Utskrift från www.yimby.se
....

Det bidde inte ens en tumme av värtan

 
Södra värtan är ett stadsutvecklingsområde som länge varit på tapeten. Tanken är att delar av hamnverksamheten i detta för staden väldigt centrala läge ska maka lite på sig och göra plats för nya bostäder och kontor. Om vi bläddrar tillbaka till 2008 var visionerna storslagna. Ett krafttag både mot bostadsbrist och stadsbrist.


Visions/Volymbild från 2008. Klicka på bilden för större version


Hög exploatering från 2008.

Stadsdelen var då tänkt att ha 25.000 invånare och 25-30.000 arbetsplatser.

I en artikel i Dagens Nyheter (inte längre tillgänglig online) fanns flera intressanta citat:

"Visionen kan ses som en korsning av Stockholms stenstad och en stad med höga hus vid vatten - som New York eller Vancouver. Både avgående stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) och tillträdande Kristina Alvendal (m) ser Värtan som en stor utmaning.

- Det är ju entrén till Stockholm för många människor och här kan vi bygga högt, modernt och framåtblickande, utan att det stör den historiska stenstaden, betonar Kristina Alvendal."


(Kristina Alvendal var stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm 2008-2010, Mikael Söderlund var stadsbyggnads- och trafikborgarråd 2006-2008)

Artikeln fortsatte:

"I den centrala delen av Värtan vid Finlandsbåtar och kryssningsterminal ska Finansplats Stockholm växa upp kring fondbörsen. Här ska många hus växa högt upp i skyn. Ett tiotal hus på 30-40 våningar planeras."


Låg exploatering i de senaste planerna från 2016.

I de senaste planerna är det inte mycket alls kvar av de en gång så storslagna planerna. Från "25.000 invånare" ser vi nu stora planområden som planeras med utgångspunkt på 1500-1700(!) bostäder. Det framfår inte helt tydligt exakt hur många som kommer kunna bo i hela det område som planeras, men om den exploateringsnivå som nu föreslås fortsätter kommer antalet bostäder att ha minskat med runt 70-80%. Detta i en central stadsdel i en stad med skriande bostadsbrist och behov av förtätning. Utvecklingen är direkt provocerande.

Några högre hus blir det inte heller, då de nya planerna arbiträrt har bestämt att inget nytt i området får vara högre än 25 våningar.

Vi kan bara spekulera i varför den politiska majoriteten i stadshuset tycker att en så radikal minskning är rimlig. Varför verkligheten återigen blir så långt från visionerna. Är det månde så att omtanken om små, men högljudda och inflytelserika, anti-bygg-rörelser får övertrumfa behovet av att lösa bostadsbristen? Att de ges sådan vikt att UN-Habitats principer för en hållbar stadsutveckling kan ignoreras?

Varför är det så viktigt att Stockholm ska fortsätta vara en småstad med bostadsbrist att man väljer att bortse från FN:s klimatmål och möjliga lösningar för bostadsbristen? Om detta kan vi bara spekulera. Och hoppas att majoriteten gör ett ordentligt omtag, för det här är under all kritik.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Kolk (21 December 2016 09:29):
I inledningen nämns ju 12000 bostäder för hela området, det verkar ju vara i princip exakt samma mängd bostäder som i inlägget från 2008. Planerna ovan bereddes väl också rimligen i huvudsak av förra majoriteten.

Däremot är det ju synd med så många kvarter med 5 våningshus, exploateringen borde onekligen gå att skruva upp lite mer. Ganska många fler rejäla höghus (15-20 våningar duger bra dock), gärna för bostäder, borde man ju kunna få till direkt mot vattenkanten också.

Tanken att man ska bygga lågt just runt parker är ju också totalt feltänkt! Det är ju där man har bäst chans att bygga högt och ändå få hyggligt med solljus.
 0
Calle (21 December 2016 10:03):
Det är ofattbart med Stockholms byggnadspolitik och rädslan att gå upp i höjd. Hur försvaras det när det är bostadsbrist?

Vad är problemet att få bygga högt? Oftast är det något bisarrt skäl som "allvarlig skada för nationalstadsparken" eller dylikt. Helt sanslöst enligt mig.

Varför kan inte politiker visa vägen och vara lite modiga och utveckla Stockholm till en riktig storstad med höga spännande hus och spännande arkitektur? Den som vill det har min röst.
 0
Hampus Eckerman (21 December 2016 10:24):
25 våningar är förbannat högt. Det räcker absolut och blir över. Helst inte högre än 15 våningar, det blir sån eländig konkurens om hissarna.

Däremot minns jag verkligen de där planerna, då mitt företag flyttade ut till värtan som en anledning av allt tal om utveckling av området.
 0
Simon Wallin (21 December 2016 12:31):
Att man inte bygger höga torn i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, fine. Det kan man väl på något sätt förstå.

Men det här är oförlåtligt, det finn INGEN som bor här. Ingen kommer få sin utsikt eller sitt solljus begränsat av att bygga högt här.

Om man inte gillar att bo i höga hus eller i närheten av dem finns det ett enkelt alternativ, flytta inte hit. Ingen kommer att tvingas bo här. Detta kommer inte bli ett ghetto. Tvärtom kommer kvadratmeterpriserna vara i stil med resten av innerstaden.
+1
Anders Gardebring (21 December 2016 15:43):
Martin Kolk:
Förstår inte din kommentar riktigt. 25.000 invånare var siffran som disktuerades specifikt för värtan-området 2008, i planprogrammen år 2016 har detta alltså radikalt minskats.

Hampus Eckerman:
Så du vill alltså bestämma hur andra vill bo?
+1
Johnny Wahlström (21 December 2016 18:09):
Om jag minns rätt så föll byggnadshöjden pga bullerproblemen med båttrafiken i området. Det finns inga bullernormer för båttrafik, på samma sätt som det finns för biltrafik. När man saknar en byggnorm, så tillämpar myndigheterna istället de strängaste kraven som finns, vilket är "industribuller". Båttrafiken jämförs då med en permanent industri och de bullerkrav som då skulle ställas på dem. Dessa bullernormer är mycket strängare och lägre än för biltrafik, vilket är konstigt eftersom många rent psykologisk skulle föredra att bo i en hamn med dess ljudmiljö jämfört bredvid en motorväg. Båtarna som anlägger hamnen har ofta ingen strömförsörjning i hamnen (man kan kräva det av reguljärtrafik, men inte av gästtrafik), utan är beroende på att köra sina motorer för att hålla t.ex. kylsystemen igång. En stor del av en båts buller sprids i höjd med skorstenen, dvs högt upp i luften, vilket gör att bullret lätt sprids över stora områden.

Med brist på båtbullernorm och problematiken med kylsystem på båtar innebär detta att man inte kan bygga smala skyskrapor eftersom man inte kan åstadkomma en tyst sida, och därför krävs slutna gårdar istället, något man sannolikt inte gör på riktigt höga hus. Alternativt bygger man en "mur" med kontor som ska tjänas som bullerplank. (vilket redan ligger i förslaget)

Det är enligt mitt tycke idioti (om det fortfarande stämmer, det var ett tag sen jag arbetade med akustik), att det inte finns en norm som reglerar båtbuller, som motsvarar normen får biltrafik.
+1
Johnny Wahlström (21 December 2016 18:17):
"För utvecklingen av Södra Värtan innebär dessa vägledningar att bostäder i vissa fall kan byggas där de högsta tillåtna ljudnivåerna för industribuller överskrids. Detta genom att bostäderna planeras med minst hälften av boningsrummen lokaliserade mot en s.k. tyst sida. Det finns dock högsta värden som ska klaras på den bullerutsatta sidan. Några lägenheter belägna högt upp i vissa kvarter, utsätts för både trafik- och hamnbuller vilket gör att en tyst sida inte uppnås. För dessa kan dubbelfasader eller andra tekniska åtgärder behövas i bostadsbebyggelsen. I norr och söder krävs inslag av kontorsbebyggelse för att skärma av bullerkällorna och då nivåerna här från lågfrekvent buller är höga är bostäder inte lämpligt. Längs kajen överskrids inom vissa kvarter Boverkets riktvärden avseende högsta nivåer under helger, dagtid. Avsteg från riktvärdena kommer att prövas under planarbetet. "
+1
Martin Kolk (22 December 2016 04:57):
Anders: Är du säker på att 25 000 invånare var planerna för Värtan? I planen ovan skulle det innebära 1200-1300 personer/kvarter (med enbart bostadsbebyggelse).
 0
Martin Ekdahl (22 December 2016 07:38):
Ett svek mot Stockholm och alla som söker bostad. Gör om gör rätt!
+1
Jan Jörnmark (23 December 2016 09:31):
Apropå vad som planerades 2008 och att det idag t o m verkar svårt att tro på siffran. Här är artikeln från 2008 i dess helhet: Från DN 2008-09.19 Nästa år tas första spadtaget till en ny stadsdel som blir större än Hammarby sjöstad. Visionen för Värtan är att det ska bli Stockholms nya miljöstadsdel med hög och tät bebyggelse och många arbetsplatser. I centrala Värtan kan det bli hus på uppemot 40
...våningar. Den nya stadsdelen i Värtan har planerats i många år. Någon gång efter årsskiftet är det dags att börja bygga. Det första spadtaget tas i närheten av Husarviken där de framtida bostäderna ska möta naturen i Nationalstadsparken. Där går det att bygga även om stadsgasverket fortfarande finns kvar. I en annan del av Värtan - vid Frihamnen - är det också snart klart att bygga. Där går det att bygga hus även om både containerhamnen och oljehamnen är kvar.
Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en visionsbild över Värtan som ny stadsdel. Visionen kan ses som en korsning av Stockholms stenstad och en stad med höga hus vid vatten - som New York eller Vancouver. Både avgående stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) och tillträdande Kristina Alvendal (m) ser Värtan som en stor utmaning.
-Det är ju entrén till Stockholm för många människor och här kan vi bygga högt, modernt och framåtblickande, utan att det stör den historiska stenstaden, betonar Kristina Alvendal.
Tanken är i stora drag att de norra delarna mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken blir en fortsättning av Stockholms stenstad med slutna kvarter och hus på sex-sju våningar. Erik Dahlbergsgatan ska svänga ned i området som en bågformad boulevard och nere vid vattnet öppnar sig torg och båthamnar.
Att det inte läggs in några riktigt höga hus här beror bland annat på närheten till Nationalstadsparken. Det har varit mödosamt nog för Stockholms stad att baxa fram en plan på hus i gränsen mot det skyddade området - att utmana en starkt nationalstadsparkslobby med skyskrapor har ansetts väl djärvt. Det är också så att de k-märkta gasklockorna av tegel står i det området som landmärken.
-Det är inte helt klart vad gasklockorna ska användas till. Men här finns fantastiska möjligheter både att skapa spännande bostäder och kulturlokaler, säger Kristina Alvendal som för egen del gärna skulle se någon form av galleria med kulturinriktning på gasverksområdet.
I den centrala delen av Värtan vid Finlandsbåtar och kryssningsterminal ska Finansplats Stockholm växa upp kring fondbörsen. Här ska många hus växa högt upp i skyn. Ett tiotal hus på 30-40 våningar planeras.
En del av de riktigt höga husen blir kontorshus. Men en del blir bostäder. Att bo på 40:e våningen i Värtan och se ned på Finlandsbåtar och innerstad kan tänkas vara lika attraktivt som att bo på tredje våningen på Sibyllegatan i framtiden.
Området där Loudden och containerhamnen i dag finns byggs i mer traditionell innerstadsstil med enstaka hus som blir betydligt hög­re. Här finns en rad gator kantade av träd och en rejäl stadspark.
-Man ska komma ihåg att det här är en vision. Vi har lagt i hus i storlekar vi kan tänka oss i en flygbild. Om politikerna slutligen går med på så höga hus det vet vi ju inte, säger Thomas Stoll, arkitekt på stadsbyggnadskontoret.
Värtan blir en stadsdel för omkring 25000 invånare och med 25 … -30 … arbetsplatser. Stadsdelen är tre kilometer lång och blir på alla sätt större än Hammarby sjöstad. Värtan blir också - i likhet med Hammarby sjöstad - en miljöstadsdel.
-Vi har fått stor uppmärksamhet för sjöstaden. I Värtan ska vi gå vidare. Det som hänt sedan Hammarby sjöstad planerades är att klimatfrågan blivit het och att vi fått mer fokus på energisnåla hus och nollenergihus, säger Thomas Stoll.
+1
Jan Jörnmark (23 December 2016 09:33):
Allt har skruvats ned de sista åren. Inget politiskt parti skulle gå fram med ett sådant förslag idag. Moderaterna som drev förtätningen och stadsutvecklingen hårdast straffades av väljarna på ett sätt som inte gick att missförstå. Nu behöver det som pågår just nu misslyckas ordentligt under en 7-8 års period innan vi kan få nytt liv i stadsdebatten.
 0
Leo E (23 December 2016 19:34):
Om man läser artikeln som Jan postade så verkar det som om siffran 25 000 invånare helt klart syftar på hela Norra Djurgårdsstaden, som området senare döptes. För Södra Värtahamnen är väl knappast "tre kilometer lång"? Nä, "Värtan" avser i artikeln allt från Hjorthagen till Loudden, som båda nämns i texten.

Nuvarande plan för NDS är "12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser" (http:​/​/​vaxer.​stockholm.​se/​omraden/​norra-​djurgardsstade.​.​), alltså fortfarande ganska exakt 25 000 nya invånare, och till och med lite fler arbetsplatser.

Ja, Södra Värtan är lägre än de första visionerna (fast knappast typiskt Stockholmslågt, jag hittar 8 kvarter med 12+ våningar i DPn, och inga lägre än 6 i genomsnitt: klart tätare än Hammarby Sjöstad), men Ropsten är avsevärt mer stadslik som kompensation.

Även om antalet bostäder i just Södra Värtahamnen kunde vara högre, så är den aktuella detaljplanen en av de bästa stadsdelsstora sådana som staden tagit fram i modern tid. Tycker jag i alla fall. Planbeskrivningen är rekommenderad läsning.
+1
Jan Jörnmark (23 December 2016 22:49):
25 000 invånare innebär med en hushållsstorlek på 1,7 pers/lgh att man behöver bygga 14 000 bostäder i området för att uppfylla målet. Vore kul att se prognoser på den utvecklingen sedan planarbetet inledes för tio år sedan.
+1
Jan Jörnmark (23 December 2016 22:53):
Mitt frihandstips är att målen skruvats ned oavbrutet sedan 2011, vilket sänkt tätheten överallt i området och dessutom kommer att fortsätta oära det, för detaljplanerna behöver fortsätta att förhandlas vidare.
 0
Leo E (24 December 2016 10:42):
Med undantag för några kvarter i Ropsten och vid Värtaverket så är tätheten i Hjorthagen redan fastställd. Planerna där är för 6 000 lägenheter (eller 15 000 invånare, fokus ligger på relativt stora lägenheter för barnfamiljer), och om Loudden behåller de 4 000 bostäderna i nuvarande vision så är 25 000 boende (=siffran från 2008) i hela NDS helt realistiskt.

Men nog är vi överens om att det borde ha varit minst 50 000 från början.
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 12:05):
Tätheten åer lägenhet ser ut så här enligt Statistisk Årsbok för Sthlm Inre staden 1,71
Kungsholmen 1,64
Norrmalm 1,74
Östermalm 1,68
Södermalm 1,76

Skulle vi räkna med unikt höga 1,9 i Värtan ger det 19 000 invånare. Ned minst 6000 jämfört med ett redan från början för lågt satt mål. Räknat procentuellt har cirka 25 procent av det som var det tidiga målet försvunnit.
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 12:08):
Nu är det det där eländiga med att jag inte kan logga in igen: Invånarantalet per lägenhet är ett bättre uttryck än täthet per lägenhet ovan. My mistake.
God Jul!
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 12:17):
Blev nyfiken och kollade snabbt hur invånarantalet per lägenhet utvecklats sedan 1998 och vi har en stegring på drygt sju procent (naturligtvis i hög grad tack vare de stigande priserna, få har råd att bo ensamma idag). Sett utifrån den stegringen kan 1.85-1.9 vara realistiskt och då får vi 19 000 invånare, givet att de sista detaljplanerna inte devalveras alltför mycket.
 0
Martin Kolk (24 December 2016 12:21):
Nyproduktion har betydligt högre invånare/lägenhet än siffrorna ovan. Man bygger mycket större lägenheter idag än gamla arbetarlägenheter innan andra världskriget, och få köper en stor bostadsrätt för att bo ensamma i (samtidigt som många tillslut hamnar ensamma i en stor äldre hyreslägenhet).
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 13:02):
Gick in i SÅ för Stockholm 2016 igen och tittade på fördelningen av nyproduktionen sedan 1995. Sedan dess har Sthlm fått cirka 60 000 nya lägenheter. Antalsmässigt är dessa väl fördelade mellan små (upp till två rum) och större lägenheter (tre rum och plus). Procentuellt jämfört med utgångsläget är det dock en viss skillnad mot utgångsläget när det var fler mindre lägenheter. Det bör betyder fler boende i lägenheterna, även om skillnaden är relativt liten, eftersom vi räknar med en förändring på marginalen här.

Bättre vore om nån hade uppgifter för antal boende/lägenhet i den redan inflyttade delen av Värtan. Eller Sjöstaden eller Liljeholmen. Ska kolla vidare.
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 13:08):
Kollade nu. Talen ligger signifikant högre där, på 2,2-2,3. Ger inte 25 000, men väldigt nära. I sådant fall är det glädjande, för då faller skillnaden inom felmarginalen. I princip bara några enstaka hus som inte blev 40 utan bara 16 våningar. Eller en avsågad gasklocka, typ.
 0
Jan Jörnmark (24 December 2016 13:12):
Detta är för övrigt en källa av guds nåde. Dom ligger på nätet åtminstone tillbaka till 1920-talet. http:​/​/​statistik.​stockholm.​se/​attachments/​article/​38/​a.​.​
+1
Leo E (24 December 2016 13:32):
6 000 i Hjorthagen
+ 500 i kv Valparaiso
+ 1 900 i Södra Värtahamnen (enl. planbeskrivning, och mer än de 1200 i 2012 års program)
+ 1 700 i Frihamnen
+ 4 000 på Loudden

= 14 100 bostäder i hela NDS enligt nuvarande planer, under förutsättning att ingen vidare bantning sker. (http:​/​/​vaxer.​stockholm.​se/​omraden/​norra-​djurgardsstade.​.​)

25 000 invånare/14 100 lägenheter = 1,77 invånare per lägenhet. Jag har lite svårt att se vad exakt det är som har skruvats ned så radikalt, förutom skyskraporna. God jul! :)
+1
Jan Jörnmark (24 December 2016 13:48):
Där satte du förhoppningsvis huvudet på spiken.
+1
Ekonomix (25 December 2016 05:15):
Eftersom byggnadsvolymerna är nedskalade är det väl i så fall, utan att ha läst plandokumenten, kontorsytor som försvunnit?

I så fall duger ju inte bullerförklaringen alls, utan den förefaller mer vara ett svepskäl.Å andra sidan förstår jag förändringen utifrån givna ramar. Med biltullar och dessutom spårväg istället för tunnelbana skulle kontoren bli mycket svåruthyrda.

Personligen beklagar jag dock att vi får ytterligare ett Hammarby Sjöstad, istället för en spännande blandstad, med högeresta byggnader vid kajkanten.
 0
Ekonomix (25 December 2016 05:31):
Vad gäller invånare per lägenhet är praktiken inte alltid ett bra mått. Nyproduktion har högre tal just för att lägenheterna är nya. Det gör befolkningen yngre och antalet barn större. Om 25-30 år kommer samma område tvärt om att ha lägre tal än snittet för motsvarande lägenheter.

Det intressanta är vad det blir över tid och på sikt, vilket kan ta uppåt 50 år. Och då finns det ingen anledning att tro att dessa lägenheter skiljer sig från andra med samma storkekssammansättning.
 0
Gabriel Gadd (4 Januari 01:28):
Om man vill göra Värtastaden till en integrerad del av innerstaden bör man inte bara bygga tätt. Man borde även undvika att förvärra dagens kaotiska horisontlinje medelst byggandet av fler höghus och t.o.m. skyskrapor. Och man borde harmonisera proportionerna med innerstadens.

Genom att komplettera dagens trista rader av identiska och jämnt utspridda punkthus, med ojämnt höga och ojämnt utspridda höghus (en blandning av "kusinerna" socialism och liberalism) tror man sig kunna bryta dagens tråkighet: det är dock en illusion!

I själva verket skulle man bara frånskilja stadsdelen ännu mer från innerstaden och göra den till en ny, isolerad, om än tät förort. Bygg istället en kompakt kvarterstad på sex à nio våningar med endast offentliga byggnader som höga landmärken, efter traditionellt europeiskt mönster. Låt eventuella skyskrapeexperiment förpassas till långt utanför staden, t.ex. Kista

När skall man äntligen förstå att huvudstaden måste bevara och utvecklas efter sina egna förutsättningar och inte härma amerikaniserad höghus-romantism? Att ängsligt snegla mot främmande kulturer istället för att utveckla sin egen är fåfängt och kan bara leda till ett fiasco, det har vi redan synliga bevis på med Hötorgsskivorna, Waterfront, Continental, Skattehuset, DN-huset o.s.v..

Även punkthusen på andra sidan sundet i Skärsätra på Lidingö borde på sikt lämna plats för en tät, stadsmässig kvartersbebyggelse för att ge Stockholm en värdig, urban inramning för inkommande med båtar.

I Stockholm bör husen inte nå dubbelsiffriga våningstal, men gärna minst tre meter i takhöjd, särskilt för de lägre våningarna för tätare bebyggelse tack vare bättre ljusinsläpp. Det skulle även förbättra integrationen med innerstadens arkitektur, särskilt med sluttande tak (såsom staden Nice sedan 1990-talet återinfört), och motverka intrycket av utilitaristiskt sammanpressade proportioner.
 0
Gabriel Gadd (4 Januari 01:34):
Om man vill göra Värtastaden till en integrerad del av innerstaden bör man inte bara bygga tätt. Man borde även undvika att förvärra dagens kaotiska horisontlinje medelst byggandet av fler höghus och t.o.m. skyskrapor. Och man borde harmonisera proportionerna med innerstadens.

Genom att komplettera dagens trista rader av identiska och jämnt utspridda punkthus, med ojämnt höga och ojämnt utspridda höghus (en blandning av "kusinerna" socialism och liberalism) tror man sig kunna bryta dagens tråkighet: det är dock en illusion!

I själva verket skulle man bara frånskilja stadsdelen ännu mer från innerstaden och göra den till en ny, isolerad, om än tät förort. Bygg istället en kompakt kvarterstad på sex à nio våningar med endast offentliga byggnader som höga landmärken, efter traditionellt europeiskt mönster. Låt eventuella skyskrapeexperiment förpassas till långt utanför staden, t.ex. Kista

När skall man äntligen förstå att huvudstaden måste bevara och utvecklas efter sina egna förutsättningar och inte härma amerikaniserad höghus-romantism? Att ängsligt snegla mot främmande kulturer istället för att utveckla sin egen är fåfängt och kan bara leda till ett fiasco, det har vi redan synliga bevis på med Hötorgsskivorna, Waterfront, Continental, Skattehuset, DN-huset o.s.v..

Även punkthusen på andra sidan sundet i Skärsätra på Lidingö borde på sikt lämna plats för en tät, stadsmässig kvartersbebyggelse för att ge Stockholm en värdig, urban inramning för inkommande med båtar.

I Stockholm bör husen inte nå dubbelsiffriga våningstal, men gärna minst tre meter i takhöjd, särskilt för de lägre våningarna för tätare bebyggelse tack vare bättre ljusinsläpp. Det skulle även förbättra integrationen med innerstadens arkitektur, särskilt med sluttande tak (såsom staden Nice sedan 1990-talet återinfört), och motverka intrycket av utilitaristiskt sammanpressade proportioner.
+1
Martin Kolk (4 Januari 10:15):
Med nio våningar och 3 meters takhöjd kommer du få något som är betydligt mer byggvolym och bygghöjd än de tätaste delarna av Barcelona. Det kommer mer se ut som Midtown-manhattan eller Taipei än Vasastan. Det vore kanske inte helt fel, men det skulle bli mer ljus på gatorna om man varierade bygghöjderna lite ;)

Någon integration med innerstaden lär det heller knappast se ut som...

Annars kan man ju tänka sig att varierande bygghöjder just är något som knyter an till Skeppsbron och Gamla stan, och Stockholms historia. Det kanske är naturligare än att bygga 1910-tals pastisch.
 0
Gabriel Gadd (6 Januari 05:58):
Martin Kolk: jag föreslår inte alls enbart fastigheter på nio våningar, utan mellan sex och nio våningar. vilket just medger variation. Men inte nyckfullt efter investerarens plånbok utan efter en rationell mall som var och en inbjuds att respektera för att underordna sig en harmonisk helhet: enligt förutbestämda takfotshöjder alltefter ett vitt urval av gatubredder. Jag har heller inte förespråkat 1910-talspastischer, även om mycket gott byggdes på den tiden. Dock tror även jag att Gamla Sta'n har mycket att lära dagens stadsplanerare, eftersom en stads ursprungliga avtryck och prägel inte tillkommit av en slump.

Bygg de högsta husen längs kajer, parker, breda stråk och torg. Därefter allt lägre allteftersom gator och torg blir trängre. Därför är det absolut nödvändigt att höja innertakshöjden till minst 3 meter, något som underligt nog aldrig debatteras. Och ändå är ökade ljusinsläppsmöjligheter en förutsättning för att återvända till tätare bebyggelse!

Min faster bodde i en genomgående tvåa på Gärdet i ett tjockhus (16 meter). Trots 2,70 högt i tak, vilket är bättre än dagens normer, förblev den centrala delen av lägenheten i mörker mitt på dagen. Det hade de förment rationella funkisideologerna inte förutsett, inte heller att hissarna hade kunnat nås i markplan istället för efter en hög, absurd trappa...

Jag tror det är viktigt att återgå till traditionella tomter där byggherren ges frihet att utforma fasader och tak individuellt, vilket YIMBY själv föreslog i sin kloka plan Lindhagen 2.0..

Till slut, går det mycket väl att finna exempel på gamla åtta, niovåningshus i Stockholm, t.o.m. högre än sådana som takhöjder på 3 meter skulle innebära. Se t.ex. en av Stockholms mest fotograferade privata fastigheter, i kv. Klippan vid Strandvägen, där Hotel Diplomat ligger: det höga takfallet medger en nionde våning med liknande fönstergluggar som på våningen strax inunder.

Eftersom takhöjderna på Strandvägen och annorstädes i Stockholm ofta når uppåt 4 meter, så blir det totalt åtskilliga meter mer än i mitt exempel, varför några integrationsproblem inte torde uppstå.
+1
Gabriel Gadd (6 Januari 06:00):
Martin Kolk: jag föreslår inte alls enbart fastigheter på nio våningar, utan mellan sex och nio våningar. vilket just medger variation. Men inte nyckfullt efter investerarens plånbok utan efter en rationell mall som var och en inbjuds att respektera för att underordna sig en harmonisk helhet: enligt förutbestämda takfotshöjder alltefter ett vitt urval av gatubredder. Jag har heller inte förespråkat 1910-talspastischer, även om mycket gott byggdes på den tiden. Dock tror även jag att Gamla Sta'n har mycket att lära dagens stadsplanerare, eftersom en stads ursprungliga avtryck och prägel inte tillkommit av en slump.

Bygg de högsta husen längs kajer, parker, breda stråk och torg. Därefter allt lägre allteftersom gator och torg blir trängre. Därför är det absolut nödvändigt att höja innertakshöjden till minst 3 meter, något som underligt nog aldrig debatteras. Och ändå är ökade ljusinsläppsmöjligheter en förutsättning för att återvända till tätare bebyggelse!

Min faster bodde i en genomgående tvåa på Gärdet i ett tjockhus (16 meter). Trots 2,70 högt i tak, vilket är bättre än dagens normer, förblev den centrala delen av lägenheten i mörker mitt på dagen. Det hade de förment rationella funkisideologerna inte förutsett, inte heller att hissarna hade kunnat nås i markplan istället för efter en hög, absurd trappa...

Jag tror det är viktigt att återgå till traditionella tomter där byggherren ges frihet att utforma fasader och tak individuellt, vilket YIMBY själv föreslog i sin kloka plan Lindhagen 2.0..

Till slut, går det mycket väl att finna exempel på gamla åtta, niovåningshus i Stockholm, t.o.m. högre än sådana som takhöjder på 3 meter skulle innebära. Se t.ex. en av Stockholms mest fotograferade privata fastigheter, i kv. Klippan vid Strandvägen, där Hotel Diplomat ligger: det höga takfallet medger en nionde våning med liknande fönstergluggar som på våningen strax inunder.

Eftersom takhöjderna på Strandvägen och annorstädes i Stockholm ofta når uppåt 4 meter, så blir det totalt åtskilliga meter mer än i mitt exempel, varför några integrationsproblem inte torde uppstå.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8572 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Cykelbro till Gamla Stan i nya Slussem
18 September 18:50 av Martin Kolk
Politikerveckan Järva
17 Juni 12:57 av Sofia Buhrgard
Nytt linjenät för bussar i Stockholm
4 April 11:27 av Lison Perry

@yimbysthlm på Twitter