Utskrift från www.yimby.se
....

Miljöpartiet: Bygg på husen på Norrmalm

 
Miljöpartisten Nicke Grundberg i Norrmalms stadsdelsnämnd föreslår i en skrivelse till stadsdelsnämnden att det bör göras en inventering av vilka hus på Norrmalm som man kan bygga på med bostäder. Grundberg pekar i skrivelsen ut kvarteren mellan Sveavägen-Kungsgatan-Norrlandsgatan-Hamngatan samt kvarteren mellan Olof Palmes gata-Sveavägen-Klarabergsgatan-Vasagatan.

Ett alldeles utmärkt förslag tycker vi och vi hoppas att resten av stadsdelsnämnden är intresserade av att lyfta frågan.

Skrivelsen kan läsas i sin helhet här (PDF)
.

City står inför en del förändringar, bl.a. rivningen av hotell Continental för den nya huvudentren till Citybanan liksom överdäckning av spåren vid centralen.


Senaste förslaget till nytt hus vid Continentals nuvarande plats. Bild: Jernhusen.

Vi menar dock att det finns skäl att ytterligare lyfta blicken och se på vilka hus i city - som idag i stor grad är dominerat av kontorsbyggnader från en kort och stadsfientlig tid - som i större grad bör byggas om eller till och med ersättas. Flera stora verksamheter som t.ex. Swedbank och SEB kommer snart att flytta ut från city vilket öppnar upp för nya möjligheter att rätta till det misstag som gjordes när cityområdet nästan helt rensades från bostäder.

Vi i i Vasastan skriver om förslaget här.

Som inspiration tre bilder över en möjlig omdaning av City som Equator European architects tagit fram vid ett annat tillfälle (orelaterat till detta).


Bild: Equator European architects


Bild: Equator European architects


Bild: Equator European architects
Gå med i YIMBY Stockholm
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
+1
Tore Kullgren (27 Juli 2012 00:17):
Påbyggnaden bör inte göras för påbyggnadens skull. Det bör finnas något tydligt mål, till exempel:

* Möjliggör samutnyttjande av befintliga lokaler (innergårdar som kan användas kontorstid av anställda, och kvällar/helger av boende).
* Utöka det offentliga rummet (trappuppgång till ett café för allmänheten).
* Öka tryggheten i kvarteret (bostäder med utsikt över gatan).
* Bredda verksamheten i en byggnad (förse ett kontor med tjänstebostäder, personalrestaurang etc).
 0
Jon Cederberg (27 Juli 2012 08:46):
Bra kommentar, Tore. Radhus på kontorstaken i City ökar antalet bostäder, men bidrar bara marginellt till tryggheten i det offentliga rummet, eftersom de boende inte har någon kontakt med gatan. Men det är klart att man ska säga ja till positiva initiativ som detta. Sen nittiotalet har det dominerande sättet att öka folkmängden i innerstaden varit att inreda vindar till lägenheter.
+5
Anders Anttonen (27 Juli 2012 09:27):
Kungsgatan har fantastiska 20-talshus mellan Sveavägen och Stureplan. Avkontorisera dessa, då de var byggda som bostäder från början. Erbjud företagen nya lokaler i centralt läge i fastigheter som är mer renodlade kontorshus.
+2
Herbert Tingesten (27 Juli 2012 17:01):
Och riv gärna någon av de fulare markskraporna och ersätt med något högre och mer inbjudande som blir ett positivt tillskott till skyline och gatumiljö. Husen längs Malmskillnadsgatans nedre del är prima kandidater.
 0
Oscar A (27 Juli 2012 23:52):
Herbet:
Kan bara hålla med och många 60- och 70-talslådor i City borde i allmänhet ersättas med byggnader värdiga en stad.

Annars ser uppfräschningen på Sergel-bilden lovande ut!
 0
Erik Tysk (28 Juli 2012 00:24):
Jag tycker absolut att påbyggnad kan göras för påbyggnadens skull. Ser absolut inget som helst negativt med exempelvis nya bostäder högst upp på befintliga kontorshus - oavsett om dessa har utsikt över gatan eller ej. Ser heller inget negativt om ev. påbyggnad skulle innebära fler kontor (även om fler bostäder såklart är att föredra i city). Att utöka ytan i city (bostäder likväl som kontor) tycker jag är tillräckligt med anledning för att göra påbyggnader. Vad är nyttan med att det måste finnas ett tydligt mål? Självklart gör fastighetsägaren ingenting om det inte finns ekonomisk vinning i projektet - och om det finns ekonomsik vinnig finns det såklart en efterfrågan.
+2
Harald Frostvide (28 Juli 2012 19:11):
Kunde man riva city en gång kan man göra det igen. Spara ett par exempel (Riksbankens mordor-hus och kulturhuset kanske) så vi lär oss att inte bygga sånt igen. Annars jämna hela jävla neo-city med marken bygg pastisch och låt folk som inte gillar sekelskiftespastisch flytta till något modernistghetto utanför tunnelbanenätet. Att bygga på saker ovanpå SEB-huset eller PK-bankshuset är som att lägga maränger ovanpå hundskit. Och med tanke på hur de med all sannolikhet kommer att ritas blir det som att lägga bruna maränger på hundskit.
 0
Jörgen Sundström (29 Juli 2012 14:50):
Jag är inte emot att man bygger på dessa hus. Men resultatet blir mest av en halvmesyr. De otrivsamma och fula gaturummen kommer att bestå. Även att riva enstaka modernistiska skokartonger för att ersätta dessa med nymodernistiska skokartonger gör inte heller någon märkbar skillnad. Ett exempel på detta är HM-husen vid Drottninggatan-Mäster Samuelsgatan-Slöjdgatan.

Hade varit bättre att ta ett större grepp och riva av flera sammanhängande kvarter. Ta bort planskillda korsningar. En del av de gator som breddades för biltrafiken kan åter göras smalare. Satsa på annan ny arkitektur än nymodernism. Släpp den mentala blockeringen mot att återuppbygga någon av de bästa byggnaderna av de som revs för ca 50 år sedan. Men inget av detta lär vi få se. Minns debatten om Segels torg i slutet av 90-talet. Förslag fanns på att höja torget till marknivå och bygga bostäder runt torget. Så här lät diskussinerna då: "Gör inte om samma misstag en gång till som när Klarakvarteren revs. Rädda Plattan på Sergels torg".


@ Harald Frostvide, jag gillar din kommentar: "som att lägga maränger ovanpå hundskit".
 0
Niklas Öhrström (29 Juli 2012 16:28):
Att riva punktvis tror jag är en god väg. Det gäller att prioritera. Malmskillnadsgatan är idag en gata som kantas av stadsfientliga byggnader:

Vid Malmskillnadsgatan/Hamngatan bygger man trappor längs med Malmskillnadsgatan för bättre flöde. Riv kv. Hästskon, kv Putten och SEB-huset. Fyll igen Klaratunneln (och ersätt centralbrons trafikspeagetti med en korsning) och smalna av Sveavägen så att ett nytt, lite bredare kvarter, kan anläggas där SEBhuset och kv. Putten idag ligger. Detta innebär att det dysfunktionella torget i korsningen med Jakobsbergsgatan.

Nya kvarter skapas därmed och dessa kan fyllas med urbana byggnader, gärna höga, men som tydligt vänder sig ut mot Malmskillnadsgatan så att det upplevs som tryggare och trevligare än idag.
 0
Jörgen Sundström (29 Juli 2012 16:47):
^^^
Nackdelen med punktvisa rivningar är att man i större utsträckning måste anpassa sig till den befintliga strukturen som t.ex. planskilda korsningar (Malmskillnadsg/Hamng).
 0
Herbert Tingesten (29 Juli 2012 17:01):
"Torget" har funktion som vändplan eftersom Malmskillnadsgatan övergår till att vara enkelriktad där. SEB-huset har sin terrass utåt Sveavägen kvar som tidigare ingick i gångbanenätet. Den skulle kunna öppnas igen om man ger den en genomströmningsfunktion, t ex med trappa ner till Sergels torg, och med en andra anslutning till Malmskillnadsgatan i norränden (kräver nog att man river huset där)
 0
Niklas Öhrström (29 Juli 2012 18:58):
Jörgen:
Det är nog inte lätt att få bort den planskillnaden. Hela områdets nivå sänktes ju genom Klararivningarna. I så fall skulle Malmskillnadsgatans nivå behöva sänkas från Oxtorgsgatan och framåt.

Det innebär att att även Mäster Samuelsgatan måste tas ner och därmed ryker Klaratunneln (något jag iof sympatiserar med).

