Printout from www.yimby.se
....

Dags för en stadsminister?

Map
Sammanfattning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera?

Beskrivning

Många talar om bristen på bostadspolitiken, det är värre än så. Sverige saknar en samlad politik för våra städers utveckling. Vi har en landsbygdsminister. Kanske dags för en stadsminister? För det är i staden det händer. Nya idéer och kunskaper uppstår där människor möts. I staden sker utveckling och tillväxt. Nya arbetstillfällen skapas som gynnar hela Sverige. I staden kan förutsättningar skapas för ett hållbart och tolerant samhälle. De städer som prövar, försöker, orkar och kan lyssna är framtidens vinnare! Men har politikerna och stadens aktörer verktygen, viljan eller kunskapen? Hur ser framtidens stad ut och vilka utmaningar behöver framtidens städer hantera? Möt Sveriges Arkitekter och aktörer från Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg i ett samtal om planering och arkitektur för framtidens städer!

Arrangör: Sveriges Arkitekter
Evenemangstyp: Seminarium & mingel
Ämne: Byggande, Infrastruktur
Medverkande: Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad. Tomas Rudin, oppositionsborgarråd för (S) i Stockholm vice ordförande för stadsbyggnadsnämnden, Stockholm stad. Ola Andersson, arkitekt författare och debattör. Kristoffer Nilsson, arkitekt med inriktning på samhällsplanering, Helsingborgs stad. Laila Strunke, förbundsordförande, Sveriges Arkitekter. Catherina Fored, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter.
Förtäring: Ja

Mer information: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/9693

Date and time: July 5 2012 15:00 - 16:30
Location: Kårhuset Rindi, Tage Cervins gata 1
City: Visby
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


If you support our ideas, join YIMBY Stockholm:s 6232 members. It only takes a minute and costs nothing.

Stad som stöd till tynande torg

Varken Radiotorget eller det närliggande bostadsområdet Bildradiogatan är en del av länsstyrelsens utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård så det borde vara enkelt att stadsutveckla. Men Göteborg har med ett självpåtaget bevarandeprogram lyckats lägga en hel del av övrig bebyggelse under beskydd. Dessa områdens och byggnaders värden är i programmet beskrivna på samma svepande sätt som länsstyrelsens riksintresseskrivningar.

Bildradiogatan med Radiotorget längst ner till vänster och Marconigatan till höger. Flatås är inte byggt. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Radiotorgets historia

I bevarandeprogrammet går följande läsa om Bildradiogatan: [quote]Stadsplan upprättad av T William-Olsson fastställdes 1950 och området byggdes ut 1951–59. Bebyggelsen som bl.a. omfattar låga punkthus, lamellhus och ett sjukhem uppfördes av Göteborgs Stads Bostads AB. Arkitekter för de flesta av husen var Sven Brolid och Jan Wallinder.[/quote]

Kenneth M. Linton ger mer information i fanzinet På plats i väster. Radiotorget är den första handelsplats i Sverige, och en av de första i Europa, som byggdes utanför stadskärnan. Det benämndes "satellittorg" och det var ett så nytt inom stadsplaneringen att stadsplanerare från andra länder kom för att studera konceptet i praktiken. Arkitekterna till själva torget var Sven Brolid och Jan Wallinder. Torget har haft fullt av verksamheter som bageri, två speceributiker, manufakturaffär, parfymeri, herr- och damfriseringar, fiskaffär, fruktaffär, blomsteraffär, tobaksaffär, urmakeri, bilskola, skoaffär, sportaffär med mera. Det har varit ett mycket livligt köpcentrum.

Radiotorget innan Dag Hammarskjöldsleden. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Efterhand har handelsmönster ändrats, boendetätheten sjunkit och efter att torget tappade sin enda kvarvarande livsmedelsbutik har det blivit kämpigt. Hemmafruar (eller husmödrar som de benämndes då) som går och handlar vid det lokala centrat har ersatts av förvärvsarbetande och studerande som handlar någonstans på vägen hem. Det är förståeligt att torget som ligger omgivet av en glesbebyggelse och drar sig undan från huvudstråket Marconigatan har svårt att locka till sig kunder utifrån. Konkurrensen har säkert kommit från Frölunda torg och 421 och Lidls etablering vid Marconimotet måste ha blivit dödsstöten för livmedelshandeln.

Radiotorget idag.

 

Bostadsbolagets förslag

Bostadsbolaget vill nu på goda grunder se över sina fastigheter och har lämnat in en ansökan om planbesked hos Stadsbyggnadskontoret. Lokaler står tomma och byggnaderna i är renoveringsbehov. Bostadsbolaget vill därför riva två byggnader med lokaler och bygga 50 nya lägenheter och samt ett fåtal nya lokaler. Bostadsbolaget är trots detta tveksamma till om det kommer att finnas kundunderlag till lokalerna. Eftersom vi talar om nyproduktion blir hyrorna högre och det kan sättas ett frågetecken för om det finns någon som helst efterfrågan på nyproducerade lokaler i området om inte tätheten och kundunderlaget blir väsentligt högre.

Nu behöver vi kanske inte bry oss för som vanligt är området inte helt historielös och då måste uppenbarligen hänsyn tas till planeringsideal från svunna tider. Kulturnämnden är kritisk till Bostadsbolagets förslag och enligt tjänsteutlåtandet är [quote]De föreslagna åtgärderna, med rivning av samlingslokalen Forum och andra byggnader vid Radiotorget, är olämpliga från kulturhistorisk synpunkt. Sökanden bör göra en analys av konsekvenserna ur kulturhistoriskt perspektiv och anpassa åtgärdsförslagen därefter.[/quote]

Så vad står det om Radiotorgets kulturhistoria i bevarandeprogrammet. Det finns en skrivelse om Bildradiogatans bebyggelse och som skäl för bevarande anges

[quote]Bostadsområdet är tidstypiskt. Av särskilt intresse är de låga punkthusens arkitektoniska uppbyggnad och bostadsbebyggelsens samordning med sjukhemmet. Experimenthuset har ett stort byggnadshistoriskt värde.[/quote]

Det intressanta när man läser i Göteborgs bevarandeprogram är att det inte finns någon egentlig motivering till varför det ska bevaras. Det framgår inte vad som är så speciellt "tidstypiskt" med detta när all bebyggelse från denna tid är precis lika tidstypisk. Varför "samordningen" i detta område utmärker sig framför samordningen i alla andra områden framgår inte heller och varför byggnaderna har "ett stort byggnadshistoriskt värde" går inte att läsa sig till. Den enda komplement som finns är en beskrivning av hur området ser ut – men själva värderingen är helt omotiverad.

(Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg)

 

Nu visar det sig att själva Radiotorget egentligen inte är med i beskrivningen men för att helgardera har man på slutet lagt till en rubrik med "Övrigt – utanför programmet" där det omnämns bl.a.

[quote]Det lilla Radiotorget som har ett par butikslängor och samlingssal utgör ett väsentligt komplement till bostadsområdet vid Bildradiogatan.[/quote]

Tjänsteutlåtandet hänvisar istället till projektet Moderna planeringsunderlag som framhåller att [quote]Med sin välbevarade 1950-talskänsla utgör Radiotorget ett väsentligt komplement till bostadsområdet och är ett representativt exempel på folkhemmets lokalcentrum.[/quote]

Vilket tydligen är tillräckligt för att Kulturnämnden ska ha starka synpunkter. Noterbart är också att det inte står omnämnt någonstans i bevarandeprogrammet att Radiotorget var Sveriges första stadsdelcentrum eller satellittorg som de då benämndes. En hypotes är att bevarandeprogrammet snarare handlar om ett antal tjänstemäns subjektiva arkitektoniska preferenser än att bebyggelse och stadsutveckling har värderats i ett sammantaget historiskt perspektiv utanför det rent arkitektoniska.

 

Morgondagens funktion och kulturliv

Så hur löser vi knuten? Alexanderhugget är att komplettera istället för att riva och bygga nytt. Det finns enorma förtätningsmöjligheter i närområdet. Marken är förhållandevis flack med några få bergsknallar som går att bemästra med dynamit. Se följande schematiska förslag som även skapar gatukopplingar mellan Bildradiogatan och Antenngatan på båda sidor om torget för att öka tillgängligheten.

Till vänster nuläge och till höger schematiskt förslag för förtätning i Radiotorgets närhet.

 

Inom området så har byggnadsarean mer än fördubblats och med bara tre våningar är befolkningstätheten fördubblad. Med ännu högre där lämpligt går det nog t.o.m. att göra underverk för både torget och en rikligt lokaler i bottenvåningarna på de nya byggnaderna. Och då har vi inte ens börjat tala om Dag Hammarskjölds Boulevard.

Dag Hammarskjölds boulevard.

 

Men det är lite brottom. För medan vi väntar på att planera för att förtäta dessa områden så kommer lokal för lokal att försvinna och med det försämras radikalt invånarnas tillgänglighet till handel och service. Det är en fråga om grundläggande nödtorft som försvinner för invånarna i stadsdelen.


Höghastighetståg
Yesterday 21:59 by Erik Saler
Förbifart Stockholm
November 21 18:46 by Signatur: Hansson
Framtidens t-bana
November 19 10:49 by Martin Kolk

Stad som stöd till tynande torg

Varken Radiotorget eller det närliggande bostadsområdet Bildradiogatan är en del av länsstyrelsens utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård så det borde vara enkelt att stadsutveckla. Men Göteborg har med ett självpåtaget bevarandeprogram lyckats lägga en hel del av övrig bebyggelse under beskydd. Dessa områdens och byggnaders värden är i programmet beskrivna på samma svepande sätt som länsstyrelsens riksintresseskrivningar.

Bildradiogatan med Radiotorget längst ner till vänster och Marconigatan till höger. Flatås är inte byggt. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Radiotorgets historia

I bevarandeprogrammet går följande läsa om Bildradiogatan: [quote]Stadsplan upprättad av T William-Olsson fastställdes 1950 och området byggdes ut 1951–59. Bebyggelsen som bl.a. omfattar låga punkthus, lamellhus och ett sjukhem uppfördes av Göteborgs Stads Bostads AB. Arkitekter för de flesta av husen var Sven Brolid och Jan Wallinder.[/quote]

Kenneth M. Linton ger mer information i fanzinet På plats i väster. Radiotorget är den första handelsplats i Sverige, och en av de första i Europa, som byggdes utanför stadskärnan. Det benämndes "satellittorg" och det var ett så nytt inom stadsplaneringen att stadsplanerare från andra länder kom för att studera konceptet i praktiken. Arkitekterna till själva torget var Sven Brolid och Jan Wallinder. Torget har haft fullt av verksamheter som bageri, två speceributiker, manufakturaffär, parfymeri, herr- och damfriseringar, fiskaffär, fruktaffär, blomsteraffär, tobaksaffär, urmakeri, bilskola, skoaffär, sportaffär med mera. Det har varit ett mycket livligt köpcentrum.

Radiotorget innan Dag Hammarskjöldsleden. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Efterhand har handelsmönster ändrats, boendetätheten sjunkit och efter att torget tappade sin enda kvarvarande livsmedelsbutik har det blivit kämpigt. Hemmafruar (eller husmödrar som de benämndes då) som går och handlar vid det lokala centrat har ersatts av förvärvsarbetande och studerande som handlar någonstans på vägen hem. Det är förståeligt att torget som ligger omgivet av en glesbebyggelse och drar sig undan från huvudstråket Marconigatan har svårt att locka till sig kunder utifrån. Konkurrensen har säkert kommit från Frölunda torg och 421 och Lidls etablering vid Marconimotet måste ha blivit dödsstöten för livmedelshandeln.

Radiotorget idag.

 

Bostadsbolagets förslag

Bostadsbolaget vill nu på goda grunder se över sina fastigheter och har lämnat in en ansökan om planbesked hos Stadsbyggnadskontoret. Lokaler står tomma och byggnaderna i är renoveringsbehov. Bostadsbolaget vill därför riva två byggnader med lokaler och bygga 50 nya lägenheter och samt ett fåtal nya lokaler. Bostadsbolaget är trots detta tveksamma till om det kommer att finnas kundunderlag till lokalerna. Eftersom vi talar om nyproduktion blir hyrorna högre och det kan sättas ett frågetecken för om det finns någon som helst efterfrågan på nyproducerade lokaler i området om inte tätheten och kundunderlaget blir väsentligt högre.

Nu behöver vi kanske inte bry oss för som vanligt är området inte helt historielös och då måste uppenbarligen hänsyn tas till planeringsideal från svunna tider. Kulturnämnden är kritisk till Bostadsbolagets förslag och enligt tjänsteutlåtandet är [quote]De föreslagna åtgärderna, med rivning av samlingslokalen Forum och andra byggnader vid Radiotorget, är olämpliga från kulturhistorisk synpunkt. Sökanden bör göra en analys av konsekvenserna ur kulturhistoriskt perspektiv och anpassa åtgärdsförslagen därefter.[/quote]

Så vad står det om Radiotorgets kulturhistoria i bevarandeprogrammet. Det finns en skrivelse om Bildradiogatans bebyggelse och som skäl för bevarande anges

[quote]Bostadsområdet är tidstypiskt. Av särskilt intresse är de låga punkthusens arkitektoniska uppbyggnad och bostadsbebyggelsens samordning med sjukhemmet. Experimenthuset har ett stort byggnadshistoriskt värde.[/quote]

Det intressanta när man läser i Göteborgs bevarandeprogram är att det inte finns någon egentlig motivering till varför det ska bevaras. Det framgår inte vad som är så speciellt "tidstypiskt" med detta när all bebyggelse från denna tid är precis lika tidstypisk. Varför "samordningen" i detta område utmärker sig framför samordningen i alla andra områden framgår inte heller och varför byggnaderna har "ett stort byggnadshistoriskt värde" går inte att läsa sig till. Den enda komplement som finns är en beskrivning av hur området ser ut – men själva värderingen är helt omotiverad.

(Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg)

 

Nu visar det sig att själva Radiotorget egentligen inte är med i beskrivningen men för att helgardera har man på slutet lagt till en rubrik med "Övrigt – utanför programmet" där det omnämns bl.a.

[quote]Det lilla Radiotorget som har ett par butikslängor och samlingssal utgör ett väsentligt komplement till bostadsområdet vid Bildradiogatan.[/quote]

Tjänsteutlåtandet hänvisar istället till projektet Moderna planeringsunderlag som framhåller att [quote]Med sin välbevarade 1950-talskänsla utgör Radiotorget ett väsentligt komplement till bostadsområdet och är ett representativt exempel på folkhemmets lokalcentrum.[/quote]

Vilket tydligen är tillräckligt för att Kulturnämnden ska ha starka synpunkter. Noterbart är också att det inte står omnämnt någonstans i bevarandeprogrammet att Radiotorget var Sveriges första stadsdelcentrum eller satellittorg som de då benämndes. En hypotes är att bevarandeprogrammet snarare handlar om ett antal tjänstemäns subjektiva arkitektoniska preferenser än att bebyggelse och stadsutveckling har värderats i ett sammantaget historiskt perspektiv utanför det rent arkitektoniska.

 

Morgondagens funktion och kulturliv

Så hur löser vi knuten? Alexanderhugget är att komplettera istället för att riva och bygga nytt. Det finns enorma förtätningsmöjligheter i närområdet. Marken är förhållandevis flack med några få bergsknallar som går att bemästra med dynamit. Se följande schematiska förslag som även skapar gatukopplingar mellan Bildradiogatan och Antenngatan på båda sidor om torget för att öka tillgängligheten.

Till vänster nuläge och till höger schematiskt förslag för förtätning i Radiotorgets närhet.

 

Inom området så har byggnadsarean mer än fördubblats och med bara tre våningar är befolkningstätheten fördubblad. Med ännu högre där lämpligt går det nog t.o.m. att göra underverk för både torget och en rikligt lokaler i bottenvåningarna på de nya byggnaderna. Och då har vi inte ens börjat tala om Dag Hammarskjölds Boulevard.

Dag Hammarskjölds boulevard.

 

Men det är lite brottom. För medan vi väntar på att planera för att förtäta dessa områden så kommer lokal för lokal att försvinna och med det försämras radikalt invånarnas tillgänglighet till handel och service. Det är en fråga om grundläggande nödtorft som försvinner för invånarna i stadsdelen.


Stad som stöd till tynande torg

Varken Radiotorget eller det närliggande bostadsområdet Bildradiogatan är en del av länsstyrelsens utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård så det borde vara enkelt att stadsutveckla. Men Göteborg har med ett självpåtaget bevarandeprogram lyckats lägga en hel del av övrig bebyggelse under beskydd. Dessa områdens och byggnaders värden är i programmet beskrivna på samma svepande sätt som länsstyrelsens riksintresseskrivningar.

Bildradiogatan med Radiotorget längst ner till vänster och Marconigatan till höger. Flatås är inte byggt. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Radiotorgets historia

I bevarandeprogrammet går följande läsa om Bildradiogatan: [quote]Stadsplan upprättad av T William-Olsson fastställdes 1950 och området byggdes ut 1951–59. Bebyggelsen som bl.a. omfattar låga punkthus, lamellhus och ett sjukhem uppfördes av Göteborgs Stads Bostads AB. Arkitekter för de flesta av husen var Sven Brolid och Jan Wallinder.[/quote]

Kenneth M. Linton ger mer information i fanzinet På plats i väster. Radiotorget är den första handelsplats i Sverige, och en av de första i Europa, som byggdes utanför stadskärnan. Det benämndes "satellittorg" och det var ett så nytt inom stadsplaneringen att stadsplanerare från andra länder kom för att studera konceptet i praktiken. Arkitekterna till själva torget var Sven Brolid och Jan Wallinder. Torget har haft fullt av verksamheter som bageri, två speceributiker, manufakturaffär, parfymeri, herr- och damfriseringar, fiskaffär, fruktaffär, blomsteraffär, tobaksaffär, urmakeri, bilskola, skoaffär, sportaffär med mera. Det har varit ett mycket livligt köpcentrum.

Radiotorget innan Dag Hammarskjöldsleden. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Efterhand har handelsmönster ändrats, boendetätheten sjunkit och efter att torget tappade sin enda kvarvarande livsmedelsbutik har det blivit kämpigt. Hemmafruar (eller husmödrar som de benämndes då) som går och handlar vid det lokala centrat har ersatts av förvärvsarbetande och studerande som handlar någonstans på vägen hem. Det är förståeligt att torget som ligger omgivet av en glesbebyggelse och drar sig undan från huvudstråket Marconigatan har svårt att locka till sig kunder utifrån. Konkurrensen har säkert kommit från Frölunda torg och 421 och Lidls etablering vid Marconimotet måste ha blivit dödsstöten för livmedelshandeln.

Radiotorget idag.

 

Bostadsbolagets förslag

Bostadsbolaget vill nu på goda grunder se över sina fastigheter och har lämnat in en ansökan om planbesked hos Stadsbyggnadskontoret. Lokaler står tomma och byggnaderna i är renoveringsbehov. Bostadsbolaget vill därför riva två byggnader med lokaler och bygga 50 nya lägenheter och samt ett fåtal nya lokaler. Bostadsbolaget är trots detta tveksamma till om det kommer att finnas kundunderlag till lokalerna. Eftersom vi talar om nyproduktion blir hyrorna högre och det kan sättas ett frågetecken för om det finns någon som helst efterfrågan på nyproducerade lokaler i området om inte tätheten och kundunderlaget blir väsentligt högre.

Nu behöver vi kanske inte bry oss för som vanligt är området inte helt historielös och då måste uppenbarligen hänsyn tas till planeringsideal från svunna tider. Kulturnämnden är kritisk till Bostadsbolagets förslag och enligt tjänsteutlåtandet är [quote]De föreslagna åtgärderna, med rivning av samlingslokalen Forum och andra byggnader vid Radiotorget, är olämpliga från kulturhistorisk synpunkt. Sökanden bör göra en analys av konsekvenserna ur kulturhistoriskt perspektiv och anpassa åtgärdsförslagen därefter.[/quote]

Så vad står det om Radiotorgets kulturhistoria i bevarandeprogrammet. Det finns en skrivelse om Bildradiogatans bebyggelse och som skäl för bevarande anges

[quote]Bostadsområdet är tidstypiskt. Av särskilt intresse är de låga punkthusens arkitektoniska uppbyggnad och bostadsbebyggelsens samordning med sjukhemmet. Experimenthuset har ett stort byggnadshistoriskt värde.[/quote]

Det intressanta när man läser i Göteborgs bevarandeprogram är att det inte finns någon egentlig motivering till varför det ska bevaras. Det framgår inte vad som är så speciellt "tidstypiskt" med detta när all bebyggelse från denna tid är precis lika tidstypisk. Varför "samordningen" i detta område utmärker sig framför samordningen i alla andra områden framgår inte heller och varför byggnaderna har "ett stort byggnadshistoriskt värde" går inte att läsa sig till. Den enda komplement som finns är en beskrivning av hur området ser ut – men själva värderingen är helt omotiverad.

(Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg)

 

Nu visar det sig att själva Radiotorget egentligen inte är med i beskrivningen men för att helgardera har man på slutet lagt till en rubrik med "Övrigt – utanför programmet" där det omnämns bl.a.

[quote]Det lilla Radiotorget som har ett par butikslängor och samlingssal utgör ett väsentligt komplement till bostadsområdet vid Bildradiogatan.[/quote]

Tjänsteutlåtandet hänvisar istället till projektet Moderna planeringsunderlag som framhåller att [quote]Med sin välbevarade 1950-talskänsla utgör Radiotorget ett väsentligt komplement till bostadsområdet och är ett representativt exempel på folkhemmets lokalcentrum.[/quote]

Vilket tydligen är tillräckligt för att Kulturnämnden ska ha starka synpunkter. Noterbart är också att det inte står omnämnt någonstans i bevarandeprogrammet att Radiotorget var Sveriges första stadsdelcentrum eller satellittorg som de då benämndes. En hypotes är att bevarandeprogrammet snarare handlar om ett antal tjänstemäns subjektiva arkitektoniska preferenser än att bebyggelse och stadsutveckling har värderats i ett sammantaget historiskt perspektiv utanför det rent arkitektoniska.

 

Morgondagens funktion och kulturliv

Så hur löser vi knuten? Alexanderhugget är att komplettera istället för att riva och bygga nytt. Det finns enorma förtätningsmöjligheter i närområdet. Marken är förhållandevis flack med några få bergsknallar som går att bemästra med dynamit. Se följande schematiska förslag som även skapar gatukopplingar mellan Bildradiogatan och Antenngatan på båda sidor om torget för att öka tillgängligheten.

Till vänster nuläge och till höger schematiskt förslag för förtätning i Radiotorgets närhet.

 

Inom området så har byggnadsarean mer än fördubblats och med bara tre våningar är befolkningstätheten fördubblad. Med ännu högre där lämpligt går det nog t.o.m. att göra underverk för både torget och en rikligt lokaler i bottenvåningarna på de nya byggnaderna. Och då har vi inte ens börjat tala om Dag Hammarskjölds Boulevard.

Dag Hammarskjölds boulevard.

 

Men det är lite brottom. För medan vi väntar på att planera för att förtäta dessa områden så kommer lokal för lokal att försvinna och med det försämras radikalt invånarnas tillgänglighet till handel och service. Det är en fråga om grundläggande nödtorft som försvinner för invånarna i stadsdelen.


Varken Radiotorget eller det närliggande bostadsområdet Bildradiogatan är en del av länsstyrelsens utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård så det borde vara enkelt att stadsutveckla. Men Göteborg har med ett självpåtaget bevarandeprogram lyckats lägga en hel del av övrig bebyggelse under beskydd. Dessa områdens och byggnaders värden är i programmet beskrivna på samma svepande sätt som länsstyrelsens riksintresseskrivningar.

Bildradiogatan med Radiotorget längst ner till vänster och Marconigatan till höger. Flatås är inte byggt. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Radiotorgets historia

I bevarandeprogrammet går följande läsa om Bildradiogatan: [quote]Stadsplan upprättad av T William-Olsson fastställdes 1950 och området byggdes ut 1951–59. Bebyggelsen som bl.a. omfattar låga punkthus, lamellhus och ett sjukhem uppfördes av Göteborgs Stads Bostads AB. Arkitekter för de flesta av husen var Sven Brolid och Jan Wallinder.[/quote]

Kenneth M. Linton ger mer information i fanzinet På plats i väster. Radiotorget är den första handelsplats i Sverige, och en av de första i Europa, som byggdes utanför stadskärnan. Det benämndes "satellittorg" och det var ett så nytt inom stadsplaneringen att stadsplanerare från andra länder kom för att studera konceptet i praktiken. Arkitekterna till själva torget var Sven Brolid och Jan Wallinder. Torget har haft fullt av verksamheter som bageri, två speceributiker, manufakturaffär, parfymeri, herr- och damfriseringar, fiskaffär, fruktaffär, blomsteraffär, tobaksaffär, urmakeri, bilskola, skoaffär, sportaffär med mera. Det har varit ett mycket livligt köpcentrum.

Radiotorget innan Dag Hammarskjöldsleden. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

 

Efterhand har handelsmönster ändrats, boendetätheten sjunkit och efter att torget tappade sin enda kvarvarande livsmedelsbutik har det blivit kämpigt. Hemmafruar (eller husmödrar som de benämndes då) som går och handlar vid det lokala centrat har ersatts av förvärvsarbetande och studerande som handlar någonstans på vägen hem. Det är förståeligt att torget som ligger omgivet av en glesbebyggelse och drar sig undan från huvudstråket Marconigatan har svårt att locka till sig kunder utifrån. Konkurrensen har säkert kommit från Frölunda torg och 421 och Lidls etablering vid Marconimotet måste ha blivit dödsstöten för livmedelshandeln.

Radiotorget idag.

 

Bostadsbolagets förslag

Bostadsbolaget vill nu på goda grunder se över sina fastigheter och har lämnat in en ansökan om planbesked hos Stadsbyggnadskontoret. Lokaler står tomma och byggnaderna i är renoveringsbehov. Bostadsbolaget vill därför riva två byggnader med lokaler och bygga 50 nya lägenheter och samt ett fåtal nya lokaler. Bostadsbolaget är trots detta tveksamma till om det kommer att finnas kundunderlag till lokalerna. Eftersom vi talar om nyproduktion blir hyrorna högre och det kan sättas ett frågetecken för om det finns någon som helst efterfrågan på nyproducerade lokaler i området om inte tätheten och kundunderlaget blir väsentligt högre.

Nu behöver vi kanske inte bry oss för som vanligt är området inte helt historielös och då måste uppenbarligen hänsyn tas till planeringsideal från svunna tider. Kulturnämnden är kritisk till Bostadsbolagets förslag och enligt tjänsteutlåtandet är [quote]De föreslagna åtgärderna, med rivning av samlingslokalen Forum och andra byggnader vid Radiotorget, är olämpliga från kulturhistorisk synpunkt. Sökanden bör göra en analys av konsekvenserna ur kulturhistoriskt perspektiv och anpassa åtgärdsförslagen därefter.[/quote]

Så vad står det om Radiotorgets kulturhistoria i bevarandeprogrammet. Det finns en skrivelse om Bildradiogatans bebyggelse och som skäl för bevarande anges

[quote]Bostadsområdet är tidstypiskt. Av särskilt intresse är de låga punkthusens arkitektoniska uppbyggnad och bostadsbebyggelsens samordning med sjukhemmet. Experimenthuset har ett stort byggnadshistoriskt värde.[/quote]

Det intressanta när man läser i Göteborgs bevarandeprogram är att det inte finns någon egentlig motivering till varför det ska bevaras. Det framgår inte vad som är så speciellt "tidstypiskt" med detta när all bebyggelse från denna tid är precis lika tidstypisk. Varför "samordningen" i detta område utmärker sig framför samordningen i alla andra områden framgår inte heller och varför byggnaderna har "ett stort byggnadshistoriskt värde" går inte att läsa sig till. Den enda komplement som finns är en beskrivning av hur området ser ut – men själva värderingen är helt omotiverad.

(Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg)

 

Nu visar det sig att själva Radiotorget egentligen inte är med i beskrivningen men för att helgardera har man på slutet lagt till en rubrik med "Övrigt – utanför programmet" där det omnämns bl.a.

[quote]Det lilla Radiotorget som har ett par butikslängor och samlingssal utgör ett väsentligt komplement till bostadsområdet vid Bildradiogatan.[/quote]

Tjänsteutlåtandet hänvisar istället till projektet Moderna planeringsunderlag som framhåller att [quote]Med sin välbevarade 1950-talskänsla utgör Radiotorget ett väsentligt komplement till bostadsområdet och är ett representativt exempel på folkhemmets lokalcentrum.[/quote]

Vilket tydligen är tillräckligt för att Kulturnämnden ska ha starka synpunkter. Noterbart är också att det inte står omnämnt någonstans i bevarandeprogrammet att Radiotorget var Sveriges första stadsdelcentrum eller satellittorg som de då benämndes. En hypotes är att bevarandeprogrammet snarare handlar om ett antal tjänstemäns subjektiva arkitektoniska preferenser än att bebyggelse och stadsutveckling har värderats i ett sammantaget historiskt perspektiv utanför det rent arkitektoniska.

 

Morgondagens funktion och kulturliv

Så hur löser vi knuten? Alexanderhugget är att komplettera istället för att riva och bygga nytt. Det finns enorma förtätningsmöjligheter i närområdet. Marken är förhållandevis flack med några få bergsknallar som går att bemästra med dynamit. Se följande schematiska förslag som även skapar gatukopplingar mellan Bildradiogatan och Antenngatan på båda sidor om torget för att öka tillgängligheten.

Till vänster nuläge och till höger schematiskt förslag för förtätning i Radiotorgets närhet.

 

Inom området så har byggnadsarean mer än fördubblats och med bara tre våningar är befolkningstätheten fördubblad. Med ännu högre där lämpligt går det nog t.o.m. att göra underverk för både torget och en rikligt lokaler i bottenvåningarna på de nya byggnaderna. Och då har vi inte ens börjat tala om Dag Hammarskjölds Boulevard.

Dag Hammarskjölds boulevard.

 

Men det är lite brottom. För medan vi väntar på att planera för att förtäta dessa områden så kommer lokal för lokal att försvinna och med det försämras radikalt invånarnas tillgänglighet till handel och service. Det är en fråga om grundläggande nödtorft som försvinner för invånarna i stadsdelen.