Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

Kvartersstad i Stockholm de senaste 25 åren?

Martin Kolk
526 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Jag funderade lite på vart man faktiskt byggt kvartersstad i Stockholm de senaste decennierna. Jag kom bara att tänka på hammarby sjöstad som väll får ses som lyckat men det är ju ganska långt från kvarterstad, och Skarpnäcksfältet/Dalen som inte är så lyckade. Mindre småskaliga försök som nyligen runt Blåsut ser ganska trista ut. Var finns de bra exemplen?
Senast ändrad 24 juli 2011 17:11
Martin Ek
302 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: April 2008
Nordvästra Kungsholmen får innerstadskarraktär. Blir intressant att se om det blir något folkliv där. Det lär åtminstone utöka fridhemsplans karraktär som centrum. Men jag tror att Lindhagens strandpromenad kan bli ett nytt mål för människor utan direkt anknytning till området.

Liljeholmens centrum har hus som förvisso saknar arkitektonisk spets, men ändå skapar gaturum, om än i ett lite litet område...

Liljeholmskajen har likt Sjöstan en huvudgata, samt strandpromenad. Jag tror att området kan bli hyfsat med bygget av de planerade högra husen, som kan få upp exploateringstalet i det avgränsade området. Området lär vid en avenybildning vid Södertäljevägen betecknas som lyckad utbredning av innerstan (Till skillnad från sjöstan har Liljeholmen en bättre förbindelse över vattnet till existerande innerstad. Dessutom har Hornstull mer stadskänsla än Norra Hammarbyhamnen och gör det således enklare att utöka innerstan där)

Älvsjö centrum ser också ut att få bra karraktär, även om man inte kan uppleva det än.

I alla utbredningszoner av innerstan tycker jag att det ser ut att bli hyfsat god stadsstruktur, även om variationsrikedomen kan ifrågasättas.
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Mycket hänger på om det är en avkrok eller inte. Här tror jag nyckeln är att binda samman Kungsholmen med Huvudsta och Råsunda dvs kvartersbebyggelse med stråk över Pampas. Man måste också bryta Essingeledens barriär. Gör man inte det kommer det bli en sömnig del av innerstaden likt SÖ Södermalm.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Martin Kolk skrev:

Jag funderade lite på vart man faktiskt byggt kvartersstad i Stockholm de senaste decennierna. Jag kom bara att tänka på hammarby sjöstad som väll får ses som lyckat men det är ju ganska långt från kvarterstad, och Skarpnäcksfältet/Dalen som inte är så lyckade. Mindre småskaliga försök som nyligen runt Blåsut ser ganska trista ut. Var finns de bra exemplen?


För att kunna reda ut var man faktiskt byggt kvartersstad måste man först definiera vad som karaktäriserar den typ av kvartersstad som efterfrågas. FÖRSÖKT bygga kvartersstad men utan att lyckas har man ju gjort sedan åtminstone 1970-talet. Att något bara "känns" som förort eller stad blir väldigt subjektivt och godtyckligt.
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Jag tror nyckeln är man fokuserar på strukturen (dvs vägnätet) och inte i första hand arkitekturen (dvs kvarteren). Kvartersstadens antites är SCAFT-planerade områden, med en kraftigt hierarisk struktur med lokala återvändsgränder, matargator och huvudleder. Från punkt A till B finns oftast en eller några valmöjligheter. I en kvartersstad finns visserligen huvudgator (stråk) men valmöjligheterna från punkt A till B är oftast väldigt många. Dessutom finns det oftast fler stråk än ett att välja på.

Norra och Södra Järva kallades felaktigt för kvartersstäder eftersom byggnaderna ofta ligger grupperade runt ett kvarter. Likväl har områdena en genomgripande trafikseparation och plancerade enligt SCAFT. Samma med Skarpnäck även om trafiksepareringen inte genomfördes lika aggressivt där. Men Skarpnäck upplevs (tror jag) också som mer stadsmässig än Järvaförorterna.

Med denna definition skulle Enskededalen/fältet räknas som kvartersstad. Dessa brukar ju kallas för trädgårdsstäder. Och de är "trevligare" än villaområden med matargator och återvändsgränder. De är relativt väl ihoplopplade med omgivande områden. Problemet är givetvis den låga tätheten och att huvudgatorna saknar lokaler. Här tycker jag man ska snegla på Köpenhamn. Det mesta av Köpenhamns kommun består faktiskt utav villabebyggelse längs relativt raka gator i ett översiktligt rutnät. Det är något tätare än Enskede (tror jag), men framförallt består huvudgatorna av flerfamiljshus med lokaler nedtill ([URL=http://kartor.eniro.se/m/afcCk](som här)). I Stockholm har man missat detta vid Gamla Södertäljevägen, Vantörsvägen, Älvsjövägen, Örbyleden, Sockenvägen, Enskedevägen och på många många andra ställen. Å andra sidan har man lyckats med detta vid Råsundavägen (som omger villaområdet mellan denna och Frösundaleden).

På sistone har det talats om nya trädgårdsstäder, bla vid Silverdal, men egentligen är det områden som saknar koppling till resten av staden (dvs isolerade) och som saknar en riktig kvartersstruktur.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Martin Kolk
526 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Martin Kolk
526 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Martin Kolk
526 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
[QUOTE=Niklas Öhrström]Jag tror nyckeln är man fokuserar på strukturen (dvs vägnätet) och inte i första hand arkitekturen (dvs kvarteren). Kvartersstadens antites är SCAFT-planerade områden, med en kraftigt hierarisk struktur med lokala återvändsgränder, matargator och huvudleder. Från punkt A till B finns oftast en eller några valmöjligheter. I en kvartersstad finns visserligen huvudgator (stråk) men valmöjligheterna från punkt A till B är oftast väldigt många. Dessutom finns det oftast fler stråk än ett att välja på.

Norra och Södra Järva kallades felaktigt för kvartersstäder eftersom byggnaderna ofta ligger grupperade runt ett kvarter. Likväl har områdena en genomgripande trafikseparation och plancerade enligt SCAFT. Samma med Skarpnäck även om trafiksepareringen inte genomfördes lika aggressivt där. Men Skarpnäck upplevs (tror jag) också som mer stadsmässig än Järvaförorterna.

Med denna definition skulle Enskededalen/fältet räknas som kvartersstad. Dessa brukar ju kallas för trädgårdsstäder. Och de är "trevligare" än villaområden med matargator och återvändsgränder. De är relativt väl ihoplopplade med omgivande områden. Problemet är givetvis den låga tätheten och att huvudgatorna saknar lokaler. Här tycker jag man ska snegla på Köpenhamn. Det mesta av Köpenhamns kommun består faktiskt utav villabebyggelse längs relativt raka gator i ett översiktligt rutnät. Det är något tätare än Enskede (tror jag), men framförallt består huvudgatorna av flerfamiljshus med lokaler nedtill ([URL=http://kartor.eniro.se/m/afcCk](som här)). I Stockholm har man missat detta vid Gamla Södertäljevägen, Vantörsvägen, Älvsjövägen, Örbyleden, Sockenvägen, Enskedevägen och på många många andra ställen. Å andra sidan har man lyckats med detta vid Råsundavägen (som omger villaområdet mellan denna och Frösundaleden).

På sistone har det talats om nya trädgårdsstäder, bla vid Silverdal, men egentligen är det områden som saknar koppling till resten av staden (dvs isolerade) och som saknar en riktig kvartersstruktur.[/QUOTE]


Jag tror det finns problem med kvarterstad som struktur i ytterområden. Det tror jag är en anledning till att Skarpnäck misslyckades. Det kanske känns trevligt med utspridda kommersiella lokaler inne i stan där densiteten och köpkraften är hög men i en förort som Skarpnäck blir det bara ödsligt.

En riktigt centrum struktur byggd kring ett kollektivtrafik-center tror jag är en mycket mer lyckosam väg. Det är snarare marknaden eller torget som man ska se som ideal än ett utspritt gatunät. I Skarpnäck dräller det av ytor på gatunivå där det skulle finnas plats för butiker men det är underlaget som saknas. Kvarterstad i ytterförorter sprider ju dessutom ut alla biltrafik vilket ytterligare försvårar för butiker. Att försökt bygga ett riktigt torg kring en tunnelbane hållplats hade varit mycket mer lyckat, nu finns offentliga byggnader lite här och var.

När det gäller utkanten av innerstaden är jag inte lika pessimistisk. Att bygga ut innerstadens kvartersstruktur funkar säkert utmärkt. Som vanligt är dock densiteten avgörande, kvarterstruktur utan densitet tror jag bara är destruktivt dock.

Jag håller med om att kvartersplanering för villa-områden är betydligt bättre än alternativen men det är viktigt att behålla en del 70-vägar som kan knyta ihop staden och förkorta avstånden. Annars känns förorterna ännu mera isolerade.

EDIT Forumet beter sig väldigt buggigt...
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Nja. En mycket viktig ingrediens i kvartersstaden är stråken som gör att staden sitter ihop. Skarpnäck har visserligen en gata genom hela området men den binder i stort sett bara ihop Skarpnäck. Man skulle istället behövt binda ihop och integrerat Skarpnäck med omgivningen. Skarpnäcks allé är mindre än 800 meter lång, vilket kan jämföras med Sveavägen 2,1km, Odengatan 1,9km, Valhallavägenn 3km, Karlavägen 2,4km, Hornsgatan 2,3km, Götgatan 1,7km. I I fallet med Skarpnäck skulle man utnyttjat Gamla Tyresövägen bättre samt bundit ihop med Bagis. De stråk jag tidigare föreslå skulle alla vara av samma längd som de nämnda innerstadsstråken (bortsett från Örbyleden och Sockenvägen som skulle vara längre, vilket iof bara är positivt)

Vad gäller täthet så blir det ju så tätt som man planerar för. Mellan villaområden skulle antalet stråk inte vara lika täta som i stenstad. Men områdena skulle likväl utgöra underlag för kommers och andra lokaler längs med denna. Och det verkar fungera i Köpenhamn (som är ungefär lika stor som Stockholm). Tätheten är förmodligen lite lägre än villaområden i Köpenhamn, men bör kunna lyftas upp genom tätare exploatering just kring de nämnda stråken.

Köpcentrumsstrukturen bör vi IMO gå ifrån (faktiskt en av huvudanledningarna till att jag är med I YIMBY). Vi hade nyligen en promenad i Husby och man (iaf jag) kunde konstatera koncentrationen av lokaler hade gjort att antalet lokaler var för litet och att allt utom själva centrumet upplevdes som livlöst. Det handlar heller inte bara om att skapa ett underlag. Stråk handlar om att skapa stadsmiljöer för människan, så att staden blir människans förlängda vardagsrum. Mindre innesittande helt enkelt. Vistande vid ett köpcentrum betyder att det är ett mål i sig (man tar sig dit). Men om gatan/trottoaren utanför ens port är en del av ens "vardagsrum" betyder det ju att det att vistande inte kräver att det är ett mål.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Profilbild
Anders Anttonen
161 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: November 2009
Personligen har jag inte sett nåt lyckat kvarterstadsområde byggt de senaste 25 åren. Inte ens Södrastationsområdet trots att det ligger mitt på Söder. Södermalmsallén som skulle bli ett attraktivt stråk genom centrala Södermalm är helt öde. Man blir garanterat rånad om man skulle vingla där en lördagnatt. Man byggde förort mitt i Sveriges största stadsdel somm annars har 110.000 invånare.
Jag får sätta mitt hopp till Norrastationsområdet istället.
__________________
Investigate "9.11" now.

 > Allmänt
Kvartersstad i Stockholm de senaste 25 åren?

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8593 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter