och det är en diskussion som däremot är i allra högsta grad relevant och meningsfull.
 0
Henric Zethelius (25 April 2010 17:04):
Kan inte hålla med Anders mer, men det du nämner angående förändring är ju pudelns kärna i allt som diskuteras här. Generellt tycker svenskar/stockholmare illa om förändring för det är otryggt, dvs motsatsen till trygghet, som är det befolkningen generellt törstar efter. Det är därför viktigt med beslutsfattare som vågar gå på tvären mot detta, men de visionärerna existerar inte idag bland våra politiker och andra makthavare.
 0
Niklas (26 April 2010 12:14):
Man ska inte glömmma att Fredrik Feilitzen sitter i Samfundet St. Erik's styrelse. Detta samfund har tidigare uttalat sig tveksamma till att staden öht ska växa sig norrut över Solna och förespråkat bebyggelse "i friare former".

Var och en förstår att deras synpunkter är historielösa eftersom Stockholm alltid växt från Gamla Stan och utåt. Varför skulle historien ta slut vid Norra Station? För att det finns en motorvägsbarriär? Men den ska ju däckas över. Dessutom fanns det en barriär i form av vatten både norr och söder om Stadsholmen. Var och en vet att dessa barriärer bröts.

Jag vill f.ö poängtera att Rådet "till skydd för Stockholms skönhet" är verksamt i Stockholms kommun. Fredrik Feilitzen bör därför inte uttala sig i tidningen som någon representant för skönhetsrådet, utan som privatperson.
 0
Lucas Stensö De Marie (5 Maj 2010 14:54):
Solna Kommun har ju t.ex. också krav på hur husen får utformas. Längst med Solnavägen finns de massa hus-i-park-tegelhus som man vill eftersträva. Shurgards lager längst med Solnavägen är väl den enda Shurgard i tegel tror jag?
I beskrivningen till tegelhuset står det att läsa: "För att relatera till den befintliga bebyggelsenstrukturen på området med smala hus placerade i parklandskap, så är huskroppen relativt smal och utsträckt med höga smala gavlar". Vore konstigt om det såg annat ut då, tyvärr. Däremot kan ju detaljrikedomen och arkitekturen vara mer intressant, även inom ramarna för den tidigare bebyggelsen. Men det anser man att man lyckats med då man vidare kan läsa "Vi arbetar med ornamentik i flera skalor för att byggnaden ska uppnå en hög arkitektonisk nivå". Deras s.k. ornamentik är i detta fallet att fönstrena sticker ut jämfört med resten av byggnader. Om den detaljen räcker för att uppnå en hög arkitektonisk nivå förstår jag varför alla arkitekter verka nöja sig med halvmesyrer...
 0
Jan Wiklund (23 Juli 2010 13:26):
Kanske denna diskussion har somnat, men jag vill gärna poängtera att samma Feilitzen var med på City i samverkans frukostseminarium i maj där jag bl.a. presenterade mitt förslag till Slottsgalleria, se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​slottsgallerian.​.​

Medan alla andra applåderade var Feilitzens enda kommentar: Är du ironisk?
 0
Anders Gardebring (26 Juli 2010 00:57):
Jan:
Klockrent!
 0
Jerker Ohlsson (26 Juli 2010 21:52):
Håller med om att retoriken i inlägget är helt fantastiskt. Vilken tillplattning! Men glöms inte själva ärendet bort en aning, och de bilder som finns visar knappt området och de aktuella rivningområdena. Husen har faktiskt en säregen och intressant arkitektur, hur missnöjd nu än arkitekten var, för det är de flesta arkitekter. De klassiska universitet som visas upp har väl också en gång vart halvgamla, dammiga och utsatta för rivningshot eller kraftig ombyggnation.

Problemet med KI-skrapan är faktiskt att man inte riktigt vet vad som ska i den. Bara att H&M Persson skänkt en 350 miljoner för att bättra på sin offentliga make up lite extra efter amerikanskt manér. Huset skulle mycket väl kunna byggas bakom utan att förlora sin djärva arkitektur som jag personligen attraheras av. Innan man bränner av Feilitzen fullständigt så borde folk ta 3:ans buss och gå av vi KI. Området är faktiskt vackert och välutvecklat. Att riva hus för att bara riva dem eller att bygga bara för att bygga är gammeldags. Personligen är jag liberal, men tycker att man skall värna om vackra platser och låta bli att smäcka upp glaslådor i onödan.
 0
Peter Karlsson (4 Augusti 2010 13:25):
Har precis fått veta att detaljplanen för Aula inom KI, inom del av Haga 4:35 vunnit laga kraft i mitten av juli..

(Snart på plats även i fastighetsregistret m.a.o :-)
 0
Anders Gardebring (6 Augusti 2010 00:56):
Jerker:
Jag har själv besökt området så jag känner till hur det ser ut där.
Jag tycker att aulan kommer att tillföra något mycket viktigt som idag saknas på platsen, nämligen urbanitet. Dagens bebyggelse skapar tyvärr en död stadsstruktur, även om byggnaden som står där idag helt klart har kvaliteter. Jag vill dock påstå att den nya byggnaden tillför fler kvaliteter än vad som förloras genom att riva den gamla. En byggnad behöver inte automatiskt sparas bara för att den finns.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8562 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter