Utskrift från www.yimby.se
....

Bygga bort buller

 
Denna artikel har tidigare publicerats på YIMBY Göteborg men slutsatserna stämmer även bra in på Stockholmsförhållanden

Trafikbuller är något vi måste handskas med och ta hänsyn till i utformandet av våra städer – vare sig vi vill eller inte. Två forskare från Chalmers i Göteborg har under de senaste åren utvärderat några olika åtgärder för att minska trafikbuller i stadsmiljö. I min tolkning spelar deras resultat Yimby väl i händerna.
 
Linnégatan i Göteborg är en av de miljöer forskarna utgått ifrån i sina undersökningar.

De negativa hälsoeffekterna av buller från trafik är välkända och nya rön kom nyligen i en rapport från WHO [1]. I Europa är omgivningsbuller den miljöfaktor som orsakar den näst största sjukdomsbördan (efter luftföroreningar). Det är liv, livskvalitet och kostnader inblandat så trafikbullerfrågan tas idag på stort allvar och behandlas bland annat av EU, riksdagen, Naturvårdsverket, Trafikverket och Boverket. 

Kommunerna tillämpar lagstiftningen vid planeringen av nya byggnader för bostäder. I Göteborg gäller lite förenklat följande för dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad:

Under 55 dB(A): Bygg!

Mellan 55-65 dB(A): Bygg endast om det finns tillgång till en tyst sida och att sovrummen läggs mot denna sida.

Över 65 dB(A): Bygg inte!

Tyst sida innebär en sida med mindre än 45 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad. Noterbart är att miljöförvaltningen i Göteborg har undersökt över 600 innergårdar och det visade sig att 60% av dessa har nivåer över 45 dB(A) och därför inte kan klassas som tysta. Förutsatt att det inte finns buller från fläktar och det inte finns några öppningar till gatorna, så visar det sig att bakgrundsbullret på den skärmade innergårdssidan bestäms av buller från vägtrafik inom ett stort område vilket når den skärmade sidan genom utbredning över taknivån.

Vi kan påverka hur mycket trafikbuller som skapas och var genom stads- och trafikplaneringen, genom resevanor och körbeteende, och genom den tekniska utvecklingen av tystare bilar, däck och vägar. Men detta är långsamma utvecklingsprocesser och tendensen är att de alla äts upp av totalt ökad trafikmängd så att bullernivåerna ökar över tid. I de flesta fall är det väldigt svårt att flytta på biltrafiken för vi har trots allt ett bilsamhälle och någonstans måste bilarna fram.

Trafikbuller: Från källan till mottagaren.

Därför måste vi även försöka förhindra att för mycket av det skapade trafikbullret letar sig in i lägenheterna genom smart utformning av städer, kvarter, byggnader och lägenheter. Det är en aspekt av detta som forskarna har undersökt. De har genom att mäta på miniatyrkvarter i skala 1:40 och genom numeriska modeller på datorer undersökt hur olika egenskaper hos kvarter och byggnader påverkar ljudnivåerna på innergårdarna.


Mätningar har gjorts i miniatyrmodell av gator och byggnader och simulering har gjorts med datormodeller.

Om vi börjar med kvarterets utformning så har de visat att bullernivån blir lägre i mindre slutna innergårdar än i långsmala innergårdar mellan två långa parallella obrutna hus. Om man nu envisas med att ha två långa parallella hus så är det lite bättre att de står tätt så att innergården blir smal. Exempel: Bättre, bra, sämre, sämst.

De har även undersökt på hur en smal öppning i kvarteret mot en sidogata utan trafik påverkar ljudnivåerna på innergården: Det blir en stor ökning av ljudtrycksnivåerna (upp mot 10 dB(A)).



Endast en liten smal öppning mot en tvärgata ger en stor ökning av bullret från huvudgatan. Det är alltså inte smart ur bullersynpunkt med de uppbrutna fasaderna på sidogatorna i Porslinsfabriken ett stenkast från de stark trafikerade Lundbyleden och Hamnbanan. (I Göteborg)

De har också tittat på fasadutformningen och funnit att ljudabsorberande ytor på fasaderna har en stor inverkan. Även fasadens geometri har en tydlig om än något mindre påverkan där irreguljäriteter och ojämnheter är att föredra så att ljudet sprids mer diffust och ger totalt fler studsar mellan väggarna där ljudet till viss del kan absorberas. De konstaterar även att absorptionen och fasadgeometrin på gatsidan har större effekt på ljudnivåerna i innergården än absorptionen och fasadgeometrin i själva innergården. Det är viktigt att ta med trafikbullret från mer avlägsna gator vid uppskattning av buller på innergårdar. Slutligen, åtgärder med absorberande ytor har större effekt om innergården är sluten.

I ett pressmeddelande [2] från Chalmers nämns även att

"- Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt." Växterna fungerar som en ljudabsorberande yta.


Två sidor av Plantagegatan i Göteborg. Hellre varierade fasader med utkragande burspråk, fönsternischer och balkonger än släta fasader.


Hellre växter än glas på fasaderna (Källa växtfasaden: Flickr.com - photogéne).

Det finns dessutom några fakta som inte omnämns eftersom de är självklara. Alla vet att desto längre avstånd ljudet måste utbredas från ljudkällan till lyssnaren desto svagare hörs källan. För att minska bullret från gatan, över taken till innergårdar genom en lång utbredningsväg så är höga byggnader bättre än låga. Det ska inte finnas öppningar i kvarteret mot starkt trafikerade gator överhuvud taget. Avståndsresonemanget talar även för att de lägsta våningsplanen ut mot en trafikerad gata bör användas till något annat än bostäder. Kanske man istället skulle kunna tänka sig att lägga lokaler för verksamheter i en bottenvåning med hög takhöjd?

Värt att nämna är två tidigare försök i Göteborgsområdet där byggnader med uppbrutna fasader mot starkt trafikerade vägar har slutits genom kompletterande bebyggelse med gott resultat. De fyra skivhusen i park som ligger tätt utmed E20 vid Partille centrum sammanbands för några år sedan med nya huskroppar som täppte till öppningarna mellan dem för att skapa en baksida med betydligt lägre ljudnivå. I kvarteret Örlen utmed Mölndalsvägen mellan Bomgatan och Framnäsgatan i Göteborg slöt man ett kvarter kring en innergård med en ny byggnadskropp utmed Mölndalsvägen. Det påpekades i slutrapporten där dessa försök ingick att det "Det torde finnas många bostadsområden som på liknande sätt skulle kunna förtätas med kompletteringsbebyggelse och samtidigt få förbättrade ljudlandskap, t.ex. i kvarter med ofullständigt kringbyggda innergårdar."  [3]

I mina öron låter allt detta väldigt bra ur tät blandstads-perspektiv! Men jag noterar även att ljus och siktlinjer oftast står i kontrast till vad som är bra ur trafikbullersynpunkt. Det måste alltså göras en avvägning. Tyvärr skapas en visuell bild väldigt lätt (sol, fjärilar, en skymt av en vattenspegel från balkongen, ....) och bilden kommer vara helt tyst oberoende hur kvarter och byggnader utformas.

Men det finns pågående forskning om auralisering av trafikbuller. Auralisering är analogt till visualisering men man lyssnar på ljud istället för att titta på bilder. Man kan alltså lyssna på hur trafikbullret kommer att låta på gatan, på innergården, i lägenheten (med fönstret stängt eller på glänt) eller på balkongen och höra hur det låter med olika utformningar av kvarter, byggnadsmaterial, fasader och lägenheter. Förhoppningsvis blir det lättare för arkitekter, ingenjörer och beslutsfattare som inte är experter på buller när de kan höra effekten av olika planeringsbeslut och kvarters-, byggnads-, och lägenhetsutformningar. Men detta ligger ett antal år framåt i tiden.

Tills dess räcker det med följande enkla tumregler:

Slutna (gärna mindre) kvarter, höga byggnader, tätt, inga lägenheter i bottenplanet, sovrum mot innergården, geometriskt varierande fasader (t.ex. fönsternischer, burspråk och balkonger) samt ljudabsorberande fasader och tak (t.ex. genom gröna växter).

- Patrik Andersson, docent i teknisk akustik

Referenser

[1] http://www.euro.who.int/en/what-we-publish/information-for-the-media/sections/latest-press-releases/new-evidence-from-who-on-health-effects-of-traffic-related-noise-in-europe

[2] http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tystare-innergardar-med-fasadvaxter-pa-gatsidan.aspx

[3] "LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram" finns på http://www.soundscape.nu/
 

Forskarnas publikationer

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "A scale model study of parallel urban canyons", Acta Acustica united with Acustica, Vol 94 (2008) 265-281

Maarten Hornikx and Jens Forssén, "Noise abatement schemes for shielded canyons", Applied Acoustics 70 (2009) 267–283

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the effects of façade properties on sound propagation to the three-dimensional urban courtyard.” Proceedings of the Institute of Acoustics & Belgium Acoustical Society, Noise in the Built Environment, Ghent, 29-30 April 2010

Maarten Hornikx and Jens Forssén, ”Numerical study to the influence of façade openings on noise levels in urban courtyards.”, InterNoise2010, June 13-16, Lisbon, Portugal.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+5
Jan Wiklund (27 November 2012 08:59):
Trevligt att få siffror på något man har förstått intuitivt hela tiden.

Nu får vi se till att detta kommer in i vartenda remissvar i framtiden.
+1
Erik Johansson (27 November 2012 13:13):
Det värsta bullret tycker jag kommer från utfartersvägarna, dvs Essingeleden, Nynäsvägen, Bergslagsvägen. Bullret från dessa är outhärdligt, om man kollar på Stockholms bullerkartor för söderort ( http:​/​/​www.​stockholm.​se/​KlimatMiljo/​Trafik-​luft-​och-​bu.​.​ ) kan man se att bullret på Nynäsvägen är mycket mer begränsat där man har stadsliknande bebyggelse (Sandsborg/Gammla Enskede). Det är bara statistik iofs, så det är svårt att få en fullt detaljerad bild.

Tycker i och med detta handlar det mest om att bygga mindre motorvägar i stan, sänka hastighet och minska biltrafik.
+3
Jens Ekengren (27 November 2012 13:36):
Det var en intressant bild i DN Stockholm häromdagen (http:​/​/​www.​dn.​se/​sthlm/​trafiken-​ar-​den-​storsta-​stornin.​.​) om buller och hur nybyggda hus är bättre på att dämpa buller inomhus än äldre.

Det var... intressant att notera att man inte ifrågasatte husets form (hus-i-parkering vs kvartersebyggelse).
 0
karl (27 November 2012 14:50):
Kan ju vara intressant att skriva att det är "Musee d Quai Branly" som far representera växtfasaden.

Fint hus.
 0
karl (27 November 2012 14:51):
Ocksa spännande att Musee d Quai Branly har en stor glasvägg som skyddar för buller fran vägen utanför :P
Avd. Kanske inte helt passande referens.
 0
karl (27 November 2012 14:52):
+2
Jon Cederberg (27 November 2012 15:06):
Ja Jens, det är sjukt att man under modernismen och fortfarande har oroat sig för buller men samtidigt ritat bullergenererande punkthusområden omringade av grönområdesimpediment som bara i en välvillig teori skyddar mot trafikens buller.

Man kan jämföra Atlasområdet och Nybohov, där det senare visar att teorin om avstånd och träd som ljudabsorbenter är ett fiasko. Däremot är Atlasområdets innegårdar och lokalgator hur lugna som helst för att ligga ett stenkast från Sankt Eriksgatan.
+1
Alexander Åkerman (27 November 2012 21:02):
^^ Grönska är en värdelös ljudabsorbator. Vid en sjö i närheten där jag bor är trafikbuller ganska påtagligt trots att det ligger ett skogsområde som "skärmar" av den bullrande motorleden. Antagligen är decibelnivån ganska låg men eftersom naturen är ganska tyst så blir bullret påtagligt och väldigt störande.

Kanske är grönska bättre som ljudabsorbator i urbana miljöer där man ändå förväntar sig lite "stadsljud". Tester har visat att upplevelsen av buller är mindre om man samtidigt hör fågelkvitter. Så kanske är buller inte någon strikt mätbar sak. Det beror mycket på psykologi också...
 0
Jon Cederberg (28 November 2012 09:27):
Nej, grönska är ingen fungerande ljudabsorbent och det har det aldrig varit, bara i huvudet på oanalytiska, modenistiska arkitekter och planerare.

På Urbanforskningens Dag här i Malmö presenterade läkaren och forskaren Matilda Annersted studier av att trafikbuller och havsbrus ligger på samma ljudfrekvens så när försökspersoner fick höra trafikbrus och se bilder av stränder reagerade de psykologiskt som om det var havsbrus.
 0
Anders Norén (28 November 2012 10:15):
Jon: Grönska kan minska upplevelsen av buller lite grann, dvs. att man står ut med lite mer buller om det finns lite grönska också. (Jag antar att toleransen för "havsbrus" också är större än för trafikbrus.)
+1
Patrik Höstmad (28 November 2012 11:13): Online
Träd och buskar är oftast inte alls effektivt. Man kan tom få effekten att bullret ökar lite. Liten del av ljudet som går upp mot lövkronorna och genverket reflekteras tillbaka ner mot marken och höjer ljudnivåerna.

Gröna fasader kan där emot ge mycket bra ljudabsorption. "Trovpaketet" som grönskan växer ifrån fungerar som en effektiv porös absorbent. Detta gör att absorptionen finns kvar även om växterna fäller blad under vintern.

Sedan så är grönska eller annan visuell stimuli ganska oväsentligt för sömnstörning. Det är sömnstörning som ger de största hälsoeffekterna. Då är det mycket mer primala funktioner som aktiveras och genererar uppvaknande, stresshormoner och höjt blodrtryck.

Stresshormoner, blodtryck, mm går att mäta. Problemet om man ska mäta detta IRL är att man behöver gigantiska långtids försök för att kunna räkna bort påverkan av andra faktorer. Denna typ av mätningar har därför till största delan gjort i sömnlabb. Det finns en tydlig kausal relation buller-mätbara symptom-negativa hälsoeffekter.

I de flesta studier har man korrelerat ljudnivåer utanför fasad med rapporterade hälsoproblem. Även här finns ett tydligt samband mellan bullernivåerna vid fasad och hälsoproblem för de som bor bakom fasaden (andra faktorer borträknade).

Kan vara intressant i sammanhanget att veta att egenrapporterad sömnstörning oftast går ner när man bott en längre tid i en bullerutsatt miljö eller efter att man fått en "ny" bullerkälla. Man tycks "ha vant sig". Men nivåerna på stresshormoner ligger kvar. Det är även skillnad mellan vad vi upplever och vad det blir för hälsoeffekter.
 0
Jens Ekengren (28 November 2012 11:17):
Jag tror nog att träd och grönt är utmärkta ljudabsorbenter - så länge ljudet inte bara kan smita runt hindret.

Att ljud som reflekteras mot en green-klippt gräsmatta inte dämpas så mycket är ju inte så konstigt, när man tänker efter.
+1
zep (28 November 2012 12:41):
Det saknas referensmaterial för många av påståendena i tråden. Diskussionen är alldeles för viktig för att bollas bort mellan troenden och antaganden.
Tycker jag
+2
Herbert Tingesten (28 November 2012 14:51):
Det bör väl göras skillnad på årstiderna också. Skulle inte förvåna mig om mätningarna som framhåller grönskans goda ljuddämpande effekt enbart gäller sommarhalvåret. (Fallande snö är för all del en utmärkt ljudabsorbent som man kan konstatera på sina håll idag).
+2
Oscar A (30 November 2012 23:31):
Ytterligare ett argument mot uppbrutna kvarter.
+1
Åke T (30 November 2012 23:47):
Det finns uppenbart mycket kunskap att ta till sig för myndigheter, arkitekter, privatpersoner osv. Framförallt bör förståelsen öka när det gäller synen på samhällskostnader.

Den som blir utsatt för buller måste kunna känna att detta är inte enbart ett privat problem som kan viftas bort bara för att det drabbar vissa och inte alla. Även problemet med bullertoppar bör lyftas fram, då det inte sällan tycks glömmas bort till förmån för dygnsmedelvärden. Den som väcks i princip dagligen pga motorcyklar, sportflygplan, renhållningsfordon etc riskerar bli ohörd men det är inte desto mindre ett problem.
+3
Johnny Wahlström (3 December 2012 19:06):
Om vi pratar absorption av buller som är mycket lågfrekvent, krävs i enkla ordalag att det absorberande materialet är 1/4 av bullrets våglängd för att bli effektivt. Således absorberar tunna löv i princip enbart mycket högfrekventa ljud. Inomhus ligger trafikbuller oftast kring 100 Hz krävs således ett absorberande material som är 0,85 m tjock.
Det är således en utbredd missuppfattning att lite löv påverkar ljudabsorption, liksom den invändiga tyllgardinen. :-) Snö är en utmärkt absorbent, som ofta är mycket tjock. För den vetgirige finns det en massa akustiska effekter som påverkar ljudklimatet. Att göra en "diffus" fasad istället för en reflekterade etc.
 0
Johnny Wahlström (3 December 2012 19:13):
När jag ändå håller på kan jag informera om problemet i Värtan. Jag har tidigare jobbat med fartygsbuller, och man menar att det blir omöjligt att bygga bostäder i närheten av fartygen pga. bullret. Detta beror följande:

* För biltrafik finns normer (ljudstandarder) med krav formulerade på lämplig ljudnivå för boende. Det finns det inte för fartyg.

* Saknas en standard för en bullerkälla, så tillämpas automatiskt den strängaste bullernormen som finns, den som gäller industribuller. (Man jämför istället alltså med att bo bredvid en fabrik)

* Fartygens är beroende på att producera elektricitet på sommaren för att förse fartyget med kyla under varma sommardagar. Det finns tyvärr ingen "elkabel" att plugga i och även om det fanns skulle den inte kunna standardiseras över världens alla fartyg.

* Konsekvensen är att fartygstrafiken pga brist på ljudnorm, måste vara tystare än om man dragit en trafikled på samma plats. Man tillåter således högre ljudnivå från bilar.

Lösningen torde vara att för hamnstäder skapa en speciell standard för fartygsbullet, som i rimlighetens namn inte bör vara strängare än för biltrafik.
+1
Joakim Franklin (4 December 2012 06:26):
Angående fartygsbuller så har jag har aldrig hört att någon södermalmsbo klagar på terminalerna längs stadsgården, har jag missat något?

Problemet med "elkabeln" behöver inte bli så svårt som du beskriver det. Stockholm Hamnar borde kunna ställa krav på alla rederier med färjor i linjetrafik till stockholm (vikingline, tallinksilja och st peterline) att de med ett antal års framförhållning själva måste fixa en lösning på elkabel. De står ju för en övervägande stor andel av trafiken med stora fartyg i stockholm.
+1
Anders Norén (4 December 2012 10:23):
Vill man så kan man. Den rostiga 1800-tonnaren jag gjorde lumpen på skulle ha 480V/128A om jag inte minns fel (dvs. ungefär 60 kW) vilket inte fanns i alla hamnar och då fick vi ligga med motorerna igång. Men stora festivalscener drar betydligt mer än så och där är det ju inte tal om att ha några dieselaggregat igång bara för att man inte ids dra fram tillräckligt med kabel.

En vanlig spårvagn drar, som en jämförelse, 300-500 kW.
 0
Niklas Öhrström (4 December 2012 10:31):
Hur vore det att längs kajen bygga en ljudabsorbent/bullerbarriär med tjocklek på 1-2 meter och höjd på kanske fem Vid en terminal har man ändå inte någon glädje av havsutsikten och absorbenterna skulle endast behöva vid de lägen där båtarna lägger till.
+1
Patrik Höstmad (4 December 2012 14:03): Online
Johnny Wahlström, Ang. "För trafikbuller som ligger nånstans kring 100 Hz ..."

Nja, trafikbuller har generellt ett ganska brebandigt spectrum med de högsta nivåerna runt 1000 Hz. Här är exempel på trafikbullerspektra som används i beräkningsmodeller (EU-standar samt Nord2000):
http:​/​/​ars.​els-​cdn.​com/​content/​image/​1-​s2.​0​-​S0​0​0​3682X0​.​.​

För tunga fordon som accelerar kan dock lågfrekvensen vara väl så störande. Framförallt om man är inomhus i en fastighet med fönster med dålig ljudisolering. Men enligt fordonsindustrin kommer det lågfrekventa bullret reduceras markant med den nya Euro 6 (standard för utsläpp som kräver ännu fler burkar i avgassystemet).

Lite löv påverkar lite, mycket löv kan påverka lite mer. Men vi ska väl bygga en stad där det är byggnader närmast gatan och inte en djup skog. Så glöm löv.
 0
Patrik Höstmad (4 December 2012 14:10): Online
Det blir oftast en trevligare lösning att ge sig på ljudkällan än att bygga barriärer till höger och vänster. Och är det lågfrekvent buller som är problemet så är inte ett par meter skärm speciellt effektiv. Elektrifiering av hamnen vore den bästa lösningen. Har inte just detta utretts som åtgärd men fått tummen ner från någon högre instans (länstyrelsen? EU? LOU?).
+1
Johnny Wahlström (4 December 2012 18:43):
Jag uttryckte mig slarvigt. Trafikbullret som är problem inomhus ligger kring 100 Hz, vilket således är svårt att dämpa med tunna absorbenter. Att det ligger kring denna frekvens beror på grundresonansfenomen i fasadens akustiskt svaga punkter; fönstren.
 0
Johnny Wahlström (4 December 2012 18:50):
Joakim Jansson: Jag har gjort utredningar som handlar om störda södermalmsbor på Fjällgatan. Utredningen visade att fartyget höll kraven, men att trafiken på Londonviadukten lät avsevärt mer. Man kan säkert ställa krav på rederier, men inte på de kryssningsfartyg från olika delar av världen som angör Stockholm varje år. Tror det är 50-60 om året om jag minns rätt.

Niklas Öhrström: Förutom själva skrovet är den starkaste bullerkällan oftast luftintag och skorsten, dvs ingenting som sitter nere vid kajen. På en sedvanlig finlandsfärja sitter bullerkällan på samma höjd som de översta våningarna på ett typiskt bostadshus, en bullerkälla funkar därmed inte.

Om det är nån som undrar så var mitt tidigare yrke just byggnadsakustiker.
+2
Johnny Wahlström (4 December 2012 18:52):
Den intressanta frågan är (tycker jag), varför man inte har en bullernorm som motsvarar samma krav som för biltrafik. Det är ingen större anledning att kräva att ett fartyg i en hamnstad ska tysta sina motorer, så länge fartygsbullret överröstas av trafikbuller (som vid Londonviadukten).

Möjligtvis kan man beakta miljöaspekten, men denna hör inte hemma i en ljudstandard
+2
Johnny Wahlström (4 December 2012 18:58):
Den andra frågan man kan ställa sig är om en normen är rätt använd i en storstad. Vi förutsätter att man i bostäder i alla lägen och ska kunna vädras med öppna fönster. Därför ställer man kravet att ljudnivån ska uppfyllas "vid fasad", och inte "inomhus".
Om normen inte var utformad på det sättet, skulle man kunna(dock kanske lite osvenskt) bygga en välisolerad byggnad med icke öppningsbara fönster, och istället har kylning på inomhusluften. Detta gör man traditionellt enbart på kontor, varför inte bostäder? Hur vanligt som helst i sydligare breddgrader skulle jag tro.

Jag är dock övertygad att man kan lösa detta med slutna kvarter eller kontorshus vid kajen som är tillräckligt höga för att skärma av bullerkällan på ett fartyg. Ett litet Manhattan således, vilket istället ställer till med problem för den beryktade "Stockholms skyline".
 0
Patrik Höstmad (4 December 2012 21:46): Online
Johnny, Åtminstone Holländarna har tillämpat fasader med icke öppningsbara fönster som lösning utmed mycket bullerutsatta gator. Det har fått viss kritik. De boende försöker förstås dyrka upp fönstren på alla sätt och vis :)

Följande brasklapp för bullergränsvärden finns när trafikinfrastruktur ska byggas.
"Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids."

Det borde kanske finnas en liknande brasklapp när bostäder ska byggas och för industribuller.
 0
Sven R (5 December 2012 13:39):
Patrik: När det är kallt ute, typ under nollan, så tycker jag att bullret hörs mycket högre. I Göteborg så hör man t.ex tågen på hamnbanan om natten mycket tydligare. Vad beror detta på?
 0
Jan Wiklund (5 December 2012 14:03):
Här en redan lite gammal nyhet: Bygge på gården i kv Plankan stoppas pga höga bullernivåer: http:​/​/​www.​direktpress.​se/​sodermalmsnytt/​Nyheter/​Plank.​.​

Vad ska man då säga om de hus som ligger mot gatan? Ska de rivas?

Ansvariga borgarrådet Regina Kevius, yimbymedlem, är bekymrad: Om det är för höga bullernivåer inne på en gård måste det betyda att det blir förbjudet att bygga överallt i Stockholm?
 0
Patrik Höstmad (5 December 2012 16:31): Online
Sven R: Det beror på inversion (temperaturen i atmosfären ökar med höjden i skikten närmast marken). Vanligtvis avtar temperaturen med höjd över marken. Göteborg är ökänt för inversion. Jag gissar att det beror på att luft uppvärmd av havet drar in på lite högre höjder, samtidigt som strålningen från marken tar mer temperaturen där. Speciellt under och efter kalla klara och vindstilla nätter är effekten mycket tydlig.

Här finns det beskrivet mer i detalj, och klickar man sig vidare finns mer info:
http:​/​/​www.​ljudlandskap.​acoustics.​nu/​ljudbok.​php?​del=​n.​.​

EDIT: Hade lite bråttom och glömde det väsentliga: Ljudet kröker när temperaturen varierar. Uppåt mot himmeln under normala förhållanden. Neråt mot marken vid inversion. Ljudet som skulle gått mot himmeln och försvunnit kröker ner mot marken istället.
 0
Patrik Höstmad (5 December 2012 16:36): Online
Jan W.: Ja, bullret på gården kan väl knappast ligga över gränsvärdet? Eller? Är det någon som kan länka till en utredning? Nivån kommer dessutom att gå ner om man gör innergården mindre (se artikeln).

Men huset är ju inte det enda. Man ska givetvis sätta in kraftiga åtgärder mot trafiken på Hornsgatan. Vill minnas att man satt ett dubbdäcksförbud på gatan för att kunna köra med "tyst" asfalt. Har inte hört vad utfallet blivit av detta.
 0
Sven R (5 December 2012 19:18):
Å fan. Det var avancerat. Tack för info!
 0
Patrik Höstmad (5 December 2012 21:42): Online
Jan Wiklund, jag förstår inte alls Mark- och miljödomstolen.

Enlig planhandlingarna
http:​/​/​insynsbk.​stockholm.​se/​Byggochplantjansten/​Pagae.​.​

"Riktvärden för trafikbuller överskrids inte för bostäderna. För de tillkommande bostäderna ovanpå den befintliga byggnaden beräknas alla lägenheter få högst 55 dBA vid minst en fasadsida. Närmast Hornsgatan beräknas de nya bostäderna få upp mot 65 dBA i ekvivalent ljudnivå vid fasad. Alla lägenheter i den cirkulära byggnaden får högst 55 dBA på samtliga fasader. Bebyggelsen på innergården kommer inte att medföra ökad trafikbullernivå på gården."

"Påverkan från flygtrafiken bedöms inte skilja sig från nuläget."

För vägtrafiken uppfylls alltså riktvärdet på 55 dBA med råge på innergården, ligger tom under 50 dBA i beräkningarna. Där emot är det höga nivåer för påbyggnaden utmed Hornsgatan, men de får tillgång till "ljuddämpad" sida, vilket är inom de avsteg som Stockholms stad och Boverket rekommenderar. Flybullret är angivet i intervallet 50-55 dBA i beräkningarna, även detta under riktvärdet.

Mark- och miljödomstolen verkar ha blivit en ny instans för bedömning av vilka riktvärden vi ska ha för buller. Väldigt konstigt. Någon som vet exakt vad de hävdat? Någon som har länk till deras handlingar?
+1
Herbert Tingesten (5 December 2012 22:02):
Förmodligen en ny regelbändare av Lennart Klaesson-typ. Läskig trend med "sakkunniga" som inte tycker reglerna är restriktiva nog och därför hittar på egna för att driva sin stadsbyggnadsfientliga agenda.

http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​8/​rorelsehindrade-​blir-​bond_​.​.​
+2
Jan Wiklund (7 December 2012 10:25):
Det är inte bara där. Jag jobbar på Synskadades Riksförbund där vi ständigt har problem med domstolar som hittar på egna regler som är restriktivare än de som står i lagen.

"Domstolarna ska skipa lag, de ska inte skipa rätt" sa en jurist på regeringskansliet en gång. Han har rätt, tycker jag. Vill vi ha andra regler får vi väl ändra dom. Men domstolarna ska inte usurpera riksdans roll.
 0
Christian S (28 Februari 2014 14:39):
På temat bygga bort buller: "Tyst container kan ge 12 000 nya bostäder" : http:​/​/​www.​mitti.​se/​?​p=​690​81
 0
Eartech Sverige (6 Januari 2016 16:36):
Bra att denna fråga blir mer uppmärksammad. Många lider av stadsbuller och har problem
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8596 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nomineringar till år 2018:s YIMBY-pris
27 September 20:22 av Sofia Buhrgard
Politikerveckan Järva
19 Juni 14:32 av Sofia Buhrgard

@yimbysthlm på Twitter