Ett annat sätt är kanske att låta Malmskillnadsgatan sluta vid Mäster Samuelsgatan och låta SEB-kvarteret ingå i samma som Hästskon.. Finns lite olika möjligheter om man stoppar upp Malmskillnadsgatan.
 0
Oscar A (29 Juli 2012 23:04):
Många intressanta kommentarer. Som någon nämnde ovan, vi måste sluta se en återuppbyggnad av Klara som endast en utopi. Varför inte börja med Brunkebergstorg?

Läs- och sevärt: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Brunkebergstorg
 0
Herbert Tingesten (29 Juli 2012 23:30):
Fasaderna skulle man kunna återskapa åtminstone. Gallerian är väl lite svår att flytta på.
+1
Erik Tysk (30 Juli 2012 11:35):
Ni får ursäkta, men jag har svårt att se det stora problemet i att tex. malmskillnadsgatan korsar hamngatan i en planskild korsning (inser att detta är lite som att svära i kyrkan). Med tanke på hur många människor som trots detta rör sig i området kan man ju knappast hävda att det skulle ta död på stadslivet. Jag är överlag inte lika kritisk till city som många verkar vara. På många sätt tycker jag att det tvärt om känns som en av stockholms urbanaste platser. Det enda dåliga i min mening är bristen på bostäder, och det kan ju lättast ordnas genom att exempelvis bygga påbyggnader på existerande kontorshus. Självklart kan det finnas platser i city som kan behöva lite större strukturella ändringar, men att börja med en ny klararivning ser jag ingen vinning med. Nej, bättre då i min mening med ett litet ansiktslyft och en utbyggnad uppåt på existerande hus i enlighet med bilderna ovan.
+1
Jan Wiklund (30 Juli 2012 12:01):
Det är märkligt att det ska behövas en speciell offentlig utredning för att avgöra exakt vilka hus som kan byggas på. Vore det inte enklare att slå fast en regel, typ den gamla hederliga nånting i stil med "hus får vara lika höga som gatan är bred"? Och sen får varje fastighetsägare göra som han vill?

Detta borde garantera en större variation än om Stadsbyggnadskontoret ska bestämma i detalj. I synnerhet om man kompletterar med andra enkla regler för att främja mångfald, exempelvis i just city att max si och så många procent av en fastighet får vara kontor, resten måste vara något annat.
 0
Herbert Tingesten (30 Juli 2012 12:04):
Malmskillnadsgatan känns definitivt inte som en urban plats, annat än i dystopisk mening. Den skulle tjäna på en total makeover som involverar en ny gångförbindelse ner till Sergels torg. Det fanns precis en sådan fram till för ca 15 år sedan (iirc) men den byggdes över, tillsammans med Stockholmsterrassen när SEB behövde expandera. I byggnaden fanns tidigare både bibliotek och ett dussintal butiker men genomströmningen var ändå dålig eftersom terrassen var byggd som en återvändsgata.

Gärna bostäder, men riv för guds skull åtminstone markskrapan på östra sidan av Malmskillnadsgatan med sin skräckinjagande monolitiska fasad.
 0
Anders (30 Juli 2012 12:52):
Märklig rivningshysteri som råder bland kommentatorerna här. Ekar av efterkrigstidens modernistiska ideal. Nu har vi ett modernistiskt city en gång för alla. Varför inte ta hand om det istället? Det är skräpigt och nedslitet som det ser ut nu och många av de om- och tillbyggnader som gjorts har gjort ont värre, tycker jag! Ett modernistiskt city ska ju skina på sitt utopiska vis. Håll det fräscht, snyggt och var rädd om helthetstanken. Som det hålls på nu så möter city förödelsen återigen. Det blir ju bara en salig röra av allt. Nej, stoppa förfallet och plottrandet med husen där och låt city vara det skinande, modernistiska monument det var tänkt att vara!
+1
Niklas Öhrström (30 Juli 2012 13:36):
Jag spann vidare på lite här. Länken till förslaget finns nedan.

I detta förslag dras Malmskillnadsgatan lite österut söder om Oxtorgsgatan. Den slutar med t-korsning mot Hamngatan mittemot Gallerian. Denna lösning tror jag förutsätter att Mäster Samuelsgatan dras i nedförsbacke direkt efter viadukten över Sveavägen.

Jakobsbergsgatan förlängs till Sveavägen. Troligtvis slutar den med en trappa. Ev kan en gångbro förlängas över till Hötorgshusens terrasser (som Herbert föreslagit).

Utöver detta blir det en ny gata som slutar vid NK:s ingång mot Regeringsgatan.

I förslaget är blått gator och gult är kvarter. En del av de befintliga husen kan säkert sparas (såsom det mesta av Sveavägen 2-22 (bortsett från några nya gator som dras fram), västra sidan av Regeringsgatan 57-65 (bortsett från parkaden)). Däremot ryker allt på Malmskillnadsgatans östsida, samt att husen på Malmskillnadsgatans västsida istället orienteras mot nya innergårdar.

Anders
Man går således inte om 50-80-talets misstag då allt inom detta område revs och man försvårade för gångtrafikanterna. Istället gör man tvärtom och öppnar upp för nya gångflöden. Och hus kan sparas.

http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​a0​17be7d-​5271-​476f-​b90​a-​4fe294ab.​.​

EDIT 1: Och givetvis blir då Malmskillnadsgatans viadukt över Hamngatan överflödig. Brunkebergs torg får en mer direkt kontakt med Hamngatan och Segelstorg, vilket ökar incitament för gallerian att öppna sig utåt.

EDIT 2:
Om man så vill kan man även flytta på NK:s entré och koppla samman Smålandsgatan till en sammanhängande gata mellan Sergelstorg och Norrmalmstorg/Birger Jarlsgatan.
+2
Niklas Öhrström (30 Juli 2012 13:55):
Anders:
Det modernistiska citys stora problem har inte med nedsmutsning att göra. Det finns gott om stadsdelar världen över som är betydligt smutsigare men som fungerar betydligt bättre som stad.

Däremot kanske fokus ligger lite väl på det representativa (hur det ser ut), istället för det performativa (hur den fungerar). På den punkten lyckades man med ett par saker: Att dra fram t-banan och att koppla samma Sveavägen med Hamngatan/Klarabergsgatan (Dessa två saker och dock ingen specifikt med modernism att göra). Men man misslyckades kapitalt med resten. Stora delar av de sanerade delarna är ett ingenmansland. Områden knappast någon beträder och som förmodligen få tänker på att de finns. Hur många väljer att gena förbi Vattugatan eller Herkulesgatan när de går från Drottninggatan till centralstationen? Skulle fler gå där om man städade oftare och gjorde det skinande modernistiskt blankt? Det finns fler exempel.

Att rätta till en del av dessa misstag ser jag inte som att begå misstagen på nytt. Däremot bör en del av de äldre byggnaderna vara kvar. Inte för att de är vackra, utan för att de bidrar till variation, både när det gäller prisnivåer men även när det kommer till gestaltning.
 0
Anders (30 Juli 2012 15:27):
Men det är väl klart att det finns städer där det ser värre ut! Är det med dem man ska jämföra sig? Var det inte Stockholms city vi pratade om? För min del så är faktiskt solkigheten extra trist i ett city som byggts för att vara fräscht och modernt. Det ger ett sorgligt intryck.
-
Vad heter kvarteret där de byggt på den där, ursäkta mig, skitfula plåtlådan uppe på taket? Det som ser ut som ett landat rymdskepp (vid Jakobsgatan). Det är ett exempel på hur man gjort ont värre menar jag.
-
Så dysfunktionellt är väl inte city ändå? Okej det kunde bo fler där, onekligen, men på de flesta gator är det full ös i alla fall dagtid, massor med butiker, sittplatser, caféer och annat (och varför är det liksom "förbjudet" med lite lugnare gator här och där?). För mig känns det levande!
-
Jag önskar jag kunde fara bakåt i tiden och stoppa rivningarna av Klara, men det går som bekant inte. Därför tycker jag vi ska vara varsamma med det vi har nu. Inte mer modernism, ingen mer rivningshysteri, nej tack, men ta hand om det city vi nu har och satsa lite på att göra det så fint det går.

Om nu nån förstår hur jag menar...
+1
Niklas Öhrström (30 Juli 2012 16:08):
Anders:
Min poäng var att citys problem i första hand är strukturella. Att det är smutsigt (som du menar) eller att fasaderna är fula (som andra i tråden i påstår) är nog inte det man i första hand bör inrikta sig på.

Har man att göra med strukturella missar så blir nämligen inte performativiteten så bättre av lite uppfräschning (t.ex städning eller byte av fasader, dvs hur det ser ut).

Exempel på detta kan man se i en del betongförorter. Hus har ibland fått nya fasader. "Parker" och "torg" har fräschats upp osv. Problemet är att det inte påverkar de grundläggande strukturella problemen. Det blir ändå ingen som använder "parken" eftersom anledning saknas. Samma sak med "torgen" eftersom få stråk leder dit. Sådana insatser får därmed knappast någon positiv effekt, om annat en mycket temporär.

Området mellan Klara kyrka och Tegelbacken kommer inte bli mer stad om man inte ser till de strukturella problemen området har. Samma sak (dock inte i samma omfattning) med området på Brunkebergsåsen.

Som du skriver så kan vi inte få tillbaka gamla Klara. Det håller jag med om. Hela området är urschaktat och en stadsdel är mer än dess gator, torg och hus. Det handlar även om de boende, passerande, verksamheter och trafiken.

Vad vi däremot kan få är stad.
+2
Jan Wiklund (30 Juli 2012 16:25):
Beträffande City anser köpmännen (dvs City i samverkan) att det stora problemet är alla bakgator utan publika lokaler och som ingenstans leder. Dessa gator är oanvändbara till allt.

Eftersom så mycket av City består av såna bakgator tvingas aktiviteterna trängas ihop sig på ett fåtal gator, t.ex. Drottninggatan som följaktligen blir svindyr att etablera sig på. Varför de enda som har råd är kedjorna - vilket resulterar i en tråkig stad.

Detta skulle man kunna åtgärda genom a. öppna publika lokaler på bakgatorna (vilket City i samverkan föreslår) och b. ta bort de barriärer som stänger gator som Vattugatan och Herkulesgatan, dvs slå hål i väggar och gör om de vidriga ramperna vid Vasagatan till riktiga gator.

På sikt tror jag också att det är nödvändigt att minska på trycket på City genom att etablera alternativ till T-centralen på andra ställen i Stockholm. Med den övercentraliserade struktur vi har här i stan kommer det aldrig att bli ekonomiskt realistiskt att använda nedre Norrmalm till annat än kontor för banker och andra högprofitabla verksamheter. Vilket också ger en tråkig stad.
 0
Niklas Öhrström (30 Juli 2012 16:32):
Anders:
"Så dysfunktionellt är väl inte city ändå? (...) (och varför är det liksom "förbjudet" med lite lugnare gator här och där?)"

Det är bra med stråk som erbjuder fina A-lägen. Lugna gator, som relativt lätt nås från stråken (gärna från mer än ett stråk, de ska inte vara återvändsgränder), är viktiga då de kan erbjuda B eller kanske C-lägen. Staden erbjuder därmed plats för fler typer av verksamheter än de mest penningstarka.

Det kräver dock att det finns sidogator och att det finns verksamhetslokaler längs med dessa sidogator.

Hur ser det då ut? Har vi några sidogator?

Mellan Vasagatan och Drottninggatan har vi Mäster Samuelsgatan, Bryggargatan, Klara N Kyrkogata och Gla Brogatan. Det bör dock nämnas att dessa gator fanns innan rivningarna. Det som ändrats är att en del äldre hus bytts ut. Strukturen är dock den samma. Men går man upp på Brunkebergsåsen ser man att kvarter slagits ihop. Återvändsgränder har skapats. Malmskillnadsgatan är svår att nå från alla stråk. Den knappt några verksamhetslokaler i bottenplan alls (söder om Oxtorgsgatan). Regeringsgatan och Norrlandsgatan fungerar bättre eftersom de har koppling till Hamngatan (dvs samma struktur som tidigare). Och de har lokaler. Dessa gator har, iom att trycket på city ökat (då innerstaden är för liten), kommit att bli A-lägen snarare än B-lägen.

Ser vi på SV "Klara" kan man bara konstatera att det är en enda misär av stadsplaneringsmisslyckanden. Det finns visserligen sidogator till Drottninggatan. Men dessa mynnar ut i trafikleder. Vem vill gå där då? Dessutom finns få verksamhetslokaler.

Så gärna fler sidogator eftersom det är något city lider brist på (kräver också att innerstaden blir större). Men för att få detta krävs ett par strukturella ändringar.

EDIT: Ja nu ser jag att det jag skrev är en parafras på det Jan skrev :)
+2
Jörgen Sundström (30 Juli 2012 17:30):
Anders 30 Juli 12:52,
"Märklig rivningshysteri som råder bland kommentatorerna här. Ekar av efterkrigstidens modernistiska ideal."
Har rivningar någon koppling till modernism? Var Haussmann modernist?

"Nu har vi ett modernistiskt city en gång för alla".
Hur vet du det?
 0
Oscar A (30 Juli 2012 18:00):
Anders:
Självklart ligger inte problemet med City i att vissa fasader inte underhållits till fullo. De flesta fasader i City var lika fula i nyskick. För ett välfungerade och tilltalande City krävs dels en god struktur, dvs en blandning av kontor, bostäder och affärer (precis som i Klara), dels byggnader med en tilltalande arkitektur (precis som de många vackra byggnaderna i Klara, t.ex. denna som så många andra gick en rivning till mötes - http:​/​/​commons.​wikimedia.​org/​wiki/​File:​Sagerska_​husen_​.​.​ ).
 0
Niklas Öhrström (30 Juli 2012 18:13):
Oscar A:
Att återställa fasader blir svårt just pga att strukturen (gatudragningar, topgrafi, tomtgränser) ändrades radikalt.

I just Sagerska husens fall borde det dock vara möjligt med detta i åtanke. Dessutom borde det vara möjligt vid Brunkebergs torg.
+1
Martin C (30 Juli 2012 23:31):
Är även jag för att man återställer flera av husen som revs vid saneringen. Återställa stråk innan som de var innan stadsförstörelsen började. Detta är inte bakåtsträvande, snarare tvärtom. Varför leva i ett misstag minoriteten uppskattar när man kan göra om och göra rätt? Vissa fula hus bör dock bevaras, inte för någon annan anledning än att påminna om hur fel det kan gå. Men att ha en hel stadsdel för det syftet är bara fel. De övriga fasaderna kan rustas upp och taken byggas på för att ge plats för bostäder.
 0
Herbert Tingesten (31 Juli 2012 08:01):
Återuppbyggda hus behöver inte ligga på sina ursprungliga platser. Sagerska husen skulle mycket väl kunna återuppbyggas på Malmskillnadsgatan. Den är också så onödigt bred att man faktiskt skulle kunna bevara monolitmonstret som står där idag och ändå få in en fem meter djup husfront, t ex en som återskapar gatubilden från Brunkebergstorg ett kvarter söderut:

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​PostFiles/​SPM/​bilder/​SM.​.​

Gärna förstås med även telefontornet återskapat som bostadshus i 15 våningar.
 0
Niklas Öhrström (31 Juli 2012 09:28):
Ja idag är det väl mest en uppsamlingplats för turistbussar. Den onödigt bred.
 0
Jan Wiklund (31 Juli 2012 10:10):
Jag vill gärna påminna om att det inte är nödvändigt att återställa - det går precis lika bra att kompletteringsbygga som man har gjort vid Oxtorget och på Herkulesgatans norrsida. Vi ska väl inte utgå från att alla arkitekter nuförtiden är inkompetenta och att nytt per automatik måste vara sämre än gammalt?
 0
Herbert Tingesten (31 Juli 2012 10:14):
En sak man skulle kunna göra ganska lätt eftersom gatan är så bred är att bygga en trappa (gärna rull-) från Hamngatan till Malmskillnadsgatan parallellt med den senare. Såga ut en ca 10 m lång slits i trottoaren på västra sidan, smalna av gatan om det behövs, och expropriera lite av SEB:s lokal direkt under (det är väl bara ett soffhörn just där har jag för mig, ska dit och kolla). Då får man en direktkontakt även med undre planet på Sergels torg eftersom trapporna kommer upp alldeles intill.

Alternativt kan man göra det på östra sidan av Malmskillnadsgatan istället om det är mer praktiskt genomförbart, men man tappar lite av den bekväma direktkontakten med de andra trapporna som hamnar runt ett hörn.

Det fanns som sagt en trappa där tidigare, men jag kan inte för mitt liv minnas hur den såg ut eller var den gick, och det var ända bara ca 15-20 år sedan. Någon med bättre minne?

EDIT: Har kollat lite nu och det verkar som om trappan det talas om i t ex Byggnadsregistret bara gick från Malmskillnadsgatan till den nu överbyggda Stockholmsterrassen. Bild:

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​PostFiles/​SMF/​SSMF0​8451.​.​

Eller fanns det en trappa även inne i huset?
 0
Gluff (31 Juli 2012 12:28):
Vill gärna undvika alltför opinionerade inlägg, men "nya" bilderna på Sergels torg är inte så värst upplyftande.

Ser inte riktigt skönheten med dessa glänsande "nymoderna" [?] fasader, jämfört med gårdagens Skandinaviska Banken (eller dagens):

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​Soksida/​Post/​?​nid=​1320​5

Varken gamla EPA eller Åhléns verkar heller förekomma i några önskemål om rivning. Är det färgsättningen som "räddar" byggnaderna? Är de K-märkta?

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​Soksida/​Post/​?​nid=​19199

Den här bilden är inte så dum. Aha, huset är inte sådär helt nybyggt.

http:​/​/​www.​stockholmskallan.​se/​Soksida/​Post/​?​nid=​10​253
 0
Jörgen Sundström (31 Juli 2012 12:58):
Jan Wiklund 31 Juli 10:10
"Vi ska väl inte utgå från att alla arkitekter nuförtiden är inkompetenta och att nytt per automatik måste vara sämre än gammalt?"
Det är sant.
Men samtidigt blir man ju en aning frustrerad när man ser nybyggen som Brovakten, nya Folkan, Stockholm WTF Building mfl.
 0
Oscar A (1 Augusti 2012 00:26):
De finns så många misslyckade byggnader i City, så det är inte konstigt att inte alla blir omnämnda här. Åhlénsbyggnaden är en skokartong som upptar ett helt kvarter med sin monotona fasad, som dessutom inte har fönster.
+1
Jan Wiklund (1 Augusti 2012 09:03):
Jörgen: Visst, men de nytillkomna fasaderna på P-huset mellan Herkulesgatan och Vattugatan är väl inte så pjåkiga?
+1
Jörgen Sundström (1 Augusti 2012 10:46):
Jan: Håller med där till 100%. Dessa fasader är helt OK. Herkulesgatan och Vattugatan breddades i samband med Klarariviningarna för att ge mer plats åt biltrafiken. När P-huset Wahrenberg byggdes till med bostäder gjordes dessa gator åter smalare. Gaturummen blev betydligt mer tilltalande. En inte lika biltrafikanpassad stadsmiljö. I och med att gatorna blev smalare ökade byggytan. Den ökade byggytan i detta centrala läge har sannolikt gjort ombyggnaden lättare att finansiera. Wahrenbergprojektet är extra intressant just på grund av detta. P-huset Elefanten i samma område revs för att ersättas med bostäder. Här blev arkitekturen lite väl blek och intetsägande. En missad chans när man ändå rev ett helt kvarter.
Det finns fler breddade gator i Klara där man skulle kunna göra på motsvarande sätt. I Gamla staden i Malmö finns även många bra kandidater.
 0
Peter D (12 Augusti 2012 18:41):
Bygg inte på husen på Norrmalm, riv dem och bygg nytt (pratar om 60 & 70 tals husen).
 0
ElisabethOthberg (14 Augusti 2012 11:05):
Varför kontorisera Servichusen, låt dom gamla flytta in till Äldreboenden som det var tänkt,Ta Väderkvarnen från början var det 166 lgh ,idag ca 70. Om de gamla flyttar till Äldreboende som dom vill så blir det många lgh lediga på stan.Varför ska de gamla tvingas bo kvar i sina lgh när de inte får den trygghet de behöver.På Servicehusen skulle dom få hjälp, omvårdnad, trygghet och anhöriga skulle känna en stor trygghet. Det skulle bli Hundratals lgh ledigt.
 0
Erik Jungnelius (15 Augusti 2012 12:57):
Sant att åhlénshuset är bland de fulaste. Det känns mest som en stor klump, det finnsn ju inte ens några fönster. Trist helt enkelt.
+1
Mark D (26 Augusti 2012 14:01):
Jag bor vid Åhlens och tycker det är great. Upplever att många som uttalar sig inte riktigt har koll på hur det faktiskt är i city. Upplever faktiskt gatumiljön som mycket tryggare än vad jag gjorde när jag bodde på en av Malmarna. Visst finns det avkrokar som inte är särskilt trevliga kvällstid men det finns det i alla stadsdelar.

Det är dessutom så att det inom de närmaste åren finns en unik möjlighet till att förbättra gatumiljön på stråket Brunkebergstorg/Malmskillnadsgatan. SEB kommer sannolikt att flytta från kv Hästhuvudet (vilket till skillnad från vad en del verkar tro innefattar båda sidorna om Malmskillnadsgatan), Swedbank flyttar från Gallerian och Nordea kommer att lämna kv Putten och kv Grävlingen (aka. Citycronan). Att fylla lokalerna krävs stora investeringar. De tomställda husen innebär också en möjighet att tex. öppna upp de stängda fasaderna på malmskillnadsgatan i kv Hästskon.

Ett problem är att fastigheterna är tomträtter vilket resulterar i en ovilja hos fastighetsägarna att investera då övervärdet tillfaller staden genom tomträttsavgälden. Jag tror att det bästa för Stockholm skulle vara om staden ebjöd friköp av utvalda tomträtter. På så sätt skulle fastighetsägaran ha starkare incitament att investera och förbättra staden. Ska något ske är det nu. Hyrs lokalerna ut kommer det dröja länge innan vi får samma möjlighet igen.

//Mark D
 0
Jan Wiklund (27 Augusti 2012 09:21):
Över huvud taget är problemet funktionellt och inte i första hand estetiskt. Som Mark beskriver handlar det om vad byggnader används till. Citys stora problem är (förutom den ensidiga kontorsanvändningen) alla bakgator som inte leder nånstans och som inte har några lokaler som riktar sig till allmänheten.

Såvitt jag förstår är hela city-etablissemanget, såväl fastighetsägare som politiker, helt eniga om att något bör göras åt detta. Proppen förefaller sitta i Stadsbyggnadskontoret som av någon anledning anser att det är omöjligt att förändra något.
 0
Per (18 November 2012 00:52):
Varför inte riva allt det fula som byggdes under 50 och 60 talen i citykärnan? Innan rivningarna satte igång bodde det faktiskt ca 150000 personer mitt i city. Mycket av det som revs kan återskapas eftersom det finns ritningar i arkiven och gamla stadskartor i de större skalorna kan användas för att tolka fram kordinater på husens hörn.

Skall man bygga i city skall man inte bevara de betongbunkrar som Hjalmar Mehr och hans polare byggde genom att bygga bostäderna ovanpå. Man skall istället återställa det politikerna förstörde så långt det är möjligt. I resten av Europa byggde man upp det gamla som bomber förstört,medans man här hemma rev allt med fredliga medel och visst är väl det en skam?

Tyvärr hjälper yimby idag till att förstöra den vackra stad vi har i sin iver att bygga bostäder och det är inget någon Stockholmare gillar, även om vi alla vet att bostäder behövs men det måste vara nån ordning på hur man föreslår var och hur man skall bygga. Vi behöver de gamla husen kvar för att behålla den skönhet Stockholm har.

Men att istället börja omdana city tillbaka till den stadsdel det var med bostäder på övervåningarna och butiker på bottenplanen och dessutom bygga efter de ritningar som finns kvar samt med hjälp av fotografier det skulle höja förtroendet för såväl stadshuspolitikerna och yimby. Tänk på saken.. Man kan om man vill.
 0
Herbert Tingesten (18 November 2012 05:41):
Några av Norrmalmshusen var snygga nog att återskapa (det har jag också föreslagit att man ska göra på annan plats, t ex Västra City) men man lurar sig själv om man intalar sig att majoriteten var speciellt vackra. I de allra flesta fallen handlade det om outsmyckade dussinkåkar utan några högre estetiska värden, om än inte fullt lika fula som husen som ersatte dem. Visst skulle City må bra av en förnyelse och en försköning men den bör blicka framåt, inte bakåt.
 0
Krister Malmqvist (18 November 2012 07:09):
Att Swedbank och SEB flyttar huvudkontoren från centrum till annan plats är ett symptom som bör analyseras. I Gbg finns samma tendens att flertalet nyetableringar av kontor sker utanför centrum. Även de företag som har kvar kontor i centrum flyttar ut till platser utanför centrum vid omorganisationer.

Att ersätta frilagda kontorsytor med bostäder genom ombyggnad kan vara enda möjligheten, men hyran (eller insatsen)i dessa bostäder blir skyhög så det ökar antagligen segregationen.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 6449 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Linbanor i Göteborg
I går 14:22 av Mikael Bigert
"Sveriges urbanaste stad"
I går 01:44 av David Magnusson

@yimbysthlm på Twitter