Printout from www.yimby.se
....

Dags för en stadsminister?

Map
Sammanfattning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera?

Beskrivning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? För det är i staden det händer. Nya idéer och kunskaper uppstår där människor möts. I staden sker utveckling och tillväxt. Nya arbetstillfällen skapas som gynnar hela Sverige. I staden kan förutsättningar skapas för ett hållbart och tolerant samhälle. De städer som prövar, försöker, orkar och kan lyssna är framtidens vinnare! Men har politikerna och stadens aktörer verktygen, viljan eller kunskapen? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera? Möt Sveriges Arkitekter och aktörer från Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg i ett samtal om planering och arkitektur för framtidens städer!

Arrangör: Sveriges Arkitekter
Evenemangstyp: Seminarium & mingel
Ämne: Byggande, Infrastruktur
Medverkande: Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för (S) i Stockholm vice ordförande för stadsbyggnadsnämnden, Stockholm stad. Ola Andersson, arkitekt författare och debattör. Kristoffer Nilsson, arkitekt med inriktning på samhällsplanering, Helsingborgs stad. Laila Strunke, förbundsordförande, Sveriges Arkitekter. Catherina Fored, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter.
Förtäring: Ja

Mer information: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/9693

Date and time: July 5 2012 15:00 - 16:30
Location: Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1
City: Visby
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


If you support our ideas, join YIMBY Stockholm:s 6229 members. It only takes a minute and costs nothing.

Blandstad på Rosendalsfältet!?
www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Pagaende-samrad-och-granskning/Rosendal/

Plankarta för Rosendalsområdet, bild: Uppsala Kommun

Yimby har skickat in ett yttrande om planerna för Rosendalsfältet, där vi ställer oss mycket positiva till de nya planerna som i hög grad förespråkar den täta och funktionsblandade stad som vi i Yimby vill se mer av. Jämfört med de tidigare planerna kommunen haft för området så ser vi stora förbättringar och ser det som en fortsättning på den positiva trend av stadsbejakande planering vi sett från bland annat Östra Sala Backe och de senare delarna av Kungsängen.

Rosendalsfältet ligger i en del av Uppsala som i hög grad är obebyggd och saknar boendemiljöer samtidigt som kommunen äger nästan all omgivande mark. Det i kombination med närheten till universitetets naturvetenskapliga campusmiljöer som ger förutsättningar att göra stadsdelen attraktiv för företag och verksamheter som kan bidra till att skapa en livlig stadsmiljö. Potentialen i området är kort sagt stor och kommer med sina 2500 nya bostäder väl till pass i bostadsbristens Uppsala. Utöver dessa är 700 bostäder redan under uppförande i det i söder angränsande området. Tillsammans med de närliggande planerna för Ulleråker kommer denna del av Uppsala få ett tillskott på cirka 9000 bostäder och enligt uppskattningarna 30 000 nya invånare, vilket är en dramatisk förändring i denna del av staden.

Södra Uppsala med nuvarande utvecklingsområden Rosendal och Ulleråker markerat i svart. Röd markering är ett frågetecken för framtiden, vad är planerna för detta område? Ja, i området finns fler frågetecken än så. Flygfoto: Uppsala Kommun.

Att läsa denna plan är på många sätt mycket glädjande. Här finns en tydlig ambition om att skapa en tät och levande stad med den äldre innerstaden som förebild. Detta yttrar sig tillexempel i en plan som tillåter blandade funktioner och talar om kvarter uppdelade i flera mindre fastigheter. Det kanske mest intressanta är dess generella natur, där fokus främst har lagts på att styra bebyggelsens form, snarare än dess funktion. Genom att planen delar upp marken i gatumark, kvartersmark, allmänna platser, samt byggbar yta liknar den på många sätt äldre tiders stadsplaner. Generellt tillåts funktioner för kontor, bostäder och centrumverksamhet i nästan samtliga kvarter med ett fåtal undantag. Krav ställs på lokaler mot huvudgata och torg. Att en sådan plan görs över ett så pass stort område kan förhoppningsvis bli en förebild för den framtida planeringen av nya och gamla stadsdelar i Uppsala, där frimärksplanering många gånger råder.

Yimbys alternativa plan,

Yimbys alternativa plan, med en uträtad huvudgata och slopade radhuskvarter. Bild: Albert Linder

Yimbys synpunkter

Planen

Men i planen finns också en del frågetecken. Tillexempel varför huvudgatan är knäckt och inte rak, varför gatunätet är förskjutet så att många lokalgator slutar mot kvartersvägg istället för att få löpa genom stadsdelen och därmed skapa fler lägen i stadsdelen som är attraktiva för verksamheter. Man kan också fråga sig vad som motiverar radhus med stora tomter och egen garageuppfart i ett annars så tättbebyggt område och varför tillåter radhuskvarteren inte andra funktioner än boende, när detta tillåts i alla andra kvarter? För att reda ut dessa bekymmer tog vi fram en ny plankarta för att illustrera våra förslag till ändringar:

1. Räta ut huvudgatan. 2. Ändringar i lokalgatunätet för fler genomgående gator. 3. Slopa radhuskvarteren som de ser ut nu. 4. Enfamiljshus kan istället integreras inom befintliga kvarter som townhouses, då med mer ytsnåla tomtlösningar än nuvarande förslag och med planbeteckningen BKC som i övriga området.

Lokaler

Vi vill också se fler verksamhetslokaler än det som planen föreskriver, där vi också föreslår krav på lokaler i hörn och även lokaler i lägen som är gynnsamma för förskolor, för att ta höjd för ett ökat behov i framtiden.

Parkering

I planområdet finns tre separata parkeringsanläggningar dit fastighetsägarna kan göra så kallade friköp från parkeringsnormerna om 0,8 parkeringar/lägenhet över 46 kvadratmeter och 0,2 parkeringar/ mindre lägenhet. Något som vi i yttrandet ser positivt på då det minskar trafiken inuti området och skapar incitament att i högre grad välja andra transportslag. Dock vill vi peka på motsägelsen att parkering inom kvarter ska lösas genom garage under innergård, samtidigt som kvarteren sägs vara uppdelade i flera mindre fastigheter. Vi är mycket positiva till att kvarteren är uppdelade i mindre fastigheter, som kan bidra till att ge området mer mångfald och möjliggör för fler aktörer att bygga i området. Men samtidigt vet vi att små fastigheter och underjordiska garage inte går ihop. Det blir tokdyrt. Vi föreslår därför att friköp av parkering bör prioriteras som huvudsaklig praxis. Samt undersöka om friköp kan göras i form av alternativa åtgärder (bilpoolsmedlemskap, lånelådcyklar, kollektivtrafikkort).

Högre hus

I övrigt anser vi att man bör undersöka möjligheterna att uppföra högre bostadstorn i delar av de
nordligaste kvarteren, med hänsyn till skyddsavstånd och behovet av att hantera brandfarlig vara.
Sådana bostadstorn får gärna vara uppåt 20 våningar eller ännu högre. Inga existerande siktlinjer
skulle egentligen påverkas av högre bebyggelse i området, utan det skulle bara skapa nya siktlinjer.

Sammanfattning

Överlag finns det mest positiva saker att säga om planen. Det är tydligt att planarkitekterna är öppna för att testa nya lösningar och ser den täta, funktionsblandade staden som förebild. Faktiskt ser det ut som att Uppsala på många sätt är på väg att bli en förebild för andra svenska städer. Att man i Rosendal och även i Östra Sala Backe använder sig av så kallade markanvisningstävlingar, där byggherrar tävlar om marktilldelning likt en arkitekttävling. Det gynnar de byggherrar som ser till kvaliteten och också kommunens möjligheter att påverka detaljer som inte omfattas av detaljplanen, t.ex arkitektur och fokus på en socialt hållbar miljö.

Här i Rosendal testar man också för första gången på allvar alternativa sätt att tillgodose parkering i form av friköp i kommunens anläggningar. Med mindre fastigheter är det närmast en nödvändighet att flytta parkeringen bort från själva fastigheten. Generellt är parkeringens höga kostnad ett stort problem i nybyggnation då den oftast betalas gemensamt och inbakat i boendekostnaden, även av de som inte äger bil. Därför ska det bli intressant att se hur detta kommer att fungera.

Avslutningsvis vill jag berömma kommunen för denna plan och avsluta med att summera planens positiva aspekter som vi tar upp i yttrandet:

+ Planen vågar testa nya lösningar

+ Funktionsblandning

+ Småskalig fastighetsindelning

+ Planering enligt modellen "stadsplan"

+ Nyttjandet av markanvisningstävlingar

+ Krav på verksamhetslokaler mot huvudgata och torg

+ Variation i höjd, med högsta höjd om 11 våningar

+ Möjligheten att göra friköp från parkeringsnormerna genom separata parkeringshus.

 

Yttrandet i sin helhet: http://uf.yimby.se/se/29ba828b-875c-41b6-a97f-e0e1eb2f5701/2381/4a5dfc50-5215-11e4-80e4-00ff2ce68513.pdf


Blandstad på Rosendalsfältet!?
www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Pagaende-samrad-och-granskning/Rosendal/

Plankarta för Rosendalsområdet, bild: Uppsala Kommun

Yimby har skickat in ett yttrande om planerna för Rosendalsfältet, där vi ställer oss mycket positiva till de nya planerna som i hög grad förespråkar den täta och funktionsblandade stad som vi i Yimby vill se mer av. Jämfört med de tidigare planerna kommunen haft för området så ser vi stora förbättringar och ser det som en fortsättning på den positiva trend av stadsbejakande planering vi sett från bland annat Östra Sala Backe och de senare delarna av Kungsängen.

Rosendalsfältet ligger i en del av Uppsala som i hög grad är obebyggd och saknar boendemiljöer samtidigt som kommunen äger nästan all omgivande mark. Det i kombination med närheten till universitetets naturvetenskapliga campusmiljöer som ger förutsättningar att göra stadsdelen attraktiv för företag och verksamheter som kan bidra till att skapa en livlig stadsmiljö. Potentialen i området är kort sagt stor och kommer med sina 2500 nya bostäder väl till pass i bostadsbristens Uppsala. Utöver dessa är 700 bostäder redan under uppförande i det i söder angränsande området. Tillsammans med de närliggande planerna för Ulleråker kommer denna del av Uppsala få ett tillskott på cirka 9000 bostäder och enligt uppskattningarna 30 000 nya invånare, vilket är en dramatisk förändring i denna del av staden.

Södra Uppsala med nuvarande utvecklingsområden Rosendal och Ulleråker markerat i svart. Röd markering är ett frågetecken för framtiden, vad är planerna för detta område? Ja, i området finns fler frågetecken än så. Flygfoto: Uppsala Kommun.

Att läsa denna plan är på många sätt mycket glädjande. Här finns en tydlig ambition om att skapa en tät och levande stad med den äldre innerstaden som förebild. Detta yttrar sig tillexempel i en plan som tillåter blandade funktioner och talar om kvarter uppdelade i flera mindre fastigheter. Det kanske mest intressanta är dess generella natur, där fokus främst har lagts på att styra bebyggelsens form, snarare än dess funktion. Genom att planen delar upp marken i gatumark, kvartersmark, allmänna platser, samt byggbar yta liknar den på många sätt äldre tiders stadsplaner. Generellt tillåts funktioner för kontor, bostäder och centrumverksamhet i nästan samtliga kvarter med ett fåtal undantag. Krav ställs på lokaler mot huvudgata och torg. Att en sådan plan görs över ett så pass stort område kan förhoppningsvis bli en förebild för den framtida planeringen av nya och gamla stadsdelar i Uppsala, där frimärksplanering många gånger råder.

Yimbys alternativa plan,

Yimbys alternativa plan, med en uträtad huvudgata och slopade radhuskvarter. Bild: Albert Linder

Yimbys synpunkter

Planen

Men i planen finns också en del frågetecken. Tillexempel varför huvudgatan är knäckt och inte rak, varför gatunätet är förskjutet så att många lokalgator slutar mot kvartersvägg istället för att få löpa genom stadsdelen och därmed skapa fler lägen i stadsdelen som är attraktiva för verksamheter. Man kan också fråga sig vad som motiverar radhus med stora tomter och egen garageuppfart i ett annars så tättbebyggt område och varför tillåter radhuskvarteren inte andra funktioner än boende, när detta tillåts i alla andra kvarter? För att reda ut dessa bekymmer tog vi fram en ny plankarta för att illustrera våra förslag till ändringar:

1. Räta ut huvudgatan. 2. Ändringar i lokalgatunätet för fler genomgående gator. 3. Slopa radhuskvarteren som de ser ut nu. 4. Enfamiljshus kan istället integreras inom befintliga kvarter som townhouses, då med mer ytsnåla tomtlösningar än nuvarande förslag och med planbeteckningen BKC som i övriga området.

Lokaler

Vi vill också se fler verksamhetslokaler än det som planen föreskriver, där vi också föreslår krav på lokaler i hörn och även lokaler i lägen som är gynnsamma för förskolor, för att ta höjd för ett ökat behov i framtiden.

Parkering

I planområdet finns tre separata parkeringsanläggningar dit fastighetsägarna kan göra så kallade friköp från parkeringsnormerna om 0,8 parkeringar/lägenhet över 46 kvadratmeter och 0,2 parkeringar/ mindre lägenhet. Något som vi i yttrandet ser positivt på då det minskar trafiken inuti området och skapar incitament att i högre grad välja andra transportslag. Dock vill vi peka på motsägelsen att parkering inom kvarter ska lösas genom garage under innergård, samtidigt som kvarteren sägs vara uppdelade i flera mindre fastigheter. Vi är mycket positiva till att kvarteren är uppdelade i mindre fastigheter, som kan bidra till att ge området mer mångfald och möjliggör för fler aktörer att bygga i området. Men samtidigt vet vi att små fastigheter och underjordiska garage inte går ihop. Det blir tokdyrt. Vi föreslår därför att friköp av parkering bör prioriteras som huvudsaklig praxis. Samt undersöka om friköp kan göras i form av alternativa åtgärder (bilpoolsmedlemskap, lånelådcyklar, kollektivtrafikkort).

Högre hus

I övrigt anser vi att man bör undersöka möjligheterna att uppföra högre bostadstorn i delar av de
nordligaste kvarteren, med hänsyn till skyddsavstånd och behovet av att hantera brandfarlig vara.
Sådana bostadstorn får gärna vara uppåt 20 våningar eller ännu högre. Inga existerande siktlinjer
skulle egentligen påverkas av högre bebyggelse i området, utan det skulle bara skapa nya siktlinjer.

Sammanfattning

Överlag finns det mest positiva saker att säga om planen. Det är tydligt att planarkitekterna är öppna för att testa nya lösningar och ser den täta, funktionsblandade staden som förebild. Faktiskt ser det ut som att Uppsala på många sätt är på väg att bli en förebild för andra svenska städer. Att man i Rosendal och även i Östra Sala Backe använder sig av så kallade markanvisningstävlingar, där byggherrar tävlar om marktilldelning likt en arkitekttävling. Det gynnar de byggherrar som ser till kvaliteten och också kommunens möjligheter att påverka detaljer som inte omfattas av detaljplanen, t.ex arkitektur och fokus på en socialt hållbar miljö.

Här i Rosendal testar man också för första gången på allvar alternativa sätt att tillgodose parkering i form av friköp i kommunens anläggningar. Med mindre fastigheter är det närmast en nödvändighet att flytta parkeringen bort från själva fastigheten. Generellt är parkeringens höga kostnad ett stort problem i nybyggnation då den oftast betalas gemensamt och inbakat i boendekostnaden, även av de som inte äger bil. Därför ska det bli intressant att se hur detta kommer att fungera.

Avslutningsvis vill jag berömma kommunen för denna plan och avsluta med att summera planens positiva aspekter som vi tar upp i yttrandet:

+ Planen vågar testa nya lösningar

+ Funktionsblandning

+ Småskalig fastighetsindelning

+ Planering enligt modellen "stadsplan"

+ Nyttjandet av markanvisningstävlingar

+ Krav på verksamhetslokaler mot huvudgata och torg

+ Variation i höjd, med högsta höjd om 11 våningar

+ Möjligheten att göra friköp från parkeringsnormerna genom separata parkeringshus.

 

Yttrandet i sin helhet: http://uf.yimby.se/se/29ba828b-875c-41b6-a97f-e0e1eb2f5701/2381/4a5dfc50-5215-11e4-80e4-00ff2ce68513.pdf


Blandstad på Rosendalsfältet!?
www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Pagaende-samrad-och-granskning/Rosendal/

Plankarta för Rosendalsområdet, bild: Uppsala Kommun

Yimby har skickat in ett yttrande om planerna för Rosendalsfältet, där vi ställer oss mycket positiva till de nya planerna som i hög grad förespråkar den täta och funktionsblandade stad som vi i Yimby vill se mer av. Jämfört med de tidigare planerna kommunen haft för området så ser vi stora förbättringar och ser det som en fortsättning på den positiva trend av stadsbejakande planering vi sett från bland annat Östra Sala Backe och de senare delarna av Kungsängen.

Rosendalsfältet ligger i en del av Uppsala som i hög grad är obebyggd och saknar boendemiljöer samtidigt som kommunen äger nästan all omgivande mark. Det i kombination med närheten till universitetets naturvetenskapliga campusmiljöer som ger förutsättningar att göra stadsdelen attraktiv för företag och verksamheter som kan bidra till att skapa en livlig stadsmiljö. Potentialen i området är kort sagt stor och kommer med sina 2500 nya bostäder väl till pass i bostadsbristens Uppsala. Utöver dessa är 700 bostäder redan under uppförande i det i söder angränsande området. Tillsammans med de närliggande planerna för Ulleråker kommer denna del av Uppsala få ett tillskott på cirka 9000 bostäder och enligt uppskattningarna 30 000 nya invånare, vilket är en dramatisk förändring i denna del av staden.

Södra Uppsala med nuvarande utvecklingsområden Rosendal och Ulleråker markerat i svart. Röd markering är ett frågetecken för framtiden, vad är planerna för detta område? Ja, i området finns fler frågetecken än så. Flygfoto: Uppsala Kommun.

Att läsa denna plan är på många sätt mycket glädjande. Här finns en tydlig ambition om att skapa en tät och levande stad med den äldre innerstaden som förebild. Detta yttrar sig tillexempel i en plan som tillåter blandade funktioner och talar om kvarter uppdelade i flera mindre fastigheter. Det kanske mest intressanta är dess generella natur, där fokus främst har lagts på att styra bebyggelsens form, snarare än dess funktion. Genom att planen delar upp marken i gatumark, kvartersmark, allmänna platser, samt byggbar yta liknar den på många sätt äldre tiders stadsplaner. Generellt tillåts funktioner för kontor, bostäder och centrumverksamhet i nästan samtliga kvarter med ett fåtal undantag. Krav ställs på lokaler mot huvudgata och torg. Att en sådan plan görs över ett så pass stort område kan förhoppningsvis bli en förebild för den framtida planeringen av nya och gamla stadsdelar i Uppsala, där frimärksplanering många gånger råder.

Yimbys alternativa plan,

Yimbys alternativa plan, med en uträtad huvudgata och slopade radhuskvarter. Bild: Albert Linder

Yimbys synpunkter

Planen

Men i planen finns också en del frågetecken. Tillexempel varför huvudgatan är knäckt och inte rak, varför gatunätet är förskjutet så att många lokalgator slutar mot kvartersvägg istället för att få löpa genom stadsdelen och därmed skapa fler lägen i stadsdelen som är attraktiva för verksamheter. Man kan också fråga sig vad som motiverar radhus med stora tomter och egen garageuppfart i ett annars så tättbebyggt område och varför tillåter radhuskvarteren inte andra funktioner än boende, när detta tillåts i alla andra kvarter? För att reda ut dessa bekymmer tog vi fram en ny plankarta för att illustrera våra förslag till ändringar:

1. Räta ut huvudgatan. 2. Ändringar i lokalgatunätet för fler genomgående gator. 3. Slopa radhuskvarteren som de ser ut nu. 4. Enfamiljshus kan istället integreras inom befintliga kvarter som townhouses, då med mer ytsnåla tomtlösningar än nuvarande förslag och med planbeteckningen BKC som i övriga området.

Lokaler

Vi vill också se fler verksamhetslokaler än det som planen föreskriver, där vi också föreslår krav på lokaler i hörn och även lokaler i lägen som är gynnsamma för förskolor, för att ta höjd för ett ökat behov i framtiden.

Parkering

I planområdet finns tre separata parkeringsanläggningar dit fastighetsägarna kan göra så kallade friköp från parkeringsnormerna om 0,8 parkeringar/lägenhet över 46 kvadratmeter och 0,2 parkeringar/ mindre lägenhet. Något som vi i yttrandet ser positivt på då det minskar trafiken inuti området och skapar incitament att i högre grad välja andra transportslag. Dock vill vi peka på motsägelsen att parkering inom kvarter ska lösas genom garage under innergård, samtidigt som kvarteren sägs vara uppdelade i flera mindre fastigheter. Vi är mycket positiva till att kvarteren är uppdelade i mindre fastigheter, som kan bidra till att ge området mer mångfald och möjliggör för fler aktörer att bygga i området. Men samtidigt vet vi att små fastigheter och underjordiska garage inte går ihop. Det blir tokdyrt. Vi föreslår därför att friköp av parkering bör prioriteras som huvudsaklig praxis. Samt undersöka om friköp kan göras i form av alternativa åtgärder (bilpoolsmedlemskap, lånelådcyklar, kollektivtrafikkort).

Högre hus

I övrigt anser vi att man bör undersöka möjligheterna att uppföra högre bostadstorn i delar av de
nordligaste kvarteren, med hänsyn till skyddsavstånd och behovet av att hantera brandfarlig vara.
Sådana bostadstorn får gärna vara uppåt 20 våningar eller ännu högre. Inga existerande siktlinjer
skulle egentligen påverkas av högre bebyggelse i området, utan det skulle bara skapa nya siktlinjer.

Sammanfattning

Överlag finns det mest positiva saker att säga om planen. Det är tydligt att planarkitekterna är öppna för att testa nya lösningar och ser den täta, funktionsblandade staden som förebild. Faktiskt ser det ut som att Uppsala på många sätt är på väg att bli en förebild för andra svenska städer. Att man i Rosendal och även i Östra Sala Backe använder sig av så kallade markanvisningstävlingar, där byggherrar tävlar om marktilldelning likt en arkitekttävling. Det gynnar de byggherrar som ser till kvaliteten och också kommunens möjligheter att påverka detaljer som inte omfattas av detaljplanen, t.ex arkitektur och fokus på en socialt hållbar miljö.

Här i Rosendal testar man också för första gången på allvar alternativa sätt att tillgodose parkering i form av friköp i kommunens anläggningar. Med mindre fastigheter är det närmast en nödvändighet att flytta parkeringen bort från själva fastigheten. Generellt är parkeringens höga kostnad ett stort problem i nybyggnation då den oftast betalas gemensamt och inbakat i boendekostnaden, även av de som inte äger bil. Därför ska det bli intressant att se hur detta kommer att fungera.

Avslutningsvis vill jag berömma kommunen för denna plan och avsluta med att summera planens positiva aspekter som vi tar upp i yttrandet:

+ Planen vågar testa nya lösningar

+ Funktionsblandning

+ Småskalig fastighetsindelning

+ Planering enligt modellen "stadsplan"

+ Nyttjandet av markanvisningstävlingar

+ Krav på verksamhetslokaler mot huvudgata och torg

+ Variation i höjd, med högsta höjd om 11 våningar

+ Möjligheten att göra friköp från parkeringsnormerna genom separata parkeringshus.

 

Yttrandet i sin helhet: http://uf.yimby.se/se/29ba828b-875c-41b6-a97f-e0e1eb2f5701/2381/4a5dfc50-5215-11e4-80e4-00ff2ce68513.pdf


www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Pagaende-samrad-och-granskning/Rosendal/

Plankarta för Rosendalsområdet, bild: Uppsala Kommun

Yimby har skickat in ett yttrande om planerna för Rosendalsfältet, där vi ställer oss mycket positiva till de nya planerna som i hög grad förespråkar den täta och funktionsblandade stad som vi i Yimby vill se mer av. Jämfört med de tidigare planerna kommunen haft för området så ser vi stora förbättringar och ser det som en fortsättning på den positiva trend av stadsbejakande planering vi sett från bland annat Östra Sala Backe och de senare delarna av Kungsängen.

Rosendalsfältet ligger i en del av Uppsala som i hög grad är obebyggd och saknar boendemiljöer samtidigt som kommunen äger nästan all omgivande mark. Det i kombination med närheten till universitetets naturvetenskapliga campusmiljöer som ger förutsättningar att göra stadsdelen attraktiv för företag och verksamheter som kan bidra till att skapa en livlig stadsmiljö. Potentialen i området är kort sagt stor och kommer med sina 2500 nya bostäder väl till pass i bostadsbristens Uppsala. Utöver dessa är 700 bostäder redan under uppförande i det i söder angränsande området. Tillsammans med de närliggande planerna för Ulleråker kommer denna del av Uppsala få ett tillskott på cirka 9000 bostäder och enligt uppskattningarna 30 000 nya invånare, vilket är en dramatisk förändring i denna del av staden.

Södra Uppsala med nuvarande utvecklingsområden Rosendal och Ulleråker markerat i svart. Röd markering är ett frågetecken för framtiden, vad är planerna för detta område? Ja, i området finns fler frågetecken än så. Flygfoto: Uppsala Kommun.

Att läsa denna plan är på många sätt mycket glädjande. Här finns en tydlig ambition om att skapa en tät och levande stad med den äldre innerstaden som förebild. Detta yttrar sig tillexempel i en plan som tillåter blandade funktioner och talar om kvarter uppdelade i flera mindre fastigheter. Det kanske mest intressanta är dess generella natur, där fokus främst har lagts på att styra bebyggelsens form, snarare än dess funktion. Genom att planen delar upp marken i gatumark, kvartersmark, allmänna platser, samt byggbar yta liknar den på många sätt äldre tiders stadsplaner. Generellt tillåts funktioner för kontor, bostäder och centrumverksamhet i nästan samtliga kvarter med ett fåtal undantag. Krav ställs på lokaler mot huvudgata och torg. Att en sådan plan görs över ett så pass stort område kan förhoppningsvis bli en förebild för den framtida planeringen av nya och gamla stadsdelar i Uppsala, där frimärksplanering många gånger råder.

Yimbys alternativa plan,

Yimbys alternativa plan, med en uträtad huvudgata och slopade radhuskvarter. Bild: Albert Linder

Yimbys synpunkter

Planen

Men i planen finns också en del frågetecken. Tillexempel varför huvudgatan är knäckt och inte rak, varför gatunätet är förskjutet så att många lokalgator slutar mot kvartersvägg istället för att få löpa genom stadsdelen och därmed skapa fler lägen i stadsdelen som är attraktiva för verksamheter. Man kan också fråga sig vad som motiverar radhus med stora tomter och egen garageuppfart i ett annars så tättbebyggt område och varför tillåter radhuskvarteren inte andra funktioner än boende, när detta tillåts i alla andra kvarter? För att reda ut dessa bekymmer tog vi fram en ny plankarta för att illustrera våra förslag till ändringar:

1. Räta ut huvudgatan. 2. Ändringar i lokalgatunätet för fler genomgående gator. 3. Slopa radhuskvarteren som de ser ut nu. 4. Enfamiljshus kan istället integreras inom befintliga kvarter som townhouses, då med mer ytsnåla tomtlösningar än nuvarande förslag och med planbeteckningen BKC som i övriga området.

Lokaler

Vi vill också se fler verksamhetslokaler än det som planen föreskriver, där vi också föreslår krav på lokaler i hörn och även lokaler i lägen som är gynnsamma för förskolor, för att ta höjd för ett ökat behov i framtiden.

Parkering

I planområdet finns tre separata parkeringsanläggningar dit fastighetsägarna kan göra så kallade friköp från parkeringsnormerna om 0,8 parkeringar/lägenhet över 46 kvadratmeter och 0,2 parkeringar/ mindre lägenhet. Något som vi i yttrandet ser positivt på då det minskar trafiken inuti området och skapar incitament att i högre grad välja andra transportslag. Dock vill vi peka på motsägelsen att parkering inom kvarter ska lösas genom garage under innergård, samtidigt som kvarteren sägs vara uppdelade i flera mindre fastigheter. Vi är mycket positiva till att kvarteren är uppdelade i mindre fastigheter, som kan bidra till att ge området mer mångfald och möjliggör för fler aktörer att bygga i området. Men samtidigt vet vi att små fastigheter och underjordiska garage inte går ihop. Det blir tokdyrt. Vi föreslår därför att friköp av parkering bör prioriteras som huvudsaklig praxis. Samt undersöka om friköp kan göras i form av alternativa åtgärder (bilpoolsmedlemskap, lånelådcyklar, kollektivtrafikkort).

Högre hus

I övrigt anser vi att man bör undersöka möjligheterna att uppföra högre bostadstorn i delar av de
nordligaste kvarteren, med hänsyn till skyddsavstånd och behovet av att hantera brandfarlig vara.
Sådana bostadstorn får gärna vara uppåt 20 våningar eller ännu högre. Inga existerande siktlinjer
skulle egentligen påverkas av högre bebyggelse i området, utan det skulle bara skapa nya siktlinjer.

Sammanfattning

Överlag finns det mest positiva saker att säga om planen. Det är tydligt att planarkitekterna är öppna för att testa nya lösningar och ser den täta, funktionsblandade staden som förebild. Faktiskt ser det ut som att Uppsala på många sätt är på väg att bli en förebild för andra svenska städer. Att man i Rosendal och även i Östra Sala Backe använder sig av så kallade markanvisningstävlingar, där byggherrar tävlar om marktilldelning likt en arkitekttävling. Det gynnar de byggherrar som ser till kvaliteten och också kommunens möjligheter att påverka detaljer som inte omfattas av detaljplanen, t.ex arkitektur och fokus på en socialt hållbar miljö.

Här i Rosendal testar man också för första gången på allvar alternativa sätt att tillgodose parkering i form av friköp i kommunens anläggningar. Med mindre fastigheter är det närmast en nödvändighet att flytta parkeringen bort från själva fastigheten. Generellt är parkeringens höga kostnad ett stort problem i nybyggnation då den oftast betalas gemensamt och inbakat i boendekostnaden, även av de som inte äger bil. Därför ska det bli intressant att se hur detta kommer att fungera.

Avslutningsvis vill jag berömma kommunen för denna plan och avsluta med att summera planens positiva aspekter som vi tar upp i yttrandet:

+ Planen vågar testa nya lösningar

+ Funktionsblandning

+ Småskalig fastighetsindelning

+ Planering enligt modellen "stadsplan"

+ Nyttjandet av markanvisningstävlingar

+ Krav på verksamhetslokaler mot huvudgata och torg

+ Variation i höjd, med högsta höjd om 11 våningar

+ Möjligheten att göra friköp från parkeringsnormerna genom separata parkeringshus.

 

Yttrandet i sin helhet: http://uf.yimby.se/se/29ba828b-875c-41b6-a97f-e0e1eb2f5701/2381/4a5dfc50-5215-11e4-80e4-00ff2ce68513.pdf