Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Enskede-Årsta-Vantör - Valla 1, Årstafältet del av fastigheten Årsta 1:1.

 


YIMBY har lämnat in ett yttrande om Enskede-Årsta-Vantör - Valla 1, Årstafältet del av fastigheten Årsta 1:1.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här
.
Plandokumenten kan läsas här.

Det är mycket glädjande att programmet för Valla 1 på Årstafältet nu har gått vidare till granskningsskede. Övergripande gläds YIMBY åt att läsa om en tät kvartersstruktur med stort fokus på varierande bebyggelse i höjder och fasader.

Som erfarenheter från Hornsbergs strand har visat är det önskvärt att ha helt stängda kvarter utmed ett aktivitets- eller evenemangsstråk som Årsta brygga. Stängda kvarter skapar också en tyst sida av fastigheten, något som uppskattas av många boende. Öppningar i kvarter tenderar att hanteras av de boende själva genom uppsättning av stängsel och grindar, något som förstärker den privata sfären men som ger en fattigare stadsmiljö. Ett sockelplan bidrar till en bättre gatumiljö men löser bara delvis bullerproblematiken.

Det är önskvärt att det som kallas "superblocks" tillåts skjuta i höjden mer än på planen, då de tillför ett naturligt kundunderlag till verksamheterna längs Årsta brygga. Om man eftersträvar stadsmässighet bör exploateringsnivån vara sådan att den möjliggör för verksamheter som är en naturlig del av en stadsmiljö att överleva ekonomiskt. 

En generellt betydligt högre exploateringsnivå än det liggande förslaget är vad staden bör eftersträva. Den äldre höghusbebyggelsen i Valla bör inte få sätta gränsen för vilken höjd, och därmed exploateringsnivå, byggnaderna på Årstafältet skall ha. En generell kvartershöjd av innerstadskaraktär, på 6-8 våningar eller mer, i alla kvarter bör eftersträvas. Enstaka hörnhus, eller hus som utgör ett kvarter (superblock) bör tillåtas att skjuta i höjden (utanför det generella höjdgenomsnittet) till mellan 20-40 våningar.

En högre exploateringsnivå ger bättre förutsättningar för en möjlig framtida tunnelbanestation i direkt anslutning till området. Vi ska inte heller glömma att Stockholm behöver bygga tiotusentals nya bostäder samtidigt som marken i så här pass centrala lägen är begränsad.

Gatunätet är en av de främsta faktorerna för att skapa en levande stadsmiljö med stråk och människoflöden. Det är olyckligt att ingen tvärgata planeras kunna dras från norra lokalgatan över till Sandfjärdsgatan, mellan de äldre höghusen. God praxis inom stadsbyggnad är att kvarter inte bör överskrida ca 70 meter i någon riktning, Vallagärdet skapar nu ett väldigt kvarter som är flera hundra meter långt. Staden bör överväga att möjliggöra 1-2 tvärgator av typen shared space, för att prioritera gångtrafiken. Sådana tvärgator skulle göra mycket för att binda ihop Årstafältet med resten av Årsta.

YIMBY ser gärna att parkeringstalen för bil hålls så låga som möjligt och att man istället prioriterar plats för bilpoolsbilar och bra lösningar för cykel- och lastcykelparkering, vilket markerar att Årstafältet är en del av den framtida innerstaden.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Kolk (10 Juni 2015 23:35):
Toppenyttrande!

Dock så är 70x70 meter (och i ännu högre grad mindre yta) ett väldigt litet kvarter. I New York är till exempel ett typiskt kvarter 80*274 meter. 80x80 meter är ungefär vad Portland har, vilket är extremt litet. Om man tänker sig något i stil med 60x60 meter och 14-15 meter gator så går väldigt mycket av all yta åt vägar. Om man dessutom vill ha en park här och där är det väldigt svårt att få ett vettigt exploateringstal.

Om man vill ha fler genomfarter är det mycket bättre med större kvarter och mindre gränder (4-5 meter breda) som går igenom dessa. Ungefär som i städer Östasien.
+1
Jan Wiklund (11 Juni 2015 08:42):
Jag borde förstås ha blandat mig i texten redan på produktionsstadiet istället för att gnälla i efterhand. Men borde man inte - snarare än att föreslå högre hushöjder - invända mot att kommunen över huvud taget sätter gränser för dessa? Varför ska sådant skrivas in i stadsplaner?

