Utskrift från www.yimby.se
....

Det framtida Årstafältet?

 
Stadsradhus
Stadsradhus i Stockholm. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Den 16 januari höll SBK samråd för planerna på Årstafältets framtida bebyggelse. Eftersom jag själv bor i Årsta och är med i YIMBY kändes det väldigt angeläget att gå dit. Mitt första intryck är att planerna ser bra ut. Väldigt bra, till och med. Givetvis finns det en del frågetecken att räta ut och vissa punkter som kan förbättras, men överlag har staden tänkt rätt i väldigt många avseenden.

Årstafältet ska när allt står klart rymma bostäder för omkring 10 000 människor samt en del verksamhetslokaler. Bostäderna kommer att utgöras av både hyresrätter, bostadsrätter och studentbostäder, samt gruppboenden. Boendeformerna består av både större och mindre lägenheter och även stadsradhus, vilket vi bör se som ett välkommet tillskott för Stockholm.

Dessvärre ser det ut att nästan uteslutande vara fråga om just bostäder, om vi nu inte räknar in de verksamhetslokaler som kommer att husera butiker, matställen och andra serviceverksamheter.  Det innebär att området riskerar att bli lite av en sovstad om det dagtid töms på människor, och det kan i sin tur göra det svårt för vissa lokala verksamheter att gå runt pga dåligt kundunderlag. Samtidigt kan man räkna med att det ändå kommer att vara en del folk i rörelse i stadsdelen dagtid eftersom det finns gott om barnfamiljer i Årsta som gärna flyttar till någonting större men utan att för den sakens skull behöva lämna Årsta.


Blandstad i ny stadsdel. Bild: Utopia arkitekter

En väldigt trevlig detalj är förslaget att dra ett stickspår från Tvärbanan till Östberga. Det kommer i så fall att gå genom den nya stadsdelen och vända. Tyvärr är det bara trafik mot Årstaberg och Alvik det kommer att vara fråga om, så den som ska till eller från Gullmarsplan eller Sickla får byta vid Årstafältets nuvarande hållplats. Det är emellertid ingenting som stadsbyggnadskontoret rår över, utan SL som vill öka turtätheten på den sträckan och där man ursprungligen ville vända spårvagnarna vid Årstaberg.

Jag ställer mig personligen väldigt skeptisk till det resonemanget, eftersom det dels verkar bygga på dagens resandeunderlag – utan den nya stadsdelen – och att man även har missat hur viktig Gullmarsplan är som trafikknut. I nuläget står busslinje 160 för den huvudsakliga kollektivtrafikförsörjningen inom Årsta. Antalet passagerare på linje 160 är omkring en fjärdedel av vad blåbuss 4 har, men samtidigt handlar det om sträckan mellan Gullmarsplan och Årstaberg vilket innebär att det blir många trafikanter per kilometer.

I fråga om kollektivtrafik är det med andra ord kanske läge att tänka lite längre än vad som gäller idag för att bättre matcha framtidens behov. Kanske med spårburen trafik som ett alternativ, t ex att man drar stickspåret hela vägen runt Årstafältet och kopplar ihop det med Tvärbanan igen mellan Valla torg och Linde, så att det blir god trafikförsörjning både mot Alvik och Sickla.


Etapp 1 i den nya stadsdelen. Bild: Stadsbyggnadskontoret.

Stadsmiljön ser överlag väldigt lyckad ut. Rent arkitektoniskt sett är den kanske snäppet över vad som hittills skapats i Storstockholm om vi ser till tidigare nya stadsdelar som Annedal, Hammarby Sjöstad eller Årstadal. Bebyggelsen är varierad både höjdmässigt och arkitektoniskt sett med många slutna kvarter och ett levande gaturum anpassat för gående och cyklister. Ett plus är dessutom att man tänker sig parkeringstal 0,5, dvs i genomsnitt två lägenheter på varje p-plats, samt många cykelparkeringar. Vi brukar inom YIMBY visserligen ofta betrakta 0,5 är som ett lite väl tilltaget parkeringstal, men då får vi tänka på att det är fråga om många stora lägenheter som kommer att bebos av familjer med flera barn - det gäller ju per lägenhet och inte per antal tänkta boenden. Då är 0,5 lågt.

Det låga parkeringstalet ställer dock krav på god kollektivtrafik, annars blir det lätt parkeringskaos där många tvingas ha bil men ställa den i andra delar av Årsta eftersom parkeringsplatserna inte räcker till.

Många kvarter är slutna, även om en del av dem är öppna lite här och var och kanske borde slutas för att tydligare separera gränsen mellan privat och offentligt utrymme. Kvarteren kommer dock att vara slutna ut mot huvudstråken, medan de lugnare bakgatorna har sina öppningar. Byggnaderna i sig håller arkitektoniskt sett en hög nivå.

Staden förtjänar även en eloge för att man har gått ifrån "planhyvelstänket" med samma våningshöjd för alla byggnader i området, och medvetet sett till att variera både gestaltning och hushöjder. Från två till 14 våningar höga är husen i den här planen, vilket ger en trevlig och varierad stadsbild. Stadsmiljön ser i planen promenadvänlig ut, och även cyklingen är prioriterad med gott om cykelbanor som inte kräver att man tar omvägar för att ta sig från punkt A till punkt B.

Som en bonus får vi stadsradhusen, som känns som ett välkommet tillskott på bostadsmarknaden i Stockholm och som gissningsvis kommer att bli väldigt eftertraktade.


Den nya stadsdelen får en park. Bild: Stadsbyggnadskontoret.

Sammanfattningsvis ser det här ut som ett väldigt genomtänkt och ambitiöst projekt där staden har dragit lärdom av tidigare misstag och samtidigt tagit tillvara erfarenheterna från lyckade projekt. Det finns en del att åtgärda, som t ex kollektivtrafikförsörjningen – spårburen trafik både mot Gullmarsplan/Sickla och Årstaberg/Alvik är kanske nödvändig, men det är för tidigt för att sia om det redan nu. Den nya stadsdelen kommer i alla fall att binda ihop det som idag separeras av Årstafältet, och med en stor park i centrum.

Jag bor själv i Årsta sedan snart 14 år, och ser fram emot denna utveckling. Det som gör att jag inte omedelbart får lust att flytta till Årsta när jag ser dessa planer är det faktum att jag redan bor här. För många andra boenden i Årsta är detta troligtvis ett välkommet tillskott, eftersom det innebär fler större lägenheter vilket i nuläget är en bristvara i Årsta, och en möjlighet för fler att flytta hit genom flyttkedjor och det som ofta kallas boendekarriär.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Niklas Öhrström (19 Januari 2013 12:38):
Tacl för en fin genomgång. Vill påminna om vårt yttrrande gällande själva parken, där vi löste problemet med kollektivtrafikförsörjning med två tvärbanegrenar (som premetro genom området). Den ena gick som planerat, fast med fortsättning över Östberga och längs Örbyleden tilll Skarpnäck. Den andra linjen skulle vika av efter Linde och gå söderut längs Huddingevägen och kopplas samman med Spårväg syd.

http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​a0​17be7d-​5271-​476f-​b90​a-​4fe294ab.​.​
+1
Jan Wiklund (19 Januari 2013 13:13):
Ang. kollektivtrafik: Årstafältet ligger ju på stråket Gullmarsplan - Älvsjö, det rimliga vore en spårväg mellan dom. Som iofs gärna kan fortsätta så det sträcker sig från Skärholmen till Forum Nacka eller längre.

Det är dock trist att kommunen bestämmer redan i planen att området bara ska bestå av bostäder. Varför det? Varför inte rita upp kvarter och låta vem fan som gitter bygga där, för vad som helst som inte är alltför störande? Vad finns det för rationellt skäl att gå in och diktera sånt? Det gjorde inte Lindhagen.
+2
Robin Andersson (19 Januari 2013 15:35):
Jan Wiklund:

Kommuner hanterar PBL på ett helt fel sätt. Man sätter sig själv i skiten genom att arbeta så här. En mer pro-aktiv stadsplanering efterfrågas!

En översiktsplan borde vara ett visionsdokument och innefatta en grövre stadsplan. Vidare borde inte FÖP:ar finnas. Istället ska man göra mer generella detaljplaner, där gatustrukturen och de offentliga ytorna markeras ut och "skyddas". Alla kvarter som gatustrukturen sedan skapar ska vara öppna för alla stadsmässiga funktioner; bostäder, verksamheter, kontor, osv. Låt sedan bygglovsavdelningen vara den "granskade" instansen som godkänner huruvida varje intresserade byggherres projekt passar in, och vidare om denna för köpa mark.

På det sättet så är detaljplanen redan klar för en hel stadsdel innan ev. överklagande grannar och stadsfientliga myndigheter får möjlighet att inbegripa med efterkonstruerand argumentation (förstör utsikt, buller, osv.).

That's what I think.
+2
Emanuel Alfredsson (19 Januari 2013 16:11):
Jag får lite Camden/Brooklynfeeling av detta förslaget. Hoppas att detta resulterar i nya platser för kulturyttringar.
 0
Martin Kolk (19 Januari 2013 16:37):
Det verkar väldigt underligt att inte knyta ihop tvärbanan med spårvagn syd om man ska dra tvärbanan till Östberga.
+3
Rasmus Larsson (19 Januari 2013 17:52):
@Robin

Det är inte kommunerna som hanterar PBL fel. Det är PBL det är fel på för PBL tvingar kommunerna att gör på det här sättet. Det beror på en enda liten paragraf som säger att frågor om miljöstörningar, buller, farligt gods m.m. måste lösas slutgiltigt i detaljplanen och får inte hänskjutas till bygglovsfasen.

Konsekvensen är att kommunerna inte ens kan fatta beslut om detaljplan förrän de vet hur en byggare tänker utforma ventialationsutlopp/intag, vilka hyresgäster man har skrivit kontrakt med osv. Vill man ha en restaurang i en lokal så måste det med i detaljplanen eftersom det påverkar bullersituationen, behöver man en lastkaj måste det finnas i detaljplanen och utredas särskilt huruvida det kommer ske lastning och lossning av farligt gods där samt hur många lastbilar det kommer vara per dag (dvs bullernivåer). Ska det vara bostäder måste man utreda att fönstren kan placera så att det kan öppnas utan att det kommer in buller osv... Inget av detta får hänskjutas till bygglovsfasen enligt gällande lag.

Personligen tycker jag detta är helt sjukt. Det hindrar varje form av innovativt och kreativt tänkande för att lösa t ex problem med buller eftersom en detaljplan som antar att det existerar en fungerande lösning baserat på en ny och oprövad idé automatisk blir olaglig och kan upphävas av Länstyrelsen eller Miljödomstolen. Vilket är precis vad som händer hela tiden. T ex hände det nyligen i kvateret Plankan på Södermalm där några ytterligare bostäder i ett renodlat bostadskvarter stoppades av Miljödomstolen med hänvisning till att platsen var så bullerstörd av inflygande flygplan till Bromma. Att de som redan bor där störs av samma buller struntar lagstiftningen i.
 0
Emanuel Alfredsson (19 Januari 2013 18:23):
Och det är just bristen på kulturlokaler som bidragit till kraftigt uppspeedad gentrifiering av kulturyttringar här i Sverige. "Underground" är närmaste obefintligt här i Sverige pga det.
+1
Jan Wiklund (19 Januari 2013 19:17):
Rasmus: Tack för att du klargör detta! Folk har klagat på PBL på den här sajten i åratal men det är först ditt inlägg som beskriver problemet exakt.

Dags kanske att dra igång en kampanj för att få bort denna paragraf? Vad är det för nummer på den, för övrigt?
 0
Robin Andersson (19 Januari 2013 20:58):
Rasmus:

Självklart måste man ta hänsyn till dessa aspekter när man ska bygga och jag ser inte något problem med att detta tas upp i detaljplan-skedet.

Problemet är att man gör för små och för specifika detaljplaner. Det finns uppenbarligen många funktioner som kan samverka i en stadsmiljö. De borde detaljplanera varje kvarter för samtliga av dessa funktioner. Det är upp till kommunerna att hitta generella lösningar för stadsbebyggelse, där detaljplaner inte behöver skräddarsys för varje enskilt projekt.

Så här skulle det kunna gå till, förutsatt att kommunen äger marken:

1) Man skapar en detaljplan som innefattar en stadsdel på 1 km2.

2) Den definierar ett sammanhängande gatunät som i sin tur bildar c:a 50 exploaterbara kvarter.

3) Man fastställer endast generella regler för bebyggelsen, som tar höjd för vanligt förekommande funktioner. På så sätt kan alla kvarter bebyggas med valfri bebyggelsetyp som kan finnas i en stadsbebyggelse. Jag förstår att det är denna punkt som du menar är svår för kommunen, men jag menar att detta är möjligt.

4) Samtidigt utesluts den typ av bebyggelse som kan verka störande i en stadsmiljö.

5) Man prövar detaljplanen i enligt sedvanlig samrådsprocess.

6) Om planen går igenom så har man nu en färdig struktur med färdiga tomter som är klara för byggherrar att exploatera på när efterfrågan finns. Precis som med stadsplanerna för 100 år sedan.

Om intresse finns för att bygga något som hamnar utanför detaljplanens begränsningar så finns ju alltid alternativet att ompröva ett specifikt område (kvarter), och på så vis få just denna funktion prövad.

7) När exploatörer visar intresse så kan kommunen sälja marken, tomter i "lagom" storlekar. Där har kommunen då två redskap för att forma bebyggelsen. Bygglovsenheten samt mark- och exploateringskontoret. Bygglovsenheten säkerställer att byggprojekten följer detaljplanen (och därmed både kommunens och myndigheters krav och önskemål. MEX-arna ser i sin tur till att kommunen tar ut rätt pris för tomtförsäljningen, dvs. den faktiska kostnaden för marken samt kostnader för infrastruktur, gator och parker, etc.
 0
BJ (19 Januari 2013 21:30):
Rasmus:
Sådär är det inte.

Detaljplanen måste visa hur man ska hantera frågor som buller, föroreningar, luftkvalitet och farligt gods. En del av de här sakerna kan man lämna över till bygglovsfasen, t ex buller om planen innehåller bestämmelser som hanterar detta.

Verksamheter behöver inte specifieras närmare än till exempel (B)ostäder, (K)ontor, (H)andel och (C)entrumverksamhet. Bestämmelsen C kan till exempel innehålla i princip allt från restauranger, kontor, butiker till föreningslokaler och hindutempel.

Bullerreglerna är utformade så att man får i större tätorter bygga på bullerutsatta ställen så länge man kan lägga hälften av bostadsrummen mot tyst eller dämpad sida. Går inte det att åstadkomma, kan man inte visa i planen att det går, då blir det svårt.
 0
Jan Wiklund (19 Januari 2013 23:01):
BJ: Är det förbjudet att blanda bostäder, kontor, handel och centrumverksamhet?
 0
Robin Andersson (19 Januari 2013 23:58):
Jan: nej. Ett område kan ha flera funktioner. Exempelvis så skulle ett hus med verksamheter (C) i bottenplanet, parkering källarplsn (P) och bostäder (B) överst kunna ha bestämmelsen "CPB".
 0
BJ (20 Januari 2013 01:04):
Jan:
Det är som Robin säger, det går utmärkt att blanda. Men vanligtvis brukar man skriva det som det finns mest av först. Till exempel BC samt ett VI i planbestämmelsen skulle betyda bostäder och centrumverksamhet i upp till och med 6 våningar + inredd vind om man tillåter det. Man kan också om man vill specifiera det lite hårdare genom att skriva BC1 (ettan ska vara nedsänkt som i en kemisk formel). Till det skriver man då till exempel: "I botten- samt första plan centrumverksamhet, ovan det bostäder". Beteckningen P använder man mest bara om det handlar om parkeringsanläggningar där parkeringen är själva verksamheten. Till boendeparkering under mark behövs oftast inte någon planbestämmelse, så länge det är under själva byggnaden.
 0
Rasmus Larsson (20 Januari 2013 01:50):
@Robin

Det du beskriver är jättebra och precis så även jag tycker det ska gå till. Men det går inte att göra så idag pga av olyckliga samverkanseffekter mellan Plan och Bygglagen och Miljöbalken.

@BJ

Nej man kan inte lämna över Bullerfrågan (eller någon annan miljö och hälsofråga) till Bygglovsfasen för det kan leda till att man fattar ett beslut där Detaljplanen tillåter saker som inte tillåts enligt Miljöbalken och då har Länstyrelsen en skyldighet att ingripa för att förhindra att ett sånt beslut fattas eller upphäva beslutet om det fattats.

Så här skriver Boverket i en skrift om hantering av flygbuller i detaljplaner:

"Två lagsystem gäller parallellt
PBL och miljöbalken gäller parallellt, vilket innebär att en åtgärd som godtagits enligt PBL inte alltid garanterar att miljöbalkens krav är uppfyllda1. Vid tillämpningen av PBL ska allmänna och enskilda intressen avvägas, medan tillämpningen av miljöbalken syftar till att skydda miljö och hälsa. I båda lagstiftningarna finns en paragraf som binder samman lagarna. I både 2 kap. 1 § PBL och 3 kap. 1 § miljöbalken anges att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade och så att användningen medför en god hushållning.

För kommunernas planläggning och prövning av ansökan om lov eller förhandsbesked utanför planlagt område finns särskilda bestämmelser i 2 kap. 1–2 § PBL. Detta innebär att detaljplaner, områdesbestämmelser, lov och förhandsbesked inte får strida mot MB:s bestämmelser om hus- hållning med mark och vatten, däribland riksintressen och miljökvali- tetsnormer. Av miljöbalken framgår att bostäder inte får brukas så att de utgör fara för människors hälsa.
Lagarna reglerar givetvis i grunden samma hälsa, men kriterierna för bedömningar är olika eftersom besluts- och processmodellerna skiljer sig åt. Det är mer en fråga om att lagarna utgår från olika principer, medan resultatet i den verkliga tillämpningen oftast är likartat. Människor bor t.ex. kvar i kraftigt bullerutsatta miljöer som tillståndsprövats enligt mil- jöbalken. Ny bebyggelse tillåts inte i kraftigt bullerutsatta miljöer enligt PBL. PBL sätter således stopp där tillämpningen av miljöbalken säger att det inte är hälsofarligt."


Konsekvenser av två parallella system
Eftersom PBL och miljöbalken gäller parallellt kan tillämpningen av miljöbalken få konsekvenser i efterhand för verksamhetsutövare eller fastighetsägare i områden som är utsatta för buller. En detaljplan i ett bullerutsatt område kan bedömas vara godtagbar enligt PBL3. Bostadsområdet kan senare bli föremål för tillsyn enligt miljöbalkens regler
(9 kap. 3 § miljöbalken) om ohälsa, och då kan en annan bedömning göras. Om boende klagar på höga bullernivåer ska tillsynsmyndigheten, oftast kommunens miljönämnd, nämligen göra en tillsynsprövning fristå- ende från planprövningen. Plan- respektive miljömyndigheter kan alltså göra olika bedömningar av vilken ljudnivå som är godtagbar. Detta kan leda till att fastighetsägaren eller den verksamhetsutövare som genererar bullret enligt miljöbalkens regler måste vidta åtgärder trots att bullernivåerna tidigare har godkänts vid en korrekt tillämpning av reglerna i PBL4. Detta har hittills inte inträffat vid nybyggnad med anledning av trafikbuller. Lagstiftaren förutsåg denna situation i förarbetena (prop. 1985/86:1 sid. 340, 801) där det anges att länsstyrelsens skyldighet att ingripa ska förebygga att situationen aldrig uppkommer. Olämpliga byggnadsåtgärder ska stoppas redan i planeringsprocessen.
 0
BJ (20 Januari 2013 12:15):
Buller från restauranger, trafik etc behöver bara regleras genom bestämmelser för bullerskydd. Det är inte som du säger att man måste veta vilken verksamhet eller hur detaljutformningen av ventilationssystemet ser ut. Är det däremot en extremt bullerutsatt plats med t ex flygbuller då är det svårare eftersom det inte går att skapa en tyst eller dämpad sida på samma sätt. Ska man te x att bygga bredvid essingeleden eller andra platser, då kan det också krävas mer detaljerat hur huset ska utformas för att uppnå en tyst eller dämpad sida. Bullerreglerna är utformade så att det går att göra avsteg från bullernormen om 45 dBa vid fasad i urban miljö.
 0
Rasmus Larsson (20 Januari 2013 15:04):
@BJ

Det finns inga platser i Stockholms Stad som inte är utsatta av flygbuller, vägbuller, järnvägsbuller, industribuller, fläktbuller från angränsande fastigheter, buller från skolor och daghem m.m. Dessutom ligger många byggbara platser inom 150 meter från vägar där det transporteras farligt gods. Så även om du har rätt i teorin så existerar i praktiken inga platser i Stockholms Stad där man inte tvingas göra extremt detaljerade miljöprövningar där allt in i minsta detalj måste planeras i förväg innan detaljplanen kan antas.

Dessutom får man inte ändra användningen av en lokal i en befintlig byggnad utan att det antas en ny detaljplan. T ex kan man inte gör om ett kontor till en bostad eller en restaurang utan ändring av detaljplan eftersom miljökonsekvenserna av den nya användningen inte är utredd. Sen gäller naturligtvis detta endast i fall där det kan uppkomma betydande miljöpåverkan. Men alla platser i Stockholm är redan utsatta för betydande miljöpåverkan så då måste en miljökonsekvensutredning göras. Och då inträder denna paragraf:

Miljöbalkens 6 kap. §12 punkt 7
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,

Notera också att både PBL och Miljöbalken anger att normalfallet när miljöprövningen av en plan visar på betydande miljöpåverkan så ska man välja annan plats. Miljöbalken anger också att man i normalfallet ska åtgärda miljöstörningens källa. Det betyder att innan man ens kan diskutera med Länsstyrelsen om att få göra avsteg från bullernormen genom att visa i detalj de åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan som man tänker vidta i byggnaden, så måste man också presentera en alternativplatsutredning som visar att det inte existerar några alternativa platser att inrätta bostäder eller restauranger på. Enda skälet till att Stockholms Stad lyckats få igenom principen om att få överskrida normvärden för buller och tillämpa principen om en tyst sida beror på att man kunnat visa att det då inte existerar några alternativa platser att bygga bostäder på. Men det är alltså tack vare att det inte existerar några platser i kommunen som inte är utsatta för betydande miljöpåverkan.

Notera att jag inte alls är emot att man gör miljöprövningar. Det jag klagar på är att miljöprövningarna måste innehålla en beskrivning av åtgärder istället för en kravlista att arbeta efter som det Robin beskriver ovan. En sådan kravlista finns angiven i PBL men den kan inte användas pga kravet på beskrivning av åtgärder i Miljöbalken.
Dessutom klagar jag på att både PBL och Miljöbalken anger val av annan plats som normalfallet. Denna formulering borde strykas helt.
+1
Robin Andersson (20 Januari 2013 20:49):
Rasmus Larsson: Inget av det du nämner omöjliggör mitt förslag till stadsplaneringsprocess. Det handlar inte om att undvika vissa prövningar - det är viktigt att miljö- och hälsofrågor utreds - utan det handlar om att detaljplanera större områden och mer generella bestämmelser. Detta skulle medföra tydligare spelregler för stadsutvecklingen och kortare process från idé till färdigt hus (billigare bostäder). Pro-aktiv stadsplanering.

Du säger att kommunerna inte kan detaljplanera utan att exakt veta vilka lösningar som ska användas (och därmed vilka störningar som kan förväntas). Jag menar att man faktiskt vet vilka störningar som stadsbebyggelse i praktiken medför och därför också vilka funktioner (och riktvärden) som man kan godkänna i en generell detaljplan.

T.ex. "bostäder - förutsatt att de har en bullerskyddad sida, inte ger ifrån sig buller på X decibel, etc.".

Genom att kommunerna äger och säljer marken så kan man själva styra när "det är dags" för nya bostäder, kontorslokaler, etc. På så sätt kan man också styra när det är dags att spara en strategisk lucka i kvarteren för kommunal service (skola, park, etc.). Därmed styr kommunerna helt och hållet vad som byggs genom Bygglovskontoret och Mark- och exploateringskontoret. Alla statliga hinder (PBL, MB) är då också helt "undanröjda" sedan DP-skedet.

Kommunerna gör sig själva till martyrer bland regelverken, när de snarare borde vara innovatörer. De har fastnat i ett gammalt tänk när det gäller användningen av PBL. Det är faktiskt så att kommunerna har planmonopol i Sverige. Endast statens riksintressen kan köra över kommunerna. Det är därför viktigt att också visa byggbranschen sin "spelplan" och sina ambitioner, så att gapet mellan efterfrågan och tillgång på stadsbebyggelse är så litet som möjligt.

Edit: Jag ska tillägga att jag själv har arbetat som projektledare på ett SBK, men med översiktlig planering. Även om ÖP inte är lika komplicerat (m.a.p. PBL och Miljöbalken), så har jag ändå ett hum för denna fråga, men framför allt för stadsbyggnadsprocessen i stort.
 0
Anders Bengtsson (20 Januari 2013 22:53):
Snyggt förslag.
Kanske läge länka ihop tvärbanan med spårväg syd i Älvsjö i stället för att bara snurra runt Årstafältet? Då kan man få trafik i flera olika stråk. Sickla - Skärholmen t ex. Allt beroende på hur långt spårväg syd kommer sträcka sig.
 0
Anders Norén (20 Januari 2013 23:19):
Gällande detaljplaner (från 1996 och 1999) uppe vid Södra länkens tunnelmynning medger att spårvägen till Älvsjö ansluts åt båda hållen, även om skisserna bara verkar gälla en anslutning mot Alvik eller möjligen en lite märklig lösning där trafiken mellan Gullmarsplan och Älvsjö bara trafikerar hpl Årstafältet i sydgående riktning.

Kommer de/n nya plane/r/n/a att ändra på detta?
 0
Emanuel Alfredsson (20 Januari 2013 23:59):
@Robin Andersson:

...och för att komma dit måste kommunerna anställa bra folk som har uthållighet, bredd och ambitioner. Det räcker alltså inte med Minecraft, Le Corbusier och Jante som erfarenheter. ;)

Där har gymnasierna och högskolorna ett stort ansvar att inte stötta ut elever som inte passar in i "Utopin", för det kan faktiskt klassificeras som mobbning i allra högsta grad.

Men vad gör man inte för prestigen och den uppenbart ihåliga identiteten?
 0
Robin Andersson (21 Januari 2013 08:50):
Det finns förvisso ganska mycket "bra folk" på kommunerna, iaf. av min erfarenhet. Felet ligger i kulturen i stort och ibland även hos ledningen (politiker, förvaltningschefer, kontorschefer, etc.).

Av egen erfarenhet kan jag säga att man rankas högre om man har en arkitekt- eller planarkitektutbildning än om man är ingenjör. Det sätts på sin spets vid ansökningsprocessen till nya tjänster, där dessa utbildningar ses som mer relevanta. Ändå snackar man om att ha en mångfald av perspektiv osv. Ganska ironiskt eftersom senast Sverige hade en hållbar och fungerande stadsbyggnad var när militärer och ingenjörer gjorde stadsplanerna...
 0
Jan Wiklund (21 Januari 2013 09:11):
Rasmus och Robin: Uppenbarligen kan man sätta sig över smågnetiga bestämmelser om man verkligen vill driva en sak. Som när Jan Inghe lyckades sätta trafikteknikerna på plats i Hammarby sjöstad.

Men då måste man nog driva frågan, dvs man måste vara beredd att ta konflikter. Det är antagligen lättare - dvs man slipper konflikter - om man tar varenda dispositiv regel bokstavligt som om den vore guds ord.

För att ta en av mina käpphästar: visst skulle politikerna i Stockholms stad kunna besluta om att göra om Herkulesgatan och Vattugatan till vanliga stadsgator. Men det gör de inte för då får de en konflikt med gatukontorets trafiktekniker som har papper och normer på hur allt ska se ut. Det är lättast att normerna och den slöa vanan får vinna. Även om det är fullt tillåtet att göra annorlunda.

Eller?
 0
Robin Andersson (21 Januari 2013 10:58):
Jan: Det är precis så jag menar att det fungerar idag. Det är alldeles för slentrianmässiga angreppssätt i stadsbyggnadsprocessen. Jag säger inte att det är lätt att skapa nya vägar för stadsbyggandet, men det försöks ju knappt. Istället för att skylla på lagstiftningen så borde man ju angripa den på ett annat sätt. I grunden måste man ju ändå tro på att även myndigheter vill skapa hållbara städer och tillsammans kunna nå en bra lösning. Idag innebär ju varenda statlig instans, lag och privatperson i princip ett hinder för en hållbar stadsutveckling.
 0
Jan Wiklund (21 Januari 2013 11:20):
Robin: Det är ju uppmuntrande. Och lägger ett stort ansvar på oss! För min erfarenhet är att om den myndighetsperson som vill driva något kan hänvisa till någon utanför myndigheten så står han/hon oerhört mycket starkare i det interna grälet med rutinernas försvarare.

Det kan inte vara lätt att driva en fråga och inte få någon respons alls utifrån.
 0
Rasmus Larsson (21 Januari 2013 13:18):
@Robin

Problemet är att du helt missar att även om kommunerna har Planmonopol så gäller principen att Gör-om-gör-rätt så fort kommunerna planerar fel ur Länsstyrelsen eller Boverkets synsätt. Och det finns lagstöd för detta.

Sen blir jag rätt upprörd när du argumenterar med den klassiska halmgubben att jag skulle vara emot miljöprövningar eller något liknande när jag faktiskt sagt att jag anser det ska göras. Det är djävulen i detaljerna kring hur detta är reglerat jag pekare på och argumentera mot. Och jag skulle gärna se att du pekar ut exakt de lagstöd som finns för kommunerna att göra just det du påstår att de kan göra.

Låt oss välja ett konkret fall kvarteret Plankan på Södermalm http:​/​/​www.​dn.​se/​blogg/​epstein/​20​12/​11/​28/​domstol-​stop.​.​ där Miljödomstolen sagt "Välj annan plats för byggandet av bostäder eftersom denna plats är olämplig." samtidigt som det redan finns bostäder med boende på platsen som uppenbart vill bo kvar trots den avsevärda miljöstörningen som alltså inte kan vara så stor. Hur tillämpar man dina principer här rent konkret i form av vilka lagar ska man åberopa för att få bygget till stånd och eller hur ska man ändra den föreslagna detaljplanen så att man kan bygga mer bostäder i kvarteret?

EDIT: Länk till Domslutet där man kan följa exakt hur domstolen resonerar samt exakt vilka lagtexter de hänvisar till och vilka riktvärden som gäller m.m.
http:​/​/​www.​slaak.​biz/​yimby/​AvgDok.​pdf
 0
Rasmus Larsson (21 Januari 2013 13:53):
@Robin

Planprocessen du beskriver kan tillämpas vid anläggandet av helt nya städer eller möjligen helt nya stadsdelar. Men vad hjälper det i Stockholm?

EDIT: och hela din process står och faller med din punkt nr 4

4) Samtidigt utesluts den typ av bebyggelse som kan verka störande i en stadsmiljö.

Hur gör man detta när det redan existerar industrier, vägar, flygleder m.m. som skapar miljöstörningar på platsen? Förklara det för går det att göra så är problemet löst.
 0
Robin Andersson (21 Januari 2013 14:56):
Rasmus: För det första så har jag aldrig påstått att du är emot miljöprövningar. Jag ber om ursäkt om det uppfattas som så. Dock tycker jag inte att det är en ursäkt för att vässa debattklimatet i denna tråd...

För det andra så har jag haft större stadsutvecklingsplaner i tankarna hela tiden. Naturligtvis är det en skillnad när det handlar om förtätningar och kompletteringar i befintlig miljö. Dock så hade det problemet inte existerat om detaljplanerna var generellt utformade från början.

Jag anser att det är mycket relevant för Stockholm, då det mig veterligen fortfarande exploateras i större skala även här.
 0
Jan Wiklund (21 Januari 2013 15:26):
Rasmus, Robin: Borde vi inte gemensamt kunna få till ett förslag till reform i denna fråga?
 0
Jörgen Sundström (21 Januari 2013 21:09):
Almännt sett är detta förslag klart bättre än genomsnittet av det som har byggts i Stockholm de senaste 15 åren. En positiv överaskning.

Översta bilden
Stadsradhusen är verkligen bra. Snygga varierade fasader och varierad höjd. Högsta betyg för dessa.

Andra bilden uppifrån
Bra med lokaler i bottenplanet, varierad höjd och färg. Det arkitektoniska formspråket drar ner betyget något, känns lite som 70-talsbostadshusen i Kista och 80-talshusen i Skarpnäck.

Tredje bilden uppifrån
Punkthusen närmast vattendraget är ett exempel på där hänsyn till den befintliga miljön kan bli fel. Tråkiga pastischer på de tråkiga punkthusen i bakgrunden, 50/60-tal.
 0
BJ (22 Januari 2013 11:59):
Rasmus:
När det gäller punktvisa förtätningar så blir det i princip alltid färdiga förslag man lägger fram i planprocessen, det förhindrar en utdragen bygglovsprocess. Dessutom så får du miljöprövningarna att låta som något mycket mer dramatiskt än vad de egentligen är.

Och visst, plankan blev inte av. Men det byggs på väldigt många bullerutsatta platser i Stockholm. Och i väldigt många andra städer. Själv har jag på en praktikplats jag haft jobbat med en plan där det inte behövdes en miljökonsekvensbeskrivning trots problem med trafikbuller, även om det var i en mindre stad. Har hört handläggare på länstyrelsen i mitt län referera till avstegsmöjligheterna i bullerrekommendationerna som stockholmsreglerna, eftersom de är utformade för att man ska kunna bygga i storstäderna, men de används överallt.

Sen är kanske länstyrelsen i Stockholm kinkig, men för att veta säkert så får man läsa lite samrådshandlingar och se vad de brukar ange som överprövningsgrunder.

Och det är fortfarande så att bestämmelserna i planen inte kräver en detaljutformning av ventilationssystem.

Och man kan bygga om bostäder till kontor och restauranger utan planändring, bara planen tillåter det. Till exempel så kan bestämmelsen C vara både kontor och restaurang, eller butik. Har till och med sett den tolkad som bostad i en äldre plan, men det går inte idag. Så nu får man lägga till ett B. Jag hävdar fortfarande att det finns ett större utrymme inom det nuvarande plansystemet än vad många i Yimby hävdar.
 0
Jan Wiklund (22 Januari 2013 12:31):
Låt oss säga att det nuvarande systemet är knöligt och gynnar dåliga lösningar eftersom man annars måste ta ett aktivt initiativ. Det är enklast att fortsätta med modernistisk rutin. Men det går att bygga stad om man envisas.

Problemet är kanske att man inte kan förutsätta att tjänstemän ska aktiva initiativ. Och man kan inte förutsätta att politikerna vet vad som går att göra. Därför vinner den trötta rutinen i nio fall av tio.
 0
Emanuel Alfredsson (22 Januari 2013 13:19):
Som sagt, uthållighet bör främjas på kommunkontoren, vilket det sällan görs idag. Stamina, som man säger i gymbranchen.
 0
Jan Wiklund (22 Januari 2013 13:40):
Emanuel: De enda som kan gynna sånt är vi. De flesta förvaltningschefer torde sitta fast i vad som var gängse när de gjorde sin karriär. Och politiker vet sällan tillräckligt om frågorna, och måste dessutom balansera mellan olika intressen.

Yimby är bara en blogg. Men det kanske vore dags att förvandla det till något annat? Utnyttja det intresse vi har skapat för att rekrytera aktiva människor även i den analoga verkligheten?
+1
Bo (22 Januari 2013 19:27):
Det ser ut som vilken förort som helst längre bort på grön linje. Det kanske är dags att kopiera i detalj ett område inne i stan och placera i årsta, om man nu inte vet hur man bygger ut staden.
+1
Robin Andersson (22 Januari 2013 21:17):
Jan W: Självklart! Jag vill ju endast konstruktiva saker med mitt engagemang här. :)

Jag är i alla fall övertygad om att kommunerna kan arbeta med betydligt större detaljplaner åt gången. Då kan man ta hela samrådsrundan en gång för alla för ett större område och därmed ha flera "byggklara" tomter för byggherrar att sätta tänderna i fortare.

Jag har t.ex. länge efterfrågat tydligare statements från kommuner när det handlar om förtätningsprojekt i befintliga områden. När man köper en tomt så ingår aldrig utsikten. Punkt! När man bosätter sig i en tätort så måste man acceptera att ha/få grannar. Punkt! Om man väljer att få närhet till stadskvaliteter måste man förstå att man måste bo i en stad. Punkt!

Genom att detaljplanera för en stor sammanhängande stadsstruktur från början tydliggör man för de första inflyttarna i det första huset att de i framtiden kommer att bo mitt i en levande stadsmiljö. Alltså samma situation som idag, men genom pro-aktiv stadsplanering.
 0
Jan Wiklund (23 Januari 2013 08:57):
Robin: Hur går vi vidare?
 0
Rasmus Larsson (25 Januari 2013 23:31):
Ber om ursäkt ifall det blivit ett hetsigt debattklimat i tråden. Det är inte min avsikt, problemet som jag ser det är att de juridiska hindren är mycket större än vad även de som är yrkesverksamma inom stadsplaneringsbranschen är medvetna om. Och det gör diskussionen okonstruktiv pga av att man helt enkelt har olika bild av verkligheten.

Det vore väldigt bra om flera faktiskt läste domstolens faktiska beslut och resonemang i t ex fallet Plankan som jag länkade till. Och sen ställa sig själva den hypotetiska frågan "Om man vill bygga fler bostäder i kvarteret Plankan, hur ska man då utforma detaljplaneförslaget så att det inte stoppas i miljödomstolen? Och vilka utredningar och andra handlingar måste man ha med?" Innan någon annan är beredd att göra den arbetsinsatsen är det inte särskilt meningsfullt att diskutera saken.

Ett annat fall som också är värt att titta närmre på är det upphävande av detaljplanen för nya slussen som gjordes nyligen av miljödomstolen. Där upphävde man detaljplanen helt med hänvisning till att en befintlig byggnad fick sin utsikt förstörd av några tillkommande byggnader. I samband med det så kritiserade man också kommunen för att man gjort en detaljplan över ett för stort område. Grunden för den kritiken var att man menade att kommunen genom att planera ett för stort område försökte skapa ett så stort allmänintresse som möjligt genom planens storlek att detta allmänintresse övertrumfade det enskilda fastighetsägarintresset, samt att detta inte var tillåtet.

Har inte domen framför mig men det var sannolikt detta man hänvisade till:

PBL
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
32 § En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335).


Notera den sista meningen i lagen som tillkom så sent som 2011. En klart positiv förändring som kan användas för att få fram bättre planer. Dock är den första meningen klart problematisk om man ska göra det som Robin säger är möjligt.
 0
Rasmus Larsson (26 Januari 2013 09:19):
Även regeringen är inne på att det faktiskt är de statliga regelsystemen det är fel på och inte kommunernas planering.

http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​sverige/​gemensamma-​bullerreg.​.​
 0
Jan Wiklund (27 Januari 2013 13:03):
Vi borde arrangera ett seminarium eller liknande där olika yrkesverksamma utfrågas om just såna här saker. Jag har hört så många motstridiga påståenden att jag vet varken ut eller in.

Hur mycket av dagens stadsfientlighet är faktiskt lagfäst, och hur mycket beror enbart på att man gör som man alltid har gjort av rädsla för bestämmelser som ser ut som bestämmelser men egentliga är hur töjbara som helst?

Och är bestämmelserna rentav motstridiga? Och hur mycket beror på att jurister övertolkar? Att jurister har politiska agendor har vi ju sett förr.

Det jobbiga är att man inte kommer att få ett svar innan man har samlat ihop en någotsånär stor grupp människor som ändå försöker göra något vettigt. Bara de vet vilka bestämmelser som är verkliga och vilka som bara är papper.
 0
Robin Andersson (28 Januari 2013 23:04):
Jag vet inte om det tjänar något till att fortsätta älta det här mer i denna tråd. Men återigen, det finns inget i lagtexten som du citerar som säger att man inte får göra stadsdelsstora detaljplaner, med mer generella planbestämmelser.

Jag tror inte att detta är lösningen på allt. Men det skulle underlätta om kommunen kunde vara tydliga med vad som gäller när man flyttar in till tätbebyggt område.

Ps. Vad gäller flybullerfrågan så är jag ganska insatt. Linköping är ju kanske den mest drivande kommunen när det gäller att få regeringen att ge tydliga besked vad gäller de statliga riktlinjerna. Jag är övertygad om att regeringen kommer att ställa sig bakom Boverkets riktlinjer framför Naturvårdsverkets. Då gäller alltså ett maximalt ekvivalent buller på 70 dB, om jag inte minns fel. Det skulle möjliggöra ny bebyggelse i Linköpings tätorts östra delar, något som är omöjligt med flygplatsens verksamhet idag.
 0
Rasmus Larsson (29 Januari 2013 17:37):
Men lagar är inte bara det som står i lagen utan lagar är det som domstolarna säger att de betyder. Och det är väldigt klart vad domstolarna säger om hur lagarna ska tolkas.
 0
Karin Helander (31 Januari 2013 17:09):
Hur ser planerna ut för skolor och förskolor i området? Verkar vara mer regel än undantag att staden underskattar behovet i nybyggda områden.
 0
oskar (11 Mars 2013 14:16):
Jan Robin och Rasmus, Hur fortgår arbetet med det ni diskuterade? Om problemen med PBL osv. Blir det ett seminarium?
 0
Rasmus Larsson (11 Mars 2013 14:41):
Oskar: Bra fråga! Jag håller på att sätta samman en expertgrupp som ska hjälpa mig att analysera PBL eftersom jag sitter som representant för Yimby i en referensgrupp till en statlig utredning om just PBL.

Just nu består gruppen av mig, Jan Wiklund, Jan Jörnmark och jag har säkrat visst expertstöd får Stockholm Stad. Men vi har inte kommit igång ännu på riktigt. Dessutom vill jag gärna ha med Robin, men har inte lyckats få kontakt.

De som är intresserade av att ingå får gärna mejla mig på rasmus@rasmus.se omgående för jag kommer börja jobba med detta i slutet av denna vecka.
 0
Rasmus Larsson (21 April 2013 00:12):
Jaha, Länstyrelsen hotar nu att stoppa alltihopa på Årtsafältet.

http:​/​/​t.​co/​TrT1F3BwJn
+2
Rasmus Larsson (21 April 2013 00:43):
Och för att återknyta till diskussionen tidigare i tråden så har jag gjort en väldig massa research.

Och det ser ut som om både BJ, Robin och jag har haft rätt samtidigt. Men vi har alla haft fel också. Därför att det ser ut som om bullernormerna inte finns. Alla dessa dB värden och idéer om tyst sida m.m. är inga normer alls. De kommer från avdelning 4:a i detta dokument (som alla andra dokument hela tiden hänvisar till så fort de anger riktvärdena) http:​/​/​www.​riksdagen.​se/​sv/​Dokument-​Lagar/​Forslag/​Prop.​.​

Läs hela avdelningen, det är intressant.

Notera att beslutet där man hänvisar till den texten är detta (se punkt 2):

http:​/​/​www.​riksdagen.​se/​sv/​Dokument-​Lagar/​Forslag/​Prop.​.​

Beslutet lyder:
2. att riksdagen godkänner en inriktning som innebär att åtgärderna i infrastrukturen under åren 1998-2007 skall - bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet, - leda till förbättrad transportkvalitet genom en förbättrad befintlig trafikinfrastruktur, - öka infrastrukturens miljöanpassning, - minska störningar från trafikbuller, - utformas med utgångspunkt från högsta ambition för trafiksäkerheten (avsnitt 4)

Det är alltså något slag förvaltningsdirektiv som gäller vissa berörda myndigheters arbete med infrastrukturutveckling och bullerbekämpning. Detta förvaltningsdirektiv upphörde att gälla 2007. Dessutom omfattar det bara de statliga myndigheter som skulle göra jobbet, som Trafikverket och Länsstyrelserna. Inga andra medborgare, organisationer, företag, kommuner och landsting har någonsin varit bundna av dessa riktvärden.

Och detta förklarar också varför Boverkets Chefsjurist sagt till mig muntligen att det inte finns några bullernormer.

Vad som hänt är att en massa icke-jurister som jobbar som handläggare av planfrågor på Boverket, Länstyrelserna och kommunernas plankontor (samt Miljödomstolen i Nacka, som hänvisat till Boverkets Allmänna råd som i sin tur hänvisar till propositionen ovan) helt enkelt fått för sig att detta är bindande normer som måste följas och sen beslutat, förhandlat och hotat med utgångspunkt i detta. Ingen tycks dock någonsin ha läst vad Riksdagen egentligen beslutat.
+2
Jan Wiklund (21 April 2013 10:26):
En första klassens nyhet som omedelbart borde planteras hos vänligt sinnade journalister!
 0
Alexander Åkerman (21 April 2013 11:04):
Jag skummade bara igenom men som jag tolkar det så finns det riktvärden för buller på nya bostäder och att länsstyrelsens bedömning har en grund... Men jag har kanske missat något?
 0
Rasmus Larsson (21 April 2013 12:27):
Ja riktvärdena står där. Och det är de alla hänvisar till. Men de har ingen rättslig status annat än som interndirektiv och de upphörde gälla 2007. Dessutom var aldrig myndigheterna själva tvungna att följa riktvärdena eftersom det står "bör" och inte "skall" samt flera sidor med anvisningar om när man inte behöver följa riktvärdena.
+1
Rasmus Larsson (21 April 2013 23:45):
Citat från propositionen:

Regeringen anser vidare det vara värdefullt att den långsiktiga
ambitionsnivån för åtgärder mot trafikbuller slås fast för alla trafikslag
med s.k. riktvärden. Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan
skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer
och särskilda omständigheter i det enskilda fallet.
Regeringen menar således att riktvärdena för buller bör ses som
långsiktiga mål. Många boendemiljöer är i dag i hög grad påverkade av
trafikbuller. Samtidigt är det stor skillnad på möjligheterna att uppnå god
miljökvalitet mellan olika trafikslag och plansituationer. Tillämpningen
av riktvärdena kommer därför till en början att skilja. En utgångspunkt
bör emellertid vara att riktvärdena bör klaras vid nybyggnad av bostäder
samt vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar
långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt
.
+2
Robin Andersson (22 April 2013 08:27):
Detta är ju ett enormt framsteg, Rasmus! En eloge till dig.

Om detta stämmer, att det inte finns någon juridisk grund till att begränsa en hållbar stadsutveckling så borde man ju kunna skapa dessa generella detaljplaner som vi tidigare har diskuterat. Detta eftersom ev. konflikter av funktionsblandning ska hanteras pragmatiskt, inte med absoluta riktvärden. Därmed borde det ju finnas utrymme att godkänna generella planbestämmelser för "stadsbebyggelse".

Jag skulle vilja pröva att göra pröva att genomföra en detaljplaneprocess som är mer generell i arbetet med generalplanen för Linköpings stad. Det skulle vara intressant om man kunde "visa vägen" för kommuner.
 0
Alexander Åkerman (22 April 2013 09:24):
Men ger inte detta länstyrelsen rätt i sina bedömningar? Vi har väl alltid vetat att det går att göra avsteg från riktvärdena, men endast om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Så länge länsstyrelsen kan föreslå förslag på förbättringar så kan de ju också avslå ett projekt som överskrider riktvärdena?
 0
Rasmus Larsson (22 April 2013 10:43):
Nej, det är inte avstegen som är poängen. Poängen är att om det är en norm har Länsstyrelsen makten att avslå ett projekt. Men är det ett riktvärde så har kommunen hela makten och Länsstyrelsen har bara en rådgivande roll. Länsstyrelserna utnyttjar att kommunerna inte förstår skillnaden och agerar som om det var normer.

Dessutom gäller riktvärden inte kommunala beslut utan bara de beslut som statliga organ fattar. Det står längre fram i propositionen att man även anslår pengar till bidrag som kan delas ut till kommuner som frivilligt vill göra bulleranpassningar av sina egna vägar enligt dessa riktvärden.

Dessutom är detta en infrastrukturproposition, riktvärden gäller för den myndighet som är ansvarig för bullerkällan. Inte för den som bygger ett bostadshus. Kommunerna kan planlägga hur mycket bostäder de vill precis bredvid en statlig väg och då kan staten tvingas ta kostnaden för att anpassa vägbullret ner till den nivå som riktvärdena säger. Dvs fram till 2007 i alla fall. Så vägverket och senare trafikverket bluffar kommunerna när de säger att "ni kan inte bygga där för bullret överskrider riktvärdena" i syfte att undvika en kostnad.
 0
Jan Wiklund (22 April 2013 10:44):
Om riktlinjerna dels bara gällde vissa utpekade myndigheter, dels upphörde att gälla 2007 blir väl länsstyrelsens synpunkter bara ett löst tyckande? Kommunen har såvitt jag förstår "planmonopol", dvs kommunens plan gäller.

För att länsstyrelsen ska kunna övertrumfa måste väl länsstyrelsen ha en lag att stödja sig på? Och just det här är ingen lag, har aldrig varit, och finns numera inte ens.

Eller finns någon annan bestämmelse som kan träda in i stället?
+1
Rasmus Larsson (22 April 2013 11:00):
Länsstyrelserna har befogenhet att stoppa saker lite som de vill. Men, kommunen kan då ta ärendet till domstol och då gäller lagen och inte Länsstyrelsernas godtycke.

Skälet till att det är så är att man gett Länsstyrelserna makten att ingripa för att stoppa något för att en domstolsprocess inte ska bli ett rent slag i luften när något skyddsvärt redan är förstört.

Det är samma sort befogenheter som polis och åklagare har i andra sammanhang, men Länsstyrelsen är ingen domstol så det är inte tänkt att deras stoppande av saker är av permanent natur utan i avvaktan på ett domstolsutslag. Problemet är att kommunerna inte tar det till domstol.
 0
Jan Wiklund (22 April 2013 11:39):
Frågan är då varför kommunen inte tar det till domstol. Är det dyrt? Är det dyrare än att uppfylla alla de icke-existerande normerna? För jag antar att det bara behöver göras en gång, sen kommer länsstyrelserna att dra sig för att ingripa.
 0
Rasmus Larsson (22 April 2013 12:05):
För en liten kommun är det helt klart så att det är för dyrt att gå till domstol. För Stockholm Stad är det nog billigare att ta det till domstol. Tecken finns på att man tänker göra det i framtiden. Direktiven som kom för någon månad sedan om hur man ska göra miljöutredningar och handlägga planärenden tyder på att man nu försöker säkra att planerna ska kunna hålla i domstol och inte falla på formella brister.
+1
Mattias Melin (23 April 2013 13:07):
Det kan möjligen inte vara så att den tornfalk som länsstyrelsen tror är densamma som häckar i Riddarhuskyrkans torn, kan hitta sin föda i någon av stadens övriga 1000-tals grönområden? Annat än på just Årstafältet då...
 0
Rasmus Larsson (23 April 2013 14:54):
Den har ju nära till Gärdet också. Tror den har svårt att jaga i skog och behöver öppna fält. Men det finns gott om det I nationalstadsparken.
 0
Dr Evil (24 April 2013 09:29):
Sånglärkan då, kan den inte dela matplats med duvorna på Norrmalms torg?
Bullret då? Gratis öronproppar är en kostnadseffektiv lösning.
Markförhållanden? Några extra dräneringsrör så är den saken klar.
Svåra frågor men enkla lösningar. Sådant gillar jag.
 0
Rasmus Larsson (24 April 2013 11:06):
Sånglärkorna har ju en stor population mellan Farsta och Nynäshamn
 0
Dr Evil (25 April 2013 17:05):
Precis, alla problem skall lösas någon annanstans.
Vargar? Dom finns i Ryssland.
Buller? Det är tyst i fjällen.
Kulturmiljö? Finns på Drottningholm.
Dagis? Finns i Skärholmen.

Ja så kan man hålla på med att hänvisa till andra platser för alla möjliga krav.
+2
Niklas Öhrström (25 April 2013 17:58):
DrEvil:
Det är just därför man ska förtäta centralt. Då slipper man ta så mycket mark i anspråk. Kulturmiljöer förstörs inte för att man förtätar/lägger till. Dagis kan man få men då krävs förtätning.

Vad är problemet?
 0
Dr Evil (25 April 2013 20:06):
Problemet är att med ditt resonemang så förtätas alla ytor som inte har hus så länge de ligger centralt. Vilket leder till obruten stad oaktat vad som än finns. Kungsträdgården borde ligga nära till hands för förtätning då.
 0
Ohgillad (25 April 2013 22:09):
Det smartaste vore kanske SL:s förslag, plus att stickspåret från Östberga fortsätter mot centrala Årsta och därifrån mot Gullmarsplan. Självklart med bibehållen Tvärbanetrafik. Det blir naturligtvis då en spårkorsning någonstans, kanske Valla torg, men det behöver nog inte vara något fel i sig.
 0
Robin Andersson (26 April 2013 00:53):
Dr Evil. Snick snack. Riktiga stadsparker, som kungsan, är en viktig del i en innerstadsbebyggelse. Ingen har påstått oavbruten byggnadsuppförande. Däremot en oavbruten gatustruktur.
 0
Jan Wiklund (26 April 2013 09:26):
... och definitionen på en obruten stadsstruktur är att det finns fullt av människor hela tiden. Det finns det inte på förortsimpediment, däremot i Kungsan.

Och poängen med obruten stadsstruktur är att det är nära till allt. Allt som bryter mot den poängen avvisas.

Så jag instämmer i Niklas fråga: Vad är problemet?
+2
Erik Jungnelius (29 April 2013 09:22):
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​10​.​.​

jag orkar inte, det går alltså inte att bygga stad vid stad, det blir för mycket buller. Men trots bullret bor ändå sånglärkan redan där(!), vilken inte kan avhysas under några omständigheter. Denna double squeeze av miljöskydd och skydd av människor från staden är helt ohållbar.
+3
Robin Andersson (29 April 2013 10:55):
Finns det någon organisation för omvandling av Årstafältet? Någon motpart till "Nätverktet Årstafältet"?

Förra veckan hade jag en diskussion med en journalist på en tidning som bedriver mycket opinionsbildning mot stadsomvandlingar i förorter. Det var tydligt att hen främst var emot "stadsutveckling för kommersiellt syfte". Ett tydligt politiskt ställningstagande, enligt mig. När jag beskriv min syn på stadsutvecklingens bakomliggande dynamik visste hon inte riktigt hur hon skulle argumentera.

Jag har själv delvis vuxit upp i förorter och har många gånger sett "förorternas beskyddare" a.k.a. vänsterorienterade svenskar utan erfarenheter från förorterna, som tror att de förstår dessa "utsatta människor". Sådant fungerar inte. Man måste sluta hantera förorter på annat sätt än innerstadsdelar. Samma villkor bör gälla, och därmed bör också stadsutvecklingen drivas åt det hållet.

Årstafältet är en "grön oas" i förortslandskapet, enligt motståndarna till planförslaget. Ja, det är den enligt mig med. Men det beror inte på att det är glest runt omkring. Årsta - ja hela söderort - har många gröna fläckar som varken bidrar med ekologiska eller sociala värden. Definitivt inte heller till några samhällsekonomiska värden. Men eftersom stadsstrukturen bidrar till mycket minskningar av värden (otrygghet kvällar/nätter, brottslighet genom icke-bevakning av tredje man, etc.) så klamrar man fast sig vid det enda uppenbara värdet i stadsstrukturen - de gröna ytorna.
+1
Jan Wiklund (29 April 2013 11:45):
Jag hade för ett par år sen ett snack med två av dem som åtminstone då var drivande i kampanjen för att bevara Årstafältet. De hade absolut inget emot att man byggde i Årsta. De skulle själva hellre bo i innerstan men hade inte råd. De såg gärna att Årsta utvecklades mot mer innerstad. Men de ville ha kvar Årstafältet, som ett Djurgården, eller Tanto.

Men det är möjligt att kampanjen sen dess har tagits över av andra krafter.

Det är för övrigt bisarrt att man - läs såna som Per Wirtén - tolkar angrepp på dålig lägesstandard som angrepp på folk som har dålig lägesstandard. Ungefär som om man 1930 hade tolkat angrepp på dålig lägenhetsstandard i t.ex. Birkastan som angrepp på dom som bodde i Birkastan.

Översatt till 30-talets stridsfrågor skulle de säga att dålig hygien var arbetarkultur och att vilja förbättra hygienen var ett angrepp på fattigt folk.

Men på den tiden var de som ville ha förbättringar organiserade och hade ett tydligt mandat. De kunde därför inte ifrågasättas. Det kan dessvärre vi eftersom organiseringen är så mycket sämre nuförtiden.
+1
Erik Jungnelius (30 April 2013 10:23):
Jan, jag tror definitift att du är någonting på spåret där. Det återkommer ständigt att folk tolkar det som ett angrepp på dem själva att man vill höja standarden. Jag kommer ihåg ett citat från en tråd i Dn om kvarteret plankan, där den idignerade Nimbyiten utbrast något i stil med att den borgerliga majoriten ville "packa folk på söder som sillar" och "varför förtätade de inte på Östermalm iställer?"
Det är lätt att falla i den melodin nu med blå majoritet, men hur går kråksången om det blir ett maktskifte?

Tråkigt att det politiceras på detta sätt och frågan är hur man skall tackla folks oro för att bli runtbossade av myndigheter, vem tänker på the small people som Svanberg skulle ha sagt :)
 0
Jan Wiklund (30 April 2013 11:49):
Förvisso kan det vara det ett påprackande, vi har exemplet Husby nyligen där avsikten uttryckligen var att fördyra husen så mycket att dom som bodde där nu inte skulle ha råd att bo kvar. Klart att man försöker motverka sånt om man kan.

Men om man tar Lindhagenplanen som exempel har ju ingen avsett att ge sig in i varje enskilt hus och rota. Det som kommer till är uteslutande plusvärden som man inte behöver betala extra för.
+1
Robin Andersson (30 April 2013 13:19):
Det ska sägas att ett motstånd mot en detaljplan/ett byggprojekt ibland är rättfärdigt. Det är inte alltid som det som föreslås är bra, varken för de närboende eller för samhället. Det gäller att kommunens planering är trovärdig och har en tydlig hållbar linje som garanterar en holistisk hållbarhet.

Med det sagt så skulle jag vilja påstå att de flesta "nimbysar" agerar i rädsla och/eller i ren och skär egoism.

Antingen förstår man inte syftet med förtätning -> rädsla. Eller så ser man kortsiktigt på förtätning -> egoism.

Rädslan består ofta i att man är rädd för att förlora de kvaliteter som finns samtidigt som man är osäker på vad man får. Det finns ju inget absolut samband mellan förtätning och en ökad service. Bara ett troligt samband.

En del är rädda för att förtätningar urvattnar utbudet av bostäder i närområdet och att deras bostad ska minska i värde. Då handlar det ju både om rädsla och egoism. Återigen vet man ju inte om förtätningen verkligen kommer bidra till en ökad service som definitivt kompenserar värdetappet på bostaden.

En del tror faktiskt att det är sämre ekologiskt att förtäta, då det kan ta grönytor i anspråk. Där handlar det ju om rädsla med okunskap. En suboptimerad syn på hållbarhet.

Ibland är det av politiska skäl man sätter sig emot förtätning. Att det handlar om sociala eller ekonomiska vinningar för byggherrar på de boendes bekostnad. Det kan ju faktiskt också vara så. Men dess ställer sig emot byggherrars vinster oavsett om samhället också tjänar på det eller ej.

Så hur väl och logiskt man än argumenterar mot nimbysar så kan man förvänta sig att många inte vill lyssna. Så länge som möjligheten till överklagande mot alla sorts detaljplaner finns så kommer folk som kan opinionsbilda eller påverka politiken alltid att sätta käppar i hjulet för detaljplaneringen.
+2
Jan Wiklund (30 April 2013 15:54):
Själv gjorde jag ju mina första lärospån i den här branschen i motståndet mot den SCAFT-inspirerade Regionplan 70. Jag var med i den centrala grupp som samordnade alla möjliga nimby-protester mot den, och jag tycker fortfarande att det var rätt. De projekt som ingick i denna plan var direkt samhällsfientliga.

Däremot tycker jag nu att vi hade en naiv syn på varför vi gjorde motstånd, och nästan ingen uppfattning om vad vi ville ha istället. Möjligen har jag en viss skuld till att det fortfarande kan mötas med sympati att göra motstånd mot allt byggande, hur välmotiverat det än är.

Största skulden har dock byggbranschen som envisas med att bygga som dom gör i nio fall av tio. Samt Stockholms stad som gör detta om inte nödvändigt så i alla fall ekonomiskt motiverat, se http:​/​/​www.​direktpress.​se/​sodermalmsnytt/​Nyheter/​Stade.​.​
 0
Robin Andersson (30 April 2013 17:24):
Jan Wiklund: Intressant artikel. Jag ser ett mönster i att kommuner hellre tjänar in pengar i markförsäljning än minskar kostnader i utbyggd infrastruktur. Jag vet inte vad det kan bero på, men det är väl delvis i rädslan för långa och dyra planprocesser när man bygger nära befintlig bebyggelse, med risken för överklaganden osv.
 0
Rasmus Larsson (30 April 2013 19:19):
Det här är en extremt intressant utredning rörande förtätning och dess eventuella tillförande av kvalitéer.

http:​/​/​www.​spacescape.​se/​send/​TS_​Slutrapport0​90​419.​pdf

Den skiljer på förtätning och förvandling. Där förtätning bara tar bort kvalitéer utan att tillföra nya medans förvandling tillför mer kvalitéer än som tas bort (dock av en annan typ) samt innebär radikalt mycket högre täthet.
 0
Jan Wiklund (1 Maj 2013 13:21):
Robin: Jag tror att det helt enkelt är ett exempel på långt driven decentralisering à la New Public Management: Varje småchef utnämns till småpåve och tar endast hänsyn till sin egen budget, resten får klara sig som det vill.
+1
Jan Wiklund (1 Maj 2013 13:24):
Rasmus: Mycket intressant! Tyvärr är ju Stockholms policy att inget får förvandlas, dvs att alla områdes "karaktär" måste bevaras. Vilket alltså enligt Spacescape leder till att all förtätning innebär kvalitetsförluster.

Det är en strypsnara vi måste ur. Hur?
 0
Dr Evil (1 Maj 2013 18:18):
Problemt är att man omöjliggör möjligheten att skapa en framtida rejäl park, ett Central park, om än i litet format. Tanken idag är att man skall skapa en, relativt sett, minimal stadspark och den kommer att kännas än mer minimal i takt med att förtätningen fortgår i närförort. Problemet är att man vill ha en för liten park. En liten park kan innehålla färre uppelvelser och aktiviteter än en störra. Ok, nu har jag skrivit det och vill inte skriva det igen.

Erik J: det beror förstås på var man vill bygga staden. Det pågår en mängd stadsutvecklingsprojekt i Stockholm där man bygger just stad vid stad. Årstafältet verkar ha andra värden som man också tar hänsyn till. Om du ser det globalt så är urbanisering än ostoppbar kraft som har fortgått sedan efter andra världskriget och fortsätter än idag. Vad har du att bli ledsen över?

Jan W: ok, du har pratat med människor som vill ha förtätning runt Årstafältet men inte på. Nu reflekterar du över om kampen har övertagits av andra krafter? Hur menar du? Så vitt jag kan se så är det exakt det man vill fortfarande.

Robin A: temat egoism och rädsla har yimby ältat sedan starten, min kritik då, anno dazumal, var att de/ni inte har insikt i de människornas upplevlser utan klumpar ihop dem i ett nedlåtande sammanhang som nimbys. En stämpel på packet och så var det klart.

Nu har jag titta på Lsts inlaga och den handlar om

1) osäkra ( vilket innbär dyra grundförhållanden)
2) buller från trafik
3) biologisk mångfald.

Om du tar en gammal sjöbotten som gränsar till hårt trafikerade vägar och på den botten hittar du några skyddsvärda arter, ja då hamnar du i dessa invändningar oavsett om de är stadsfientliga eller inte.

Alternativet kan ju vara att det verkliga småpåvarna, borgarråden, kör på och använder skattebetalarnas pengar till projekt med oklar slutsumma, igonerar de problem som buller leder till och struntar i världens levande mångfald. Det skulle oroa mig väldigt mycket mer.

Det allra enklaste och överlägset billigaste för dig och mig är att låta Årstafältet vara en park och bygga på bättre mark.
 0
Jan Wiklund (2 Maj 2013 08:02):
Evil, din fråga till mig: Jag drar bara slutsatser av ovanstående diskussion där någon hävdade att de som var mot byggande på fältet inte ville att man skulle bygga någonstans. Om detta visar sig vara fel är jag naturligtvis glad för det.
 0
Dr Evil (2 Maj 2013 18:35):
Jan W: det är jag också glad för. Om de, mot all förmodan och mot den information jag tillskansat mig, är emot att bygga någonstans så har de inte längre mitt stöd. Det finns mer än utmärkta marker runt omkring som passar bra för förtätning.
+1
Robin Andersson (2 Maj 2013 21:27):
Dr Evil: Nej, nu är du orättvis. Om du läser första stycket i mitt inlägg (30 April 13:19) så påpekar jag att det i flera fall finns anledning att protestera mot detaljplaner. "Nimby" är ett begrepp som syftar till de som av rädsla och/eller egoistiska skäl överklagar byggen i närheten av deras boendemiljö.

Om man inte är en Nimby så behöver man inte ta åt sig. That's it.

Du har rätt i att det byggs på flera håll runt om i Stockholm och att man kan ha en annan prioriteringsordning med "utbyggnaden av innerstaden". Men nu har man valt att fokusera på Årstafältet och jag ser bara positiva effekter av detta.

Jag är själv årstabo och tycker att stadsdelen är sagolik att bo i. Framförallt passar det mig och min nuvarande livssituation utmärkt. Utbyggnaden av Årstafältet skulle ge uppenbara kvaliteter till området som den idag saknar. Ärligt talat är det mest ett sunkhål idag. Och så fort mörkret faller på så vågar sig få människor att vistas där. Min sambo, t.ex. Med andra ord så både skapar förslaget nya värden och tar bort en del svagheter.

Ett "Central park", säger du? Intressant att du väljer att peka ut en park som är känd för att vara omsluten av tät bebyggelse, när du själv är emot att möta Årstafältet med just detsamma. Jag håller med dig, Central park är en förebild för stadsparker. Men det krävs att en sådan omges av mååånga bostäder, är del av minst ett stråk med stora flöden samt har många olika målpunkter inom sig. Annars blir det inte någon rörelse i parken, vilket gör parken otrygg under stora delar av dygnet/året.

Att det är en sjöbotten och att det skulle innebära stora kostnader är väl knappast något som vi behöver bekymra oss över. Byggbolagen gör sina kalkyler ganska väl. Tror de att de kan få avkastning på ett byggprojekt vid Årstafältet så får man väl anta att de vet vad de gör.
+3
Erik Jungnelius (3 Maj 2013 10:20):
@Dr Evil.
Visst sker urbaniseringen obönhörligen, men det är bara det att jag tycker att den i Stockholm har skett på ett rätt tråkigt sätt de senaste 50 åren.

Visst kan det finnas biologiska värden på Årstafältet, men vore det inte bättre att bevara mer orörda områden utanför dagens stad, som sannolikt har mycket högre värden. Istället för att bevara vad som mest framstår som en äng inklämd mellan olika trafikleder?

Så om det är något jag sörjer är det alla de skogar och bäckar som skövlats i onödan, för att vi hade en förhärskande modernistisk norm som skapade ett enormt sprawl i den här stan.
 0
Rasmus Larsson (3 Maj 2013 21:08):
Årstafältet är ingen äng så vitt jag vet, utan en igenvuxen spannmålsåker.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8595 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter