Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Värtan (Ladugårdsgärdet 1:9 mm)

 
YIMBY har lämnat in ett yttrande om planerna för utveckling av Värtanområdet


Planen för Värtan.

Yimby ser mycket positivt på att utveckla detta mycket centralt belägna område till en ny del av Stockholms innerstad. Det är hög tid att utveckla och införliva de ännu ej fullt utvecklade närområdena till Stockholms innerstad för att skapa en integrerad och hållbar storstad.

Allmänt

I planförslaget tas den snabba urbaniseringen och klimatproblematiken upp som en viktig anledning till att utveckla Värtan-området till en ny stadsdel. I detta kan vi bara helt och fullt instämma. Genom att förtäta och bygga i anslutning till existerande eller ny kollektivtrafik kan vi skapa en effektivare och bättre stad där fler människor kan ta sig fram snabbare, enklare och med påtagligt mindre miljöpåverkan.

Mot bakgrund av detta, och med de visioner som tidigare har presenterats för det aktuella området, måste den för detta exceptionellt centrala läge mycket låga exploateringsgraden ses som högst anmärkningsvärd. De tidigare visionerna om en riktig storstadsmiljö verkar helt ha gått förlorade för att ersättas av en mycket modest exploateringsgrad som knappt kan matcha den som byggdes i Stockholm på 1800-talet, en tid då sådant som hissar och toalett inomhus fortfarande var mycket ovanligt.

Arkitektur och stadsbild

Förslaget kan i sin egenskap av utvecklingsprogram för ett relativt stort stadsutvecklingsområde jämföras med Norra Station/Hagastaden. Tyvärr kan vi - även om någon slutlig arkitektonisk gestaltning ännu inte är bestämd - se samma problematik med en nästan helt enhetlig takhöjd som de tidiga planförslagen för Hagastaden också var drabbad av. Det ser kort och gott ut som att någon har dragit en vinkelslip över hela förslaget. Därtill kan vi tyvärr inte se några ambitioner om att låta olika arkitektoniska stilar få komma till tals inom samma kvarter, tvärtom säger plandokumenten uttryckligen att "varje kvarter kan betraktas som ett hus". Det är en utomordentligt olycklig formulering som vi starkt vänder oss mot.

En varierad arkitektur och fysisk utformning är helt avgörande för att skapa en intressant, trivsam och välfungerande miljö. Ett sätt att skapa en sådan variation är att dela upp kvarteren i mindre markanvisningar. På så sätt skulle fler byggherrar, både större och mindre, få samsas om att bygga olika delar av varje kvarter. I de fall där flera olika byggherrar inte är möjligt måste det ställas krav på att byggnaden delas upp i flera visuellt åtskilda sektioner så att intrycket av flera byggnader ges. Exempel på sådana lösningar finns exempelvis vid de nybyggda bostadshusen längsmed Torsgatan i Stockholm. Vi kan inte nog understryka vikten av detta för att skapa en intressant, attraktiv och välfungerande stadsmiljö.


Tidigt förslag till Norra Stationsområdet/Hagastaden. Notera den fullständiga avsaknaden av variation i både arkitektoniskt uttryck och hushöjder.


Det aktuella förslaget, förstärkt med linjer för att påvisa problemet.

En helt rak och obruten taklinje skapar en konstlad och märklig stadsbild där uttrycket att allt är byggt samtidigt kraftigt förstärks. Det har därmed en starkt negativ effekt på stadsdelens möjligheter att upplevas som genuin, levande och attraktiv. I fallet med Hagastaden är detta en synpunkt som tagits tillvara på, vilket har lett till en mer varierad byggnadshöjd.

Buller är en problematik som planprogrammet många gånger återkommer till. Man nämner att den täta staden i sig agerar bulleravskärmande. Ju högre bebyggelsen är desto mer effektivt skärmas bullret av. Med detta i åtanke vill Yimby påminna om fördelarna med att bygga helt slutna kvarter och låta dem få ordentlig höjd. Även små öppningar i kvarteren kan innebära att det som skulle kunna bli en tyst sida inte uppfyller kraven för bostadsbyggande.

Den felaktiga analysen att det är svårt att få in bostäder i planförslaget beror i hög grad på en märklig vägran att bygga helt slutna kvarter. En vägran det är hög tid att göra upp med. Ett annat sätt att komma tillrätta med bullerproblematiken är att placera bostäderna längre ifrån bullerkällan, dvs genom att bygga dem högre upp. Möjligheten att få in många bostäder genom att bygga högt är tyvärr något som inte alls utnyttjas i denna plan.

Ett annat starkt skäl att hålla fast vid den ursprungliga avsikten att bygga på höjden är områdets läge söder om en stor vattenyta. Liksom vid Liljeholmskajen erbjuder detta en möjlighet att minimera den negativa effekt som en del kan uppleva att skuggor kan ha på gatulivet. Förläggs fler lägenheter till höghus intill kajen blir nettotillskottet av skugga noll vid de flesta tider på dagen. Det är inte fallet om lägenheterna istället byggs som lägre hus på andra ställen i regionen.

En uttalad ambition är att stadsdelen ska tjäna som en representativ port till Stockholm för resenärer som anländer med färjorna. Det är lovvärt och anknyter till Skeppsbroraden, som fyllt samma funktion sedan 1600-talet.


Skeppsbroraden var stadens högsta och mest påkostade hus när de uppfördes.

Utifrån den ambitionen är det viktigt att beakta två faktorer som skiljer sig från 1600-talet. Dels befinner sig den typiske resenären 25-30 meter högre upp och möter byggnaderna i höjd med 7:e eller 8:e våningen. Dels är Värtahamnsområdet fyllt av infrastruktur som förrycker skalan (silos, skorstenar) och förvandlar även ganska stora byggnader till leksakshus. Därför fylls den här funktionen bättre med en större skala än den föreslagna.

Yimby menar också att det finns en överhängande risk att den föreslagna stadsfronten genom sin enhetlighet och sin jämna och låga siluett, så fjärran från Skeppsbroradens stolta torn och mångfald av stilar, inte alls ger intryck av en "spännande, dynamisk och attraktiv stadsdel" utan bara signalerar totalplanerad likformighet och frånvaro av framtidstro och visioner. Att det första som möter den som anländer till Stockholm sjövägen är åsynen av en liten stad med låga hus vars gräsklädda tak man kan titta ner på från fartygsdäck är också en sak som måhända kan förmedla en oönskad bild av Stockholms utvecklingsnivå. Så hade man definitivt inte utformat "stadens skyltfönster" på 1600- talet.

Fondbyggnad

Mer än ett halvdussin siktlinjer sammanfaller i skärningen mellan Södra Hamnvägen och Tegeluddsvägen vilket gör platsen till ett utmärkt läge för en arkitektoniskt intressant fondbyggnad. Tyvärr ser platsen ut att förslösas på en låg låda i det liggande planförslaget om man ska tro volymstudien. Här bör ges plats för något mer intressant. Skissen nedan illustrerar siktlinjer och plats för fondbyggnaden. Den röda cirkeln indikerar ett annat bra fondbyggnadsläge som dock ligger utanför det nu aktuella planområdet.


En utmärkt plats för en fondbyggnad.

Bostäder och blandning av funktioner

Av de över 10 000 bostäder som planeras i Norra Djurgårdsstaden kommer endast 1000 att förläggas till det aktuella planområdet. Därmed kommer Norra Djurgården att bli funktionsuppdelad - något som både RUFS och översiktsplan vänder sig emot. Hjorthagen/Husarviken blir en utpräglad sovstadsdel medan det aktuella planområdet blir ett utpräglat kontorsområde.

Funktionsblandning är en avgörande faktor för att en stadsdel ska kunna vara befolkad och trygg under större delen av dygnet och har också en mycket stor inverkan på den typ av service- och kulturutbud som kan erbjudas.


Att bygga ett kontorsområde som bara ger underlag för en och annan trist lunchrestaurang kan väl inte vara målsättningen med stadens visioner om ett Stockholm i världsklass? För att citera Jane Jacobs:

Stadsdelen, och så många som möjligt av dess beståndsdelar, måste fylla mer än en primär funktion; helst mer än två. Dessa funktioner måste medföra närvaron av människor som rör sig utomhus på olika tider och av olika skäl, men som kan använda många faciliteter gemensamt.


Kort sagt så behöver specialiserade tjänster och kultur flera olika flöden av människor för att blomstra.

Yimby menar att det som nämns i översiktsplanen angående blandning av funktioner ska tas på allvar och förverkligas. För att intentionerna i översiktsplanen ska infrias föreslår Yimby att antalet lägenheter inom det aktuella planområdet påtagligt ökas utan att ge avkall på mängden arbetsplatsyta.

Med tanke på att den angivna exploateringsgraden är förhållandevis låg kan man i stor utsträckning tillföra bostäder med nya våningar ovanpå inplanerade kontorshus. Om bostäderna eller kontoren hamnar högt upp eller länge ner är mindre viktigt, men de första två planen bör inte upptas av bostäder. Bottenplanet bör innehålla verksamheter av publik karaktär och första planet upptas av kontorsyta. På så sätt minskas risken att boende störs av verksamheter som pågår i det publika bottenplanet som t.ex. restauranger, klubbar eller annan verksamhet som är öppen på kvällstid genom att kontorsplanet finns mellan bottenplan och bostäder. Att man arbetar med höjdmässig variation kan dessutom bidra till att stadsdelen berikas med en mer intressant och varierad skyline. Det bör vara en målsättning att blanda funktioner inom samma byggnad, speciellt när det handlar om högre bebyggelse.

Buller

Bullerproblematiken har kontraintuitivt använts som argument mot högre bebyggelse. Resonemanget går ut på att bostäder inte kan erhålla någon tyst sida eftersom bullret från hamnverksamheten kommer från två håll. Yimby menar att detta inte i sig är ett argument mot högre bebyggelse, men eventuellt en anledning till fundera på hur högre bebyggelse med bostäder ändå kan uppföras.

Enligt uppgift från Klas Groth på SBK orsakas mycket av bullret av förtöjda fartyg som saknar elkoppling och han hänvisar till frånvaron av en internationell standard för sådana. Det är en miljöfråga som borde ges högsta prioritet eftersom ett sådant regelverk skulle eliminera såväl det statiska lågfrekventa bullret från motorerna som stora mängder orenade utsläpp från skorstenarna, något som annars starkt motverkar projektets höga miljöambitioner. Att låta en olägenhet som kan regleras bort med ett pennstreck styra utformningen av en hel stadsdel förefaller korttänkt.

Buller från hamntrafiken kan givetvis inte elimineras helt vid källan, men de högre frekvenser det rör sig om här sprids inte lika långt och är lättare att skärma av med beprövad teknik. Det enklaste är att bygga högre kontorshus närmast pirerna som tjänar som skärmar för det inre av området. Den möjligheten pekar man uttryckligen på i planen men begränsar sig märkligt nog till ett enda höghus.

Ett annat förslag som möjliggör högre bebyggelse med bostäder inom området är att förse husen med dubbelfasader, en teknik som kan minska bullernivån med upp till 30 dB beroende på riktning till bullerkällan. Ett tredje är att utforma huskropparna så att de själva innesluter en "tyst sida", t ex genom att låta de nedre våningarna av kvarteren bestå av publika lokaler och kontor. Dessa sockelvåningar kan vara massiva utan innergård med plats för hissar, teknisk utrustning, lager, garage och annat i mitten. Ovanpå dessa bygger man 5-20 våningar bostäder i form av slutet kvarter. Således blir innergårdens golv gemensam med den övre kontorsvåningens tak.

För att undvika det potentiella problemet att dessa innergårdar kan komma att bli för mörka kan man skapa en öppning mot söder, som täcks med fasadglas för att hindra bullerpropagering. Eventuellt skulle man kunna tänka sig svängda höghus utan innergård vars konkava sida vänder sig bort från hamnen. "Innergårdar" i form av överglasade vinterträdgårdar på taken bör också övervägas.

Ytterligare en möjlighet är att bygga vanliga slutna kvarter med bostäder från våning två/tre och uppåt, där kontor förläggs till högre bebyggelse inom kvarteren (på samma sätt som t.ex. Kungstornen är integrerade i kvarter). Oavsett hur man bygger bör kontorsytorna utformas så att de kan få en ändrad användning om bullersituationen förändras.


Orange = blandade publika funktioner, Mörkrött = bostäder, Rosa = arbetsplatser Grönt = Grönyta såsom park, gård, terrassodling eller dyl.



Stockholm har en extrem bostadsbrist. Samtidigt ökar Storstockholms befolkning med uppemot 40 000 invånare per år, vilket är en betydligt snabbare ökning än vad befolkningsprognoser tidigare talat om. Detta är något som denna plan måste förhålla sig till. Alternativet till att bygga tätt, centralt och kollektivtrafikburet är att bygga glest, perifert och bilburet. Vi har inte råd att slösa bort så här attraktiv och central mark på den lågt exploaterade kontorsmiljö som planen nu föreskriver.

Infrastruktur och urbana samband

Det är mycket positivt att man redan från början planerar att försörja området med spårburen kollektivtrafik. Enligt den idéstudie SL utarbetat för förlängning av blå tunnelbanelinje till Nacka har man pekat på möjligheten att förlänga tvärbanan förbi Värtastaden. Yimby menar att detta är något denna plan måste ta hänsyn till. Man kan inte utgå från att Tvärbanan kommer kunna dela spår med spårväg city då det handlar om två, var för sig, tätt trafikerade linjer.

I området Valparaiso planerar man att höja upp marknivån för att kunna få plats med Värtabanans spår under denna överdäckning. Yimby menar att detta bör utnyttjas för att reservera plats för tvärbanans spår och stationer parallellt med Värtabanans.

Även i planområdets södra delar bör man ta hänsyn till till en framtida tvärbana och eventuellt redan nu förbereda för tunneldragning och ge plats för en station innan gatan anläggs, alternativt ge plats för en högbanesträckning. Att redan nu göra detta som försvarsarbete gör att man i framtiden slipper stänga av gator och torg när frågan aktualiseras. Väntar man med dessa åtgärder tills området är färdigbyggt kommer det bli mycket dyrare och skapar stora problem med framkomlighet under byggtiden.

Norra Djurgårdsstaden är utsedd till ett av Stockholms stadsutvecklingsområden. En avgörande faktor för att området ska upplevas och fungera som en del av staden är att det finns stråk som korsar stadsdelen och som sömlöst binder ihop stadsdelen med omgivande stadsdelar. Tyvärr försvåras det avsevärt genom att Gärdet är bebyggt som hus-i-park med icke fullständig kvartersstruktur och därmed ligger som en antiurban barriär mellan det aktuella planområdet och den befintliga kvartersstaden. Detta motverkar ambitionen att integrera Värtastaden med resten av staden. Värtastaden kommer i huvudsak ha endast två kopplingar med den befintliga kvartersstaden. Den ena är Lindarängsvägen och den andra är Lidingövägen.

Det är oerhört viktigt att båda dessa kopplingars urbanitet/stadsmässighet inte bara värnas, utan förstärks. Stadsdelens exploateringsgrad får därmed inte trappas ned bara för att man närmar sig nationalstadsparken. Vi bör dra oss till minnes att lagen om nationalstadsparken bara berör själva parken. Den säger inget om området som omger parken. Yimby menar att parkens status som stadspark bör förstärkas genom att låta en tät och urban stad få möta den istället för att, som tidigare varit brukligt, omge den med artificiellt utglesad bebyggelse med hus som blir mindre i skala ju närmare parken de står.

I norr utgör Hjorthagsmotet ett potentiellt problem. Det ligger precis i skärningen där två framtida stråk kommer kunna mötas (Lidingövägen och den mellan Värtastaden och Hjorthagen). Även om denna del ligger utanför själva planområdet bör det påpekas att det finns en rad alternativ för att förstärka de urbana kopplingarna, vilket givetvis berör planområdet. Ett är att däcka över delar av motet och låta trafikytorna ta så lite plats som möjligt. Ett annat är att tillföra så många kvarter att trafikytorna inte upplevs som dominerande. Ett tredje alternativ är att förstärka Lidingövägens status som stadsgata. Detta kan ske genom att bygga kvarter intill. Exempelvis skulle slänten nedanför studentbostäderna (Jerum) kunna förses med lamellhus med publika lokaler i bottenvåningarna. Detsamma kan göras vid bergsskärningen söder om korsningen med Erik Dahlbergsgatan.

Ett ytterligare sätt att förstärka områdets urbanitet är att anlägga en tunnelbanestation på själva tunnelbaneviadukten när de omgivande områdena förtätats tillräckligt. Den stationen skulle ligga runt 0,8 kilometer från Ropstens tunnelbanestation och runt 0,6 kilometer från Gärdets tunnelbanestation. Den dagen Värtabanan öppnas för persontrafik, alternativt att tvärbanan dras denna väg, kommer detta område fungera som en viktig bytesstation.

Yimby ser en stor orealiserad potential för persontrafik på Värtabanan, som knyter ihop många stora stadsutvecklingsområden med varandra och med Centralen. En framtida utbyggnad till dubbelspår längs hela sträckan bör inte förhindras, något man tagit fasta på i Albanoprojektet där utrymme för ett andra spår reserverats under överdäckningen. En framtida "V-bana" bör givetvis fortsätta till Loudden.

Miljö

Att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel är något som Yimby ser mycket positivt på. Helhetssynen på regionen får dock inte glömmas bort. En miljöstadsdel värd namnet bör inte bidra till att öka miljöproblem på andra platser i regionen, vilket är just vad som sker om möjligheterna till tät innerstadsnära bebyggelse inte tas till vara. Varje lägenhet som byggs i periferin medför ett ökat bilberoende och därmed högre utsläpp och krav på ständigt högre kapacitet på regionens vägnät. Varje lågt hus kräver lika mycket gator, ledningar, gatubelysning och gatuunderhåll som ett högre hus. En grundprincip måste vara att ingen stadsdel kan ses som isolerad från sin omgivning, i synnerhet inte när det gäller miljön.

Den klimatneutralitet som eftersträvas bör således gälla på regionnivå. Det innebär inte att miljösatsningar inom stadsdelen blir mindre angelägna. Koldioxidabsorberande betong, gröna tak och liknande har en viktig funktion att fylla även om effekterna inte kan räknas hem enbart inom planområdets gränser. På samma sätt bör projektet få tillgodoräkna sig positiva miljöeffekter som blir följden av att satsningar förläggs inom området som skulle innebära en miljöbelastning om de istället förlades långt utanför området.

YIMBY:s yttrande som PDF.
Planhandingarna hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

DN1, DN2, Madeleine Sjöstedt, Erik Slottner
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+4
Jan Wiklund (28 Mars 2012 08:13):
Det håller kanske på att ske en föryngring i Skönhetsrådet?

Dock: för stadens täthet är det viktigare hur stor del av marken som bebyggs än hur höga husen är. Man får inte stirra sig blind på den ena av dessa faktorer. Höga "hus i park" är ingen betjänt av. Båda faktorerna måste betonas.
+2
Daniel (28 Mars 2012 09:16):
Buller från båtar pga att det inte finns standard för elanslutning är faktiskt rent ut sagt skitsnack, eller ett uttalande från någon som inte brytt sig alternativt dragit en lögn för att spara pengar:
http:​/​/​wpci.​iaphworldports.​org/​
+2
Daniel (28 Mars 2012 09:28):
Vill faktiskt nyansera mig lite, och säga att det finns ett arbete för att ansluta båtar till eldrift i världen och man har kommit väldigt långt i detta arbete. Egentligen så är det ett politiskt beslut för dom politiker som styr Stockholms Hamnar att vilja ansluta båtarna till eldrift när dom ligger i hamnen och jag ser att detta är Sten Nordins arbete då det står på Stockholm Hamnars hemsida att det är finansborgarrådet som ger bolaget vägledning och styrning. Om politikerna i Stockholm tycker att bullret är ett problem, så kan dom faktiskt enkelt lösa problemet också istället för att bara klaga och sedan slippa göra något åt problemet.
 0
Anders Gardebring (28 Mars 2012 09:30): Online
Daniel:
Tack för tipset! Du råkar inte sitta på ett lämpligt introduktionsdokument eller ännu hellre presentation som man kan skicka iväg till beslutsfattare?
+2
Daniel (28 Mars 2012 09:51):
@Anders.
Kan rekommendera Göteborgs Hamn:
http:​/​/​www.​portgot.​se/​prod/​hamnen/​ghab/​dalis2bs.​nsf/​vy.​.​

Men vill man åka längre så finns det Los Angeles och Zeebrugge eller kanske San Diego om dom vill göra studiebesök utomlands.
+3
Gustav Svärd (28 Mars 2012 09:54):
Ett riktigt bra yttrande! Stor eloge till er som varit med och skrivit på det.
Hur svårt behöver man (SBK) göra saker för sig egentligen? Slut till kvarteren, tillåt mycket höga hus i kvarterens hörn och hela vägen längs vattnet samt se till att de omtalade elanslutningarna till skeppen i hamn finns och används.
+3
zep (28 Mars 2012 09:56):
"varje kvarter kan betraktas som ett hus"
står det så uttryckligen i planhandlingarna? sorgligt.

mycket bra yttrande. lustigt att era enkla volymstudier känns som så mycket mer attraktiva stadsrum än de som förmedlas genom rosenbergs genomarbetade bilder.
säger så mycket om attraktiviteten i form och variation.
+3
Daniel (28 Mars 2012 10:33):
Det är konstigt att sidan helt plötsligt försvann, men här kommer en ny:
http:​/​/​www.​goteborgshamn.​se/​Om-​hamnen/​Hallbar-​hamn/​Hal.​.​

Men också ser jag att nya Viking Line Grace kommer att kunna ansluta för eldrift i dom hamnar som kommer att erbjuda detta.
Dock så står det inte i vilka hamnar som kommer att kunna leverera el. Sedan ska båten också gå på naturgas, men det är en annan fråga.
 0
Anders Gardebring (28 Mars 2012 14:09): Online
Daniel:
Tack för länken. Nu hjälps vi alla åt att sprida den tycker jag! (Jag har redan börjat :)
 0
Pawel Flato (28 Mars 2012 15:07):
@Daniel

En liten fråga om elanslutningen.
Är kryssningsfartyg i allmänhet klara för att anslutas? Eller kräver det modifikationer?
+3
Daniel (28 Mars 2012 15:40):
@pawel.
Rent praktiskt så måste man bygga om så att man klarar av detta. Alla fartygen klarar inte av det i dagsläget.
Men kostnaden för att modifiera båtarna för detta är inte särskilt hög. Det man inte får glömma av är att motorerna på båtarna har en verkningsgrad på 50% (vilket är en hög verkningsgrad för att vara förbränningsmotorer), och dessa är till för att producera el. Om båtarna tar elen från hamnen istället för att producera egen så är det i princip skattebefriad el (0,5 öre per kilowattimma) som man köper samtidigt som man spar soppa.
Så visst kostar kabeldragningen, men det är lätt intjänat med tanke på soppan man sparar. Däremot så kan det kosta mer för hamnen att dra fram elen, men om man ändå ska gräva upp hela området så kan man ju dra kabeln samtidigt.
 0
Bo Ek (29 Mars 2012 06:44):
Hurra vilka duktiga skribenter YIMBY har! Förutom det obligatoriska hatet mot bilister så håller jag med om vartenda ord. Go YIMBY!
+2
Anders Norén (29 Mars 2012 08:41):
Bo Ek: Fastän du tycker att planering som syftar till att inte öka bilberoendet är detsamma som bilisthat?
+1
Anders Gardebring (29 Mars 2012 09:55): Online
Bo Ek:
Hur menar du med bilhat? Vi har inget bilhat. Däremot vill vi se ett Stockholm där bilberoendet kraftigt minskar. Det ska fortfarande gå att köra bil när man behöver, men det mesta av vardagsresandet måste vi hitta andra lösningar för. Det handlar inte om bilhat utan om fysik(alla bilar får inte plats), miljö, klimat och en fungerande stad som sätter människan främst.
Hur ska utryckningsfordon, varutransporter, hantverkare och andra kunna ta sig fram när vägarna är fullproppade av privatbilister som kör in mot stan från sin glesa förort?
 0
Jan Wiklund (29 Mars 2012 10:19):
Det är ju faktiskt först när bilen inte är ett tvång som den kan bli något kul?
+1
Pawel Flato (29 Mars 2012 11:27):
@Jan Wiklund
Förvisso, men jag känner flera som mer än gärna beskriver sitt bilkörande som ett tvång, men verkar samtidigt vara misstänkt nöjda med situationen.....
;-)
+3
Niklas Öhrström (29 Mars 2012 14:40):
Med tanke på att det bara är runt 0,3 miljoner av Storstockholms som i sanning kan åtnjuta ett biloberoende boende, medan 1,8 mer eller mindre tvingas in i bilberoende torde det inte råda någon tvekan om hur vi i framtiden bör planera för Stockholm.

Bo Ek:

Det har givetvis inget med "hat mot bilister" att göra. Bilister är vanliga människor som blir bilister då de sätter sig i en bil till följd av att bilen är en lösning på ett transportproblem (ta sig från punkt A till B), alternativt att det är kul att bara köra. Om bilen är den enda tillgängliga lösningen att ta sig från punkt A till B och om det finns ett behov av att ta sig mellan dessa punkter kan vi tala om ett bilberoende. Yimby föreslår inte att detta alternativ tas bort. Istället föreslås nya alternativ såsom att kunna ta sig från A till B på annat sätt än bil, samt att folk inte måste transportera sig så långt som från A till B. Alltså fler alternativ. Och det faktum att de andra alternativen är klart mer utrymmeseffektiva innebär att utrymmet på vägarna inte utnyttjas i samma grad, dvs att köerna minskar.
+1
Karl (29 Mars 2012 15:05):
Betänk dock att privatbilismen kommer att upphöra åtminstone i det medellånga perspektivet, när det inte längre finns tillräckligt med drivmedel att tillgå. Då kommer stora sjok av dagens stadslandskap bli besvärliga att bo i - och detta är illa nog, vi behöver inte bygga in liknande problem även i helt nybyggda områden.

Detta har förstås inget att göra med ett hat mot bilister, utan om helt nödvändiga förberedelser för ett förändrat samhälle.
+2
Jan Wiklund (29 Mars 2012 15:46):
Pawel: Ja, de finns, men de blir allt färre. Deras medelålder är rätt hög. Det verkar som yngre människor har andra intressen, sådär i genomsnitt.
 0
Hans (29 Mars 2012 15:56):
Karl: Privatbilismen kommer inte att försvinna, bilar kommer ändra form och drivmedel... rimligtvis kommer de även börja köra sig själva (vilket kommer göra att bilar kan bantas från 1.5 tons kolloser till saker i 300kg-klassen, iom att våldsamma krockar då kommer höra till det förflutna. Och extra vikt för att klara snabba riktningsändringar och krockar kan bantas bort). Bilarna kommer även bli mindre besvärande för sin omgivning iom bantningen (mindre väsen och mindre förorening) och kommer även kunna packas tätare på vägar, räkna med minst en femdubbling av kapaciteten per fil. Bilarna kommer på köpet bli billigare, mindre vikt medför lägre kostnad, så de kommer nog bli fler.

Men det som inte kommer ändras är att de kommer ta lika mycket utrymme när de är parkerade... fast kan bilarna köra sig själva, så kan de köra iväg och hitta en parkering utanför staden förstås.

Tidshorisonten för när vi har "framtidens bil" har jag dock inte klart för mig, kanske är den 20 år bort, kanske 100 år, men den kommer komma. Redan idag finns det bilar som produceras som kan manövreras helt digitalt, så det är sensorer och massa mjukvara som måste till för att plocka bort föraren och möjliggöra smidigare bilar, men det är görbart i alla fall på lång sikt.
+1
Herbert Tingesten (29 Mars 2012 16:40):
Hans: Är älgar utrotade i denna sköna nya värld, och barn avskaffade? Ska fotgängare och cyklister också manövreras digitalt så att de inte kan ställa till olyckor genom oväntade kursändringar?

Drömmen om "framtidens bil" förutsätter att alla förflyttningar sker på motorväg. Därför är den orealistisk och rentav kontraproduktiv, om tillverkarna förväntar sig en sådan osänkbarhet att de t ex bantar bort krockkuddarna.
 0
Niklas Öhrström (29 Mars 2012 17:08):
Hans:
Är det dina spekulationer eller är det så att bilarnas medelvikt har minskat under de senaste två tre decennierna? Eller är det något som som biltillverkarna håller på att utveckla? Har du länkar till detta i så fall?

Sedan menar du att bilarna kommer kunna packas fem gånger tätare på vägarna framöver. Hur ska det ske? Frekvensen av bilar idag har inte så mycket med fordonens storlek att göra. Det har att göra med den mänskliga reaktionsförmågan att kunna bromsa i tid. Vägarna kan packas tätare om man kör långsammare. I snitt lär du ändå knappast komma under 2 sekunder per bil.
+2
Karl (29 Mars 2012 17:53):
Hans: Man kan givetvis spekulera i 'framtidens bil' hur mycket man vill, men även utifrån det i sig orealistiska antagandet att vi får en fantastisk teknisk utveckling med elbilar och autopiloter så återstår det faktum att det kommer att bli oerhört svårt att ställa om bilparken snabbt nog. Jag ser det närmast som ett faktum att vi kommer att få allt mindre behov av motorvägar och parkeringsplatser framöver, och det är hög tid att vi börjar bygga därefter.
 0
Hans (29 Mars 2012 18:29):
Nej, jag har inga direkta länkar om "framtidens bil", utan det är eget resonerande, en logisk slutsats helt enkelt.
Men jag är inte ensam om tankarna på datorstyrda bilar, utan det finns mycket forskning om självkörande bilar, Google har t.ex en som åker omkring nästan på egen hand.
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Google_​driverless_​car

Mitt eget bidrag i tankegången är att ta det ett steg längre och se på hur utformningen av bilar blir om man kan garantera att man kan utesluta våldsamma kollisioner (och att man kan garantera det är förmodligen ett krav för att folk ska vilja sätta sig i bilar som inte körs av en förare, att en självkörande bil är bättre än en mänsklig förare räcker inte för väldigt många)

Men för att svara på Niklas fråga. Trenden de senaste årtiondena är att vikten ökar, en småbil idag väger t.ex en bra bit över ett ton, medan en lika stor småbil förr vägde under ett ton (detta på grund av att man vill klara krockar bättre).
Men bantningen av vikten förutsätter att det är en datorstyrd bil, och viktminskningen kommer främst av att man inte behöver samma krocksäkerhet om man kan garantera att det inte blir några våldsamma krockar, men man kan även garantera att inga våldsamma undanmanövrar behöver ske genom att reglera farten, och därmed kommer det inte krävas lika överdimensionerade chassin och hjul som idag.

Och man kan packa bilar tätare än en per två sekunder om det är datorer som kör (ja, förutsatt att bilarna i närheten också är datorstyrda), och man kan även få plats med fler filer på befintliga vägar i vissa fall, en datorkontrollerad bil behöver inte lika stora marginaler som en människa. Och vad gäller älgar och barn så får bilen köra långsammare om sikten är dålig och det inte går att ha bra framförhållning till vad som kan hoppa fram (men självklart är det lättare att skriva ett program som kör bilen i motorvägsmiljö, än i en förhållandevis stökig stadsmiljö).

Och en annan problemställning är: "Men om en bil får ett plötsligt haveri så försvinner alla marginalen!" Och för att garantera det får man försöka identifiera potentiella haverier genom att känna av nya vibrationer, ändrad bränsleförbrukning, rullmotstånd etc. Och om en bil inte är i tip-top kondition får man hålla större marginaler kring den och dess fart får anpassas.

Jag är inte osäker på om mitt scenario om hur bilar "i framtiden" är utformade kommer inträffa, utan bara hur långt bort den framtiden är (vilket jag inte har en aning om). Det är mycket rimligt att det går att utforma en sådan bil, och det är betydligt effektivare på alla sätt än dagens lösning.

Men min poäng i just den här tråden var egentligen att det går att göra mycket effektivare bilar än idag och därmed är det rimligt att vi kommer ha personbilar även efter att olja blivit väldigt dyrt.
 0
Gustav Svärd (29 Mars 2012 22:09):
Nu har vi hamnat på ett sidospår i debatten!
Vad gäller just bilarna så har jag svårt att se att biilarna skulle försvinna, de fyller många olika behov. Men visst kommer de både bli färre för att vi slutar bygga bilkrävande, men även för att de som finns utnyttjas bättre. Självstyrande elbilar som nätverkar med de omgivande bilarna samt med någon slags central trafikinformation har mycket klara fördelar, men att de skulle bli så mycket mindre tror jag inte på, krocksäkerheten kommer ta lång tid innan de kraven minskas och att det skulle bli färre tvära inbromsningar finner jag svårt att se pga djur och folk i diverse åldrar som inte alltid agerar som trafikplanerarna skulle vilja (älgar och småbarn kan ju springa ut i vägarna även om det är självstyrande elbilar på vägarna!). Dock kommer det bli en markant skillnad i trafikföldenas effektivitet på vägarna och avgaserna.

För att återgå till trådens egentliga ämne:
På första bilden, vad är den mycket stora öppna platsen mellan piren nere till vänster och de närmsta kvarteren till för? Känns inte direkt som en plats att umgås på. Det är varken ett mysigt torg (behöver mer byggnader nära) och en grön oas är det inte många som komemr nyttja den som då det finns mycket större grönytor bara ett par kvarter bort.
+1
Niklas Öhrström (29 Mars 2012 22:20):
Gustav:

Håller med om att det platsen ser ogenomtänkt ut. Man kan trösta sig med att det för denna gång ligger utanför planområdet och det finns tid att rätta till det, precis som att de två gigantiska kvarteren sydväst om planområdet kan delas upp.

Absolut något att uppmärksamma dock. Ytan är begränsad och det gäller att utnyttja den på ett bra sätt. Stora öppna blåsiga ytor lär inte bli någon hit.
 0
Martin Ekdahl (29 Mars 2012 22:25):
Jag har sagt det förut men återigen: Bravo! Ett lysande yttrande som tar upp problemet med att möta den akuta bostadsbristen med ett halvdant förslag. Fördubbla tätheten och ge Stockholm en värdig profil även åt detta håll. Det går att bygga på höjden.

Enda invändningen skulle väl vara att man borde förtydliga vem Jane Jacobs var för de som ej känner till henne.
+1
Nekav (29 Mars 2012 23:22):
:) Nu fick vi verkligen klarsyn på vad Yimby anser om bilar för de som Ville veta det :D

Angående Värtan så nöjer jag mig inte förrän, Birger Jarl skrapan, Tors torn och Klockan också blir av. Då får Sthlm tillbaka den där pulsen som tidigare nämts som borta.
Inte bara pulsen kommer tillbaka då, utan även rättvisa till den majoritet som Vill ha högre hus också.

Alla får något för sin smak! Värtan ligger dessutom tillräckligt långt bort ifrån gamlastan osv ,vilket gör att inte ens de platta skyline förespråkarna kan klaga! Eller? :O
 0
Niklas Öhrström (29 Mars 2012 23:41):
+3
Harald Enoksson (30 Mars 2012 01:14):
Jag är lite sent ute, men en sak som bekymrar mig är uppgiften att det planeras för 25.000 arbetsplatser och 10.000 bostäder (om jag minns rätt, hoppas jag har fel). Det innebär att det blir fler bostäder och färre arbetsplatser någon annanstans, till förfång för funktionsblandningen på båda ställena, men framförallt genererar det trafik. Det blir mindre transport utförd per enhet spår/vagn/väg när folk bara åker i ena riktningen. Här är det extra olyckligt eftersom området ligger centralt och i det redan arbetsplatstäta norra Stockholm. Det blir ännu trängre på morgontuben från Skarpnäck, Fruängen m.m. och det ger större anledning för boende i Söderort att sitta i bilkö (för då får man i alla fall sitta) och lobba/rösta för fler bilvägar.

Proportionerna 25.000/10.000 kunde passa i t.ex. Slakthusområdet eller Älvsjö, men här skulle jag önska det omvända. Och då förstås helst genom fler bostäder snarare än färre arbetsplatser, så det är kul att att yttrandet trycker på det. Många bra resonemang!
+2
Niklas Öhrström (30 Mars 2012 10:17):
Harald Enoksson:
Det beror på hur många arbetare det finns per bostad. Det stora problemet jag ser med planen är att nästan alla bostäder hamnar norr om Hjorthagen medan nästan alla arbetsplatser hamnar söder om Hjorthagen. De är nämligen i sig så pass stora och fysiskt åtskilda att det ska bli monofunktionellt.

Man skulle behöva trycka in fler arbetsplatser vid Hjorthagen men där bygger man redan för fullt bostäder (även om det fortfarande kommer finnas stora oexploaterade ytor).
+2
Jan Wiklund (30 Mars 2012 10:17):
Framför allt är det förstås utmärkt att yttrandet trycker på det bristande sambandet med resten av stan. Det finns massor av plats att bygga mer på, som Harald önskar, runt Lidingövägen och bortanför Filmhuset.
+4
Nekav (30 Mars 2012 15:35):
Niklas Öhrström:
ja :( Hade nästan glömt att den där bevara skyline sidan fanns. Sidan där alla som lider aningen för mycket av jantelagen sitter och skriver.

Nu har jag tittat in deras syn på Värtan och blev såklart äcklad av deras syn att stockholm inte får bli roligare...

Eran artikel här om värtan är värmande å hoppas några ledande personer får läsa den. Kul att se att Herbert orkar tala emot alla platta skyline förespråkare gång på gång. Inte många som orkar det... :)
+1
zep (30 Mars 2012 16:46):
Tänk om ni skulle ta och skicka yttrandet direkt till Rosenbergs också. Dom har kanske inte så stor makt i sammanhanget, men mer för att visa på alternativa lösningar om det hela skulle återremitteras (eller vad det heter).
+4
Pawel Flato (2 April 2012 12:38):
I Lördagens (31:a Mars) DN Sthlm uttalar sig Sten Nordin om Värtanprojektet. Artikeln finns ej på nätet och eftersom den inte uppmärksammats på Yimby ännu så citerar jag lite här.
Det är goda nyheter så det vore synd om de inte spreds :)

Sten Nordin:
"Staden kan inte backa från visionen om ny skyline. Det är i Värtan vi kan ta ett kliv i vårt stadsbyggande."

Ur artikeln:
"Han blev förvånad över att husen krympt och att det i planprogrammet föreslås att det byggs en mur av kontorshus närmast vattnet som bullerskydd för de något lägre bostäderna en bit från land."

Sten:
"Bostäderna ska ha den bästa utsikten. Det är ju Värtans största kvalitet. Att låta kontoren ta sjöutsikten är orimligt."

Möjligheten att ansluta fartygen till el tas upp i artikeln.

Ur artikeln:
"....Sten Nordin (M) sätter ned foten och lovar att det blir riktigt höga hus i området."
 0
M L (2 April 2012 23:08):
Tack Pawel! Jag tror att jag får gå till biblioteket och läsa den där artikeln. Det låter ju fantastiskt!
 0
Pawel Flato (3 April 2012 11:26):
@ML

My pleasure!
Artikeln är inte så lång och jag har väl lyft fram essensen i den, men det kan vara värt att kolla in den själv.
Det är uppfriskande att höra en politiker ta så tydlig ställning i ett pågående projekt.
Oftast är det ju mycket utspel om intentioner och planer för framtiden. Inget fel i det, men alltför sällan är det så här "hands on" i en angelägen fråga.
+1
Nekav (3 April 2012 16:13):
Nice :D ! Hoppet finns trots allt , tack för nyheten!
å Där kom ett leende. Kommer allt fler som är positiva till att våga.
 0
Erik Jungnelius (4 April 2012 07:54):
Jag läste också artikeln i pappers-DN, och om det är sant som han säger är det väldigt upplyftande nyheter. Fick känslan av att Nordin skulle tycka det var nice att göra lite avtryck.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8562 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter