Utskrift från www.yimby.se
....

Promenadstaden är stendöd

 

Illustration av byggnadsvolymer sedda söderifrån på Ålgrytevägen. Illustration OWC Arkitekter

I Bredäng finns ett  förslag på förtätning medels 125 lägenheter. Att det byggs är naturligtvis någonting som är positivt, men det handlar tyvärr, som så ofta, om en icke-urban förtätning, något som går i direkt strid med Stockholms stads egen översiktsplan promenadstaden. I just det här fallet kan en ovanligt påtagligt skillnad mellan det rödgröna och det borgerliga blocket utläsas.


Volymstudie

I protokollsutdraget från stadsbyggnadsnämndens möte den 15 oktober stod två förslag mot varandra. Dels förslaget från Mikael Lind m.fl. (M), Björn Ljung (FP) och Erik Slottner (KD):

I syfte att skapa ökad variation och ett mer levande gaturum bör en för stadsdelen ny struktur prövas i detta projekt. Istället för tre punkthus som knappast kommer att bidra till att stärka stadsdelens urbana värden vill vi att en annan bebyggelse prövas. Ett tänkbart alternativ är sammanhängande lameller med uppglasade bottenvåningar. En sådan bebyggelse skulle tjäna stadsdelens intressen bättre än nu liggande förslag. Antalet lägenheter i projektet ska dock fortsatt vara minst 125 stycken, om möjligt gärna fler. För att skapa stad, och inte bara bostadsområden, krävs en smakfull variation av uttryck som kan blandas relativt fritt. Platta tak är ett stilgrepp som generellt kan övervägas om gröna tak eller riktiga takterrasser anläggs, annars är högresta tak att föredra. Ett varierat taklandskap avseende taklutningar, material och färger bidrar mycket till intrycket av en stadsdel skapad av och för människor.

Dels från ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), Cecilia Obermüller m.fl. (MP) och Sebastian Wiklund (V) (våra fetningar):
Planen möjliggör ett viktigt tillskott av hyresrätter i ett attraktivt läge. Det är också glädjande att det byggs i ett område Stockholms stad pekat ut att man särskilt vill satsa på. Platsen har i tidigare områdesplanering pekats ut som lämplig för bebyggelse. I det fortsatta planarbetet anser nämnden dock att det är viktigt att den arkitektoniska gestaltningen utvecklas och att en solstudie tas fram. Den formmässiga anknytningen till omkringliggande bebyggelse är av särskild vikt och behöver studeras vidare och utvecklas dock utan att antalet bostäder minskar. Läget i kanten av Sätraskogens naturreservat ger att utformningen av bebyggelsen måste tillföra kvalitéer till området och en attraktiv entré till naturreservatet ska skapas.

Majoriteten beslutade naturligtvis enligt sitt förslag och vi kan tyvärr bara konstatera att stadens egen översiktsplan är slängd i papperskorgen och vi knappast kan förvänta oss någon urban förtätning när Stockholm ska växa utåt.

Varför den rödgröna majoriteten vill att urbana miljöer ska fortsätta att vara en bristvara som bara den med kontakter, lång kötid eller mycket god ekonomi ska få tillgång till är oklart. Likaså är det minst sagt oklart varför miljöpartistiska företrädare vill bygga på ett sätt som ökar bilberoende, slösar med grönytor och orsakar större energiförluster.

Det här är en riktigt tråkig och dålig utveckling och det är trist att se att de rödgröna, inte minst miljöpartiet som påstår sig värna miljön, sitter så hårt kvar i gamla dogmor istället för att man tagit till sig av all den forskning och studier som finns kring hur man bygger miljövänligt och attraktivt.

(Tipstack till bloggen Stockholm och projekt)
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (1 November 2015 21:26):
Det riktigt allvarliga är dock inte formspråket.

Enligt Boverket, bekräftat av personer både i byggbranchen och Stockholms stad, beror bristen på byggande i huvudsak på att det "inte finns stadsplanerad mark". Att man då väljer att stadsplanera för så lägenheter, när man har chansen, är i sanning märkligt! Likadant gjorde man, för övrigt, under förra majoriteten längs tvärspårvägen i Årsta.

Det tycks som om de makthavande sätter lojaliteten mot ett föråldrat planeringsideal högre än människors möjlighet att få en bostad. Vi borde försöka publicera något på det temat i en dagstidning, tycker jag. Gärna med det här exemplet, men också andra exempel typ Årstastråket för att visa att det inte är en enstaka förlöpning utan en medveten linje.
 0
Erik Westberg (1 November 2015 22:45):
Att man gör samma misstag under nya majoriteten som under den förra gör att man misstänker tjänstemannastyre.
 0
Martin Kolk (2 November 2015 01:05):
Ganska svår plats att göra så mycket av. Så höga pinnar som möjligt är inte nödvändigtvis fel tror jag. Exploateringen är ju rätt hög i förslaget (runt 2 eller så), även om man kan hålla med om att planen är lite oinspirerad. Ett p-tal på 0.3 får väll ses som utmärkt i sammanhanget.

Svårt att se hur lameller skulle skapa mer stad, eller variation här.
+1
Anders Gardebring (2 November 2015 08:04):
Du missar poängen Martin Kolk. Det handlar om hur man principiellt ser på förtätning. Kan man förtäta med annat än modernism i modernistiska områden? Svaret på frågan verkar vara nej.
+1
Hans Stålner (2 November 2015 09:38):
Ja, helt otroligt att miljöpartiet inte kommit över den inneboende inkonsekvensen. Ännu. Svagt. Den är så tydlig. Här har man uppenbarligen allt jobb kvar att göra!

Jag argumenterar för att både bilismen som norm och modernismen som princip måste angripas samtidigt. Alltså: båda delar! Annars fortsätter icke-staden att breda ut sig. Utanför städer - i hela landet. Vilket är ekonomiskt, socialt och ekologiskt irrationellt! För staden, för landet och för samhället/medborgarna.

Vad gäller bilismen så har istället hela alliansen enorma problem. Det gör att deras (läs, främst: fp:s) tal om stad dåligt förankras i verkligheten.

Det är otroligt svagt att alliansen så benhårt håller fast vid bilåkarsamhället som en slags religion. Det är oerhört olyckligt då gemene man knappt kan uppfatta det annat än som hyckleri.

Enligt min mening så dog promenadstaden i det ögonblick förbifarten föddes.

Men återigen: miljöpartiet har problem med sin syn på staden, problem som måste lösas. Frågan är om de klarar av det?
 0
Martin Hofverberg (2 November 2015 11:15):
Ok, så hur funkar en sån här analys? Om vi nästa vecka presenterar ett förslag till kvartersbebyggelse i ytterstad, lever Promenadstaden då?

Sen är ju inte översiktsplanen synonym med kvartersstruktur och butiker i bottenplan precis överallt. Ta den här skrivelsen på sidan 38 till exempel: "Samtidigt ska värdet av den kulturhistoriska och karaktärsskapande bebyggelsen
från olika epoker beaktas, liksom betydelsen av attraktiva parker och naturområden." Apropå förtätning.

Förlåt min okunskap här, men är Yimbys hållning att allt nytt ska byggas som kvarter a la stenstaden?
+2
Jan Wiklund (2 November 2015 13:09):
Martin: Yimbys hållning är att man ska bygga tät stad. Det behöver per definition inte se ut som i innerstan, men det är i praktiken svårt att göra det på nåt annat vis - annars skulle det väl ha gjorts...

Alltså: utnyttja marken så mycket det går utan att det blir absurt. Att lämna kvar en massa mark som inte används till nåt annat än att odla gräs på är slöseri, om den inte utnyttjas åtminstone som offentlig park. Och det finns hur mycket empiri som helst som visar vilka kraven är.

Om det inte funnes någon efterfrågan på bostäder kanske man hade kunnat motivera att man inte bygger mer. Men vi har en backlog på mer än 50.000 lägenheter, och främsta skälet till det är att det "inte finns mark att bygga på". Så vad väntar man på?

(jag råkade klicka på gilla-knappen av misstag; ursäkta)
 0
Martin Kolk (2 November 2015 13:12):
Anders: Vad ska man göra med en sådan bit land? Jag ser personligen väldigt lite attraktion i att bo på utkanten av Bredäng med ett undantag. Punkthusen kommer att ha en spektakulär utsikt. Rimligtvis kommer andra resonera snarlikt.

Om man till exempel skulle byggt något mer isolerat kvarter på 5-6 våningar där så skulle kanske 10% av invånarna fått en hygglig utsikt. Nu kommer 60+ % få en riktigt vacker utsikt. Samtidigt skulle ett enskilt kvarter i utkanten av Bredäng bidragit till ingen stadskänsla överhuvudtaget, med tanke på läget. Läget är också helt hopplöst för kommersiella lokaler. Riktigt höga exploateringstal (över 3) går bara att få till med väl tilltagna höghus, som i Asien.

Då kanske så hög exploatering som möjligt, med så höga punkthus som möjligt (här kan man ju gärna lägga till några våningar), är en ganska vettig idé. Någon slags "stadskänsla" är nog enklare att få till med ett vettigt centrum runt T-bana.

Möjligen kunde man tänka sig en ambitiös hel omplanering av hela stadsdelen, men utan att spränga byggnader lär det bli svårt att få känsla av stad.
 0
Jan Wiklund (2 November 2015 13:18):
Martin: Vad som är "känsla av stad" är väl i och för sig ganska subjektivt. Vad som däremot är korta avstånd är i hög grad objektivt.

Därmed inte sagt att "känslan av stad" inte skulle ha objektiva grunder. Korta avstånd säker kostnaderna och ökar intäkterna för alla slags verksamheter och underlättar deras existens. Därmed bidrar de till stadslivet och till "känslan av stad". Och korta avstånd går inte att nå utan många människor tätt.
+1
Anders Gardebring (2 November 2015 15:00):
Martin Hofverberg:
Du missar, liksom Martin Kolk före dig kontentan av kritiken.
Den ligger i fetningarna i det citerade här ovan.

Med andra ord: Klassiskt modernistiska tankegångar om direkt solljustillgång och att modernistiskt planerade områden måste fortsätta vara modernistiskt planerade områden. Om majoriteten faktiskt menar något annat än det man säger bör man säga det, och inte minst, visa på det i praktiskt genomfört politik.
 0
Martin Kolk (2 November 2015 15:08):
Jan: Absolut jag håller verkligen med om att hög täthet är nyckeln. Ganska ofta är ju dock riktigt höga punkthus en utmärkt strategi för täthet och hög exploatering (titta på Hongkong). Däremot skapar det inte alltid en så trevlig stadsmiljö, även om det inte behöver bli så heller (Hongkong).

Modernistiska förorter i Stockholm byggdes ju dock med explicita mål att hålla nere täthet, vilket ju var mycket olyckligt. I områden som Bredäng med stora områden precis bredvid husen med ytparkering för bilar blir det dessutom extra trista miljöer på alla sätt. Det är ju dock inte nödvändigtvis ett problem med höga punkthus.
 0
Jan Wiklund (2 November 2015 17:01):
Jovisst, Martin. Om dom hade byggt mycket höghus här hade man inte kunnat formulera kritiken som det har gjorts. Men nu gjorde dom inte det.
 0
Olof Carlsson (3 November 2015 20:17):
Jag vet inte mer om Bredäng än vad man kan se från ett flygfoto. Men det som slår mig är att problemet tycks vara det samma här som på många orter runt om i Sverige.

Det finns ett centralt läge där kritisk massa för att uppnå underlag för service, handel och lokal ekonomiska utveckling skulle kunna uppnås. Utifrån detta läge skulle man kunna bygga tät kvarterstad inifrån och ut, genom att bygga samman existerande gles bebyggelse.

Men dom flesta halvstora projekten skapas oftast i utkanten av centrat/orten på jungfrulig mark och ökar ytan på orten men inte ortens täthet/ha.

Därmed uppstår ingen lokal spontan ekonomisk utveckling. Vilket tvingar onödigt många av centrats/ortens invånare att pendla någon annanstans för att arbeta eller handla. Följden blir mindre dynamik och större tidsspill och/eller energiförbrukning.
+1
Martin Ekdahl (3 November 2015 20:35):
Vila i frid promenadstaden. Du var aldrig mer än tomma floskler. Miljöpartiet lägger slutgiltigen en död hand över alla ambitioner att bygga stad i Sveriges huvudstad. Hellre än att bygga staden utåt ägnar man sig åt att riva 1800-talshus i innerstaden. En stadsbyggnadspolitik som leder tankarna till Palmyra. Får bara hoppas att nästa mandatperiod blir en era utan miljöpartiet i stadshuset. Fram till dess kan vi glömma en vettig urban linje i denna tid då en sådan så desperat hade behövts.
+2
Jan Wiklund (4 November 2015 11:36):
De skulle vara i stort behov av lite påverkan från sina partibröder i Helsingfors, som förstår bättre att om man ska göra sig kvitt oljeberoendet måste man korta ner avstånden.
 0
Martin Kolk (4 November 2015 14:02):
Jag tycker man ska vara noga med att skilja på byggnadsstruktur (höghus eller kvarter), och exploateringstal. Det första är inte nödvändigtvis relaterat till det andra, och även om modernistisk bebyggelse ofta har haft låga exploateringstal i Sverige, så stämmer det inte alls globalt.

Visst kan man tycka att kvartersbebyggelse har mängder med fördelar (som trivsel och faktisk efterfrågan), men om man tar upp argument som nedan:

"Likaså är det minst sagt oklart varför miljöpartistiska företrädare vill bygga på ett sätt som ökar bilberoende, slösar med grönytor och orsakar större energiförluster"

Så är det enbart hur hög exploateringsgraden är, och hur centralt man bygger som är relevant, som faktiskt är ganska hög i förslaget ovan. Om man bygger kvarter eller höghus är mindre relevant.

Dock kan man väll se spår i nuvarande politik från miljöpartiet att man även ofta är skeptisk till hög exploatering i många fall.
+2
Jan Wiklund (8 November 2015 20:47):
Å andra sidan: Korta avstånd är bara en del av promenadstaden. En annan inte helt oviktig del är att man faktiskt ska vilja gå istället för något annat. Och då handlar mycket om gångvägens kvalitet.

Mer om detta finns på http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​6/​promenadstader-​i-​praktike_​.​.​

Som synes är den sortens Brasiliasyndrom som Bredäng är ett exempel på inte det allra bästa i det avseendet.

Gehl må vara en guru i arkitektkretsar, men han tillämpas ytterst sällan i praktiken.
+2
Anders Gardebring (9 November 2015 12:08):
Nej Martin Kolk, det är inte bara exploateringstal och centralitet som spelar in. Det är också sådant som blandade funktioner och miljöer som man vill gå och cykla i. Mer punkthus i ett funktionalistiskt bostadsområde lirar rätt dåligt med det.
+1
Martin Kolk (10 November 2015 23:30):
Jag håller med om att punkthus bebyggelse ofta kan kritiseras på sådana punkter. Dock i fallet ovan (på grund av områdets hopplösa struktur) har jag ytterst svårt att se hur en vanlig JB-borg kvarter hade gjort området mer attraktivt på något sätt för folk som promenerade, och sannolikt betydligt mindre attraktivt för de som kommer att bo där. Man får nog också acceptera att ett sådant läge knappast har underlag för några andra lokaler än bostäder (som ju även JM-borgar också oftast saknar), kommersiella lokaler passar nog bättre närmare T-banan.

Att det på något sätt skulle vara mindre miljövänligt att bygga höga punkthus i fallet ovan håller jag också som mycket osannolikt.
+2
Olof Carlsson (11 November 2015 12:15):
Det sorgliga i exemplet Ålgrytevägen tycker jag är att man nyttjar grönyta i centrats utkant när man bygger mer högexploaterat. Projektet skulle i modifierad form som jag ser det kunnat vara del i en kvartersstruktur nära T-stationen. Där finns ju stora grönytor och P-platser. Eller har Bredäng en allt för sönderhackad struktur för att skapa attraktiv centralitet?
+1
Jan Wiklund (12 November 2015 10:47):
Vi får inte glömma att hindret för byggande är bristen på stadsplanerade tomter. Dvs med nuvarande rutin måste Stockholms stad bygga där dom råkar få tag på en dylik. De har inget val.

Nuvarande stadsbyggnadspraxis svär alltså något fruktansvärt mot promenadstaden som idé, och det måste nästan skita sig på ett eller annat sätt.

Det är först när det går att massproducera stadsplanerade tomter, som på 1800-talet, som man börjar få lite valmöjligheter. Då skulle man snabbt kunna öppna upp Bredängs centrum - och stråken mot Sätra respektive Mälarhöjden - och göra dessa lite trevligare.
+1
Lådhataren (22 November 2015 12:06):
I dettaa fal bidrar man, som i 90procent av allt som nu byggs , bara med ännu fler trista lådor
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8580 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter