Utskrift från www.yimby.se
....

Slussenmyter del 1: Bron som blev brantare

 
Med anledning av de många myter och felaktiga påståenden som finns kring den nya slussen, och i synnerhet med tanke på den uppblossade diskussionen i anslutning till beskedet från socialdemokraterna i Stockholm att man vill göra om slussenprocessen igen kommer YIMBY att köra en liten bloggserie på temat "slussenmyter". Mycket av den kritik som socialdemokraterna riktar mot det nya förslaget verkar tyvärr uppkommet ur dessa myter.

Vi börjar med myt nummer 1, bron som blev brantare.

Den nya bron påstås ibland bli brantare än den gamla. Så här skriver t ex arkitekten Eva Björklund i Svensk Handikapptidskrift

Det innebär en påtaglig försämring för alla genom betydligt längre omvägar och brantare lutningar än dagens: 5,7 procent jämfört med dagens cirka 4 procent.
 
Stämmer arkitekt Björklunds siffror? Låt oss kolla mot plankartan.

På nya bron finns två värden angivna, ett vid varje brofäste; 11,55 resp 4,9 meter. Skillnaden i höjd är 6,65 meter och avståndet är exakt 150 meter. Vi delar 6,65 med 150 och finner då att nya bron lutar 4,42%. 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den gamla bron då, som enligt arkitekt Eva Björklund lutar ca 4%? Vi mäter en jämförbar sträcka:

12,1 meter minus 3,9 meter blir 8,2 meters nivåskillnad. Avståndet mellan mätpunkterna är 153 meter och då får vi en lutning på 5,36%.

Man kan fråga sig om Björklund blandat ihop broarna? Det som påstås vara en "påtaglig försämring" visar sig istället bli en påtaglig förbättring.
 
Att nya bron skulle luta mer än den gamla är en viktig del i mytkomplexet runt Slussenombyggnaden. Det anses nämligen bero på gallerian på Södermalmssidan, för vars skull man enligt denna myt skulle behöva höja nivån på överdäckningen från dagens dryga 12 meter vid södra brofästet till 14 meter. Det är något som exempelvis Peter Frisk påstår på sin blogg.

Problemet är bara att gallerian inte ligger där utan söder om trafikleden, och att lutningen hursomhelst inte bestäms av det som ligger under överdäckningen utan av att nivåskillnaden mellan Gamla stan och Hornsgatan/Götgatan måste fördelas jämnt. Den inbillade gallerian bär därigenom också skulden till Räntmästarbluffen, dvs myten om den gigantiska trafikrampen som enligt t ex Konstakademins Mats Edblom och Skönhetsrådet skulle dölja Räntmästarhuset och stora delar av Gamla stans sydöstra hörn.
 
Faktum är att inga alternativlösningar som föreslagits har mindre lutning än stadens förslag om man räknar hela backen som bron är en del av. Ny Syn på Slussen har t ex gjort broarna horisontella och de har därmed fått lutningar som på sina ställen närmar sig Götgatsbackens, t ex blir Katarinavägens lutning drygt 6% förbi KF-huset.

Eva Björklunds slutsatser upprepas nästan ordagrant av en annan arkitekt, Lennart Klaesson, som anlitats som sakkunnig av en grupp olika handikappråd i Stockholm. Hans rapport, som låg till grund för dessa råds gemensamma yttrande om Slussen, offentliggjordes nyligen. Yttrandet, kallat "Nya Slussen - bryter mot Plan- och Bygglagen (PBL)", innehåller en mängd felaktigheter som alla visar sig härröra från sakkunnige Klaessons rapport.

Vi har skrivit mer om detta tidigare

En fråga i sammanhanget är förstås var massmedias journalistiskt granskande roll tagit vägen i sammanhanget. Men det är säkert en fråga som vi får skäl att återkomma till vid ett annat tillfälle.

(Mer slussen här)

Gå med i YIMBY Stockholm
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Johan Eriksson (27 Augusti 2011 16:23):
Sånt här kan ni väl skicka direkt till sossarna istället för att övertyga de redan övertygade!?

Ska det följa en serie nu med vadå, 10 punkter där vi ska få reda på det vi redan vet? -onödigt då det ändå inte finns någon självkritik mot nya Slussen här ändå, "allt nytt är ju bra" tycker ju Yimby och det luktar faktiskt 60-tal med denna brist på uppmärksamhet mot de dåliga delarna av nya Slussen.

Lite väl rabiat för min smak så jag väntar på något där ni inte slår in öppna dörrar.....
+1
Niklas Öhrström (27 Augusti 2011 18:04):
Johan:
", "allt nytt är ju bra" tycker ju Yimby och det luktar faktiskt 60-tal med denna brist på uppmärksamhet mot de dåliga delarna av nya Slussen"

Men vårt yttrande hade ju ett antal synpunkter på vad som kunde förbättras. Är det något ytterligare som du tycker att vi missade?
+4
Anders Gardebring (27 Augusti 2011 18:22):
Johan:
Vi har ju inom YIMBY haft en öppen process kring yttrandet av slussen och jag tycker att det mesta av den kritik som kom fram i den diskussionen också finns med i vårt yttrande. Jag förstår om du är besviken på delar av det aktuella förslaget, det är jag liksom säkert de flesta inom YIMBY också.

Men jag vill i sammanhanget peka på vikten av att vara diplomatisk i frågan om slussen. Det går inte att ta fram det perfekta förslaget. Det finns grovt motstridiga ståndpunkter på vad som bör göras och hur det bör göras. Inte bara mellan politiska partier eller mellan politiska partier och allmänhet utan också inom allmänheten. En del vill ha mer bebyggelse, andra vill inte ha några hus alls. En del vill bygga ny tunnelbana medan andra istället vill lägga pengar på att gräva ner den som redan finns. Rent krasst börjar den utdragna diskussionen om slussen att bli samhällsfarlig. Det är hög tid att gå till beslut. Det som behöver diskuteras är detaljerna i det liggande förslaget, inte att börja om från början ännu en gång - vilket ju är vad (s) vill.

För övrigt kommer det som du ser här att skickas till socialdemokraterna, ta en titt på diskussionen kring detta i forumen.
 0
Jan Wiklund (27 Augusti 2011 18:25):
Det är väl inte utan att jag håller med Johan i hans utledsnadsprotest. Slussen har harvats till leda. Däremot borde naturligtvis berörda parter (t.ex. handikappförbunden), partierna och kanske någon seriös journalist, om det finns, få en kort lektion i hur vissa debattörer vränger fakta.

Fast jag behöver ju inte läsa artiklar jag tycker tjatar om.
 0
Johan Eriksson (27 Augusti 2011 18:28):
Jo jag förstår det men jag tycker artikelserien ändå verkar vara för de redan frälsta och de är väl ändå i majoritet på Yimby?

Dessutom pågår flera andra viktiga saker just nu som jag antar får stryka på foten pga av Slussens artikelserie....!?
 0
Anders Gardebring (27 Augusti 2011 18:33):
Johan:
Artikelserien kommer att innebära relativt korta artiklar som kommer att läggas ut de närmaste veckorna. De kommer att blandas upp med annat material, t.ex. studiecirkeln om Jacobs och en artikel om hur mångfald skapar en tryggare stad. YIMBY har fler läsare än de som kommenterar (många som även inte är medlemmar) så det finns en poäng i att sprida vidare den informationen.

YIMBY har, menar jag, skrivit relativt lite om slussen i relation till den mängd desinformation och batteri av debattartiklar som har varit, så jag blir faktiskt lite förvånad över att det skulle vara för mycket.

Jan:
Det är på gång, vi håller på o ta fram skrivelser som kommer gå iväg till både handikappförbunden och socialdemokraterna.
+5
Mats Andersson (28 Augusti 2011 17:54):
Vill bara säga att ni på Yimby gör ett skitbra jobb. Fortsätt så!
 0
Anders Gardebring (28 Augusti 2011 18:46):
Mats:
Tack! :)
 0
Olle Markstedt (22 September 2011 18:27):
Brons lutning är en mycket perifer detalj och det är ingen katastrof vad som än byggs. Eftersom vi nu har igång debatten så finns det egentligen bara 3 rimliga alternativ

Alt.0 Bevara Slussen
Alt.1 http:​/​/​knutpunktslussen.​se/​
Alt.2 Nya Slussen

Att gräva ner T-banan är väl utrett att det både är orimligt dyrt och dessutom ett oönskat alternativ av oss som bor på Värmdö. Vi vill upp inte ner i underjorden med en ännu större station där trängseln knappast blir mindre än idag. KulturSlussen är bara en variant av att bevara två broar

Lite intressant är att lagen föreskriver att man ska göra MKB för just nollalternativ och rimliga (pluralis) alternativ och därefter välja det som är miljömässigt bäst. Vad tycker ni rösta mellan Alt.1 och Alt.2 på http:​/​/​knutpunktslussen.​se/​
+1
Anders Gardebring (22 September 2011 18:58):
Olle: alt. 0 är inget rimligt alternativ av den enkla anledningen att det inte är möjligt. Isf handlar det om en nybyggd kopia.
 0
Herbert Tingesten (23 September 2011 09:43):
Olle, jag undrar lite hur du har tänkt med ditt eget förslag. Det finns t ex en trafikled under Söderström som ska kopplas ihop med Hornsgatan. Blir inte backen upp väldigt brant med tanke på att nivåskillnaden är ca 30 meter?

Och bron som ska ersätta dagens två broar ser helt bisarrt brant ut både på skisserna och modellen, vilket är speciellt märkligt eftersom den går lika brant ner igen på andra sidan. Finns det någon anledning till att den är över 10 meter hög? Något annat än småbåtar kommer ju ändå inte att kunna passera Söderström (eller Norrström) längre med ert förslag om jag förstår det rätt.
 0
Olle Markstedt (27 September 2011 16:26):
Herbert. Du är svår att hitta och jag tar gärna en diskussion om de faktiska geometrierna. Ring gärna mig på 070-516 24 27 så ska jag förklara. Kort är det så att biltrafiken som försörjer Söder kan ledas längs Södermälarstrand och Stadsgårdsleden. Busstrafiken till Katarina vägen kan därmed gå i skärning precis som idag lite lägre om man inte bygger Gallerian. Återstår således busstrafik till Hornsgatan vilket är en våning över T-banan vilket kan erhållas med en bussfil som leds upp över Södermalmstorg till Hornsgatan. Såg att du sågat förslaget i din kommentar på hemsidan www.KnutpunktSlussen.se vilket inte ens konsulter företaget WSP har gjort när man dubbelkollat trafikflödena. Som sagt hör av dig så kan vi göra ett besök i verkligheten där alla är välkomna
 0
Olle Markstedt (27 September 2011 16:34):
Anders. Alt.0 är ett alternativ och hur rimligt det är bör nog utredas i särskild objektiv ordning. Jag håller i princip med dig men har svårt att vara dogmatisk innan man har presenterat en hållbar utredning som tål att granskas. Med respekt för en mycket stor opinion så bör man särskilt noga med att utreda alternativet och fråga sig hur övriga funktioner är tänkta att fungera såsom bussangöring, båtangöring mm.

Tycker att utredningen som SL gjorde om Ny Syn på Slussen som visade att det var orimligt och även oönskat för Nacka och Värmdöbor att gräva ner T-banan. Det är en anledningen till att Stadsgårdens Vänner inte hade med det alternativet på utställningarna.

I morgon onsdag kl 10.00 öppnas brevlådan vid utställningen Restaurang Strömmen så får vi se hur stort stöd Alt.2 har och höra politikers argument
 0
Anders Gardebring (27 September 2011 16:53):
Olle:
Alternativ 0 har redan utretts. Flera gånger. Varje gång med samma svar. Varför sak det utredas igen?

Sedan är det en myt att det skulle finnas en stor opinion för att behålla dagens konstruktion. Däremot finns en högljudd opinion, men det är inte samma sak som en stor opinion...
 0
Anders Gardebring (27 September 2011 17:03):
Olle:
Vad gäller knutpunkt slussen så ser jag det som ett problem att knutpunkt-förslaget inte har justerats utifrån föreliggande faktum att det inte blir något tredje spår utan istället citybanan.

Jag vet att du har synpunkter på vilken lösning som är bäst, men att man skulle stoppa bygget av citybanan, som det redan lagts ner miljardbelopp på, och istället gå vidare med ett tredje spår finns rent krasst inte på den politiska kartan.

Själv tycker jag att det är rätt att bygga citybanan av den enkla anledningen att bara ett nytt spår inte räcker. Faktum är att man borde ha förberett tunnelbredden för trespår snarare än som nu bara för tvåspår...
 0
Herbert Tingesten (27 September 2011 17:30):
Sedan så måste man hålla i minnet att det är skillnad på en informerad opinion och en som inte har tillgång till fakta. Om alla kände till så pass mycket att de kan genomskåda åtminstone de vanligaste Slussenmyterna så skulle nog ännu färre vara för återuppbyggnadsalternativet.

På samma sätt har du, Olle, chansen att undanröja eventuella missförstånd om ditt förslag. Jag undrar fortfarande bl a hur du har tänkt dig att din nergrävda Munkbroled ska kopplas ihop med gatunätet på Södermalm 30 meter högre upp. Eller ska bussarna gå över bron som ser ut att ha en lutning på ca 20% på båda sidor?

Det finns inga kartor eller planritningar alls på din sajt, men om du försöker rita ihop åtminstone en enkel schematisk karta över hur du vill dra gator, tunnelbanor, båtleder och cykelbanor så kan vi diskutera. Innan det finns något annat än fluff och svada att ta ställning till så går det tyvärr inte att betrakta ditt förslag som ett seriöst alternativ.
 0
Olle Markstedt (28 September 2011 14:51):
Anders. Det ena utesluter inte det andra. Citybanan har aldrig varit en förutsättng utan en möjlighet. Se det som ett rimligt alternativ som ska mätas med att Bevara eller bygga enligt Stadens alternativ
 0
Olle Markstedt (28 September 2011 15:16):
Herbert. Tror att du fundamentalt missuppfattat hela förslaget www.KnutpunktSlussen.se Här kommer svaren på några av dina frågor
Det finns inga tvärbranta backar utan bron parallellt med T-banan lutar ju inte mer än rälsen. Vi har använt WSP att granska rimligheten och de konsulterna ser förslaget som både realistiskt och nytänkande.
Det stoppas inga båtar utan tvärt om skapas en bättre knutpunkt där även båtar ingår
Det skapas nya utsikter och jag förstår fortfarande inte vilka utsikter som försvinner
T-blå försörjer östra söder, sickla, Nacka Forum och Jarlaberg med möjlighet till utbyggnad till Orminge. Att snedda över Djurgården och Skeppsholmen och ansluta till Kungsgården.. Vet att det har gjorts många varianter så se detta bara som ett alternativ och jämföras med andra sträckningar
Att gräva ner Munkbroleden är inte helt nödvändig utan det är enkelriktningen av Gamla Stan och att trafiksanera trafikfködena som är den Gordiska knutens lösning

Kostnaden är helt fel. Vad skulle kosta 50 miljarder? Vi har haft en kalkylator som det snarare blir billigare att bygga i ostört läge och sllippa massor av provisorier. Vi skulle gärna vilja ha hjälp med att konstruktivt rita upp allt inett format som du kanske känner dig tryggare med.. Hör av dig ring eller smsa 070-5162427
 0
Martini (28 September 2011 22:13):
Bygg nya slussen nu, förslaget är kanonbra och jag gillar det skarpt. Jag bor på söder och är hjärtligt trött på gamla slitna fula slussen. Jag är också otroligt trött på dom som protesterar mot ombyggnaden, vilka bakåtsträvare ni är. Förnya omgående. Bygg nya slussen och det nu.
+1
Herbert Tingesten (4 Oktober 2011 15:07):
Uppdatering: Martin Schröder, planeringsarkitekt på SBK, skickar följande info i ett mejl:

"Vad gäller lutningarna och de olika procentsatser som du respektive staden redovisar har det att göra med att i vissa delar av lutningen är denna flackare än 5%, t.ex. i korsningar. I dessa punkter måste man ha en relativt plan yta. Vi har hela tiden jobbat för att uppnå en maximal lutning om 5% för att på så sätt uppnå flackare lutningar än dagens anläggningar. Vidare måste vi naturligtvis ta hand om nivåskillnaderna med de hissar och rulltrappor som finns inom detaljplanen. Det är, som du skriver, olyckligt att dessa fakta inte kommer upp på bordet och att det som är felaktigheter i andra utlåtanden ges så mycket utrymme då dessa inte stämmer."

Siffran 4,42% är alltså för låg, mea culpa. Resonemanget håller ändå, att lutningen inte överskrider 5% och därmed håller sig inom det tillåtna, tvärtemot vad Eva Björklund och Lennart Klaesson påstår.
 0
Herbert Tingesten (4 Oktober 2011 15:23):
Olle: Det skulle som sagt hjälpa mycket om ni kunde göra en enkel planritning. Av era skisser att döma så vill ni lägga Munkbroleden i tunnel och bygga nya tågtunnlar under Söderström rakt under befintlig bro, plus någon sorts båthiss, tre nya slussar, enorma utsiktstorn, jättelika överdäckningar, ny tunnelbana rakt under befintlig, expresståg till Nacka och en spårtaxislinga runt Riddarfjärden och Stadsgården. Lär kosta en slant, speciellt som hela Centralbron måste vara avstängd under byggtiden.
 0
Olle Markstedt (31 Oktober 2011 07:26):
Herrbet. Vet inte om du har förstått och konstruktivt läst om allt som finns på hemsidan men vi ser infrastrukturen i hjärtat av Stockholm som ett sår där vägar och spår skär rakt igenom landets kulturhistoria.

Det finns två sätt att åtgärda detta. Antingen återställer man genom att ta bort och/eller gräva ner eller så gör man som vi föreslagit man låter staden växa över infrastrukturen. Det förstnämnda sättet skapar aldrig den miljö som fanns innan 1871 när sammanbindningsbanan byggdes vilket kulturfundamentalisterna tycks tro. Det saknas nämligen mycket av den stank och buller som fanns på den tiden som vi nog inte vill få tillbaka. Att transplantera nya byggnadskonstruktioner för att skapa ett partikelfilter och ljuddämpare över trafiken skapar däremot nya möjligheter till en grönare stad. Vad gäller Munkbroleden så går den vid sidan av tunnelbanan varvid när Österleden är byggd och trafiken genom Gamla Stan minimerats så är det fullt realistiskt att låta kanalen fortsätta där vägen idag går. Kan vi inte träffas IRL och studera verkligheten??

Jag håller med om att det skulle vara önskvärt att kunna göra planritningar så att även du förstår men det får vänta tills stadens politiker erkänner www.KnutpunktSlussen.se som ett alternativ. Vi kan aldrig mäta oss med de resurser som staden plöjer ned i Nya Slussen men vi kan lära av historierna David och Goliat samt Kejsarens Nya Kläder som båda har en politisk grund.

Vad gäller alla andra förslag om utveckling så kan man se det som ett smörgåsbord av möjligheter. Det är inte nödvändigt att äta allt på en gång.
 0
bodi (31 Oktober 2011 22:26):
Här är en opponents hållning:

"Denna nya gatubro blir lång och relativt brant, cirka fem procent. Enligt dagens byggregler bör en gångväg inte luta mer än två procent (BFS 2004:15 §7). Vid kortare sträckor får en nivåskillnad tas upp med en ramp.

Men en ramp bör inte luta mer än fem procent och bara ta upp en nivåskillnad på högst 0,5 + 0,5 meter med mellanliggande vilplan (BFS 2004:15 § 9).

Planarkitekterna vilseleder i sina texter när de blandar ihop byggreglerna för gångytor och ramper. De kallar felaktigt den nya långa gatubron för en ramp!"

lennart Klaesson
http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s67452

Alltså tycker han att det nya förslaget inte är tillräckligt bra, oavsett om det blir bättre eller sämre än det gamla. Detta kan förstås diskuteras, men man kunde ju lagt ribban högre i det nya förslaget. Själv tycker jag att den nya bron är det absolut viktigaste att få till - ur gång- och cykelparspektiv fr.a. Monumentaltrappor och annat lullull ör av underordnad betydelse
 0
Niklas Öhrström (1 November 2011 08:46):
Bodi:
"Detta kan förstås diskuteras, men man kunde ju lagt ribban högre i det nya förslaget. "

Visst är det så men det finns ju ett par fysiska begränsningar. Dessa är Katarinaberget och avståndet Södermalm/Gamla Stan. Ska man minska lutningen krävs att man antingen spränger ner berget eller låter bron landa ett antal kvarter in på Skeppsbron. Det förstnämnda är i dagens läge orimligt. Det andra är också orimligt. Det knorras redan över att bron skulle landa för långt in på Skeppsbron (trots att man väljer att ignorera att höjdskillnaden lätt absorberas av den breddade trottoaren. Men det innebär ändå problem för anslutningen från Munkbroleden).
 0
Herbert Tingesten (1 November 2011 11:20):
Olle: Jag är nog inte ensam om att se ert förslag som väldigt luddigt i kanterna. Stadens politiker lär aldrig erkänna Knutpunkt som ett alternativ förrän du gör åtminstone en enkel skiss där man ser hur gator och vägar hänger ihop och vad det blir ungefär för lutningar på ramper och broar osv.
 0
Herbert Tingesten (1 November 2011 11:26):
Bodil, läs gärna vår kritik av Lennart Klaessons utlåtande här:

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​8/​rorelsehindrade-​blir-​bond_​.​.​

I korthet: Han har fel på nästan varenda punkt, och det bekräftas av SBK, DHR och Boverket. Till yttermera visso har han gått ut i pressen och sagt att nuvarande Slussen uppfyller alla tillgänglighetskrav!
 0
bodi (1 November 2011 17:38):
Niklas -
- nej jag är egentligen inte så orolig över lutningen. Bara lite misstänksam över höjderna på södermalmssidan, men det är inget jag kollat upp så noga. vad jag däremot inte gillar är det man ser på sidan 15 i planprogrammet - hur de tror att man kommer att använda nya slussen. Jag tror de överskattar användbarheten i den vattennära kommunikationen, särskilt med trappor och broöppning, samt fr.a. att man som gångtrafikant gärna rör sig brevid andra trafikantslag; mest anpassat till flanörer; iofs trevligt; men man kommer ta den stora bron i högre grad, särskilt vinterhalvåret. Därför tycker jag den verkar vara underdimensionerad för gång- och cykeltrafik. Sedan gillar jag inte heller det här med att man måste gå längre innan vägval på den nya bron, det finns färre möjligheter s.a.s.. kommer göra att det känns som att det är längre mellan gamla stan och södermalm. näskänslan är ju ganska borta också. men men.

väldigt tveksam till glashusen också. mest för att de är så svåra att få grepp om utifrån ritningar och planprogram. Väldigt stora planmått - men på alla illustrationer kan man se igenom dem. Vad ska de innehålla? i planen står det bara "C", och att de ska vara i glas (som får vara opakt), i programmet: "Byggnaderna är utformade som publika byggnader med
hög arkitektonisk kvalitet och ges en stark identitet.
Byggnadsformerna är noga avvägda för att bevara
platsens utblickar och öppenhet men formerna är även
anpassade efter solinstrålning och skuggbildning." bla bla bla "Det unika formspråket [sic!] tillsammans med stor transparens
präglar byggnaderna som med sina friare former blir
självständiga tillägg i staden. Den lilla byggnaden
på Södermalmstorg, intill Hornsgatan" osv (planpr s 50) - shopping alltså? sedan ser man igenom dem på alla perspektiv, men i verkligheten blir det ju inte så, man kommer se himlen eller innanmätet. Den "lilla" byggnaden på södermalmstorg har ju också lika långa fasader som de tre husen i överkikaren mot södermalmstorg tillsammans. vaddå "lilla"? Sedan är frågan också hur formstarka de blir om de bara utformas efter att det ska bli sol på kajen. mycket snack och liten verkstad här.

om man vill leta otillgänglighet med lupp så kan man kolla in gång- och cykelbron på s 54 i planprogrammet. där lutar den nedre delen av bron över 1:12. men man kan ju inte få allt här i världen.
 0
Herbert Tingesten (1 November 2011 18:39):
Bodi: Det som avses med "den lilla byggnaden" är nog glashuset mellan de andra två glashusen. Basen är som halva restauramg Strömmen ungefär. Shopping står det inget om och det är väl också svårt att få plats med i en så liten byggnad (den ligger nästan rakt ovanpå t-banan och får därför troligtvis ingen undervåning).

Så misstänker jag att du låtit lura dig av perspektivet när du säger att cykelbrons nedre del lutar mer än 5%. Tittar du på plankartan så ser du att halvorna är lika långa, 100 meter nästan precis. Den nedre halvan är dock vinklad något mot "kameran" i sidvyn och därför ser det ut som om den var kortare.

Höjderna på Södermalmssidan, eftersom du undrar, är 15, 5 m i korsningen Götgatan/Hornsgatan och drygt 13 m mitt för McDonald's, där överdäckningen börjar.
 0
Niklas Öhrström (1 November 2011 18:53):
Bodi:
"Jag tror de överskattar användbarheten i den vattennära kommunikationen, särskilt med trappor och broöppning, samt fr.a. att man som gångtrafikant gärna rör sig brevid andra trafikantslag; mest anpassat till flanörer; iofs trevligt; men man kommer ta den stora bron i högre grad, särskilt vinterhalvåret. "

Om man utgår från dagens flöden så är det nog så. Men som det är nu är det höga flöden vid Västerlånggatan samt Götgatsbacken. Däremellan tar det stopp. Med en gångvänlig passage kommer flödena att sammanföras till ett gemensamt stråk. Dessutom har man förlagt en målpunkt iom Gallerian, samt att Saltsjöbanan nås från det hållet (om jag inte missat något). Vad gäller vintertid tror jag att rulltrapporna inomhus kommer bli en hit.

Men jag tycker du ändå har en poäng. Stora ytor blir inte per definition bra. Det krävs genomflöde för att det ska funka. Det man kan ha farhågor om är kajplanet öster om bron. Åt det hållet finns inte lika viktiga målpunkter (bortsett från Djurgårdsfärjan)
 0
bodi (1 November 2011 19:10):
Herbert -
ah, rubriken på kapitlet är "CENTRALA BYGGNADERNA C1 OCH C2", men kapitlet handlar kanske om det huset också - förvirrande. särskilt litet är det inte ändå - som husen i överkikaren i fasadlängd. men men. Det viktiga är att de andra är mer eller mindre gigantiska (i plan) sedda i sitt sammanhang, det var min poäng. C1 får störst markavtryck i hela området, bara tranbodarne 12 kan mäta sig. resonemanget ovan handlar ju om alla glashusen - som kan fyllas med nästan enbart shopping enligt planen.

"Så misstänker jag att du låtit lura dig av perspektivet när du säger att cykelbrons nedre del lutar mer än 5%" - jag mätte i den snittade delen av vyn (2) - den borde väl stämma? om snittet är taget snett så blir lutningen mindre... alltså överskrider den 5% här om ritningen stämmer...
 0
Herbert Tingesten (1 November 2011 19:16):
Bodi, jag har förstått att du är arkitekt. Jag som inte är det har inga problem att se den tredje, mindre glasbyggnaden på plankartan och jag förstår också att lutningen överdrivs, inte minskas, om man gör en sidvy på en ramp som ligger snett mot "kameran".
 0
bodi (2 November 2011 01:06):
Niklas - japp, frågan är då hur gångvänligt det blir det där stråket. Det kanske blir super. Men jag vill framför allt försäkra mig om att den väg som inte är beroende av inomhus eller trappor eller ramper eller hissar fungerar tillfredsställande. Men jag tycker heller inte att den stora bron är en katastrof som den ser ut nu... lite mer gångyta och lite kortare mellan vägvalen hade jag gärna sett dock som sagt. Vore förresten intressant att se en studie på hur folk använder gallerior, om de oftast går in och ut på samma ställe, eller om de går igenom dem, och hur många som föredrar att ta vägen genom en om de ska förbi dem.


Herbert, jag lovar, jag ser den också nu :)

tänk dig en sektion genom en kub som står plant med sidan 1. vi är ute efter lutningen från en lodrät sidas lägsta punkt till motstående sidas högsta punkt. lutningen blir då 1:1 om man snittar den parallellt med en sida. Den blir 1:1.44 om man snittar den genom basens diagonal. helt enkelt för att snittytan blir längre. Lite som att det blir flackare om man sneddar över en backe. Det du säger må vara sant för vyer, men inte för sektioner. jag syftade på den snittade delen av den omtalade vyn. jag mätte helt enkelt på ritningen, och där var lutningen på över 1:12.

ingen åsikt om storleken på de stora glaskropparna?
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 07:53):
Bodi: Ett kommande avsnitt i serien är faktiskt ägnat åt just glashusen. Hur de blir är helt avhängigt av vilka bygglösningar man väljer.

Så bör du nog titta på sidvyn igen och säga om du verkligen tycker att den ser ut som en sektion. Tänk på att delen av bron som du talar om är vinklad 10 grader mot resten av bron. Ett längdsnitt kan således inte gå genom hela bron utan skulle komma ut efter mindre än halva.

Tror du mig fortfarande inte så mät de två brohalvorna på plankartan. Gör det nu.

OK. Då är vi nu eniga om att de är lika långa. Då inser du också att det är orimligt att den ena halvan av bron skulle kunna vara brantare än den andra, för de möts på mitten och börjar båda på samma nivå.
 0
bodi (2 November 2011 10:44):
Så det har bara med utformningen att göra och inte med storleken på husen? eller storleken på mellanrummen mellan husen? eh.

ja det ser verkligen ut som en sektion. snittet är tydligt markerat med grått. det ser också ut som att den del som går till kajkanten är kortare än den som går upp mot södermalmstorg. Även på planillustrationen, s 20, ser det ut som att bron är längre till torget än till kajkanten, som ligger långt norr om torget. Kajen lutar bara marginellt upp mot gc-bron. vet inte om vi pratar om samma ritning, men jag kollar på gestaltningsprogrammet 110415, s54... men jag antar att man mest ska se det som en illustration egentligen eftersom gc-bron nu ju ligger utanför detaljplanen... Men varför rita en brant sektion (som illustration), det är ju frågan... Redovisningen i allmänhet är ju eh milt sagt ganska undermålig på många sätt
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 11:09):
Det upphör aldrig att förvåna mig att utbildade arkitekter är så dåliga på att läsa plankartor. Gör nu så här:

1. Ladda hem den aktuella plankartan:
http:​/​/​www.​stockholm.​se/​PageFiles/​2180​44/​110​415_​Slusse.​.​

2. Mät längden på de två brohalvorna. Alltså mät den, inte bara titta på bilden och gissa längden.

3. Du har nu två mått som är i det närmaste identiska. Har du det inte så titta närmare på den mittersta av de tre kartbilderna, där man tydligt ser var brohalvorna går ihop, och mät igen.

4. Se om det är någon skillnad i lutning på två ramper med identisk längd och identiska höjder på ändpunkterna.

Jag kan hålla med dig om man inte borde ha publicerat en bild som kan missförstås, när man nu vet att benägenheten att missförstå är så utbredd hos allmänheten. Men du som arkitekt borde åtminstone ha förutsättningar att läsa ritningarna rätt.

Din fråga om glashusen förstår jag inte riktigt, du frågar om storleken har med storleken att göra och det tror jag nog är självbesvarande. Om du menar att husen är för stora så tycker inte jag det, men det är förstås en fråga om tycke och smak. Kom ihåg att det du ser på plankartan är husens bas och att de smalnar av starkt uppåt. Maxhöjden över torget är 10-12 meter, dvs de är inte högre än husen som stod där innan. Plus att de är genomskinliga.

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​10​/​slussenmyter-​del-​8-​det-​ha_​.​.​
 0
bodi (2 November 2011 13:10):
Ok herbert:
du säger om glashusen: "Hur de blir är helt avhängigt av vilka bygglösningar man väljer." Och alltså inte av markavtrycket? eller av proportionerna mellan detta och höjden på huset? det är min fråga. "Plus att de är genomskinliga." visa gärna en referensbild (fotografi) på ett "genomskinligt" glashus i samma storleksordning (typ 30-40m djupt). "de är inte högre än husen som stod där innan" - vad spelar det för roll? De f ö mycket större än dem iaf.

ok, mätningar, jag får det till:
ca 115 m från kajkant i g:a stan till där broarna delar sig
ca 85 m från där broarna delar sig till kajkant södermalmssidan
ca 120 m från där broarna delar sig till början av rundningen över spåren på södermalmssidan. Svårt att mäta eftersom det inte är någon skalangivelse på den planen (vilket också är ganska anmärkningsvärt). enligt illustrationen så börjar bron också lite innanför kajkanten på g:astanssidan.
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 14:00):
Hur ett hus blir beror på alla byggparametrar, men den i mitt tycke viktigaste i det här fallet är att man inte satsar på billigaste möjliga lösning för strukturen som ska bära upp glasskivorna. Eftersom du vill ha exempel på genomskinliga hus så kan du googla upp Fortaleza Hall, som är ett hus i samma storleksklass (och av samma arkitekt). Just storleken är i och för sig inte så relevant eftersom det man innesluter är luft, och luft är i sig genomskinlig.

Med din egen uppmätning så finner du att sidvyn inte visar den verkliga lutningen på brodelen till Söder Mälarstrand. Om så vore fallet skulle den brohalvan vara 74% av den andra, den till Gamla stan. Det är den inte utan bara 60%. Följaktligen visar inte sidvyn ett tvärsnitt, som du hävdar, utan en perspektiviskt förkortad planvy, precis som jag sagt hela tiden. Inte för att det spelar någon större roll, lutningen överdrivs med båda projektionssätten.

Sedan tyder allt på att broarna inte ligger i samma plan där de går ihop, så din föreningspunkt ligger ca 10 meter för långt söderut. Du kan se i gestaltningsprogrammet att cykelbanorna inte förenas förrän strax norr om pylonen i mitten, och på plankartan märkt "Kajplan" framgår också att de båda uppfartssträckorna är lika långa (plusminus ett par meter).

Dessutom har vi SBK:s ord på att inga lutningar är starkare än 5%.
 0
bodi (2 November 2011 15:20):
http:​/​/​m.​bdonline.​co.​uk/​pictures/​30​0​xAny/​8/​0​/​0​/​166580​0​.​.​

det är den genomskinligaste bilden jag hittar. hur genomskinlig är den? sedan blir det än värre om ytorna är sneda, för då reflekteras himlen mer. Om det är shopping inne i den så blir det ännu värre. förstår heller inte varför det skulle vara så bra med ett "genomskinligt" hus...

"Hur ett hus blir beror på alla byggparametrar" - ja kanske det, men om man är intresserad av annat än bara hur det ser ut så kanske man är intresserad av såna saker som markavtryck.

"Det upphör aldrig att förvåna mig att utbildade arkitekter är så dåliga på att läsa plankartor", "Se om det är någon skillnad i lutning på två ramper med identisk längd och identiska höjder på ändpunkterna". fint att du taggade ner på det i alla fall.

"Följaktligen visar inte sidvyn ett tvärsnitt, som du hävdar, utan en perspektiviskt förkortad planvy" varför är då de olika delarna av bron inte alla vita? varföör har den del av bron som jag tror är snittad fått samma färg som marken och som tvärsnittsytorna i den andra illustrationen? Varför står det att det är en "sektion"? och fö, inte lär den väl vara perspektivisk bara för att vissa delar är i vy?

"Inte för att det spelar någon större roll, lutningen överdrivs med båda projektionssätten. ", nej inte då, se ovan exemplet med kuben.

"Om så vore fallet skulle den brohalvan vara 74% av den andra, den till Gamla stan. Det är den inte utan bara 60%" - jag får det till 67%, vilket är inom nåt slags felmarginal. Vidare är lutningen i sektionen ritad som 1:10, vilket är ganska mycket mer än 1:12.

"Dessutom har vi SBK:s ord på att inga lutningar är starkare än 5%." bästa argumentet hittills
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 16:39):
Ja, då är vi väl eniga om att bron ingalunda lutar några 8,3% utan håller sig under 5%. Jag är fortfarande uppriktigt förbluffad över att en representant för arkitektkåren har svårigheter att ta till sig att en ramp skenbart får högre lutning om man ser den i en annan vinkel än rakt på, men får väl bara acceptera att det är så.

Fortaleza Hall är helt genomskinlig på alla bilder jag sett den, så även på bilden du länkar. Då talar jag alltså om glasytorna och inte taket eller andra byggnadsdetaljer som syns igenom det, detaljer som är irrelevanta eftersom de inte har någon motsvarighet i Slussenbyggnaderna.
 0
bodi (2 November 2011 17:11):
Ok, på hur stor del av den synliga glasfasaden i bilden kan man se vad som är på andra sidan huset? du kanske kommer att invända att det är andra delar av huset man ser innanför, men så kommer det också vara i slussenfallen. ett hus utan innehåll är ganska meningslöst.

"Ja, då är vi väl eniga om att bron ingalunda lutar några 8,3% utan håller sig under 5%" nej jag var ironisk - som de har ritat det håller sig inte gc-vägen under 1:12, den är 1:10. men det kan man säkert fixa senare.

"Jag är fortfarande uppriktigt förbluffad över att en representant för arkitektkåren har svårigheter att ta till sig att en ramp skenbart får högre lutning om man ser den i en annan vinkel än rakt på, men får väl bara acceptera att det är så." det har jag aldrig påstått. jag menar bara att om man snittar en ramp på snedden (som kanske skett i ritningen vi diskuterar) så blir rampen flackare i snittytan.
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 18:22):
Fast det blir den ju inte. I en isometrisk projektion spelar det ingen roll om projektionsplanet skär objektet eller inte. Vinklarna och avstånden blir exakt desamma.

Tänk dig en trådmodell av rampen och skuggan den kastar på en duk om man håller upp den mot solen. De inbördes vinklarna ändras inte ett smack med avståndet till duken, inte heller om man klipper itu trådmodellen och klistrar fast halvorna på var sida om duken. Ganska elementärt, testa det i valfritt 3D-program som har en sektionsplanfunktion, t ex SketchUp.

"På hur stor del av den synliga glasfasaden i bilden kan man se vad som är på andra sidan huset?" Skulle nog säga 100% eller bra nära, om du menar de delar av byggnaden där man kan se fasadens frånsida. Har du hört om några större byggnadsdetaljer som skulle finnas inuti Slussenhusen och skymma sikten från gatuplanet?
 0
bodi (2 November 2011 18:47):
Ok, jag ska försöka förklara igen:

tänk dig en ramp som är en meter lång och en meter bred och som stiger 10 cm. tar man ett snitt längsmed lutningen så blir snittytan 1 m lång. tar man däremot ett snitt diagonalt genom rampen så blir snittytan 1.4 m lång. i båda fallen är rampen 10 cm hög. alltså verkar det som att den lutar mindre när snittet är diagonalt, fast det egentligen är samma ramp. ganska elementärt.

"om du menar de delar av byggnaden där man kan se fasadens frånsida" - det är det jag inte menar. även det genomskinligaste glashus slutar vara genomskinligt om man fyller det med innehåll.
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 18:58):
Jag förmodar att du då har antagit att räcket (som syns tydligt på sidvyn) är lika brett som bron? Annars kan jag inte få ditt resonemang att hänga ihop. Känns inte som ett helt korrekt antagande.

Och du menar nu att din kritik av glashusen inte utgår från arkitekturen utan mer olika aspekter av inredningsdesign? Tja... min gissning är att man nog håller fast vid linjen att husen ska vara genomskinliga från gatuplanet. Det är ju trots allt hela idén med dem. Är din farhåga grundad på något konkret så får du gärna redovisa vad.
 0
bode (2 November 2011 19:46):
Jag har inte antagit något, utan bara sagt att: om snittytan inte är vertikal mot lutningen på gc-bron så skulle lutningen i själva verket vara ännu brantare än på ritningen (1:10).

Bara för att SBK säger att idén är att (betong-, stål- och) glashusen ska vara genomskinliga så betyder det nu ju inte att de verkligen kommer att upplevas som sådana, särskilt inte om det är en massa saker i dem som inredning eller bjälklag, eller om de har vinklar som gör att de reflekterar himmelsljuset. Samtidigt i den vevan lyckas de övertyga sig själva så bra att de glömmer att markavtrycken och fasadlängderna på husen blir mer eller mindre enorma. Mina farhågor baseras på det "c" som står i detaljplanen, och som inkluderar shopping. Rent juridiskt kommer det inte finnas något hinder för detaljhandel i glashusen. problemet är att de inte är tydliga med detta, utan lyckas lura sådana som dig att det (alltid) kommer att gå att se igenom husen. det är bondfångeri och att sälja grisen i säcken.
 0
Herbert Tingesten (2 November 2011 22:00):
Mig kvittar det faktiskt om man kan se igenom dem eller ej. Jag hade föredragit husen från förra revisionen, men de gnälldes som bekant bort och så fick vi de här glaskåkarna istället som inte kommer att kunna innehålla något ovanför gatuplanet, utom det större huset som ska ha någon form av övervåning en trappa upp att döma av modellen.

Att glas nödvändigtvis blir ogenomskinligt är som sagt en av myterna som kommer upp lite senare, så spara krutet till dess.

Vad gäller din tvärsnittshypotes så har jag lagt sidvyn över kartan i Photoshop och då funnit följande:

1. Cykelbron + tunnelbanebron med pelarna markerade i grönt:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​e53bdc85-​f0​c6-​4760​-​ac0​3-​cbcb97ab.​.​

2. Sidvyn i rött med pelarnas kortsidor markerade med violetta lodlinjer:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​e53bdc85-​f0​c6-​4760​-​ac0​3-​cbcb97ab.​.​

3. Sidvyn med pelarna matchade mot kartans pelare:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​e53bdc85-​f0​c6-​4760​-​ac0​3-​cbcb97ab.​.​[

4. Ytterligare punkter som matchar:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​e53bdc85-​f0​c6-​4760​-​ac0​3-​cbcb97ab.​.​

Det är alltså ställt utom allt tvivel att sidvyn är en projektion och inte ett tvärsnitt. Därför blir det fel om man använder sidvyn som grund för att mäta upp lutningen på den nedre bron, som är vinklad 10 grader mot den övre.

Å andra sidan så diffar det inte så mycket, bara ett par meter. Trodde vinkeln skulle göra mer skillnad. Det betyder att sidvyn avbildar en lutning som faktiskt är en bra bit över 5%. Med tanke på att brolängden är 200 meter och att segelfria höjden ska vara 5 meter, dvs 3,5 m över kajplanet, så borde det räcka och bli över för en 5%-ig lutning åt båda hållen, även om man räknar med en metertjock bro. Gissar att det är det plana partiet på mitten som spökar, och kanske att man lagt till extra 80 cm segelfri höjd för dagar med extremt högvatten (som vi i och för sig troligen aldrig får se när dammens avtappningskapacitet byggts ut).

Vad gäller "C"-märkningen så hänger det väl på hur man tolkar ordet "inrymma" i "Byggnaderna ska inrymma publika verksamheter". De ytor som uppenbart är avsedda för blandade kommersiella och publika verksamheter har däremot fått märkningen "H1" som uttryckligen säger "handel i undre plan, publika verksamheter ska inrymmas i bottenvåning mot kaj". Undervåningarna på glashusen är också märkta "kultur" och "vinterträdgård" på plankartan.
 0
bodi (3 November 2011 11:16):
Det var fint och överskådligt, herbert. några kommentarer:

"Det är alltså ställt utom allt tvivel att sidvyn är en projektion och inte ett tvärsnitt" - nej, sektionen synkar bra mot ga stan, men inte mot söder. kanske snittet är vridet där bron delar sig? eller bara kackigt ritat, eftersom det bara ska vara en illustration? det hade varit enklare för oss om de markerat sektionen i planen och angett en skala.

"Det betyder att sidvyn avbildar en lutning som faktiskt är en bra bit över 5%" - japp - om de har lovat lutningar på under 5% så är den här (på 8-10%) ett ganska besvärande motexempel... särskilt om man kallar den "gångväg".

"Att glas nödvändigtvis blir ogenomskinligt är som sagt en av myterna som kommer upp lite senare" - det är inte det det handlar om, utan om att det är svårt att göra glasfasader genomsiktliga hela tiden, och det är så de framställs av SBK. "Mig kvittar det faktiskt om man kan se igenom dem eller ej." mig med, men problemet är att de tycker att de inte behöver handskas med dem särskilt mycket eftersom de tror att de kommer att bli genomsiktliga.. samt deras propagandistiska framställning av det hela.
 0
Olle Markstedt (4 November 2011 10:26):
Herbert. Vi har gått igenom detaljer med projektledningen men som du säkert är väl medveten om så finns det inget intresse av att föra en konstruktiv dialog. Själva processen har lagstöd för att verksamhetsutövaren ska stå för kostnaderna, dvs om vi får betalt så ska jag mer än gärna göra mer noggranna ritningar.

I detta läge så är det faktiskt bara rimligheten som ska bedömas och det går alldeles utmärkt med det underlaget som redan finns och ett besök i verkligheten. Jag har vid ett otal tillfällen försökt att få ut dig ut dig IRL men du sitter fortfarande och tycker i de anonymas garderob. VARFÖR????????
 0
Herbert Tingesten (4 November 2011 22:31):
Olle: Det skulle som sagt räcka långt om du bara gör en enkel principskiss på hur du har tänkt att kommunikationsvägarna ska hänga ihop. Tror du på ditt förslag så borde du kunna lägga ner den lilla tiden, så att det blir möjligt att bedöma rimligheten i det.

Smickrande att du är så nyfiken på min person. Vad gäller IRL-träffar så tror jag ditt projekt skulle vinna mer på att du istället ägnar samma tid åt att göra den där skissen, för då kan ditt förslag potentiellt övertyga fler än du kan göra i en öga-mot-öga-diskussion.

EDIT: I kommentarfältet till Anders Gardebrings Slussenartikel i tidningen ETC refererar du en personlig pratstund du haft med honom tidigare och att döma av Anders' svar så är du väldigt snar att deklarera dem du talar med som bundsförvanter och hemliga motståndare till det liggande förslaget. Det gör mig tyvärr inte mer sugen på att diskutera ditt projekt IRL.

http:​/​/​stockholm.​etc.​se/​debatt/​slussen-​inte-​sarskilt-​g.​.​
 0
Herbert Tingesten (4 November 2011 22:56):
Bodi: Jag får backa, det ser ut som om din bedömning av sidvyn faktiskt var korrektare än min och när jag tittar på min analys med fräscha ögon ser jag att det faktiskt är troligare att det rör sig om ett tvärsnitt.

Det är dock många frågetecken: Brodelen mot S Mälarstrand har gjorts absurt mycket brantare än vad som skulle behövts (även om den håller sig under den lagliga maxgränsen för ramper, 8,3% så är den brantare än rekommendationen i BFS, 5%). Högsta punkten ligger t o m efter brodelningen enligt sidvyn, och den segelfria höjden är som sagt nästan en meter högre än den stipulerade, den som huvudbron erbjuder om jag förstår det rätt. Märkligt att man gjort så när man bara kunnat göra brohalvorna lika branta.

Hade Klaessoms och Erikssons kritik riktat in sig på den här brodelen så hade den alltså varit fullt adekvat. Nu gjorde den inte det utan det de försöker göra gällande är att huvudbron skulle luta mer än 5%, något som SBK själva dementerar bl a i sin sammanställning av inkomna synpunkter, där man explicit pekar ut Klaessons expertutlåtande som felaktigt.
 0
Jag (13 Maj 2013 12:10):
Lobby lobby lobby ; )
 0
Herbert Tingesten (13 Maj 2013 15:14):
Det var en konstig kommentar. Jag förmodar att du menar att den som inte anammar myterna måste vara mutad på något sätt.
 0
Herbert Tingesten (13 Maj 2013 15:19):
Uppdatering: Det framgår av ritningen på dagens bro att den inte lutar jämnt utan har en puckel över slusskanalen. Norr om den lutar bron hela 7,2%, vilket jag inte visste när artikeln skrevs, annat än fysiskt - för visst är början av den uppförsbacken den klart tuffaste biten när man cyklar.

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​814/​3e39dbe9-​5f66-​11e2-​bb60​-​bc30​5.​.​
 0
Ole Settergren, Nacka-Värmdöbor För Slussen (5 Augusti 2013 17:25):
Jag har läst "myten" Bron som blev brantar och därefter skummat kommentarerna. Om jag förstått Tingesten rätt tillstår hen, numera, att Nya Slussens huvudbro i vissa delar faktiskt lutar mer än motsvarande bro i nuvarande konstruktion. Borde inte texten om "myten" nu ändras, så att inte mytdödandet skapar nya myter? Det är betydligt färre som läser kommentarerna än de som läser texten om "myten".

För mig är inte skillnader i brolutning särskilt viktig, tycker dock att det viktigt att alla som debaterar söker unvika faktafel, och rätta felaktigheter när sådan upptäcks.
 0
Herbert Tingesten (5 Augusti 2013 22:10):
Ole Settergren: Nej, du har inte förstått rätt. Ny information (i form av byggnadsritningar) som har tillkommit efter det att artikeln skrevs visar snarare att skillnaden är ännu mycket större än vi trodde: Gamla bron lutar hela 7,2% på brantaste stället och nya bara strax under 4,6%. Se min blogg eller länken ovan.

Och jag är ingen "hen", lika lite som du. Glädjande att du ändå säger dig försöka undvika faktafel och vilja rätta till felaktigheter, kan vi hoppas på att du nu går ut offentligt och dementerar slutsatserna du presenterade av din grovt felaktiga opinionsundersökning från juni, den som opinionsundersökningsföretagets egen chef tvingades pudla över och som tydligen renderade någon kicken?

http:​/​/​www.​dagensopinion.​se/​novus-​pudlar-​om-​benny-​ande.​.​
 0
Daniel (6 Augusti 2013 08:53):
Jag tror att Herbert dock har missat att om man bygger hela Slussen Plan B i papper, alternativt i tunn plåt så kommer nog många mått att stämma i projektet. Då kan man nog också få ner nivåskillnaderna. Användbarheten blir dock en annan fråga.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 5640 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Reseavdrag
15 April 22:19 av Johannes Westlund

@yimbysthlm på Twitter