Det finns en "naturlig", eller rättare sagt ekonomisk gräns nånstans runt femton våningar. Högre än så lönar det sig inte att bygga om det inte finns en enorm efterfrågan (enligt föredragsmingel hos Stadsliv), eftersom den uthyrbara ytan blir mindre i höga hus pga krav på hissar, starkare stomme etc. Om vi tycker att 15 våningar är ok räcker det alltså med att släppa höjden fri.

Om det av någon anledning är befogat att begränsa höjder är det snarare anledningen som bör motiveras och skrivas in i generella regler. Exvis om man tycker att höga hus skymmer bör det stå något om ljus i bestämmelserna, inte om hushöjder. Etc, etc. Det är målen som är det viktiga, hur byggare väljer att uppnå målen bör vara fritt.

Och jag har ytterligt svårt att se något egenvärde i en hushöjd. Egenvärdet ligger i mängden människor - som för övrigt slår Stockholmsrekord i Gamla stan.

Eller som det uttrycks av regeringens nya innovationsrådgivare Charles Edqvist: "Funktionsupphandling innebär att det i upphandlingsunderlaget ställs krav på funktion i stället för specifika krav på produkterna, varorna eller tjänsterna. Upphandlare som står över att beskriva produkter hämmar inte de potentiella leverantörernas kreativitet." Läs mer på http:​/​/​upphandling24.​se/​funktionsupphandling-​driver-​in.​.​
 0
Gabriel GADD (13 Juni 2015 01:33):
En stads genius loci är unik, formad av natur, kultur och historia. Just Gamla Sta'n borde inspirera Stockholms framtida utbyggnad, i anpassad form, och icke Amerika, Asien eller vad vet jag. Skall ytterligare inspiration inhämtas står det närmare till hands att studera europeiska städer, t.ex. Rom eller Paris.

Den som en gång beundrat utsikten över Paris från Montmartre inser att det är harmoni som ger staden skönhet. En ganska jämn horisontlinje, avbruten blott av högre offentliga byggnader, med undantag för störande höghus i utkanterna, tyvärr.

Detta är den europeiska stadens kännetecken som Stockholm borde värna om istället för att söka härma amerikaniserad urban subkultur. En rotlös, kosmopolitisk inställning leder bara till plattityder, som inga skyskrapor förmår dölja hur höga de än är!
 0
Arne (14 Juni 2015 14:37):
Är mest orolig för att husens utformning blir trist! De senaste årens återgång till den miljonprogramsarkitekttur de flesta avskyr, känns minst sagt som ett hot mot trivseln , både i större områden och vid förtätning!
 0
Jens Ekengren (17 Juni 2015 14:20):
Gabriel: om inget tillåts vara högre än något annat, hur kan vi då tillåta något som sticker upp mer än myrstackarna som fanns innan det började byggas? Om vi låter några kluster börja sticka upp och stick ut, så kan andra delar följa efter och ge symmetri i framtiden. Om allt för evigt är låst till höjden just nu (eller varför inte höjden Förr(tm)?) så kommer det att kväva staden långsamt.

Arne: håller med! Tänk om vi kunde få en skön blandning av stål och glas, tegel med murade prydnader, strama putsfasader och varför inte en träfasad från andra våningen; nya material och utformning ett par gånger per kvarter. Jäklar vad snyggt det skulle kunna bli!
 0
Martin Kolk (17 Juni 2015 15:49):
Gabriel: Jag håller med om att Gamla Stan är en utmärkt modell för framtida utbyggnader av Stockholm. Det kräver dock mycket hög exploatering (högst i Stockholm), ett parkeringstal väldigt nära noll, och en helt annan attityd till naturligt solljus.

Det är i praktiken helt omöjligt att bygga med modern planreglering (något ironiskt eftersom det är den marknadsmässigt mest eftertraktade delen av staden). Jag kan dock inte tänka mig en annan del av Stockholm som skiljer sig mer från vad man byggt de senaste 120 åren, ungefär från när man började med storkvarter (dock påminner Gamla Stan mycket om städer i Asien).

Tänk om vi började bygga 3 meter breda gränder enligt shared space princip, och med ett exploateringstal kring 3. Tänk om en del av Norra stations området kunnat planeras på ett sådant sätt!
 0
Gabriel GADD (18 Juni 2015 04:37):
Jens: Är det inte snarare så att i amerikaniserade städer utan höjdbegränsningar, det är de kapitalstarkaste som ständigt söker överträffa varandra för att visa sin makt, på höjden? Utan minsta omtanke för omgivningen eller för de offentliga momument som dessa nyrika monster förödmjukar. Det är dessa oavbrutet växande kluster som obönhörligen kväver staden där de små kommer i kläm, inte höjdbegränsningar, tvärtom!

Mot denna egoistiska, individualistiska djungelmentalitet hävdar den europeiska staden varje medborgares rätt att njuta av staden som gemensamt offentligt rum, där höga offentliga monument kontrasterar med en jämn, betydligt lägre husshöjd. Visst skulle Stockholm kunna få flera högre monument! Dock med hänsyn till natur, kultur och historia. Estetiska regler som även de mäktiga tvingas respektera inger trygghet, och tillförsäkrar en och var en stabil ram som dock naturligtvis möjliggör utvecklingar.

Denna mer ödmjuka inställning till livet än Babeltornens hybris tror jag är värd att bevara och förstärka! Den utgör vidare en garanti för att stadens offentliga monument tillförsäkras en åskådlighet även i framtiden. En garanti även för att tillgången till solljus inte oavbrutet hotas!
 0
Gabriel GADD (18 Juni 2015 05:28):
Martin: Som bekant är det inte en tillfällighet att Stadsholmen/Gamla Sta'n fått sin utformning. Det är en följd av historien (tillförsäkra Mälarens inlopp ett effektivt lås), naturen (ett skär på rätt ställe), kultur (en i huvudsak tysk medeltida stadskultur). Därför bör man inte underskatta arvet.

Men dagens Stockholm utvecklar sig efter en ofantligt större skala, vilket kräver en rejäl anpassning av den ursprungliga organiska modellen. Vi har idag större krav på naturligt ljus, utrymme o.s.v. Man skulle kunna anpassa de nya kvarteren efter en större skala, åtminstone delvis: större kvarter, högre hus, bredare gränder, men med inslag av planerade delar, enligt alltsedan Antikens, Renässansens och Barockens ideal till 1800-talets Parisiska omdaning etc.

En uppmjukning av gällande stadsplaneregler är oumbärlig och framför allt en större kännedom om gamla stadsmönster och byggnadsteknik. Därvidlag kan det vara intressant att inspirera sig av I.N.T.B.A.U. (International Network for Traditional Building, Architecture and Urbanism) där den världsberömde luxemburgske arkitekten Léon KRIER är verksam (han har för övrigt föreläst i Stockholm år 1981).

En gammal stadskärna som är värd att studera är Genuas. Där är gränderna ungefär hälften så breda som i Gamla Sta´n, samtidigt som husen är dubbelt så höga! Men så har ju staden ett soligare klimat...
 0
Martin Kolk (18 Juni 2015 11:59):
Gabriel: Gamla stan är den tätaste delen av Stockholm, alltså är det ju en utmärkt modell för hur vi kan förtäta andra delar av staden (så vår stad inte liknar USA).

Om vi inte vill ha amerikanskt sprawl får vi välja. Antigen höga hus, eller hög täthet som i Gamla stan. Det senare (vilket jag tycker är attraktivt) innebär dock att vi måste bygga tätt på riktigt, på en helt annan skala än vad som byggs idag. De som bor i Gamla Stan verkar ju vara nöjda med sin brist på solljus och trängsel.

Genua låter också som en bra inspirationsmodell! Paris omdaning handlade för övrigt om närmast ett utrotningskrig mot den tidigare medeltida stadsbebyggelsen, sällan har så mycket historiskt arv försvunnit utanför krig.
 0
Gabriel GADD (19 Juni 2015 06:06):
Martin: vi är överens om att Gamla Sta´n är en rik inspirationskälla. Varför då spilla tid på att härma sämre urbana uttryck på andra håll? Desto mer som Stockholms splittrade skärgårdslandskap kräver en särskild ansträngning att hushålla med stadens, p.g.a. vattnen, kraftigt reducerade tillgång på mark.

Det stämmer inte alls att höghus/skyskrapor förtätar, ty paradoxalt är det just de amerikanska skyskrapestäderna som är de mest glesa och utspridda samt de mest omänskliga. Vi är offer för U.S.A.s kulturimperialism, vi tittar för mycket på amerikanska filmer!

Vad angår 1800-talets omdaningar i Paris, så visst var Haussmann ofta onödigt hårdhänt. Särskilt Île-de-la-Cité, Paris´ stadsholme, revs nästan helt, en verklig katastrof! Men 1850-talets Paris var ett enormt gytter av medeltida gränder, långt större än Gamla Sta´n. Den utbredde sig på en yta jämförbar med nuvarande Stockholms innerstad med stora hygieniska och sociala problem.

Haussmanns geni var, tvärtemot sina föregångare, Berger, Rambuteau etc., som sökte bredda befintliga gator efter oändliga expropriationsprocesser, att skära igenom stadsdelarna diagonalt. Därmed offrades mest billigare gårdshus, och sparades både tid, pengar och värdefull arkitektur längs huvudgatorna. På blott 17 år (1853-1870)omdanades Paris radikalt! Och inte minst, skapades nya monumentala perspektiv som tillät genomströmning av trafiken, skapandet av avloppssystem o.s.v..

För dem som läser franska rekommenderar jag en bok som heter "Intégration urbaine" av Alexandre Papageorgiou, Vincent, Fréal et Cie, Éditeurs, Paris 1971, där Gamla Sta'n nämns flera gånger (sidorna 80, 104, 130, 169) i beundrande ordalag.
 0
Martin Kolk (19 Juni 2015 11:26):
Gabriel: den enda skyskrape-staden i USA (där en icketrivial del av befolkningen faktiskt bor i höghus och inte villor) är New York. Södra Manhattan har ett exploateringstal som ofta närmar sig 10, det kan jämföras med runt 3 i gamla stan, 1,5 i övriga stenstaden och 0,2 i Hammarbyhöjden eller 0,05 i ett glest villaområde. Att New York ofta verkar glest är för att Queens är fullt med villor och naturreservat, knappat något man kan beskylla skyskrapor för. Delar av Manhattan är alltså 50x tätare än Hammarbyhöjden.
 0
Jens Ekengren (23 Juni 2015 16:09):
Gabriel:

Att det går att bygga glest även med höga hus är det nog ingen som förnekar, särskilt inte här.

Att det är svårt att få tillräcklig täthet med låg begränsning på högsta bygghöjd känns inte heller så konstigt, enligt min mening.

Nuförtiden kanske varken kyrkan eller staten känner ett behov av att hävda "rätten" att vara närmast himlen, så kanske kan vi tillåta även andra att bygga så högt som de kan motivera?
 0
Krister (13 Juli 2015 07:35):
Innerstaden passar inte barnfamiljer eftersom de har svårare att utnyttja kollektivtrafiken. Barnfamiljer föredrar därför förorter (helst närförorter). Planeringen av staden har länge utgått från barnfamilers behov. Trafiksepareringen är ett exempel. Ungdomar och pensionärer föredrar däremot att bo centralt och har ofta ingen bil. För dem passar innerstaden. Men tyvärr är hyrorna där för höga för de flesta. Planeringen av den framtida staden bör ske så den tillfredställer behoven för alla grupper. Allmännyttan har här ett stort ansvar. Att bara producera bostadsrätter ökar segregationen.
 0
Jens Ekengren (13 Juli 2015 11:15):
Så varför inte bygga mer i innerstaden, så kan närförorten bli ledig för barnfamiljerna?
 0
Martin Kolk (13 Juli 2015 14:26):
Nuförtiden är det inte så stora skillnader alls mellan förorter och Stockholms kommun i prevalens av barnfamiljer. Den stora preferensen för förorter för barnfamiljer har avtagit kraftigt i Sverige, och många med barn vill bo mer centralt. Det finns ingen anledning att producera mera hus för preferenserna folk hade på 80-tal, om något har vi ett relativt överskott idag på sådan bebyggelse.

http:​/​/​www.​statistikdatabasen.​scb.​se/​sq/​842
 0
Ragnar L (14 Juli 2015 00:38):
Så varför inte bygga mer i närförort, innerstaden är för trång nu och behöver växa. Förutsättningar för detta kan skapas genom att man förlägger märkesbyggnader, tex Nobelhuset, i det som nu är närförort.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8585 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter