Utskrift från www.yimby.se
....

Behovet av små kvarter

 
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...
FÖRUTSÄTTNING NR 2: De flesta kvarteren måste vara korta, vilket innebär att tvärgatorna och gathörnen måste komma tätt.



Kvartersstruktur i Barcelona

I detta kapitel beskriver Jane Jacobs nödvändigheten av korta kvarter för att skapa en levande, urban mångfald. Anledningen är mycket enkel: ju finmaskigare nät av gator, desto jämnare sprids flödet av boende och besökare ut över stadsdelen.

Jacobs ger en mängd exempel på fördelen med ett finmaskigt gatunät och hur det påverkar gatulivet. Hon kritiserar också idén att stora jättekvarter är mer effektiv markanvändning:

Myten att många gator är lika med ”slöseri”, en av den ortodoxa stadsplaneringens sanningar, härstammar naturligtvis från trädgårdsstadens och den strålande stadens teoretiker som inte tyckte att mark skulle användas till gator eftersom de ville använda marken till prärier mellan husen.

Den här myten är extra skadlig eftersom den lägger intellektuella hinder i vägen för att vi ska kunna se en av de enklaste, onödigaste och mest lättkorrigerade orsakerna till mycket av städernas stagnation och problem.


Jacobs betonar att det måste röra sig om riktiga stadsgator, där det finns möjlighet för verksamheter att växa fram. De glesa, modernistiska husipark-områdenas gångbanor och promenadstigar fyller inte samma funktion som gator, även om de erbjuder många olika rörelsevägar.

Det är inte för att än en gång skälla på illa planerade bostadsområden som jag tar upp det här problemet, utan för att visa på att tätt placerade gator och korta kvarter är värdefulla därför att de skapar förutsättningar för ett intrikat nätverk av användare i staden. Det är inget självändamål att ha många gator. Det är ett medel som har ett mål. /.../

Det är precis som med blandningen av primära funktioner: tätt liggande gator kan hjälpa till att generera mångfald enbart genom sitt sätt att fungera. Det som gatorna gör (drar till sig användare av olika slag) och de resultat de kan underlätta (en växande mångfald) är oupplösligt sammanbundna. Relationen är ömsesidig.




Kvartersstruktur i Frölunda, Göteborg


Vikten av ett finmaskigt gatunät är något som under senare år kommit att lyftas fram inom den del av urbanforskningen som kallas space syntax. Space syntax är ett forskningsfält som med olika kvantitativa metoder försöker förstå de processer som skapar (eller förstör) levande, dynamiska stadsmiljöer. Den mest kände företrädaren i Sverige är förmodligen Lars Marcus vid KTH, som även ligger bakom den banbrytande konsultbyrån Spacescape, som arbetar mycket med space syntax.


Illustration ur "Den amerikanska storstadens liv och förfall"

Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner

Gå med i YIMBY Stockholm
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Uppsala, Yimby Göteborg och Yimby Malmö.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Emanuel Alfredsson (3 November 2011 00:39):
Det här är viktigt när man ska planera Masthugget. Ytterst korta kvarter, men fulla av liv.
+2
Martin Ekdahl (3 November 2011 08:44):
Härligt flyfoto över Barcelona. Rätvinklig stadsplan, men ändå trevlig.
 0
Barbro Hartvig (3 November 2011 10:00):
Finns det någon bevaringsplan för de låga gatutäta kvarteren mellan Östra och Västra Hamngatan? En stor del av husen lär ägas av en fastighetsägare som uttryckt att han vill bevara de låga husen, som de är, men vad händer när han är borta? Vore bra om vi kunde slippa nya glastempel där.
 0
Gunnar Einarsson (3 November 2011 10:01):
Jag anser att man i fallet Göteborg bör konvergera mot vad som är typiskt för staden, det vill säga i regel kvarter med en bas på ca 60 meter och en längd på ungefär 100-140 meter, i alla fall för flerbostadshus på 6 våningar eller mer. Landshövdingehus kan klara sig på en betydligt mindre kvartersyta.
Naturligtvis är detta ingen orubblig "regel" som man måste hålla sig till i stadsplaneringen, utan snarare att betrakta som ett slags riktmärke för proportioner med hemkänsla. :) Basen 60 meter ger antagligen ett minimum av solljus på de slutna kvarterens bakgårdar.
+4
zep (3 November 2011 10:14):
Nu kommer ett litet stickspår. Men en viktig poäng som jag tycker de flesta missar, inklusive Jacobs, är att slutna och korta kvarter inte räcker för att skapa stad. KVARTEREN MÅSTE VARA UPPDELADE I FLERA TOMTER!. Mitt skräckexempel är liljeholmskajen. Man hade där ett uttalat mål att bygga stad, man kopierar kvartersstrukturen fån andra sidan bron. Men ändå är det nåt som inte stämmer. De stora byggbolagen vill inte satsa om dom inte får hela kvarter, dvs. ett kvarter=ett hus. Och då kommer arkitektens omöjliga uppgift att "liva upp" ett helt massivt block genom små avbrott och sporadiskt placerade balkonger. Men man lyckas inte lurad. det blir inte stad! Framför allt är detta sätt att sälja ut stadens mark på fullständigt oligopol-artat då det bara är de största bolagen som kan ha råd att projektera sådana stora projekt, på så sätt har de mindre aktörerna svårt att ta sig in på marknaden och de största blir större och större (och mer och mer standardiserade). Tomterna i liljeholmen har högt värde och mindre projekt med högre kvalitet skulle på sikt öka värdet mer på hela området , men så långt vågar man inte tänka. Huvudsaken är att man säljer högt direkt. Planeringsinitiativet måste tillbaks till kommunerna. Mer resurser (och politisk vilja) måste till. detta.
 0
Matthias H. (3 November 2011 11:00):
Vilken helt fantastisk bild på Barcelona. Det är inte ett montage? Liknande Roy Anderssons filmer?

Finns det nåt liknande i världen? Alltså en sån fantastisk kvartersplan?
 0
Sven Ekeberg (3 November 2011 11:09):
@zep: Instämmer helt! De "trivsamma" kvarter som byggs idag känns som enkla kulisser, som bäst.

Bilden på Barcelona är underbar. Små kvarter och huvudsakligen rätvinklig struktur med en och annan boulevard och park. Inte ett punkthus eller postmodern slingerväg så långt ögat når. En Stad!
 0
Johannes Hulter (3 November 2011 11:27):
Zep: Ja, det där är en mycket viktig poäng.

mathias: Nej, jag tror inte det är något montage. Kolla in Barcelona i Google Maps. Det är mächtig...
 0
Patrik Andersson (3 November 2011 11:50):
Mer om Barcelona.

Det skapas en trevlig rumsbildning i varje korsning tack vara de avfasade hörnen på alla kvarteren. Mer sådant tack!

Man skulle kunna tänka sig att ett så regulärt gatumönster skulle bli en monoton upplevelse. Så är inte fallet i Barcelona då variationen i byggnader och verksamheter är tillräckligt stor i gatuplanet.
 0
Niklas S (3 November 2011 12:21):
Kan inte annat än instämma gällande Barcelona: fantastisk bild på en fantastisk stadsplan.

@Patrik Anderssob: Håller med om att avfasade hörn gör underverk för rutnätsstaden (om du menar dom "åttakantiga" rumbsbildningarna i gatukorsningar). Finns fina exempel i våra landshövdingekvarter på detta.
 0
Gunnar Einarsson (3 November 2011 12:29):
Zep, absolut! Vi är mycket på samma bakgård här. Stadsplaner handlar inte bara om att rita upp kvarter och gator. Halva idén är ju att fastställa tomtmark. Ett kvarter som Vega i Olivedal med måtten 60 x 103 meter innehåller exempelvis 10 tomter (idag förvanskat till 9). Det innebär i princip att tio olika byggmästare kunde komma in och "fylla ut" kvarteret efterhand med resultatet 10 unika fastigheter. Och det är givetvis precis så man måste göra för att få varierad bebyggelse. Det finns inget annat sätt.
Oskicket att förvandla ett halvt eller helt rivet kvarter till en enda tomt och ett enda bygglov är ett otyg som har trängt in i stenstaden sedan 70-talet och är bl.a en av anledningarna till att postmodernismen aldrig riktigt dög som urban estetik i och med att den drabbades av nämnda fusk-/enlighetssyndrom. Givetvis kräver dock byggbolagen av anledningar du anför att nu få göra samma sak när jungfruliga områden exploateras och vi händelsevis återigen bygger i kvartersform, men det duger inte om vi vill ha variationsrikedom, mångfald och en verkligt levande stad!

Jag har funderat på någon sorts regelverk här som hindrar byggherrar från besitta mer än en tomt per kvarter, givet att mer eller mindre samtliga kvarter i enlighet med stadsplanen delas in i ett stort antal tomter som i exemplet Kv Vega ovan. Möjligen skulle en viss form av tomtbyten och avyttring vara tillåten så att enskild byggherre efterhand kunde tillskansa sig flera tomter i ett kvarter eller undantagsvis exploatera exempelvis två sammanhängande tomter, men i allmänhet skulle regeln en tomt, en exploatör gälla. På det viset skulle vi inte bara få variation i stadsrummet utan även tvinga fram tät bebyggelse samt möjliggöra för små byggherrar, kanske en före detta hantverkare med framgångsrik firma, att slå sig på att bli byggmästare och fastighetsägare, eftersom vi så att säga har levlat the playing field med de stora elefanterna.

Vad anser ni? Förslag, funderingar?
 0
Patrik Andersson (3 November 2011 12:35):
@Niklas S: Ja det var det jag menade. Underverk var ordet.
 0
Matthias H. (3 November 2011 12:39):
Sven Ekeberg, jag tror inte kvarteren är speciellt små, det är väl bara det att bilden är tagen rätt långt uppifrån?
 0
Gunnar Einarsson (3 November 2011 12:41):
Niklas S: "Finns fina exempel i våra landshövdingekvarter på detta."

Ja, och i stenstaden dessutom. :)
 0
Patrik Andersson (3 November 2011 12:44):
@Niklas S och Gunnar Einarsson: Var då? Några exempel tack.
 0
Johannes Hulter (3 November 2011 12:50):
Matthias: De ser ut att vara ca 100-150m långa. Det är nog en ganska bra längd om man ska få till hyfsad innergård också.
+2
Niklas Öhrström (3 November 2011 13:03):
Håller med Zep delvis. Men jag tror inte på att byggbolag inte skulle bygga om man delade upp kvarteren. Om staden var tydlig med detta som princip och alltid delade upp kvarter i, låt säga, minst 4 tomter så skulle de vara tvungna att anpassa sig. Erbjuder man inte hela kvarter så gör man inte och för sin överlevnads skull skulle det nog inte vara några problem. Men det kräver ju förstås att det är staden och inte byggbolagen som står för den övergripande planeringen.
+1
Olof Antonson (3 November 2011 13:10):
 0
Sven Ekeberg (3 November 2011 13:22):
@Matthias H. Kanske det, men om du jämför mot husens djup och borggårdarna ser du att de inte är jättestora; lagom stora borde jag kanske skrivit. Det är i alla fall så man upplever dem i markplanet som jag minns det. Kommentaren var väl en spark mot vissa gigantiska och trista 60/70-talskvarter.

Annars håller jag med Patrik Andersson mfl om att avfasade hörn är en fantastisk rumsbildare, och även en estetisk höjdare. Jag gillar avrundade hörn också, oavsett om det är funkis, barock eller jugend. Vår nuvarande allenarådande stil, fuskfunkis, skulle vinna enormt på att vara mindre kantig och spretig (mindre av balkonger modell byggnadsställning).

De obligatoriska hörnfönstren är också ett (jäkla) gissel på dagens hus, ett dekonstruktivistiskt färgat arv från den postmoderna epoken vi gick igenom för ett par decennier sedan.
+1
Niklas S (3 November 2011 13:50):
@Patrik Andersson: Det här exemplet är kanske inte lika bra som Olofs. Men iaf: http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​5877.​.​

Inte riktigt åttakantigt men tre avfasade hörn och sen ett torg. Trist bara att ett av hörnen blivit av med sin verksamhetsentré.
 0
Jan Wiklund (3 November 2011 13:54):
Beträffande byggbolag hävdar arkitekternas VD på http:​/​/​www.​dn.​se/​debatt/​stockholmsdebatt/​vara-​politike.​.​ att det är till nackdel för det mesta att det bara är några få monopol som har möjlighet att vara med och bygga. Fler mindre byggbolag skulle vara välgörande menar han. Så han stöder också krav på mindre tomter...

Jag vill minnas att Johan Johansson hävdade 400 m runtom som ett bra mått på ett kvarter. Det innebär t.ex. att de flesta kvarteren på Södermalm är aningen för stora - ca 100 meter tjocka och närmare 200 m långa. Och det stämmer med åtminstone min spontana känsla - de är dubbelt så långa som de borde.
 0
Håkan Cullberg (3 November 2011 13:56):
Mycket bra diskussion här om, att staden (politiken) och stadsplanerarna ska kräva/styra att kvarteren delas upp i olika byggrätter/fastigheter just i syfte att få en varierad arkitektur med olika byggherrar och arkitekter i respektive kvarter.
+4
zep (3 November 2011 14:03):
Jag tror precis som Niklas Öhrström att det går. Vissa kostnader för byggbolagen måste först bort, och det totala byggandet får inte bromsas för mycket. Det behöver då genomföras ett par systemomvandlingar. Kommunen måste börja planera gatusystem långt innan byggbolagen intresserat sig för marken. Hur ska staden växa? Boende informeras, workshops mm. INNAN detaljplanearbete inletts. Kommunen tar här en stor del av planprocessens kostnad med överklaganden osv. Detta är givetvis en merkostnad för kommunen (statliga anslag?) men vinsten kommer på sikt när allt vuxit fram. När byggbolagen är inkopplade är mao. marken styckad och enda principen då är att man inte kan köpa två fastigheter bredvid varandra. Här släpper stadsbyggnadskontoret sin hand. Arkitekturen blir mindre viktig för politiker och tjänstemän att detaljstyra eftersom det kommer vara variation i kvarteret som helhet. Samtidigt har jag en känsla av att det med automatik kommer läggas mer pengar på arkitektur med mindre aktörer och med ett högre tomtvärde som följder.

Andra aspekter måste också lösas. Projekteringen blir svårare att organisera. halvfärdiga kvarter osv. Man kanske måste kanske acceptera att det blir blindväggar här och där under begränsad tid.


Jag är riktigt orolig. kommunen upprepar stadsmässighet och slutna kvarter som ett mantra. Och ser man på planer över till exempel älvsjö centrum så verkar det som man utgår från att slutna kvarter och verksamheter i bottenvåningarna automatiskt skapar stad. Och i alexander sthles och evidences senaste forskning slås det fast att det slutna kvarteret har stor attraktionskraft (med tanke på den stora betalningsviljan, se länk: http:​/​/​www.​spacescape.​se/​20​11/​0​4/​v%C3%A4rdering-​av-​sta.​.​) jag tror att man då bara haft innerstaden som mall eller om man räknat med slutna kvarter i sollentuna och sundbygerg.

Här på Yimby har det också funnits en fixering vi kvartersstad. Man kan bygga punkthus stadsmässigt, man kan till och med bygga en villastad stadsmässig (raka gator, markerade korsningar, utåtvända hus i kontakt med trottoar osv). En stad är en ekonomi. När man kan se att det finns en fight om marken så uppstår urbanitet.
 0
Matthias H. (3 November 2011 14:18):
Sven och Johannes, jag tycker kvarteren i Barcelona ser perfekta ut, det är väl liknande vår egen stenstad antar jag. Och så måste vi ju bygga framöver.
 0
Sven Ekeberg (3 November 2011 14:39):
@Matthias H. Ja.
 0
Johannes Hulter (3 November 2011 15:16):
Zep: Det är ju därför Yimby ständigt lyfter frågan om stadsplan. Det är precis det du beskriver.

Spacescapes undersökning går såvitt jag vet långt utanför innerstaden. Men däremot tar den inte med småhus.
(edit: http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​PM_​Stadskvaliteter.​pdf Inre Storstockholmsregionen + Haninge kommun ingick i studien)

Jag delar inte din oro över att det skulle byggas för mycket kvartersstad. Slutna kvarter och publika bottenvåningar är inte allt, men jag har svårt att se varför det skulle bli bättre utan det. För min del får man kalla ett område med punkthus utan lokaler i botten för "stadsmässigt" om man nu vill det. Jag tycker ändå inte man ska bygga det. För det är effekterna som räknas.

Tänk dig att du behåller Barcelonas gatustruktur, men ersätter varje kvarter med ett punkthus utan lokaler i botten. Huruvida det ändå kan kallas "stadsmässigt" eller inte är för mig ganska ointressant. Socialt, ekonomiskt och ekologiskt är det ändå sämre.
 0
zep (3 November 2011 15:48):
Johannes. absolut, jag håller med, och jag föredrar kvartersstruktur framför strösslade punkthus i en backe. men får jag välja mellan (och detta är högst hypotetiskt) tätt stående punkthus ägda av olika aktörer med entréer mot en trottoar (med eller utan lokaler) å ena sidan, ELLER ett slutet kvarter uppfört av en enda aktör så kommer jag alltid välja det tidigare.

Vad jag menar mer ståhles rapport är att jag vet inte om det är människors betalningsvilja för funktionsblandade slutna kvarter i innerstaden han har mätt, eller slutna kvarter i allmänhet. Jag skulle gissa på det tidigare alternativet, men då måste han också problematisera om det är blandningen man vill betala för och inte, som den slutsats han dragit, just de slutna kvarteren. I övrigt är jag ett stort fan av Ståhle. men jag tycker just ägandet till marken borde diskuteras mycket mer på alla nåvåer. både i termer av demokrati och rättvisa men också i termer av stadskvaliteter.
+1
Sven R (3 November 2011 16:02):
Jag är inte lika förtjust i mantrat om korta kvarter som ni andra. Även planarkitekter pratar ofta om detta och grunden är Jane Jacobs antar jag. Det finns ju andra faktorer som inverkar om dom dynamiska effekterna ska uppstå.

Korta kvarter är vanligt förekommande då man bygger kvartersstad idag. Varför? Jag gissar: Det ger gott om markparkering. Husen kan placeras tätt. Garanterar en viss småskalighet trots att byggarna vill bygga hela kvarter eller t.o.m hela området. Och ett annat tänkbart skäl är ju okritisk läsning av Jane Jacobs.

Till saken hör att de områden vi oftast planerar idag ligger utanför stadskärnan, de har inga förutsättningar att berikas med kommersiella lokaler på samma nivå som centrumkärnorna. Om man kollar på nybyggda stadsdelar som Eriksberg, Sannegårdshamnen eller det kommande Kvillebäcken i Gbg så har de alla korta kvarter. Men dessa gator är oftast helt utan lokaler. Rätt trista gatstumpar tycker jag.

Om man accepterar denna förutsättning, att det bara kommer att gå att få ett begränsat kommersiellt utbud i ett område så kanske man borde tänka annorlunda. Bygg storgårdskvarter där lokalerna främst lokalisers till korsningarna! Det kommer då inte att bli lika många gator med privat bakgårdskaraktär. Gatorna kommer att ha mer trafik, kännas mer levande och stadsmässiga än med korta kvarter.

I dessa stadsdelar kanske det är storgårdskvarter som bäst genererar den där dynamiken som Jacobs talar om. Olika stadsdelar har ju olika förutsättningar.

Ytterligare en faktor i sammanhanget är ju att storgårdskvarter kan rymma gröna vistelseytor som annars skulle ha hamnat utanför kvarteren och då menligt brutit den sammanhängande stadsväven.

Och ytterligare en faktor är att mörka gårdar inte accepteras i idag. Korta kvarter leder i praktiken till att slutna kvarter bryts upp för att släppa in ljus.

Mycket viktigt: kontinuiteten i gatunätet! Emanuel nämnde t.ex planerna för Masthugget ovan. Där har planerarna klämt in nya gator som inte är genomgående. Det är ett misstag, de kommer garanterat att få bakgårdskaraktär ungefär som Lorensbergsgatan (ett kvarter öster om Avenyn). Det är viktigt att nya gator kan kopplas ihop med existerande flöden. Och det är inte så lätt i mellanstaden.

Ps. Jag nämnde det framtida Kvillestaden som exempel på korta kvarter med förmodat livlösa gator. Detta område hade förvisso förutsättningar genom sitt centrala läge att få ett rikt kommersiellt liv. Och där där finns ju även kontinuiteten mot omgivande gator. Felet där är ju bara att planerarna inte insåg denna potential då de ritade in för få bottenplanslokaler. Synd. Ds.
 0
zep (3 November 2011 16:07):
http:​/​/​www.​stockholm.​se/​Fristaende-​webbplatser/​Fackfor.​.​

onödigt jag vet, men jag vill ge en illustration till en abstrakt diskussion. Detta är vad som reproduceras runt om i stockholm, och det är just denna totalplanering som gett oss områden som Dalen och skarpnäck (det finns säkert många som gillar dessa områden men jag tror de är i minoritet vilket lägenhetspriserna indikerar). Jag ser i detta avseende ingen större skillnad från nuvarande planering. Det duger inte enligt mig.
 0
zep (3 November 2011 16:14):
..och självklart ska man försöka få med lokaler i bottenvåningarna i alla projekt där exploateringen är hög. inget snack, här är vi överens, även om det också finns fantastiska urbana townhouse-miljöer (stadsradhus) som visats av yimby ett flertal gånger...
 0
Johannes Hulter (3 November 2011 16:18):
Zep: (edit: det här skrev jag innan dina senaste två kommentarer) Vi har diskuterat det här med slutna kvarter på YimbyGBG:s forum och där var det en som tog upp TelAviv som exempel på en stad med rutnätsgator men nästan bara punkthus. Men de stod å andra sidan väldigt tätt och hade dessutom publika lokaler i botten.

Det är viktigt att man särskiljer vad man pratar om. Man kan vara för småskalig fastighetsindelning av estetiska orsaker (nog så viktigt) men även av mer "funktionella" orsaker (ökad konkurrens, förutsättningar för prisvariation som ger social blandning etc).

För mig är nog funktionsblandning och kontinuitet i stadsrummet viktigare än småskalig fastighetsindelning (men helst ska man ju inte behöva välja). Du verkar prioritera tvärtom?
 0
zep (3 November 2011 16:42):
Kul, när jag googlade på tel aviv så hittade jag just den tråd jag tror du refererar till.

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​4

nog finns det goda exempel. jag ska ta en bild från min gata Rålambsvägen imorgon och lägga upp.
 0
Niklas Öhrström (3 November 2011 16:46):
Även de västra delarna av Råsundavägen är av det slaget. Men där dör stadsmässigheten ut så fort man rör sig bort från huvudstråket, kanske ju pga avsaknaden av sammanhängande kvartersstruktur och gleshet.
 0
Niklas Öhrström (3 November 2011 17:33):
Många delar av Paris har ju riktigt stora kvarter, uppemot 300 meter långa. De gånger jag varit där har jag inte kunnat se att detta skulle hämmat stadslivet. Även i Berlin hittar man rätt stora kvarter.

Är det så att Jacobs resonemang gäller amerikanska förhållanden eller är det så att stadslivet i Paris och Berlin skulle funkat ännu bättre om gatunätet vore mer finmaskigt? Att bara ha huvudstråk vs att låta fler bakgator som knyter an till stråken? Fler bakgator ger större hyresspridning och utrymme för större diversitet kommersiellt och kulturellt.
 0
Ilhan (4 November 2011 03:26):
Men herregud! Det där ser ju för jävla hemskt ut. Låt Göteborg vara som det är! Jag gillar de gamla byggnaderna ;>
 0
Krister (4 November 2011 07:06):
Kvartersstaden med lokaler i bottenvåningen hindras av den hejdlösa etableringen av externa köpcentrum. Det är inte så stor efterfrågan på mindre affärslokaler i gatuplanet eftersom handeln alltmer koncentreras till externa köpcentrum typ Frölunda Torg.
 0
Sven Ekeberg (4 November 2011 09:11):
@Krister: Ja, så är det, tyvärr. Och så länge bensinpriset inte tiodubblas kommer man inte åt problemet.

Frågan är om det finns någon lösning? En nationell norm eller lag mot nyetablering av köplador, mot fria parkeringsytor, eller för obligatoriska blandade funktioner i nybyggen vore förstås ett effektivt (men brutalt) sätt att lösa problemet.

Lagstiftning är dock knappast på modet i den extremliberala tid vi lever (liberal för dominerade aktörer med oligopolställning). Inte heller väcker sådana frågor något nämnvärt intresse i riksdagen, ännu mindre regeringen.

Enda hoppet torde väl vara det långsamma uppvaknande som man börjar se bland kommunalpolitiker och planarkitekter, kring vad stadsmiljö är för något. Hoppet är att det skall leda till lite reell initiativkraft i planprocessen (som förr) och en lite fastare hand mot storbolagens kortsiktiga kvartalstänkande. Byggbolagen och handelsföretagen måste tvingas börja samarbeta. Första steget är dock förstås att kommunerna själva slutar dela upp mark i "handel", "kontor" och "bostäder".

Problemet är att detta går alldeles för långsamt. Allt för mycket central värdefull mark har hunnit bli omvandlad till förortsmiljö i citynära områden, i Uppsala exempelvis, och mer lär det bli innan skutan har vänt. Det är i stort sett irreparabla misstag, för de närmaste 80 åren.
 0
zep (4 November 2011 09:24):
http:​/​/​www.​google.​se/​imgres?​q=​harlem&start=​256&um=​1&hl.​.​://minprovrorsbefruktning.blogg.se/2008/march/&docid=VqPIoCpORTLwfM&imgurl=http:​/​/​minprovrorsbefruktning.​blogg.​se/​images/​20​0​8/​har.​.​

Bilden är tänkt att illustrera friheten i valet som respektive tomtägare har i ett småskaligare ägande. Att lägga sitt hus i liv med det bredvid, att göra en blindvägg, eller att lägga balkonger och fönster mot en gränd. fördelen som jag har försökt illustrera är ju ändå att kvarteret på sikt tillåts förändras. och om priserna på marken stiger så kanske någon vill uppföra ett höghus. inga (fysiska) hinder finns för det i så fall.
 0
Matthias H. (4 November 2011 09:26):
Ilhan, vad menar du?
 0
zep (4 November 2011 09:31):
 0
Daniel (4 November 2011 09:39):
Är inte lika positiv till detta matematiska kvartersräknandet som vissa här är. Barcelona är kanske lite väl planerad.

Personligen tycker jag bättre om mer organiskt vandrande gator med inslag av uppstramade strukturer för att underlätta orienteringen.
Dock måste man ändå bryta det hierarkiska tänkandet när det gäller trafikplanering. Om man återvänder till Hisingen så finns det väldigt bra exempel där på hierarkiskt tänkande.
Gatan Långängen ligger parallellt med Hjalmar Brantingsgatan. Dock är Långängen avspärrad mitt i för att bilarna ska ledas ut på HBG. HBG är dock mer att jämföra med en stadsmotorväg vilket gör att om man av någon anledning tar bilen och handlar på vägen för att sedan åka hem så måste man åka c:a 1 kilometer extra (med 1 kilometers extra buller och utsläpp) för att kanske komma hem om man bor på fel sida avspärrningen. Och avspärrningen är skapad för att skapa bättre boendemiljö (och därmed mer utsläpp). http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​6268.​.​
Har dessa människor på denna gata därmed i praktiken fått mer eller mindre luftföroreningar?
Eller Tritongatan i Gårda i Göteborg http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​3694.​.​ som också är avspärrad mitt i för att skapa en bättre boendemiljö för dom som bor brevid (55+ i bostadsrätter), och istället låta bilarna åka den längre vägen på Gudmundsgatan http:​/​/​www.​hitta.​se/​LargeMap.​aspx?​gatubild&gvX=​640​3694.​.​ och därmed ge dom som bor i dom billiga hyresrätterna sämre luft.
 0
Gunnar Einarsson (4 November 2011 10:00):
Zep, kan tyvärr inte se dina bilder, men varför skulle blindväggar vara ett problem? Som jag ser det utgör de inga estetiska katastrofer eller inskränkningar i stadsmiljön. I själva verket är de en absolut förutsättning för ett tomtuppdelat, organiskt och gradvis kvartersbyggande. De skall inte bara tillåtas, vill vi ha slutna kvarter måste de föreskrivas! Har du inte sett bilderna från sekelskiftet när ett ensamt landshövdingehus står utslängt med sina kala gavlar och avskärmande gårdsmur mitt ute på ett fält i ingenstans? Så ser det ut när ett nyligen stadsplanelagt kvarter börjar exploateras, men det är ju ett övergående tillstånd! Snart kommer grannfastigheten att ges bygglov och då gäller det att mura upp en brandmur mellan husen. Och tills dess kan ju alltid den kala husgaveln vara föremål för muralmålningar eller eventuellt reklam. :)
Vi som var barn på 70- och 80-talet minns dessutom en tid när stan var full av stumma brandmurar med den exponerade sovrumstapeten från den rivna grannfastigheten flagnande i vinden. Det tråkiga med detta var inte den höga fönsterlösa brandmuren som sådan utan att en vettlös kulturvandalism hade lämnat ett ödsligt rivningsfält efter sig mitt i stadsväven. Men det gick an ändå! :)
 0
zep (4 November 2011 10:07):
Gunnar, det är precis min poäng! tack. För att ett kvarter ska kunna vara föränderligt måste man antagligen acceptera blindväggar här och där. Exakt min poäng, kunde inte uttryckt det bättre själv.
 0
zep (4 November 2011 10:14):
Johannes tillåt mig att bryta upp ditt resonemang. funktionsblandning, JA. Och det anser jag man kan uppnå med småskalig fastighetsindelning (med både estetiska, och konkurrensmässiga vinster)

kontinuitet däremot? NJA. inte nödvändigtvis ett självändamål enligt mig.
 0
Gunnar Einarsson (4 November 2011 10:18):
Daniel, det matematiska kvartersräknandet anser jag vara mer eller mindre nödvändigt i en stad som Göteborg där preexisterande gatunät och en omöjlig topografi i vilket fall som helst tvingar in kvarteren i alla möjliga och omöjliga lustiga former. Av det rätlinjiga rutnätsidealet blir då bara kvar ett hån, men det är så det skall vara. En av verkligheten utmanad ordningssträvan är det som skapar en skön och livfull balans; att ge upp för naturen i det läget skapar bara ett kaotiskt overkill.
 0
Jensa (4 November 2011 10:29):
Befinner mig i Barcelona, bara att hålla med om vilken väl fungerande stadsmiljö det är. Bilden är definitivt inget montage. Stan är på nästan alla sätt en direkt motsats till hur Göteborg byggs och de saker som prioriteras i vår planering.

Vad gäller kvarterstorlek är de ganska mycket större än i tex Göteborgs stenstad, nog bortåt dubbelt så stora i allmänhet (så "små" kvarter är en definitionsfråga, storleken i Barcelona är under alla omtändigheter tillräckligt liten för ett mycket aktivt och rörligt stadsliv en ordentlig bit ut från absoluta centrum). Regelbundheten i kvartersmönstret, att det inte hela tiden bryts upp av "urbant skräp", och att gatorna är breda med plats för aktivitet och alla slags trafik ger mycket. De breda raka avenyerna luftar upp så det känns inte på nåt sätt instängt trots den kompakta bebyggelsen, och byggnadernas höjd är anpassad efter gatubredden så det är samtidigt en tydlig rumskänsla.

I äldsta delen av stan finns också det där organiska gyttret av smala gågator och riktigt små kvarter, som många av er på Yimby verkar gilla. Där är det turisternas domän.
 0
Matthias H. (4 November 2011 10:43):
Tack Jensa för på-plats rapport. Har aldrig varit i Barcelona men blir mycket sugen på att åka dit.

Men jag tror det har blivit en liten missuppfattning i tråden angående kvartersstorleken. Jag tror dom flesta i tråden tycker att kvarter a la Vasastan/Linnestan/Majorna med schyssta innergårdar där bl a barnen kan leka är bra. Sen om dom är 100 meter (Göteborg) eller 200 meter (Barcelona) kanske inte är så viktigt. Det viktiga är ju att vi bygger stad med verksamheter i bottenvåningar.
 0
Gunnar Einarsson (4 November 2011 10:48):
Sven Renqvist, det här håller jag absolut inte med om:

"Och ytterligare en faktor är att mörka gårdar inte accepteras i idag. Korta kvarter leder i praktiken till att slutna kvarter bryts upp för att släppa in ljus."

Vilket skulle innebära att Linné, Vasa och Lorensberg skulle vara Göteborgs minst attraktiva stadsdelar då, eftersom de mörka bakgårdarna där är legio?

Kv Djupedalen i Olivedal (med några av Göteborgs vackraste hus) är så extremt smalt på grund av Nordhemsbergets kompromisslösa stigning att tomterna rent av är genomgånde mellan Linné- och Nordhemsgatan och kökstrapporna delvis förbundna med catwalks över gårdarna, något som ger ett tämligen pittoreskt utseende åt de redan unikt vackra byggnaderna från ecklekticismen, men förvisso absolut noll sol mellan husen.
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​ayY7o

Detta var således ett av Göteborgs värst utsatta kvarter för ljusbrist. Folk flydde i massor, desperat sökande sig fram på vägarna söderut, mot Högsbo och Frölunda, där de hoppades få del av det livgivande ljuset, som manade till aktivitet och förjagade varje rogivande skugga, ty svensken dyrkade solen - den oövervinnliga Helios - och ville bländas och svettas outhärdligt i dess obarmhärtiga sken...
 0
Sven R (4 November 2011 14:37):
Gunnar, jag menar vad som är acceptabelt i nyproduktionen. I praktiken.
 0
Gunnar Einarsson (5 November 2011 09:32):
Tack, Sven! Då är jag med. :)

Och det är bl.a precis det som vi skall ändra på. Det är därför vi är här.

En "göteborsk" kvarterslängd på ca 100-200 m med kortsidor på ca 60-70 m tycker jag vidare känns som en perfekt "ballpark" att utgå ifrån när de nya kvarteren i exempelvis Almedal skall planeras. Att i skala knyta an till existerande stenstad utanför Vallgraven tror jag är betydelsefullt för känslan av kontinuitet och därmed av en fortsatt expanderande stadsmässighet.

Eftersom det varit en del diskussion om vad som egentligen är "för långa" kvarter i tråden, så kan det ju vara intressant att se vad Jacobs personligen har att säga. De exempel på för långa kvarter som hon anför från West Side Manhattan runt 87th St uppges vara omkring 240 meter. Vi har mycket få stadskvarter av den längden i Göteborg. Ett exempel utgörs dock av kvarteret mellan Aschebergs- och Molinsgatan (244 m). Personligen ser jag dock inte att detta kvarter medför några negativa konsekvenser för stadslivet längs Aschebergsgatan (tvärtom!), men så är det ju också ett enstaka fall. Långa rader av dessa långa kvarter hade kanske varit en annan sak och lett till att boende på Aschebergsgatan nästan aldrig besökte parallellgatan två kvarter bort etc.

Å andra sidan jämför Jacobs också med kvarterslängderna på det mycket livligare East Side och det är någonstans här som vi närmar oss ett idealkvarter i Jane Jacobs anda. Det visar sig att nämnda East Side-kvarter är omkring 100-126 meter i längd och eftersom typiska New York-kvarter har en kortsida på ca 60 meter så har vi genom dessa "idealmått" plötsligt upprepat standardmåtten för ett typiskt Göteborgskvarter i stenstaden!

I rest my case. :)
 0
Jens (6 November 2011 15:24):
FYI - i Barcelona utgår planerarna från kvartersstorlekar om 100x100m, alltså ganska små kvarter även med Jacobs-mått mätt.
 0
Martin K (7 November 2011 03:02):
Det finns väll knappt kvarter i Stockholm (Sverige?) som är större än 150x150 meter? En snabb titt på en karta gav bara Garnisonen och Rådhuset. Bilden på Barcelona verkar vara 120x120 meter eller så vilket är betydligt mer än vad man hittar i Stockholm i genomsnitt.

Modernistiska förorter i Stockholm har också ganska små "kvarter".

Jag tror zep:s poäng om att tillåta mer variation i ett kvarter är mycket viktigare.
 0
Jan Wiklund (7 November 2011 11:26):
Martin: det finns å andra sidan en massa kvarter på ca 100x200 m, och de känns lite för långa.

Man skulle i och för sig kunna lösa det som det mycket långa kvarteret mellan Skaraborgsgatan och Repslagargatan - en passage på mitten.
 0
Gluff (8 November 2011 16:08):
I bl.a. norra Manila finns många exempel på rutnätsområden - sök t.ex. på PNR Laong-Laan på Google earth.

Det kan konstateras att relativt långsmala rektanglar dominerar.

Exakt på vilket sätt rektanglars form/"långsmalhet" påverkar rörelsemönstren vet jag inte men en gissning kunde vara att folk väljer mer välfrekventerade gator före de mer ödsliga och att gator med många tvärgator/längdenhet (dvs de som vetter mot kvartersrektanglars kortsidor; jämför avenyerna i NY) allt annat lika (som vägbredd) får mer gång- och motortrafik pga bl.a. större tillgänglighet
+ att det är relativt svårare att parkera där än längs gator med glesare avstånd mellan tvärgatorna pga minsta tillåtna p-avstånd från gathörn. Ju fler hörn/kvadratkilometer desto mindre gatuparkering således men å andra sidan ökar ju gatuytan med ett finmaskigare gatunät.

Denna diskussion torde ha beröringspunkter med den sk p-normen men det är möjligt att det är en mer eller mindre akademisk fråga i ett land som Sverige där parkering i gaturummet är väldigt reglerat och därför kan tänkas ha större betydelse för p-frågorna än kvartersstorlekarna. Små kvartersstorlekar minskar ju också risken med stora p-ytor inne i kvarteren.
 0
Gluff (8 November 2011 16:10):
Rättelse: risk FÖR att stora p-ytor skapas inne i kvarteren.
 0
Daniel (8 November 2011 16:26):
I framtiden kanske man åker till Sadr City och ser hur deras projekt har löpt när det väl är fred i Irak.

Allt är väldigt fyrkantigt och det är säkerligen ganska livliga stadsdelar men det ser lite ut som en containerhamn.
 0
Olof Antonson (9 November 2011 18:42):
Nordstan i Göteborg är väl egentligen att betrakta som ett gigantiskt kvarter?
 0
Johannes Hulter (9 November 2011 20:02):
Olof: Vet inte om din kommentar egentligen skulle till andra tråden? Men det intressanta med Nordstan är väl att det faktiskt är byggt som flera olika kvarter (om än med gemensamt tak och gemensam källare)? Gatorna i Nordstan är dessutom "riktiga" gator rent juridiskt, så det är fritt fram att demonstrera etc. Det är nog inte många som känner till dock...
 0
Gunnar Einarsson (9 November 2011 20:44):
Kvarteret Hejderidaren längs Vegagatan är 286 meter långt så visst finns det långa kvarter. I detta fall skulle jag även säga att det påverkar stadslivet negativt.

Jens, det verkar på flygfotot som att kvarteren i Barcelona är ganska kvadratiska. Samma mönster i utpräglad grad hittar man i så fall även i Buenos Aires. Kanske något spanskt över det där?
Kvarteren i Göteborg och New York tenderar däremot att vara avlånga rektanglar. Vet inte exakt varför, men jag gillar det senare bättre på något vis.
 0
Jon Holstein (10 November 2011 02:06):
@Gunnar
Jag har ingen egentlig aning... och vet inte hur jag själv skulle föredra.
Men jag tror att man menar på att med korta kvadratiska kvarter, så får man inte samma huvudgatetänk. Alltså att alla sidor på kvarteret har potentiellt lika goda förutsättningar för butiker.
 0
Jon Holstein (10 November 2011 02:17):
Jag vet inte om jag köper det här riktigt.
I Sverige har vi inte samma kultur, det här med små familjeägda butiker har inte fungerat så bra här på väldigt länge.

Sen så bygger planeringen på bilgator.
Är det inte så att vi vill få minskad biltrafik.
Vissa här är kritiska mot gallerior, för deras miljöpåverkan, men förespråkar ändå en kvartetsstad som är uppbygd för att det ska vara bilorienterat. Om inte allt finns i exakta kopior i varje kvarter så kommer folk ta bilen för att ta sig till dom butiker man vill besöka.

För gångtrafikanter så blir det många övergångsställen.
Man får även många korsningar för cyklister, vilket minskar attraktionen för det.


Jag tror att man får stryka allt vi sett idag och tänka om från början. Med kollektivtrafik, gångtrafik, cykeltrafik, eldrivna personfordon i fokus (permobiler, el-sparkcyklar, segways, trehjulade segway liknande fordon), och skateboards, rullskridskor, med mera i fokus.

Jag tror inte man kan få folk att komma från bekvämligheten med att åka till ett ställe för att handla.
Men man kanske kan bygga flera mindre gallerior centralt, med god kollektivtrafik och dålig eller obefintlig bilåtkomst.

Man måste också göra det billigare och enklare för småbutiker att hålla till i gallerior.
Idag är hyrorna allt för höga. Lokalerna för få. Omsättningshyror som finns idag är ju endast pålägg på redan dyra lokaler, inte ett sätt att göra det billigt nog för småbutiker.

Visst skulle det vara trevligt om det fanns kvartersbutiker överallt som fungerade.
Men det gör dom inte speciellt bra. Och i många fall är det ändå kedjor som har kvarterslokalerna, vilket inte skapar någon direkt mångfald.
 0
Johannes Hulter (10 November 2011 08:29):
Jon: Intressant teori. Men jag tror inte det stämmer. Vet inte om du inser det, men det du föreslår är nästan exakt det vi prövat i svenska städer nu under 80 år (minus segway...). Renodlade bostadsområden med ett litet "torg" mitt i (mindre livsaffär, pizzeria med rättigheter, blomsteraffär och bibliotek). Det var ett intressant experiment som inte fungerade. Nu är det dags att bygga stad.
 0
Olof Antonson (10 November 2011 11:12):
@Johannes: Jag valde medvetet att skriva om Nordstan i denna tråden (men har för mig att jag gjorde det i en annan också ...), just för att den har en struktur av superblock som går på tvärs mot "behovet av små kvarter". Vissa tider på dygnet fungerar Nordstan som om det vore flera olika kvarter (som innan rivningarna och byggandet av jättegallerian), men vid andra dags blir det som ett jättelikt kvarter man helst går runt. Det får effekter på stadslivet. Frågan är hur vi skall hantera denna behemot i framtiden? Jag upplever att den ligger och dämmer upp (absorberar?) flöden, särskilt i relation till centrala ytor i staden som är tänkta att exploateras, tex Gullbergsvass.
 0
Johannes Hulter (10 November 2011 11:57):
Olof: Yep, det instämmer jag i. Men frågan är egentligen varför Nordstaden täpper till så? Skillnaderna mot de andra gågatorna i centrum är ju egentligen inte så stor. Det som skiljer är taket och gatubeläggningen. Om man tog bort dörrarna på tvärgatorna, gjorde taket öppningsbart (för tider när det inte är smockfullt med folk) och la "vanlig" gatubeläggning skulle det nog bli bättre.
 0
Olof Antonson (10 November 2011 12:08):
Ja, det är något vi behöver hantera med tanke på ambitionerna med Centrala Älvstaden. Förhoppningsvis går det att bygga till parkeringsgaraget så att den delen upplevs mer som en framsida som möter den nya bebyggelsen. Som det är nu vänder Nordstan älven ryggen, fjärmar sig från den, och allt som ligger bortanför blir per automatik ett sorts bakvatten.

Planerna är väl dock snarare så att Nordstan skall växa ännu mer, och det finns ju plats åt Nils Ericssonsterminalen/Centralen ...
 0
Gunnar Einarsson (10 November 2011 18:30):
Olof, vilken cool idé! Man kanske skulle kunna hänga på en huslänga med "blind rygg" mot parkeringshuset längs Kanaltorgsgatan. :)
Det stora problemet norr om Nordstan uppfattar jag dock först och främst som Götatunnelns ohemula nedfart. Får vi dock bara bort Göta Älvbron med ramper och alltihop flyttat till Stadstjänaregatan så borde det dock gå att få bebyggelse på åtminstone ett kvarters djup mellan Nordstan och Tunnelnedfarten/Lilla Bommen.

Nordstan växa åt Nils Ericssonshållet? Det går inte det för där börjar Gullbergsvass blivande kvartersbebyggelse och kanske till och med en högbaneförbindelse från Centralen. ;)
När ni nu ändå skall företa en stadsvandring i Gullbergsvass, har ni då förresten lust att kolla då om det går att skapa bra sätt att "komma ut" ur stadsdelen på andra sidan, exempelvis genom gatubroar över Kungsbackaleden söder om Gullbergsmotet?
 0
Olof Antonson (10 November 2011 18:44):
Häng med, Gunnar!
 0
Patrik Andersson (11 November 2011 00:03):
@ Johannes (och Olof)

Ja, åtminstone dörrarna/portarna på tvärgatorna måste helt bort. Jag tror det skulle räcka med den åtgärden. Huvudanledningen till Nordstans stora barriäreffekt är avsaknaden av siktlinjer genom portarna/dörrarna och därmed avsaknad av förutsägbarhet. De glasade portarna visar inget av innehållet innanför porten. Man ser inget som lockar ögat. Man ser inte om det är säkert att gå in. Portarna i Köpmansgatan ligger dessutom halvvägs in i kvarteret och skapar visuellt två (otrygga?) återvändsgränder. Hur har de tänkt?

Om portarna hade varit helt borta hade man från Östra Hamngatan sett en skymt av Centralstationen längs Köpmansgatan. Man hade redan från Östra Hamngatan kunnat avgöra vad som pågår vid korsningen till Götgatan.

Frågan är om inte Nordstan genom sina portar tappar en hel del flöde av genomgående trafik och där med en hel del potentiella kunder.
 0
Gunnar Einarsson (11 November 2011 15:41):
Olof, ja varför inte? Skulle vara roligt och intressant. Har jag tid så dyker jag upp. :)
 0
Jesper (14 November 2011 18:20):
L'Eixample i Barcelona som ni visar på bilden är ju den tråkiga och söndertrafikerade delen av staden. Raval, Barri Gòtic och El Born är något helt annat.
 0
Martin Ekdahl (15 November 2011 09:06):
Jesper:

Jag har ännu inte hunnit besöka Barcelona. Men av vad jag sett och hört om staden lockar den mig allt mer.
 0
Eric Thärnström (24 November 2011 20:25):
I Uppsala har vi projektet Östra Salabacke där kommunen försöker dela upp kvarteren i mindre tomter och få in flera aktörer i samma detaljplaner. En ändring i PBL har gjort det möjligt att ha flera huvudmän för en och samma detaljplan, vilket öppnar upp för de visioner som tas upp ovan.
http:​/​/​uppsala.​yimby.​se/​20​10​/​11/​en-​verklig-​blandstadss.​.​

Det man kan hoppas på vad gäller förtätning och funktionsblandning är att man kan hitta de små luckorna i stadsrummen och förädla dem. I Uppsala har vi flera exempel på projekt i storleksordningen 20-40 bostäder som effektivt fyller ut stadsrummen och bidrar med 2010-talets arkitektur i befintliga områden samt med nya verksamheter. Det är svårt att reglera fram varierad arkitektur (det blir ofta väldigt konstlat, alternativt väldigt dyrt) så för att upprätthålla en blandning av arkitekturen (som trots allt utvecklas med tiden) måste nya byggnader tillföras i befintliga områden. Det är också enda sättet att släppa fram nya byggherrar och byggföretag.

En annan fördel med mindre projekt är att de har mindre kontaktytor mot de upprörda delarna av befolkningen. Det är lättare att tillmötesgå grannarna i ett projekt på 30 bostäder än vad det är i ett projekt på 200 bostäder. Det sätter också mindre spår ("sår"?) i stadsrummet som gör det lättare för allmänheten att smälta nytillskotten.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 6221 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter