Utskrift från www.yimby.se
....

... och Boverket såg att ljuset var gott

 

Boverkets hantering av solljus och dagsljus i krav, råd och rekommendationer har tidigare varit föremål för vår granskning. Vi granskar vidare och hittar fler svagt underbyggda påståenden tillsammans med krav och rekommendationer som i princip är omöjliga att uppfylla i tät kvartersstad. I Boverkets soldyrkande skrift "Solklart ...att lämna företräde för sol" finns dessutom de "10 byggorden" och vi kan lätt uppgivet konstatera att verkligheten överträffar dikten.

Tidigare inlägg har belyst dels hur fokuset på solljus och solvinklar ger glesa uppbrutna strukturer och dels hur dåligt underbyggt kravet på direkt solljus är. För underlag hänvisar Boverket till Rapporten Bostad och sol från 1964 och där synliggörs den bräckliga grund som delar av våra byggnadsregler står på. Boverket har nu lagt upp den rapporten på sin hemsida under avdelningen om solljus. Där hänvisas också till en annan rapport från 1991 med titeln "Solklart ...att lämna företräde för sol" som har solrosen ovan på sitt omslag. Skriften ger än fler frågetecken kring Boverkets hantering av sol i byggande.

 

Solklart ...att lämna företräde för sol

"Solklart ...att lämna företräde för sol" inleder med att slå fast att här "har vi betonat vikten av att lämna företräde för solen". Tyvärr ger skriften varken faktaunderlag eller logiska resonemang utan berättar korthugget hur man ska göra. Istället genomsyras skriften av en eufori över solens goda egenskaper och utropstecknen kommer tätt – som om antalet utropstecken skulle vara ett argument i sig.

Skriften utgår från att det behövs fem timmar sol in i lägenhet och på ytor för rekreation och lek vid höst- och vårdagjämningen. Detta krav uppfylls om avståndet mellan byggnaderna runt en gård i sluten kvartersbebyggelse är minst tre hushöjder i södra Sverige, fyra hushöjder i Mellansverige och fem hushöjder i norr. För byggnader på tre-fyra våningar i Mellansverige ger det kvarter på ca 100 meter, ett kvarter med sjuvåningsbyggnader skulle behöva vara ca 150 meter och vid 10 våningar fås 200-meterskvarter.

Skriften ger ett antal exempel på bra och dåliga utformningar med hänsyn till sol. Symptomatiskt är att exemplen på dåliga utformningar är tät kvartersstad. 

"Här har man ansträngt sig att göra gården ombonad och vacker med träd, buskar och gemensamma uteplatser. Men vad hjälper det när solljuset nästan aldrig når ner? Praktiskt taget hela gården har 0 soltimmar under större delen av vinterhalvåret."

 

Lika symptomatisk är att exempel på bra utformning aldrig når över tre våningar och att det inte finns några goda exempel på slutna kvarter. Fristående, uppbrutet och lågt är ledorden.

I "...exemplet badar nästan hela gården i sol."

"Den goda solbelysningen på (...) gården beror på att de kringliggande husen bara är tre våningar höga."

 

Skriften understryker att vi har "en alldeles speciell förkärlek till det naturliga, föränderliga solljuset och den kära solvärmen" och att planerare inte får välja bort soliga, ljusa bostäder och soliga vindskyddade utemiljöer eller

... köra över med modeord som stadsmässighet.
Det är helt enkelt viktigt att "inte bygga för högt eller tätt".

Även med kännedom om den enkelspåriga hållningen i skriften så är det förvånande att Boverket uppmanar närboende och, om det inte finns närboende, intresseorganisationer som Hyresgästföreningen att skriva yttranden och i dessa kräva sol, t.ex. om kommunen bygger höga hus på andra sidan gatan.

 

Boverkets regler och råd

Innan vi fortsätter kan det här vara läge att precisera något vad det är för ljus som avses och kravsätts. Kraven i Boverkets byggregler finns i kapitel 6:3 Ljus och där ställs krav på direkt solljus, direkt dagsljus samt utblick.

Direkt solljus är vad som behandlas i skriften Solklart och det är ljus som färdas direkt i från solen utan att ha reflekterats mot någon yta eller blivit diffust genom att gå genom moln. Direkt solljus träffar det som "ligger i solen" och inte i skugga en molnfri dag. Avsnitt 6:323 Solljus reglerar att i bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Med andra ord räcker det att solens oreflekterade strålar når ett rum i lägenheten som är t.ex. vardagsrum, kök eller sovrum.

I Avsnittet 6:322 Dagsljus anges att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig. Tydligare än "god tillgång" är inte kravet, men det kompletteras med ett allmänt råd om att använda Svensk Standard 91 42 01 "Byggnadsutformning – Dagsljus – Förenklad metod för kontroll av erforderlig fönsterglasarea" där standarden syftar till att säkerställa en dagsljusfaktor på 1.0%. Notera att direkt dagsljus betyder diffust ljus som kommer från direkt från en synbar himmel utan reflektioner, t.ex. så gills inte ljus som reflekterats i grannkåkens ljusa fasad.

I avsnittet 6:33 Utblick anges som allmänt råd att minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum, där människor vistas mer än tillfälligt, bör vara placerat så att utblick för att följa dygnets och årstidernas variationer är möjlig, samt att takfönster ej bör vara den enda dagsljuskällan i rum där människor vistas mer än tillfälligt i bostäder.

Det som står i Solklart är inte något krav, men det är en skrift som Boverket rekommenderar som läsning och de understryker på hemsidan att skriften anger fem timmar mellan klockan 9.00-17.00, vid vår och höstdagjämning, som ett önskat värde på solighet.

 

Dagsljusexperten om dagsljus

Konsluten och dagsljusexperten Max Tillberg från Bengt Dahlgrens höll nyligen, i Johanneberg Science Parks regi, ett intressant fördrag med titeln "Solljus och dagsljus – Livsviktigt!" som handlade om hur ljus och framförallt dagsljus hanteras i byggandet. Han var tydligt med att det han ansåg viktigt var att få in tillräckligt med dagsljus i lägenheter och till arbetsplatser. Däremot tyckte han inte att direkt solljus var relevant och konstaterade att Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Yimby har tidigare skrivit om att fokuset borde ligga på dagsljus.

Det ska här understrykas att Max Tillberg är en stor dagsljusfantast och att han verkligen sätter detta högt upp på prioritetslistan – troligen betydligt högre än medelsvensken. Det är belagt att för lite dagsljus ökar risken för vinterdepression, trötthet, bulimi, cancer, humörsvängningar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och olyckor i största allmänhet. Vi behöver helt enkelt dagsljus för att må bra. Det framkom inte om det var belagt att detta ljus behöver finnas i bostaden, men det är väl rimligt att anta att den som vistas mycket i en bostad under dagtid är betjänt av dagsljus i den samma. Samtidigt, den som inte är visats mycket i sin bostads under dagtid är mindre betjänt av dagsljus i den samma. Inte minst underströk han att dagsljus på arbetsplatsen är viktigt då arbetstiden oftast sammanfaller med dygnets ljusa timmar.

Han hade studerat ett drygt 10-tal nya projekt i Stockholm och konstaterade att kraven för dagsljus inte hade uppfyllts i mer än ett eller två projekt. Kraven i SS 91 42 01 kan helt enkelt inte användas i tät bebyggelse. Bland annat krävs att vinkeln från rakt ut genom fönstret upp till dess att man ser himmeln är högst 30 grader och det blir alltid väldigt svårt att från de lägsta våningarna nå upp över grannhusen inom 30 grader.

Han noterade också att mätmetoden är gammal där dagsljuset i en lägenhet endast studeras i en enda mätpunkt i rummets mörkaste del. Det går därför inte att kompensera en mörk del av rummet med en ljusare. Att bara en punkt beaktas beror på att detta beräknades från början med papper, linjal och penna, men idag finns programvaror som på några sekunder beräknar ett medelvärde. Medelvärden är också vad de flesta andra länder använder. Dagsljusfaktorn i en enda punkt blir en kvantitet med svag koppling till den kvalitet hos rummet den försöker värna.

Få byggnader i stadsmässig nyproduktion klarar dagsljuskraven idag, varken de 30 graderna eller dagsljusfaktorn på 1.0% nås. Byggbolagen vill ta bort kraven men Tillberg föreslog att kraven sänks och standarden uppdateras så att det finns ett realistiskt mål att arbeta mot. Han menade att det är bättre att det finns en lägre ribba som det finns en chans att komma över än en ribba som sitter så högt att man ger upp på förhand. Han hade dock föga förhoppningar om att få till den nödvändiga förändringen då Boverket inte är förändringsbenägna.

 

10 byggord

Genom att läsa Solklart så framstår Boverkets hantering av solljus om möjligt ännu mer enkelspårigt och irrelevant. Dagsljusexperten menade att kraven på och råden om solljus och dagsljus är så högt satta att de inte kan beaktas i nyproduktion av tät kvartersstad. Det är uppenbarligen hög tid att Boverket uppdaterar sitt underlag, sina rekommendationer och sina krav för att de ska komma i takt med tiden.

Vi avslutar med skriften Solklarts crescendo som infinner sig när ”10 byggord” presenteras. Amen.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Göteborg, Yimby Malmö och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+1
Andreas Silow (1 December 2015 19:47):
Ja hjälp, vd ska man säga... Soltalibanism är inte bättre än någon annan talibanism
+1
Martin Ekdahl (2 December 2015 18:08):
Visst är Sverige ett solfixerat land men Boverkets solbibel får mig ändå att tänka på det helsnurriga "Acceptera"-manifestet. Det är samma sorts bergsäkra vilt fäktande påståenden om vad som är "bäst för alla" baserat på noll empiri och 100% eget tycke och smak. En reaktionär kvarleva av 1900-talets Myrdalsstat. Vad jag finner oroande med deras fanatism är att de uppmanar närboende och intresseorganisationer att kräva sol. Många människor lever nämligen i villfarelsen att de begår en god handling om de stoppar bostadsbyggen. Och Boverket ger dem vatten på kvarnen.
+2
Jens Ekengren (3 December 2015 09:37):
Som jag tolkar det är väl ändå de flesta av "budorden" något vi kan hålla med om, med rätt tolkning?

Sen att Boverkets tolkning är helt neråt väggarna...
+1
Gabriel GADD (4 December 2015 05:02):
Ett enkelt, men sedan 1930-talet bortglömt sätt att öka ljusinflödet är att höja innertakshöjden. Den borde vara minst tre meter, även av proportionsskäl. En sådan regel skulle samtidigt uppmuntra tätare, sluten och finmaskig kvartersstad.
+3
Hans H (4 December 2015 13:01):
Lösningen borde vara att vurma för uteplatser på tak. Man kan både ha kakan och äta den.
Visst, det löser inte "problemet" med avsaknad av solljus i något rum, men det är ofta inte ens önskvärt. Vill man se hur många ser på direkt solljus i rum i praktiken så kan man ta en studieresa till godtycklig kontorsförort och se på alla fördragna gardiner.

Jag tog en bild häromdagen på mitt kontorshus en solig dag.
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​40​3de21d-​0​96e-​4dbe-​9be4-​ff0​ce1a0​.​.​
+1
W Wallin (5 December 2015 09:10):
På tal om Boverket.
Denna organisation som även de anställda (namnen kan fås enskilt) är en inkompetent mastodont. Boverket har växt ut till att bli dubbelt så stort som det skulle behövas. Det styrs av en GD n, (som man säger på kontoret för att vara käck) och en annan DAM, som skapar alla dessa, som de själva alltid säger "Förenklingar i byggsektorn".
Man har nu förenklat så till den grad, att det är bara de allra största byggbolagen, som har möjligheter, så stor personalstyrka och de kapital, som behövs för att kunna vara med i det "Kommunala Planarbetet", som man kräver, för att byggherren senare skall kunna få ansöka om bygglov.

Boverket fick i uppdrag av Regeringskansliet" att göra en utredning om "Varför man inte bygger småhus i städer". Utredaren kom fram till både av egen erfarenhet och i studien , att det är "Det Kommunala Planmonopolet", som är den direkta och enda orsak till att det inte byggs det som de bostadssökande behöver i Sverige.
Ledningsgruppen krävde av utredaren att "De stycket får inte vara med i utredningen". Man anger nu i efterhand från ledningsgruppen att "Det fanns inte med i direktivet".
Detta måste man ha gjort för att man är mycket rädd om sin egen värld, sin varma stol på Boverket.

Detta statliga verk, som under många år avskärmat sig från verkligheten och har en General Direktör, som aldrig hörs, syns, eller vet någonting om bostadsbyggande, eller den värld som företag, arbetskraft, ekonomi, kundrelationer, bostadsbehov och andra för svenska medborgare väsentligt funktioner i samhället och för ett gott och enkelt liv, som medborgare och skattebetalare i Sverige i dag saknar.

En gång hade undertecknad ett tillfälle att säga i "ring P1", Boverket är redan ett haveri, lägg ut räls och kör ut det i Östersjön. Det kändes gott att få säga det i radion, som liten byggherre.
WW
+4
W Wallin (5 December 2015 09:16):
En kommentar till "ljuset".
På grund av att man bygger så få bostäder, anser man på Boverket att man måste skapa regler för ljus, buller, miljö och annat.
Hade vi däremot haft ett så stort utbud av bostäder, som behovet valde ju kunden det som passar, för den enskildes bästa.
Då behövdes inga regler annat än enkel konkurrens, på lika villkor för byggherrarna.
WW
+2
Mattias (15 December 2015 14:14):
Jag uppskattar inte alls det flödande solljuset i min bostad och valde faktiskt att flytta ifrån en lägenhet i ett 60-talsområde (Tanto i Stockholm) för att lägenheten hade för stort ljusinflöde. Det skapade värme (outhärdligt på sommaren) och en viss stresskänsla, det gick aldrig att fly ifrån ljuset.

Numera bor jag i tät kvartersstad, på bottenvåning, och trivs väldigt bra med det. Jag kan själv välja, genom att gå ut på gården eller den livliga stadsgatan utanför, om jag vill ha solljus.
+1
Martin Ekdahl (15 December 2015 20:08):
Jag var en gång hemma hos en kompis i ett relativt nybyggt bostadshus vid Skurubron i Nacka. Huset hade stora fönster i söderläge. Det var så outhärdligt varmt i solskenet att vi fick söka oss till lägenhetens baksida. Jag var rädd att drabbas av solsting.

Var det inte också så att White Arkitekter som stoltserade så med att ha byggt ett ett helt transparent huvudkontor blev tvungna att sätta upp gardiner på sydsidan därför att personalen inte stod ut i hettan? Ack den ironin. Ändå fortsätter arkitekter och byråkrater att predika att vi ska bada i UV-strålning hemma i våra bostäder. Mot allt sunt förnuft.
+1
Andreas Silow (17 December 2015 21:35):
Njaa, Martin och andra... inkl Boverket. Det är väl så att smaken är som den berömda baken... Därför kanske det är bättre att låta individen bestämma hur den ska bo, mörkt, ljust, bullrigt, tyst, stenstad, grönt, tätt, glest... mm mm.

Så, om vi inte detaljstyr och reglerar, och tycker så förbålt mycket att det ena är "bättre" än det andra, så kanske det faktiskt blir bättre på riktigt, för alla. Nämligen att man kan välja själv hur man vill ha det. Och då, så tenderar både brister och andra skevheter i marknaden att jämna ut sig. Anyone there for a try?
 0
Martin Ekdahl (20 December 2015 00:44):
Ja Andreas Silow, det är den modell som jag förespråkar.
+1
Andreas Silow (21 December 2015 20:26):
Ok, Martin, då är jag med :-)
+1
Håkan Ljung (28 Februari 16:56):
Måtte boverket ändra på sin solnoja. Man borde ta bort den inlaga i byggnadsstadgan som politiker la in från 1935, som säger att ett hus får inte vara högra än vad gatan är bred. Att ett hus skall placerad att det blir så solbelyst som möjligt. Det var så vi fick våra miljonprogramförorter.
+1
Jan Wiklund (1 Mars 10:43):
Ett större problem är nog att man inte ens bygger så högt (eller tätt) som man får, med den normen. Inte ens i innerstan, och ännu mindre där utanför.
+1
Jan Wiklund (1 Mars 10:45):
Anders: Det är en modell som man tryggt skulle kunna använda om det rådde överflöd på bostäder. Men så är det ju inte. När det råder säljarens marknad är man nog tvungen att ha en del kvalitetsgarantier.
 0
Martin Ekdahl (2 Mars 08:51):
Ta bort solskensnormen helt, höj (eller avskaffa helt) bullernormen, bort med parkeringsnormen. Normerna har blivit ett gissel som hindrar väl behövda bostäder.

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 7696 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter