Utskrift från www.yimby.se
....

Dags att överge modernismen även för grönplanering

 
Förra veckan togs beslut om inrättandet av ännu ett naturreservat i Stockholms kommun. Älvsjöskogen på ett området på en yta ungefär 650 000 kvadratmeter på ett avstånd av 1 kilometer från Älvsjö centrum. Detta beslut ses troligtvis som enbart positivt av de flesta Stockholmare. Dock har det negativa effekter ur ett stadsplaneringsperspektiv. För att förstå varför måste vi först se tillbaka på modernismen.


Det planerade naturreservatet

Modernismen var den dominerande stadsplaneringsparadigmen under största delen av 1900-talet. Dess teorier innebar bland annat att funktioner skulle separeras. Bostäder, arbetsplatser, handel och olika slags trafikslag skulle alla vara skilda från varandra för att undvika konflikter.



Utförandet av denna typ av planering resulterade i många problem. Funktionsseparering innebär ett mindre effektivt markutnyttjande då områden endast används under delar av dygnet. Det är svårt att försörja sådana områden med handel, service och kollektivtrafik då det bara finns underlag under vissa tider. Denna planering gör det också svårare att färdas till fots, bland annat på grund av längre avstånd mellan olika funktioner och osäkerhet för gående att passera genom områden kvälls- och nattettid om de är tomma.

Just nu är vi mitt inne i ett paradigmskifte för stadsplanering där planeringsidealen har övergett modernismen för en återuppstod förståelse för betydelsen av täthet och blandning av funktioner samt samband mellan områden. Detta skifte syns i rapporter och plandokument om inte än alltid i det som byggs. Det finns dock en typ av planering i vilket modernismens ideal om funktionsseparering fortfarande dominerar. Inom grönplaneringen.



När det gäller planering för grönstruktur framhålls fortfarande vikten av ”orörd” natur separerad från alla övriga funktioner i en stad som en självklarhet. Är det inte dags att på alvar börja ifrågasätta detta? För vad är det som visar att denna typ av funktionseparering är fri från samma slags negativa effekter som nämnts ovan? Och för att vända på frågan vad är det som säger att kombinationen av natur (med funktioner som tex mötesplats, rekreationsyta, ekosystemtjänster, estetik) och andra användningsområden inte kan leda till synergieffekter?

Vi vet att det finns många olika sätt att ha grönska i en tät, samanhållen blandstad. Till exempel i parker, på tak, på innergårdar, längs gator, på fasader och inomhus i byggnader såsom växthus. Så många gröna funktioner som möjligt bör skapas med denna typ av integrerad grönska. När detta inte är möjligt bör avvägningar göras. De värden som den funktionsseparerade grönskan har bör vägas mot de negativa effekter den bidrar till genom ett mindre effektivt markutnyttjande.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Franzen (7 Maj 2015 16:38):
Det var många ord för att komma fram till en slutkläm som känns både ogrundad och otidsenlig. Den syn på grönstruktur som framförs i artikeln var vanlig på 1950- talet och tidigare. Då var "orörd natur" något som helst inte skulle besökas av människan - åtminstone inte av de som inte bar lupp och kikare. Idag är begreppet skydd vidgat till ett ansvar från nuet till framtid utifrån människa och natur. Hur ska alla få plats och hur ska strukturen användas och där instrumentet skydd egentligen handlar om ett beslut om hur marken får användas. Innan beslutet fattas ska områdets nuvarande och tänkt funktion bestämmas och vad som läggs in i funktion är en demokratisk process. En utblick i världen visar att vi är ganska dåliga på stadsnära skydd i Sverige och för Stockholm finns en ytterst liten procent skyddad mark och en ännu mindre del skyddad mark där naturen ska vara orörd.
 0
s (7 Maj 2015 19:51):
Älvsjöskogen: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​ySgoQ

Den slutsats jag drar är att de omkringliggande villareservaten bör avskaffas och förtätas. Älvsjöskogen har uppenbara naturvärden och saknar infrastruktur. Varför schakta ner en skog och bygga en massa infrastruktur som redan finns i närheten för att sedan sannolikt bara slå upp fler villor?

Finns ingen mark tillgänglig för uppförandet av nya villor och glesa sovstäder så tvingas man förtäta. Det är verkligen inte mark som Stockholm råder brist på. Stockholm har alldeles för mycket mark. Kolla på kartan om ni inte tro mig. Ändlösa rader av villor och andra utglesade ansamlingar av byggnader med sovfunktion en halvmil från centrum...
+1
Jan Wiklund (7 Maj 2015 22:01):
Två principer kolliderar: Det är bättre att bygga där det redan är byggt än att sprida ut bebyggelsen ännu mer över hittills obebyggd mark. Och Älvsjö är sällsynt bra att bygga på eftersom det är ett naturligt centrum för hela Stockholm Söderort.

Jag håller med författaren om att beslutet kommer onödigt hastigt på. Eller har det förts någon offentlig diskussion om vilken av ovanstående principer som vinner?
 0
Anders Eriksson (8 Maj 2015 01:49):
Jan Franzen: "En utblick i världen visar att vi är ganska dåliga på stadsnära skydd i Sverige och för Stockholm finns en ytterst liten procent skyddad mark och en ännu mindre del skyddad mark där naturen ska vara orörd."

Källor?

Hur definierar du "orörd natur" och "stadsnära"? Varför ska marken skyddas och hållas orörd om den som i detta fall inte ens är stadsnära utan snarare belägen inne i staden?
+1
Andreas Larsson (8 Maj 2015 14:31):
Frågan är ur vems perspektiv naturen ska finnas där. Ur ett ekocentriskt perspektiv så är ett stort grönområden vida överlägset många små grönområden. Det beror på att många arter kräver stora sammanhängande ytor för att klara sig. Ett stort grönområde har således en betydligt större biologisk mångfald än många små grönområden.

Ur ett antropocentriskt perspektiv är ett stort grönområde inte lika självklart. Visserligen kan det finnas mänsklig tillfredsställelse av att kunna uppleva de arter som endast finns i ett stort grönområde. Ett större grönområde ger även större möjligheter till avslappning eftersom det går att avskärma sig från stadens antropocena inslag. Men sen finns de perspektiv som presenteras i blogginlägget ovan.

Forskning visar åtminstone att det finns många hälsofördelar av att ha nära till natur. Det finns flera hypoteser till varför det är fördelaktigt men exempelvis bidrar det till att barn är ute mer och det kan även minska risken för allergier.

Forskning visar även att förlust av biologisk mångfald är det idag största miljöproblemet. Med det sagt så är det inte säkert att det är just den stadsnära naturen man behöver skydda. Däremot kan den stadsnära naturen skapa ett intresse för naturen som i sin tur bidrar till att engagera sig i miljöfrågor.

Det finns även det resilienta perspektivet. När man exploaterar en bit mark någonstans i världen så finns risken att den totala mänskliga markanvändningen ökar. Därför kan det vara viktigt att när man väl exploaterar orörd natur så köper man upp och "befriar" likvärdig natur på något annat ställe i världen. På så sett skapar man en ekologisk buffert både för människor och andra arter.
 0
Andreas Larsson (8 Maj 2015 14:33):
Anders Eriksson, även natur i staden brukar räknas som "stadsnära". Angående fördelarna med att bevara natur så har jag nämnt dem i inlägget ovan. Sen finns det givetvis också nackdelar vilket bland annat denna blogg lyfter.
 0
Andreas Larsson (8 Maj 2015 14:37):
En fördel med att exploatera stadsnära natur är om det minskar resandet och därmed minskar den negativa miljöpåverkan som det innebär. Dock är det viktigt att det också sker vilket inte är säkert idag.
 0
Jan Wiklund (8 Maj 2015 15:38):
Jag tycker att det är rimligt att utgå från ett människoperspektiv inne i en stad. Detta utifrån nån sorts majoritetsprincip. Utanför städerna finns det mer plats och färre människor, där borde det kunna avsättas stora naturområden.

Men givetvis bör det finnas även stora parker i städer. I Stockholm har vi t.ex. Djurgården som är otroligt populärt. Men då är det också utformat som park och är till för människornas skull. Och så bör det vara.

I ett framtida Stockholm som är mycket tätare än det nuvarande borde sådana stora människoplanerade parkområden finnas även i det som idag är Söderort och Västerort (och Solna, men där har man Haga, och Nacka). Det är fullt möjligt att detta område är kandidat till att vara sådan park. Men är detta ens övervägt utifrån det perspektivet? Eller har man bara gått på slentrian? Och inte minst, finns det resurser avsatta för att sköta parken?
 0
Fredrik Berggren (8 Maj 2015 18:49):
Utan att vara insatt i den lokala problematiken finns det några tänkvärda aspekter gällande artikeln. Orörd natur är något som helt klart är väldigt känsligt för skiftande paradigmer inom stadsplanering. I egenskap av att vara orörd natur kan den nog tyvärr inte ersättas av gröna tak, väggar eller mötesplatser för att ersätta de värden (biologiska, upplevelsemässiga, ekosystemtjänster och klimatanpassning) som går förlorade om den försvinner.
Ytterligare förtätning i framtiden i kombination med ett kärvare klimat kommer nog att kräva stora grönytor för en fungerande stad.
Däremot kan den orörda naturen innebära ett hinder för framkomlighet och effektivt resande. Visst kan den även upplevas som otrygg eller kanske till och med segregerande.
Risken är dock att avsaknaden av natur kommer att skapa ännu otryggare och mer segregerade städer med betydligt dyrare fastigheter i "grönare" områden.
 0
Svea Urbansson (8 Maj 2015 21:57):
S absolut är villaområden också en dålig funktionsseparering. Den här artikeln fokuserade på just grönområden men kom gärna med olika idéer för hur villaområden kan göras tätare och mer funktionsblandant. Sådana kan vi aldrig ha för många av.
+1
Martin Ekdahl (8 Maj 2015 22:04):
Gärna orörd mark utanför städerna.
 0
Jan Wiklund (9 Maj 2015 20:07):
Fredrik: Vad som är attraktiv framgår utmärkt väl på http:​/​/​www.​spacescape.​se/​20​11/​0​4/​v%C3%A4rdering-​av-​sta.​.​ Det visar sig att närhet till stora grönområden hamnar ganska långt ner på önskelistan.
 0
Johan Bobert (11 Maj 2015 14:51):
Den stora frågan är ju var man ska bygga om man inte ska bygga där det inte är byggt?
+1
Daniel Bernhag (26 Maj 2015 10:59):
Så istället för att den skogen huggs ner så ska en annan skog längre bort huggas ner. Stockholm kommer inte att sluta växa. Denna skogen blir därmed en miljöovänlig lyx för invånarna eftersom man sprider ut staden istället, vilket leder till längre avstånd och mer utsläpp.
 0
synergi (26 Maj 2015 14:41):
"Och för att vända på frågan vad är det som säger att kombinationen av natur (med funktioner som tex mötesplats, rekreationsyta, ekosystemtjänster, estetik) och andra användningsområden inte kan leda till synergieffekter?"

Definierade artikelförfattaren just "naturen"? LOL! Synergi!
+2
David Munck (3 Juni 2015 14:32):
Urbansson; vilket underbart namn för en YIMBY! :-)
Hälsningar från en ny medlem på Söder.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8590 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter