Printout from www.yimby.se
....

Dags för en stadsminister?

Map
Sammanfattning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera?

Beskrivning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? För det är i staden det händer. Nya idéer och kunskaper uppstår där människor möts. I staden sker utveckling och tillväxt. Nya arbetstillfällen skapas som gynnar hela Sverige. I staden kan förutsättningar skapas för ett hållbart och tolerant samhälle. De städer som prövar, försöker, orkar och kan lyssna är framtidens vinnare! Men har politikerna och stadens aktörer verktygen, viljan eller kunskapen? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera? Möt Sveriges Arkitekter och aktörer från Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg i ett samtal om planering och arkitektur för framtidens städer!

Arrangör: Sveriges Arkitekter
Evenemangstyp: Seminarium & mingel
Ämne: Byggande, Infrastruktur
Medverkande: Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för (S) i Stockholm vice ordförande för stadsbyggnadsnämnden, Stockholm stad. Ola Andersson, arkitekt författare och debattör. Kristoffer Nilsson, arkitekt med inriktning på samhällsplanering, Helsingborgs stad. Laila Strunke, förbundsordförande, Sveriges Arkitekter. Catherina Fored, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter.
Förtäring: Ja

Mer information: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/9693

Date and time: July 5 2012 15:00 - 16:30
Location: Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1
City: Visby
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


If you support our ideas, join YIMBY Stockholm:s 7037 members. It only takes a minute and costs nothing.

Luften är fri vid Rosenlund
Det som har hänt är att fastighetsägarna utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen (Alecta, Wallenstam AB och SEB Trygga Liv) har gjort slag i saken och lämnat in en ansökan till Stadsbyggnadskontoret om att få bygga på sina fastigheter mer ca 100 bostäder, och dessutom att få möjlighet att omvandla kontor till bostäder i befintliga fastigheter om andan skulle falla på. De föreslår också en offentlig hiss (”Katarinahiss” fast på göteborgska) som ett sätt att koppla ihop Rosenlundsgatan och Kungshöjd.

Översikt med hissen och fastigheter som kan vara aktuella för påbyggnad.

 

Förslaget kommer inte som en fastighetsägarblixt från en klar himmel. I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgår att det redan är väl förankrat genom diskussioner och det ligger i linje med den utveckling staden vill se: [quote]Att få in möjligheter att bo i Rosenlund är en förutsättning för stadsdelens attraktivitet och att göra stadsdelen till en integrerad del av sydvästra City. Hur möjliggöra detta har diskuterats länge mellan fastighetsägarna och staden. Kontoret ser därför denna ansökan om planbesked som mycket positiv.[/quote]

Staden vill tillföra bostäder till området, som idag helt saknar bostäder, dels med tanke på närheten till Station Haga i sig och dels för att denna gata kommer bli ett viktigare gångstråk då Skeppsbron, Norra Masthugget, Station Haga och gångbron över Rosenlundskanalen är på plats.
[quote]Det enskilda intresset och det allmänna intresset sammanfaller i ambitionen att komplettera Rosenlund med bostäder som ett sätt att tillföra stadsdelen kvaliteter som ökar dess attraktivitet, variation och trygghet.
(...)
Rosenlund en viktig del i Vallgravsstråket: Rosenlund är en mycket viktig del av Vallgravsstråket, vars betydelse för staden är stort och i växande i takt med att Skeppsbron och norra Masthugget nu utvecklas. Västlänksstationen Haga med entré även på Rosenlundsplatsen medför att attraktiviteten i sv City och Rosenlund ökar än mer. Att komplettera Rosenlund med bostäder ligger helt i linje med denna utveckling. Det diskuteras även att pröva möjligheterna att bygga bostadshus på Rosenlundsplatsen.[/quote]

Den gamla befästningsmuren syns på några ställen mellan byggnaderna och tjänsteutlåtandet menar helt riktigt att hänsyn måste tas till detta - framför allt där hissen ska placeras. ”Borgen” uppe på Kungshöjd nämns inte explicit i tjänsteutlåtandet, inte heller riksintresseskrivningarna eller Göteborgs bevarandeprogram ägnar speciellt mycket utrymme för just den byggnaden. I de två senare beskrivs när den byggdes, vilken byggnad den ersatte och i stora drag hur den ser ut men de ägnar förstås desto mer utrymme åt bastionen Carolus XI Rex, vilken varken ska rivas eller bebyggas.

Kungshöjds Vänner et al. lyfter fram “Kungshöjds unika kulturhistoriska värden” och genom att kreativt koppla att bastionen Carolus XI Rex och befästningsanläggningen som var klar 1648 till stadens grundande 1621 så konstateras att “Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd”. De skriver även om borgen med dess sammanhängande fastigheter och hur skönhets- och kulturvärden riskerar att raseras.[quote]Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.[/quote]

En av de saker som man kan fundera på är hur väl byggnaden egentligen syns. Först kan man konstatera att från själva Rosenlundsgatan skyms borgen effektivt av kontorsbyggnaderna längs samma gata. Från allén syns övre halvan men bara så länge Pusterviksplatsen inte bebyggs. Den platsen får man förutsätta kommer att bebyggas ordentligt med tanke på närheten till Station Haga. När väl Pusterviksplatsen är bebyggd så måste man ta sig fram till Rosenlundskanalens kaj för att få en vy. Då syns i princip bara taklinjen. För att verkligen kunna se borgen måste man antingen gå upp till själva Arsenalsgatan där byggnaden står eller ta sig upp till Skansen Kronan och kisa mot fjärran. Googlar man foton tagna från skansen är det för övrigt ganska få som har fångat borgen...

Borgen syns från Allén bara så länge Pusterviksplatsen inte är bebyggd.

Vy från Rosenlundskanalens kaj vid Pusterviksplatsen.

Vy från Rosenlundskanalens kaj närmare Järntorget.

Vy från Folkets hus. (Ja, ett hörn av taket kan skönjas.)

”Borgen” inzoomad från Skansen kronan.

 

Så det vi talar om är alltså möjligheten att se borgen i sin skönhet i fjärran från ett fåtal höjder och möjligen att se delar av borgen i något gatt mellan några byggnader. Detta ska ställas mot de allmänintressen som tjänsteutlåtandet lyfte fram i att tillföra bostäder, att tillföra bostäder längs en gata som saknar detta, att skapa ett attraktivt och befolkat Rosenlunds område och att stärka kopplingen mellan Roselundsgatan och Kungshöjd.

Frågan är hur mycket denna upplevelse av borgen från Skansen Kronan egentligen skulle störas och förändras av en påbyggnad. Låt oss se...

”Volymstudie” av vad en påbyggnad (betydligt mer än förslaget) skulle kunna göra med vyn från Skansen kronan. Slutlig utformning görs lämpligen mer varierad och varför inte passa på att även dela upp fasaderna även i de befintliga byggnaderna.

 

Personligen ser jag varken hur skönhet eller kulturhistoria skulle påverkas starkt negativt av en påbyggnad i linje med den skissade. Kulturvärdet är kvar och skönheten kan till och med öka genom att mer vertikalitet tillförs i ett område som har väldigt mycket horisontalitet med stora breda byggnadsmassiv. Det går dessutom att bygga på en-två våningar utan att skymma borgen sett från skansen varför den verkliga påbyggnaden troligen kommer att bli mer bred än hög.

Men egentligen är denna diskussion om att kunna se ”borgen” eller inte en detaljfråga som missar den större fråga som egentligen är det intressanta: Hur mycket kan hänsyn tas till andra fastighetsägares byggnader (oavsett om man tycker den är vacker eller ej) när en annan fastighetsägare vill bygga på sin tomt bredvid? Det är den klassiska värderingen av siktlinjer mot bostäder, täthet, stadsliv och urbanitet. I en stad blir det i längden orimligt att lägga för stor vikt vid siktlinjer. Luften är fri.


Luften är fri vid Rosenlund
Det som har hänt är att fastighetsägarna utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen (Alecta, Wallenstam AB och SEB Trygga Liv) har gjort slag i saken och lämnat in en ansökan till Stadsbyggnadskontoret om att få bygga på sina fastigheter mer ca 100 bostäder, och dessutom att få möjlighet att omvandla kontor till bostäder i befintliga fastigheter om andan skulle falla på. De föreslår också en offentlig hiss (”Katarinahiss” fast på göteborgska) som ett sätt att koppla ihop Rosenlundsgatan och Kungshöjd.

Översikt med hissen och fastigheter som kan vara aktuella för påbyggnad.

 

Förslaget kommer inte som en fastighetsägarblixt från en klar himmel. I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgår att det redan är väl förankrat genom diskussioner och det ligger i linje med den utveckling staden vill se: [quote]Att få in möjligheter att bo i Rosenlund är en förutsättning för stadsdelens attraktivitet och att göra stadsdelen till en integrerad del av sydvästra City. Hur möjliggöra detta har diskuterats länge mellan fastighetsägarna och staden. Kontoret ser därför denna ansökan om planbesked som mycket positiv.[/quote]

Staden vill tillföra bostäder till området, som idag helt saknar bostäder, dels med tanke på närheten till Station Haga i sig och dels för att denna gata kommer bli ett viktigare gångstråk då Skeppsbron, Norra Masthugget, Station Haga och gångbron över Rosenlundskanalen är på plats.
[quote]Det enskilda intresset och det allmänna intresset sammanfaller i ambitionen att komplettera Rosenlund med bostäder som ett sätt att tillföra stadsdelen kvaliteter som ökar dess attraktivitet, variation och trygghet.
(...)
Rosenlund en viktig del i Vallgravsstråket: Rosenlund är en mycket viktig del av Vallgravsstråket, vars betydelse för staden är stort och i växande i takt med att Skeppsbron och norra Masthugget nu utvecklas. Västlänksstationen Haga med entré även på Rosenlundsplatsen medför att attraktiviteten i sv City och Rosenlund ökar än mer. Att komplettera Rosenlund med bostäder ligger helt i linje med denna utveckling. Det diskuteras även att pröva möjligheterna att bygga bostadshus på Rosenlundsplatsen.[/quote]

Den gamla befästningsmuren syns på några ställen mellan byggnaderna och tjänsteutlåtandet menar helt riktigt att hänsyn måste tas till detta - framför allt där hissen ska placeras. ”Borgen” uppe på Kungshöjd nämns inte explicit i tjänsteutlåtandet, inte heller riksintresseskrivningarna eller Göteborgs bevarandeprogram ägnar speciellt mycket utrymme för just den byggnaden. I de två senare beskrivs när den byggdes, vilken byggnad den ersatte och i stora drag hur den ser ut men de ägnar förstås desto mer utrymme åt bastionen Carolus XI Rex, vilken varken ska rivas eller bebyggas.

Kungshöjds Vänner et al. lyfter fram “Kungshöjds unika kulturhistoriska värden” och genom att kreativt koppla att bastionen Carolus XI Rex och befästningsanläggningen som var klar 1648 till stadens grundande 1621 så konstateras att “Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd”. De skriver även om borgen med dess sammanhängande fastigheter och hur skönhets- och kulturvärden riskerar att raseras.[quote]Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.[/quote]

En av de saker som man kan fundera på är hur väl byggnaden egentligen syns. Först kan man konstatera att från själva Rosenlundsgatan skyms borgen effektivt av kontorsbyggnaderna längs samma gata. Från allén syns övre halvan men bara så länge Pusterviksplatsen inte bebyggs. Den platsen får man förutsätta kommer att bebyggas ordentligt med tanke på närheten till Station Haga. När väl Pusterviksplatsen är bebyggd så måste man ta sig fram till Rosenlundskanalens kaj för att få en vy. Då syns i princip bara taklinjen. För att verkligen kunna se borgen måste man antingen gå upp till själva Arsenalsgatan där byggnaden står eller ta sig upp till Skansen Kronan och kisa mot fjärran. Googlar man foton tagna från skansen är det för övrigt ganska få som har fångat borgen...

Borgen syns från Allén bara så länge Pusterviksplatsen inte är bebyggd.

Vy från Rosenlundskanalens kaj vid Pusterviksplatsen.

Vy från Rosenlundskanalens kaj närmare Järntorget.

Vy från Folkets hus. (Ja, ett hörn av taket kan skönjas.)

”Borgen” inzoomad från Skansen kronan.

 

Så det vi talar om är alltså möjligheten att se borgen i sin skönhet i fjärran från ett fåtal höjder och möjligen att se delar av borgen i något gatt mellan några byggnader. Detta ska ställas mot de allmänintressen som tjänsteutlåtandet lyfte fram i att tillföra bostäder, att tillföra bostäder längs en gata som saknar detta, att skapa ett attraktivt och befolkat Rosenlunds område och att stärka kopplingen mellan Roselundsgatan och Kungshöjd.

Frågan är hur mycket denna upplevelse av borgen från Skansen Kronan egentligen skulle störas och förändras av en påbyggnad. Låt oss se...

”Volymstudie” av vad en påbyggnad (betydligt mer än förslaget) skulle kunna göra med vyn från Skansen kronan. Slutlig utformning görs lämpligen mer varierad och varför inte passa på att även dela upp fasaderna även i de befintliga byggnaderna.

 

Personligen ser jag varken hur skönhet eller kulturhistoria skulle påverkas starkt negativt av en påbyggnad i linje med den skissade. Kulturvärdet är kvar och skönheten kan till och med öka genom att mer vertikalitet tillförs i ett område som har väldigt mycket horisontalitet med stora breda byggnadsmassiv. Det går dessutom att bygga på en-två våningar utan att skymma borgen sett från skansen varför den verkliga påbyggnaden troligen kommer att bli mer bred än hög.

Men egentligen är denna diskussion om att kunna se ”borgen” eller inte en detaljfråga som missar den större fråga som egentligen är det intressanta: Hur mycket kan hänsyn tas till andra fastighetsägares byggnader (oavsett om man tycker den är vacker eller ej) när en annan fastighetsägare vill bygga på sin tomt bredvid? Det är den klassiska värderingen av siktlinjer mot bostäder, täthet, stadsliv och urbanitet. I en stad blir det i längden orimligt att lägga för stor vikt vid siktlinjer. Luften är fri.


Luften är fri vid Rosenlund
Det som har hänt är att fastighetsägarna utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen (Alecta, Wallenstam AB och SEB Trygga Liv) har gjort slag i saken och lämnat in en ansökan till Stadsbyggnadskontoret om att få bygga på sina fastigheter mer ca 100 bostäder, och dessutom att få möjlighet att omvandla kontor till bostäder i befintliga fastigheter om andan skulle falla på. De föreslår också en offentlig hiss (”Katarinahiss” fast på göteborgska) som ett sätt att koppla ihop Rosenlundsgatan och Kungshöjd.

Översikt med hissen och fastigheter som kan vara aktuella för påbyggnad.

 

Förslaget kommer inte som en fastighetsägarblixt från en klar himmel. I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgår att det redan är väl förankrat genom diskussioner och det ligger i linje med den utveckling staden vill se: [quote]Att få in möjligheter att bo i Rosenlund är en förutsättning för stadsdelens attraktivitet och att göra stadsdelen till en integrerad del av sydvästra City. Hur möjliggöra detta har diskuterats länge mellan fastighetsägarna och staden. Kontoret ser därför denna ansökan om planbesked som mycket positiv.[/quote]

Staden vill tillföra bostäder till området, som idag helt saknar bostäder, dels med tanke på närheten till Station Haga i sig och dels för att denna gata kommer bli ett viktigare gångstråk då Skeppsbron, Norra Masthugget, Station Haga och gångbron över Rosenlundskanalen är på plats.
[quote]Det enskilda intresset och det allmänna intresset sammanfaller i ambitionen att komplettera Rosenlund med bostäder som ett sätt att tillföra stadsdelen kvaliteter som ökar dess attraktivitet, variation och trygghet.
(...)
Rosenlund en viktig del i Vallgravsstråket: Rosenlund är en mycket viktig del av Vallgravsstråket, vars betydelse för staden är stort och i växande i takt med att Skeppsbron och norra Masthugget nu utvecklas. Västlänksstationen Haga med entré även på Rosenlundsplatsen medför att attraktiviteten i sv City och Rosenlund ökar än mer. Att komplettera Rosenlund med bostäder ligger helt i linje med denna utveckling. Det diskuteras även att pröva möjligheterna att bygga bostadshus på Rosenlundsplatsen.[/quote]

Den gamla befästningsmuren syns på några ställen mellan byggnaderna och tjänsteutlåtandet menar helt riktigt att hänsyn måste tas till detta - framför allt där hissen ska placeras. ”Borgen” uppe på Kungshöjd nämns inte explicit i tjänsteutlåtandet, inte heller riksintresseskrivningarna eller Göteborgs bevarandeprogram ägnar speciellt mycket utrymme för just den byggnaden. I de två senare beskrivs när den byggdes, vilken byggnad den ersatte och i stora drag hur den ser ut men de ägnar förstås desto mer utrymme åt bastionen Carolus XI Rex, vilken varken ska rivas eller bebyggas.

Kungshöjds Vänner et al. lyfter fram “Kungshöjds unika kulturhistoriska värden” och genom att kreativt koppla att bastionen Carolus XI Rex och befästningsanläggningen som var klar 1648 till stadens grundande 1621 så konstateras att “Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd”. De skriver även om borgen med dess sammanhängande fastigheter och hur skönhets- och kulturvärden riskerar att raseras.[quote]Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.[/quote]

En av de saker som man kan fundera på är hur väl byggnaden egentligen syns. Först kan man konstatera att från själva Rosenlundsgatan skyms borgen effektivt av kontorsbyggnaderna längs samma gata. Från allén syns övre halvan men bara så länge Pusterviksplatsen inte bebyggs. Den platsen får man förutsätta kommer att bebyggas ordentligt med tanke på närheten till Station Haga. När väl Pusterviksplatsen är bebyggd så måste man ta sig fram till Rosenlundskanalens kaj för att få en vy. Då syns i princip bara taklinjen. För att verkligen kunna se borgen måste man antingen gå upp till själva Arsenalsgatan där byggnaden står eller ta sig upp till Skansen Kronan och kisa mot fjärran. Googlar man foton tagna från skansen är det för övrigt ganska få som har fångat borgen...

Borgen syns från Allén bara så länge Pusterviksplatsen inte är bebyggd.

Vy från Rosenlundskanalens kaj vid Pusterviksplatsen.

Vy från Rosenlundskanalens kaj närmare Järntorget.

Vy från Folkets hus. (Ja, ett hörn av taket kan skönjas.)

”Borgen” inzoomad från Skansen kronan.

 

Så det vi talar om är alltså möjligheten att se borgen i sin skönhet i fjärran från ett fåtal höjder och möjligen att se delar av borgen i något gatt mellan några byggnader. Detta ska ställas mot de allmänintressen som tjänsteutlåtandet lyfte fram i att tillföra bostäder, att tillföra bostäder längs en gata som saknar detta, att skapa ett attraktivt och befolkat Rosenlunds område och att stärka kopplingen mellan Roselundsgatan och Kungshöjd.

Frågan är hur mycket denna upplevelse av borgen från Skansen Kronan egentligen skulle störas och förändras av en påbyggnad. Låt oss se...

”Volymstudie” av vad en påbyggnad (betydligt mer än förslaget) skulle kunna göra med vyn från Skansen kronan. Slutlig utformning görs lämpligen mer varierad och varför inte passa på att även dela upp fasaderna även i de befintliga byggnaderna.

 

Personligen ser jag varken hur skönhet eller kulturhistoria skulle påverkas starkt negativt av en påbyggnad i linje med den skissade. Kulturvärdet är kvar och skönheten kan till och med öka genom att mer vertikalitet tillförs i ett område som har väldigt mycket horisontalitet med stora breda byggnadsmassiv. Det går dessutom att bygga på en-två våningar utan att skymma borgen sett från skansen varför den verkliga påbyggnaden troligen kommer att bli mer bred än hög.

Men egentligen är denna diskussion om att kunna se ”borgen” eller inte en detaljfråga som missar den större fråga som egentligen är det intressanta: Hur mycket kan hänsyn tas till andra fastighetsägares byggnader (oavsett om man tycker den är vacker eller ej) när en annan fastighetsägare vill bygga på sin tomt bredvid? Det är den klassiska värderingen av siktlinjer mot bostäder, täthet, stadsliv och urbanitet. I en stad blir det i längden orimligt att lägga för stor vikt vid siktlinjer. Luften är fri.


Det som har hänt är att fastighetsägarna utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen (Alecta, Wallenstam AB och SEB Trygga Liv) har gjort slag i saken och lämnat in en ansökan till Stadsbyggnadskontoret om att få bygga på sina fastigheter mer ca 100 bostäder, och dessutom att få möjlighet att omvandla kontor till bostäder i befintliga fastigheter om andan skulle falla på. De föreslår också en offentlig hiss (”Katarinahiss” fast på göteborgska) som ett sätt att koppla ihop Rosenlundsgatan och Kungshöjd.

Översikt med hissen och fastigheter som kan vara aktuella för påbyggnad.

 

Förslaget kommer inte som en fastighetsägarblixt från en klar himmel. I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande framgår att det redan är väl förankrat genom diskussioner och det ligger i linje med den utveckling staden vill se: [quote]Att få in möjligheter att bo i Rosenlund är en förutsättning för stadsdelens attraktivitet och att göra stadsdelen till en integrerad del av sydvästra City. Hur möjliggöra detta har diskuterats länge mellan fastighetsägarna och staden. Kontoret ser därför denna ansökan om planbesked som mycket positiv.[/quote]

Staden vill tillföra bostäder till området, som idag helt saknar bostäder, dels med tanke på närheten till Station Haga i sig och dels för att denna gata kommer bli ett viktigare gångstråk då Skeppsbron, Norra Masthugget, Station Haga och gångbron över Rosenlundskanalen är på plats.
[quote]Det enskilda intresset och det allmänna intresset sammanfaller i ambitionen att komplettera Rosenlund med bostäder som ett sätt att tillföra stadsdelen kvaliteter som ökar dess attraktivitet, variation och trygghet.
(...)
Rosenlund en viktig del i Vallgravsstråket: Rosenlund är en mycket viktig del av Vallgravsstråket, vars betydelse för staden är stort och i växande i takt med att Skeppsbron och norra Masthugget nu utvecklas. Västlänksstationen Haga med entré även på Rosenlundsplatsen medför att attraktiviteten i sv City och Rosenlund ökar än mer. Att komplettera Rosenlund med bostäder ligger helt i linje med denna utveckling. Det diskuteras även att pröva möjligheterna att bygga bostadshus på Rosenlundsplatsen.[/quote]

Den gamla befästningsmuren syns på några ställen mellan byggnaderna och tjänsteutlåtandet menar helt riktigt att hänsyn måste tas till detta - framför allt där hissen ska placeras. ”Borgen” uppe på Kungshöjd nämns inte explicit i tjänsteutlåtandet, inte heller riksintresseskrivningarna eller Göteborgs bevarandeprogram ägnar speciellt mycket utrymme för just den byggnaden. I de två senare beskrivs när den byggdes, vilken byggnad den ersatte och i stora drag hur den ser ut men de ägnar förstås desto mer utrymme åt bastionen Carolus XI Rex, vilken varken ska rivas eller bebyggas.

Kungshöjds Vänner et al. lyfter fram “Kungshöjds unika kulturhistoriska värden” och genom att kreativt koppla att bastionen Carolus XI Rex och befästningsanläggningen som var klar 1648 till stadens grundande 1621 så konstateras att “Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd”. De skriver även om borgen med dess sammanhängande fastigheter och hur skönhets- och kulturvärden riskerar att raseras.[quote]Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline som är synlig från många platser i centrala Göteborg.[/quote]

En av de saker som man kan fundera på är hur väl byggnaden egentligen syns. Först kan man konstatera att från själva Rosenlundsgatan skyms borgen effektivt av kontorsbyggnaderna längs samma gata. Från allén syns övre halvan men bara så länge Pusterviksplatsen inte bebyggs. Den platsen får man förutsätta kommer att bebyggas ordentligt med tanke på närheten till Station Haga. När väl Pusterviksplatsen är bebyggd så måste man ta sig fram till Rosenlundskanalens kaj för att få en vy. Då syns i princip bara taklinjen. För att verkligen kunna se borgen måste man antingen gå upp till själva Arsenalsgatan där byggnaden står eller ta sig upp till Skansen Kronan och kisa mot fjärran. Googlar man foton tagna från skansen är det för övrigt ganska få som har fångat borgen...

Borgen syns från Allén bara så länge Pusterviksplatsen inte är bebyggd.

Vy från Rosenlundskanalens kaj vid Pusterviksplatsen.

Vy från Rosenlundskanalens kaj närmare Järntorget.

Vy från Folkets hus. (Ja, ett hörn av taket kan skönjas.)

”Borgen” inzoomad från Skansen kronan.

 

Så det vi talar om är alltså möjligheten att se borgen i sin skönhet i fjärran från ett fåtal höjder och möjligen att se delar av borgen i något gatt mellan några byggnader. Detta ska ställas mot de allmänintressen som tjänsteutlåtandet lyfte fram i att tillföra bostäder, att tillföra bostäder längs en gata som saknar detta, att skapa ett attraktivt och befolkat Rosenlunds område och att stärka kopplingen mellan Roselundsgatan och Kungshöjd.

Frågan är hur mycket denna upplevelse av borgen från Skansen Kronan egentligen skulle störas och förändras av en påbyggnad. Låt oss se...

”Volymstudie” av vad en påbyggnad (betydligt mer än förslaget) skulle kunna göra med vyn från Skansen kronan. Slutlig utformning görs lämpligen mer varierad och varför inte passa på att även dela upp fasaderna även i de befintliga byggnaderna.

 

Personligen ser jag varken hur skönhet eller kulturhistoria skulle påverkas starkt negativt av en påbyggnad i linje med den skissade. Kulturvärdet är kvar och skönheten kan till och med öka genom att mer vertikalitet tillförs i ett område som har väldigt mycket horisontalitet med stora breda byggnadsmassiv. Det går dessutom att bygga på en-två våningar utan att skymma borgen sett från skansen varför den verkliga påbyggnaden troligen kommer att bli mer bred än hög.

Men egentligen är denna diskussion om att kunna se ”borgen” eller inte en detaljfråga som missar den större fråga som egentligen är det intressanta: Hur mycket kan hänsyn tas till andra fastighetsägares byggnader (oavsett om man tycker den är vacker eller ej) när en annan fastighetsägare vill bygga på sin tomt bredvid? Det är den klassiska värderingen av siktlinjer mot bostäder, täthet, stadsliv och urbanitet. I en stad blir det i längden orimligt att lägga för stor vikt vid siktlinjer. Luften är fri.