Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

System i stadsplanering: Klassisk stad, modernism, ABC etc

Profilbild
Tore Kullgren
972 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Vi har flera gånger snuddat vid det, men det borde nog finnas anledning att beskriva de olika paradigm/idésystem som finns för stadsplanering. Nya system utvecklas för att lösa de problem som uppstod i de gamla systemen.

GrändstadFrån medeltid till 1800-tal. Exempel i Stockholm: Gamla stan inkl Riddarholmen. Norra Södermalm. Djurgårdsstaden.
* Hierarkiskt, oregelbundet gatusystem som följer terrängen.
* Kompakt och utrymmessparande stadsrum.
Problem: Brandrisk, trängsel, mörker.

Klassisk centraliserad stadVanlig under antiken, och från tidigt 1800-tal till 1900-talets mitt. Exempel i Stockholm: Vasastan och Östermalm.
* Offentliga byggnader får monumental form och centralt läge, och omgivande byggnader begränsas för att framhäva dem.
* Gatorna bildar ett hierarkiskt, symmetriskt rutnät.
* Breda gator i förhållande till hushöjd ökar framkomligheten och minskar brandrisken.
* Skarp avgränsning mellan offentligt och privat område. En metod är slutna kvarter med öppna innergårdar för rekreation i välbärgade områden, eller gårdshus i fattiga områden.
Problem: Trångboddhet för låginkomsttagare, med de trygghets-, säkerhets- och hälsoproblem som följer.

Funktionalism/modernismFrån 1920-talet till idag. Exempel i Stockholm: Gärdet, västra Kungsholmen, Årsta etc.
* Bostadsplaner vetenskapligt utvecklade för arbetarhushållets vardagsbehov.
* Byggnaderna placeras för att tillgodose varje enskild bostads fysiska behov av ljus och luft, inte för att skapa stadsrum.
* Hierarkiska skillnader mellan bostäder, byggnader och kvarter undviks.
* Golvyta används effektivt, men mark används generöst, ibland slösaktigt. Stora halvoffentliga gräsmattor mellan husen.
* Funktionsseparering - industrier samlas i egna stadsdelar. Kommersiella lokaler samlas i centrumområden.
* Förorter får spår- eller busslinjer till centrum. (Från 1960-talet motorväg också.) Begränsade tvärförbindelser.
Problem: Utarmning av förorternas serviceutbud till innerstadens fördel. Otrygga utomhusmiljöer. Bilberoende.

Skulle någon kunna fortsätta, genom att beskriva ABC-staden, nyurbanism eller andra samhällsplaneringsidéer på samma sätt?
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.

Senast ändrad 23 november 2008 00:19
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
H G skrev:

* Hierarkiska skillnader mellan bostäder, byggnader och kvarter undviks.


Det förstår jag inte riktigt - den funktionalistiska staden är ju hierarkisk som fan, med sin strikta uppdelning mellan centrum och periferi.
Martin Ek
302 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: April 2008
Jan Wiklund skrev:



Det förstår jag inte riktigt - den funktionalistiska staden är ju hierarkisk som fan, med sin strikta uppdelning mellan centrum och periferi.


Om jag förstår dig rätt, menar du att den funktionalistiska stadsidén, som beskriven här, gör det "finare" att bo i innerstaden än i funkishusen. Det är ju bara det att innerstaden inte är byggd efter funkisprincipens normer... Ifall det bara var en stor funkis"stad" skulle det vara (rent teoretiskt enligt mig) lika "fint" att bo var som helst i området.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008

Nej, jag menar att uppsplittringen av centra, med en övergripande centrum i mitten omgivet av småcentra, med ensidiga bostadsområden runtomkring, skapar en hierarki.

Jag menar också att renodlingen av olika bostadstyper - villaområden, radhusområden, flerfamiljshusområden, hierarkiserar.

Det är ingen slump att ekonomiprofessorn Folke Kristensson när han skulle karakterisera Regionplan 70, författade under funktionalismens kulmen, sammanfattade i "SACO i mitten, TCO runtom och LO längst ut". Så var nämligen arbetsplatserna grupperade. Och detta var före gentrifieringens tid.
Profilbild
Tore Kullgren
972 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Jag får nog till viss del ta funktionalismen i försvar här.

I klassisk stadsplanering fanns inte bara stora skillnader i storlek och standard mellan bostäder, kvarter och stadsdelar. Dessutom var hela stadsrummet och regionplanen anpassade efter överklassens intressen och till de fattigas nackdel; detta förstärkte hierarkierna.

Funkisen bröt med detta; nu skulle arbetarklassen vara norm för samhällsplaneringen.

Det var bara de mest radikala funktionalisterna som trodde sig kunna bygga ett helt klasslöst samhälle. De flesta såg fortsatt efterfrågan på bostäder i flera olika prisklasser. För att hålla ner kostnaderna (vilket helt klart låg i de fattigas intresse) massproducerades stora förortsområden med samma bostadstyp.

Det blev ingen påtaglig fysisk hierarki inom de planerade förorterna; tvärtom finns de högsta husen med de billigaste bostäderna oftast närmast förortscentret.

Hierarkin uppstod i stället mellan den klassiska staden i centrum, och funkisförorterna. Dels byggde man upp kollektivtrafiken nästan utan tvärförbindelser, dels har den klassiska staden faktiskt många fördelar som funktionalismen bortsåg från, dels började folk efterfråga mer detaljhandel och annan service än vad de små förortstorgen kunde erbjuda.

Funktionalismens jämlikhetstanke var bara delvis lyckad.
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Ingen har förnekat att den traditionella staden var klasskiktad - dock bara på bostadens, inte på stadsplanens nivå: Åtminstone i Stockholm bodde rika och fattiga i samma stadsdelar fast de rika bodde på nedre botten i gathuset och de fattiga i gårdshus och högst upp.

Det funktionalistiska stadsbyggandet förstärkte segregationen, hävdar jag nog ändå, och därmed hierarkierna. Men mer än att segregera bostadsområdena segregerade man arbetsområdena, och det var det Folke Kristenson syftade på. Huvudkontor och specialister (SACO) i centrum, industrier (LO) längst ut. Det var helt igenom en funktionalistisk idé - staden som maskin eller fabrik, och inga andra hänsynstaganden än någon sorts endimensionell effektivitet.

Att funktionalisterna var några jämlikhetssträvande radikaler kan man nog glömma. Kanske privat, det går inte att avgöra, men i sitt arbete tog de bara hänsyn till denna systemanpassade, endimensionella effektivitet.

Den mest radikalt jämlikhetsinriktade stadsplanen är den amerikanska 1800-talsplanen - alla gator har samma dignitet, inget är per definition mer centralt än något annat. Barcelonas Eixample har samma kvalitet.
Profilbild
Tore Kullgren
972 Inlägg
Ort: Lidingö, Gick med: Mars 2008
Nog hade Stockholm välbärgade och fattiga stadsdelar redan på 1800-talet? Det fanns både stor- och småskalig segregation, men den småskaliga segregationen berodde dels på att staden var mindre över huvud taget, dels på att det var ont om transportmedel.

Låginkomsttagarnas behov går som en röd tråd genom hela "acceptera", som skrevs 1931 av den svenska arkitekteliten. Under 1930-50-talen kunde man med funkisbyggen höja svenska folkets bostadsstandard från u-land till i-land.

Den stora björntjänsten mot arbetarklassen var skapandet av förortsghetton med ogästvänliga utomhusmiljöer. Det är en av flera anledningar till att denna stadsplaneringsskola har spelat ut sin roll idag.

Att förlägga personalintensiva kontor i city, och utrymmeskrävande industrier i ytterförorterna, är däremot ekonomiskt rationellt även idag. Industrierna sysselsätter ändå bara en bråkdel av Stockholms läns arbetskraft.
__________________
We shape our buildings, and afterwards our buildings shape us. / Winston Churchill
Jag hade förut signaturen H G.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
H G skrev:

Nog hade Stockholm välbärgade och fattiga stadsdelar redan på 1800-talet? Det fanns både stor- och småskalig segregation, men den småskaliga segregationen berodde dels på att staden var mindre över huvud taget, dels på att det var ont om transportmedel.


Men spelar det nån roll? Den traditionella staden var mindre segregerad och hierarkisk, oberoende av orsaken.

H G skrev:

Låginkomsttagarnas behov går som en röd tråd genom hela "acceptera", som skrevs 1931 av den svenska arkitekteliten. Under 1930-50-talen kunde man med funkisbyggen höja svenska folkets bostadsstandard från u-land till i-land.


En sak är vad man säger, en annan vad man gör. Förvisso förbättrades bostadsstandarden under den här tiden, vi blev ju rikare. Inte var det funktionalismens förtjänst, den gjorde bara stadsbyggandet dyrare genom sin utglesning och därmed dyrare infrastruktur. Och naturligtvis måste man säga att man vill väl, det gjorde t.o.m. Hitler, Stalin och grabbarna så det bevisar inget.

H G skrev:

Den stora björntjänsten mot arbetarklassen var skapandet av förortsghetton med ogästvänliga utomhusmiljöer. Det är en av flera anledningar till att denna stadsplaneringsskola har spelat ut sin roll idag.


Men det är ju det jag säger...

H G skrev:

Att förlägga personalintensiva kontor i city, och utrymmeskrävande industrier i ytterförorterna, är däremot ekonomiskt rationellt även idag. Industrierna sysselsätter ändå bara en bråkdel av Stockholms läns arbetskraft.


Min poäng är att den funktionalistiska staden är hierarkisk. Varför är en andrahandsfråga. Den är hierarkisk eftersom den är utspridd och skapar centra och periferier. Det är inte ekonomiskt rationellt med periferier - "ytterförorter" - eftersom avstånd kostar pengar. Men även om så vore, så vore det hierarkiskapande.
Senast ändrad 23 november 2008 22:18

 > Allmänt
System i stadsplanering: Klassisk stad, modernism, ABC etc

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8590 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter