Printout from www.yimby.se
....

Dags för en stadsminister?

Map
Sammanfattning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera?

Beskrivning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? För det är i staden det händer. Nya idéer och kunskaper uppstår där människor möts. I staden sker utveckling och tillväxt. Nya arbetstillfällen skapas som gynnar hela Sverige. I staden kan förutsättningar skapas för ett hållbart och tolerant samhälle. De städer som prövar, försöker, orkar och kan lyssna är framtidens vinnare! Men har politikerna och stadens aktörer verktygen, viljan eller kunskapen? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera? Möt Sveriges Arkitekter och aktörer från Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg i ett samtal om planering och arkitektur för framtidens städer!

Arrangör: Sveriges Arkitekter
Evenemangstyp: Seminarium & mingel
Ämne: Byggande, Infrastruktur
Medverkande: Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för (S) i Stockholm vice ordförande för stadsbyggnadsnämnden, Stockholm stad. Ola Andersson, arkitekt författare och debattör. Kristoffer Nilsson, arkitekt med inriktning på samhällsplanering, Helsingborgs stad. Laila Strunke, förbundsordförande, Sveriges Arkitekter. Catherina Fored, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter.
Förtäring: Ja

Mer information: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/9693

Date and time: July 5 2012 15:00 - 16:30
Location: Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1
City: Visby
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


If you support our ideas, join YIMBY Stockholm:s 6229 members. It only takes a minute and costs nothing.

Fler fickparker åt folket

Göteborgstypiskt grönområde

 

Definitionen av en fickpark, eller pocket park, är förstås flytande. Men ett viktigt element är att den är en offentlig park som tillgänglig för allmänheten till skillnad från privata gårdsmiljöer. I stora drag tänker jag mig en park som är mindre än ett kvarter, kanske en del av en fastighet som blivit över, byggnader kantar åtminstone ett par av sidorna och parken är tydligt skärmad från gatans ljud.

Ett klassiskt exempel på en liten rogivande fickpark är Centralbadsparken i Stockholm. (Foto från Yimby Stockholm). Se även första fotot.

Paley Park med sitt vattenfall i New York omnämns ofta som en av de finaste fickparkerna i staterna.

White gjorde nyligen en illustration variant av fickpark med fyllt med dagens modefluga – ekosystemtjänster.

 

Vi har tyvärr inte så mycket att komma med i Göteborg. Domkyrkoplan har drag av en pocketpark mitt i stadslivet men är på grund av öppenheten mot omgivningen inte speciellt rogivande. Spårvagnarnas larm och kommersens sorl tränger sig på. Med ett helt kvarter infinner sig inte heller den intima rumligheten trots att kyrkan står mitt i parken. Frågan är om inte Victoriapassagen ger en mer rogivande miljö och tydligare avbrott från gatumiljön.

Victoriapassagen.

 

Domkyrkoplan hade troligen gjort sig bättre som en integrerad del av omgivningen utan stängsel och ytan hårdgjord från gata till kyrka utan stängsel. Det skulle ge en ökad koherens mellan ljudmiljö och visuell miljö vilket är ofta är nyckeln till att platser ska upplevas ha hög kvalitet. Den skulle kunna likna en italiensk piazza till utseende och funktion, vilket var hur det en gång började. Det är förklaringen till varför det heter Domkyrkoplan och inte Domkyrkoparken.

Domkyrkoplan ca 1830.

 

Kronhusparken kan kanske med en portion god vilja klassas som en fickpark. Men samtidigt ligger den i ett område som få besöker och stadslivet på gatorna är mycket dämpat.

I stadsbyggnadskontorets och park och naturförvaltningens rapporter omnämns ofta att Långgateområdet har brist på bostadsnära parker. Även om de ofta missar de vackra och rogivande innergårdarna och programmatiskt efterfrågar grönområde om minst 0,2 ha inom 300 m så ligger det ändå lite bakom detta.

Vacker och rogivande innergård till fastigheter mellan Andra och Tredje Långgatorna.

 

Lyckligtvis finns redan en plats som har en dragning mot fickpark och det är baksidan av brandstationen / Saluhallen Briggen vid Långgatorna. Ytan kommer hur som helst vara svårbebyggd då brandstationen har en lite speciell form där en stor del av huskroppen ligger där en innergård normalt skulle vara placerad.

I samband med utvecklingen av verkstadstomterna mellan tredje och fjärde långgatorna har park diskuterats som alternativ. (Noterbart är att den gula eterniten på verkstadsbyggnaden nyligen kompletterats med vit korrugerad plåt – så än pågår underhåll). Med tanke på att dessa verkstadstomter är enkla att bebygga med verksamhetslokaler och bostäder är det kanske snarare vid brandsationen som fickparken ska ligga. Dessutom äger staden redan den marken.

Vid brandstationen finns redan idag ett embryo till en fickpark ...

... men sittplatserna känns inte omsorgsfulla och miljön känns överhuvudtaget lite tafflig och nedgången och därmed inte inbjudande.

Mer av den hårdgjorda ytan skulle kunna konverteras till grönt, vatten och sittplatser.

Under hösten erbjuds årets höjdpunkt med ett färgsprakande crescendo.

Parken skulle kunna utökas till den halva av tomten som idag är bilparkering. Eller blir den kanske då för stor?

 

Det var mitt förslag på en lämplig plats för en fickpark. Göteborg behöver många fler. Vilket är ditt förslag?


Fler fickparker åt folket

Göteborgstypiskt grönområde

 

Definitionen av en fickpark, eller pocket park, är förstås flytande. Men ett viktigt element är att den är en offentlig park som tillgänglig för allmänheten till skillnad från privata gårdsmiljöer. I stora drag tänker jag mig en park som är mindre än ett kvarter, kanske en del av en fastighet som blivit över, byggnader kantar åtminstone ett par av sidorna och parken är tydligt skärmad från gatans ljud.

Ett klassiskt exempel på en liten rogivande fickpark är Centralbadsparken i Stockholm. (Foto från Yimby Stockholm). Se även första fotot.

Paley Park med sitt vattenfall i New York omnämns ofta som en av de finaste fickparkerna i staterna.

White gjorde nyligen en illustration variant av fickpark med fyllt med dagens modefluga – ekosystemtjänster.

 

Vi har tyvärr inte så mycket att komma med i Göteborg. Domkyrkoplan har drag av en pocketpark mitt i stadslivet men är på grund av öppenheten mot omgivningen inte speciellt rogivande. Spårvagnarnas larm och kommersens sorl tränger sig på. Med ett helt kvarter infinner sig inte heller den intima rumligheten trots att kyrkan står mitt i parken. Frågan är om inte Victoriapassagen ger en mer rogivande miljö och tydligare avbrott från gatumiljön.

Victoriapassagen.

 

Domkyrkoplan hade troligen gjort sig bättre som en integrerad del av omgivningen utan stängsel och ytan hårdgjord från gata till kyrka utan stängsel. Det skulle ge en ökad koherens mellan ljudmiljö och visuell miljö vilket är ofta är nyckeln till att platser ska upplevas ha hög kvalitet. Den skulle kunna likna en italiensk piazza till utseende och funktion, vilket var hur det en gång började. Det är förklaringen till varför det heter Domkyrkoplan och inte Domkyrkoparken.

Domkyrkoplan ca 1830.

 

Kronhusparken kan kanske med en portion god vilja klassas som en fickpark. Men samtidigt ligger den i ett område som få besöker och stadslivet på gatorna är mycket dämpat.

I stadsbyggnadskontorets och park och naturförvaltningens rapporter omnämns ofta att Långgateområdet har brist på bostadsnära parker. Även om de ofta missar de vackra och rogivande innergårdarna och programmatiskt efterfrågar grönområde om minst 0,2 ha inom 300 m så ligger det ändå lite bakom detta.

Vacker och rogivande innergård till fastigheter mellan Andra och Tredje Långgatorna.

 

Lyckligtvis finns redan en plats som har en dragning mot fickpark och det är baksidan av brandstationen / Saluhallen Briggen vid Långgatorna. Ytan kommer hur som helst vara svårbebyggd då brandstationen har en lite speciell form där en stor del av huskroppen ligger där en innergård normalt skulle vara placerad.

I samband med utvecklingen av verkstadstomterna mellan tredje och fjärde långgatorna har park diskuterats som alternativ. (Noterbart är att den gula eterniten på verkstadsbyggnaden nyligen kompletterats med vit korrugerad plåt – så än pågår underhåll). Med tanke på att dessa verkstadstomter är enkla att bebygga med verksamhetslokaler och bostäder är det kanske snarare vid brandsationen som fickparken ska ligga. Dessutom äger staden redan den marken.

Vid brandstationen finns redan idag ett embryo till en fickpark ...

... men sittplatserna känns inte omsorgsfulla och miljön känns överhuvudtaget lite tafflig och nedgången och därmed inte inbjudande.

Mer av den hårdgjorda ytan skulle kunna konverteras till grönt, vatten och sittplatser.

Under hösten erbjuds årets höjdpunkt med ett färgsprakande crescendo.

Parken skulle kunna utökas till den halva av tomten som idag är bilparkering. Eller blir den kanske då för stor?

 

Det var mitt förslag på en lämplig plats för en fickpark. Göteborg behöver många fler. Vilket är ditt förslag?


Fler fickparker åt folket

Göteborgstypiskt grönområde

 

Definitionen av en fickpark, eller pocket park, är förstås flytande. Men ett viktigt element är att den är en offentlig park som tillgänglig för allmänheten till skillnad från privata gårdsmiljöer. I stora drag tänker jag mig en park som är mindre än ett kvarter, kanske en del av en fastighet som blivit över, byggnader kantar åtminstone ett par av sidorna och parken är tydligt skärmad från gatans ljud.

Ett klassiskt exempel på en liten rogivande fickpark är Centralbadsparken i Stockholm. (Foto från Yimby Stockholm). Se även första fotot.

Paley Park med sitt vattenfall i New York omnämns ofta som en av de finaste fickparkerna i staterna.

White gjorde nyligen en illustration variant av fickpark med fyllt med dagens modefluga – ekosystemtjänster.

 

Vi har tyvärr inte så mycket att komma med i Göteborg. Domkyrkoplan har drag av en pocketpark mitt i stadslivet men är på grund av öppenheten mot omgivningen inte speciellt rogivande. Spårvagnarnas larm och kommersens sorl tränger sig på. Med ett helt kvarter infinner sig inte heller den intima rumligheten trots att kyrkan står mitt i parken. Frågan är om inte Victoriapassagen ger en mer rogivande miljö och tydligare avbrott från gatumiljön.

Victoriapassagen.

 

Domkyrkoplan hade troligen gjort sig bättre som en integrerad del av omgivningen utan stängsel och ytan hårdgjord från gata till kyrka utan stängsel. Det skulle ge en ökad koherens mellan ljudmiljö och visuell miljö vilket är ofta är nyckeln till att platser ska upplevas ha hög kvalitet. Den skulle kunna likna en italiensk piazza till utseende och funktion, vilket var hur det en gång började. Det är förklaringen till varför det heter Domkyrkoplan och inte Domkyrkoparken.

Domkyrkoplan ca 1830.

 

Kronhusparken kan kanske med en portion god vilja klassas som en fickpark. Men samtidigt ligger den i ett område som få besöker och stadslivet på gatorna är mycket dämpat.

I stadsbyggnadskontorets och park och naturförvaltningens rapporter omnämns ofta att Långgateområdet har brist på bostadsnära parker. Även om de ofta missar de vackra och rogivande innergårdarna och programmatiskt efterfrågar grönområde om minst 0,2 ha inom 300 m så ligger det ändå lite bakom detta.

Vacker och rogivande innergård till fastigheter mellan Andra och Tredje Långgatorna.

 

Lyckligtvis finns redan en plats som har en dragning mot fickpark och det är baksidan av brandstationen / Saluhallen Briggen vid Långgatorna. Ytan kommer hur som helst vara svårbebyggd då brandstationen har en lite speciell form där en stor del av huskroppen ligger där en innergård normalt skulle vara placerad.

I samband med utvecklingen av verkstadstomterna mellan tredje och fjärde långgatorna har park diskuterats som alternativ. (Noterbart är att den gula eterniten på verkstadsbyggnaden nyligen kompletterats med vit korrugerad plåt – så än pågår underhåll). Med tanke på att dessa verkstadstomter är enkla att bebygga med verksamhetslokaler och bostäder är det kanske snarare vid brandsationen som fickparken ska ligga. Dessutom äger staden redan den marken.

Vid brandstationen finns redan idag ett embryo till en fickpark ...

... men sittplatserna känns inte omsorgsfulla och miljön känns överhuvudtaget lite tafflig och nedgången och därmed inte inbjudande.

Mer av den hårdgjorda ytan skulle kunna konverteras till grönt, vatten och sittplatser.

Under hösten erbjuds årets höjdpunkt med ett färgsprakande crescendo.

Parken skulle kunna utökas till den halva av tomten som idag är bilparkering. Eller blir den kanske då för stor?

 

Det var mitt förslag på en lämplig plats för en fickpark. Göteborg behöver många fler. Vilket är ditt förslag?


Göteborgstypiskt grönområde

 

Definitionen av en fickpark, eller pocket park, är förstås flytande. Men ett viktigt element är att den är en offentlig park som tillgänglig för allmänheten till skillnad från privata gårdsmiljöer. I stora drag tänker jag mig en park som är mindre än ett kvarter, kanske en del av en fastighet som blivit över, byggnader kantar åtminstone ett par av sidorna och parken är tydligt skärmad från gatans ljud.

Ett klassiskt exempel på en liten rogivande fickpark är Centralbadsparken i Stockholm. (Foto från Yimby Stockholm). Se även första fotot.

Paley Park med sitt vattenfall i New York omnämns ofta som en av de finaste fickparkerna i staterna.

White gjorde nyligen en illustration variant av fickpark med fyllt med dagens modefluga – ekosystemtjänster.

 

Vi har tyvärr inte så mycket att komma med i Göteborg. Domkyrkoplan har drag av en pocketpark mitt i stadslivet men är på grund av öppenheten mot omgivningen inte speciellt rogivande. Spårvagnarnas larm och kommersens sorl tränger sig på. Med ett helt kvarter infinner sig inte heller den intima rumligheten trots att kyrkan står mitt i parken. Frågan är om inte Victoriapassagen ger en mer rogivande miljö och tydligare avbrott från gatumiljön.

Victoriapassagen.

 

Domkyrkoplan hade troligen gjort sig bättre som en integrerad del av omgivningen utan stängsel och ytan hårdgjord från gata till kyrka utan stängsel. Det skulle ge en ökad koherens mellan ljudmiljö och visuell miljö vilket är ofta är nyckeln till att platser ska upplevas ha hög kvalitet. Den skulle kunna likna en italiensk piazza till utseende och funktion, vilket var hur det en gång började. Det är förklaringen till varför det heter Domkyrkoplan och inte Domkyrkoparken.

Domkyrkoplan ca 1830.

 

Kronhusparken kan kanske med en portion god vilja klassas som en fickpark. Men samtidigt ligger den i ett område som få besöker och stadslivet på gatorna är mycket dämpat.

I stadsbyggnadskontorets och park och naturförvaltningens rapporter omnämns ofta att Långgateområdet har brist på bostadsnära parker. Även om de ofta missar de vackra och rogivande innergårdarna och programmatiskt efterfrågar grönområde om minst 0,2 ha inom 300 m så ligger det ändå lite bakom detta.

Vacker och rogivande innergård till fastigheter mellan Andra och Tredje Långgatorna.

 

Lyckligtvis finns redan en plats som har en dragning mot fickpark och det är baksidan av brandstationen / Saluhallen Briggen vid Långgatorna. Ytan kommer hur som helst vara svårbebyggd då brandstationen har en lite speciell form där en stor del av huskroppen ligger där en innergård normalt skulle vara placerad.

I samband med utvecklingen av verkstadstomterna mellan tredje och fjärde långgatorna har park diskuterats som alternativ. (Noterbart är att den gula eterniten på verkstadsbyggnaden nyligen kompletterats med vit korrugerad plåt – så än pågår underhåll). Med tanke på att dessa verkstadstomter är enkla att bebygga med verksamhetslokaler och bostäder är det kanske snarare vid brandsationen som fickparken ska ligga. Dessutom äger staden redan den marken.

Vid brandstationen finns redan idag ett embryo till en fickpark ...

... men sittplatserna känns inte omsorgsfulla och miljön känns överhuvudtaget lite tafflig och nedgången och därmed inte inbjudande.

Mer av den hårdgjorda ytan skulle kunna konverteras till grönt, vatten och sittplatser.

Under hösten erbjuds årets höjdpunkt med ett färgsprakande crescendo.

Parken skulle kunna utökas till den halva av tomten som idag är bilparkering. Eller blir den kanske då för stor?

 

Det var mitt förslag på en lämplig plats för en fickpark. Göteborg behöver många fler. Vilket är ditt förslag?