Utskrift från www.yimby.se
....

Krönika: Do you Löööv Lövholmen?

 

Lövholmen är en av de sista miljöerna i sitt slag, i alla fall i de inre delarna av Stockholm. Det finns planer på att göra om hela området. Och inte undra på det. Läget är fantastiskt vid vattnet, mitt emot Bergsundsstrand och Reimersholme. I dag finns här bl.a konsthallen Färgfabriken, som i en av sina utställningar hade en ambitiös diskussion om utvecklingen av området. På bilden ovan syns Lövholmen i förgrunden. I bakgrunden syns Lilla Essingen och Alvik.

Mer om Lövholmens kan du läsa bl.a här i SvD och hos YIMBY.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om Lövholmen


Nätverket YIMBY har lämnat in ett yttrande om stadsutvecklingsområdet Lövholmen.
I yttrandet ställer vi oss positiva till planerna på att utveckla Lövholmen till en ny stadsdel.

Läget och den redan befintliga kollektivtrafiken ger här möjligheter för en stadsdel med urbanitet och täthet i minst samma, men gärna högre, exploateringsnivå som Stockholms stenstad.

De punkter som tas upp i inledningen av programmet för utveckling av Lövholmen ställer sig Yimby bakom med ett par ändringar. Vi ställer oss frågande till punkten ”relativt hög exploatering”. Relativt vad? Relativt den befintliga innerstaden, eller relativt snitt-nivån i kommunen? Yimby föreslår en för Stockholmska mått hög exploateringsnivå. Detta dels för att få en stadsdel som kan bära en god servicenivå i sig själv, och utvidga den mycket populära innerstadens kvaliteter, men även för att inte missa möjligheten att påverka bostadsbristen med många nya bostäder i ett högattraktivt läge nära innerstaden med god kollektivtrafik. Punkten ”bör vara kvartersbebyggelse eventuellt med inslag av högre hus” bör ändras till ”bör vara kvartersbebyggelse med inslag av markant högre hus”. Med markant menar vi här fler än 20 våningar och på några ställen fler än 30 våningar. Miljömässigt är vinsterna mycket stora med att lokalisera tät bebyggelse på platsen.

Det bör ställas krav på differentierad utformning inom både höjd och arkitektur samt att husens bottenplan integreras i stadsbilden med rutnätsstaden som förebild. Detta gäller även de högre husen, som inte bör planeras som isolerade solitärer, utan som fullt integrerade i staden.

Yimby föreslår att tomtgränserna dras om så att det bildas sammanhängande gatustråk istället för den uppbrutna struktur som idag råder. Det handlar inte om en formmässig dogma av kvadratiska kvarter, utan att sammanhängande urbana stråk skapas som binder samman Lövholmen internt såväl som med omgivande områden.


Grönstrukturen anser Yimby vara av stor betydelse för området. Här är det dock viktigt att minnas att kvantiteten inte är det avgörande, utan kvaliteten. Forskning har
tydligt visat att modernismens idéer om grönska, där kvantitet istället för kvalitet ofta har varit normgivande kan vara direkt kontraproduktiv för människors välbefinnande och upplevelse av tillgång till grönska.


Trekantsvägen som grönstråk mellan Trekanten och Mälaren är en utmärkt idé om den genomförs på ett urbant sätt så att den förhöjer stadsbilden, men inte om den genomförs medelst menlösa gräsplättar framför byggnaderna och liknande åtgärder som får stadsbilden att försvinna. En stadsmässig boulevard/aveny med trädplanteringar på båda sidor av gatan och plats för uteserveringar och cykelbana är här en bra modell att arbeta med. Samma tankesätt bör genomsyra arbetet med hela strandkanten/kajen. Den ”mindre fickpark” och lekpark som omnämns i SBK:s skrift anser vi inte behövs. Kvarterens innergårdar kan med fördel utformas för att tillhandahålla dessa funktioner. En stor offentlig park finns redan idag ett till tre kvarter från planens område, varför vi bedömer behovet av offentliga minigrönytor inom planområdet som litet. En publik strandpromenad, med utåtriktade verksamheter, bör anläggas mot vattnet. En mindre lekplats kan här också med fördel anläggas.


I programsamrådet poängteras vikten av att Lövholmsvägen skall fungera som ett stråk med butiker i bottenplan, detta är vi mycket positiva till men det får inte utesluta möjligheter för butiker och kontor att etablera sig i bottenvåningarna på övriga bak- och sidogator. Underlag för detta skapas genom en tillräckligt hög exploateringsnivå i hela området och genom sammanhängande gatustråk genom området. Lövholmsvägen bör även markeras med att husen längs denna tillåts bli markant högre än snittet i området. Möjligheten för kollektivtrafikfält längs Lövholmsvägen bör studeras närmare så att spårvagnar och bussar kan undvika den trängsel och köbildning som biltrafiken skapar. I samband med detta bör även Tvärbanans hållplats ses över och förlängas så att hela denna har steg-fri på/avstigning även med tvåvagnarståg. Även Lövholmsvägen bör utformas enligt en boulevard/avenymodell med riklig trädplantering och plats för cykelbanor.

För att skapa en levande stadsdel är det av yttersta vikt att tänka rätt i planeringen av vilken typ av upplåtelseformer och funktioner som planeras i området. Det bör vara en god blandning av arbetsplatser, bostäder och butiker inom området. Dessa bör också blandas fritt, inte isoleras från varandra i olika delar av området. Upplåtelseformerna för bostäder bör vara blandade, med både hyres- och bostadsrätter. Att blanda arbetsplatser och bostäder får dessutom som mervärde att det blir lättare för butiker och restauranger att överleva, då de får ett jämt flöde av kunder under hela dagen och kvällen.
 
En viktig del i trafikplanering är vad för trafik som genereras av det nya området. Med dagens parkeringsnorm på 1 ser vi framför oss en stadsdel där bilen dominerar och där just kravet på parkering åt alla boende (alltså att det är tänkt att alla ska äga en bil och således de allra flesta nyttja den i vardagen) kommer hindra lövholmen från att exploateras i sådan grad att det blir en levande stadsdel. Bygget av dessa parkeringsplatser är så dyrt att många exploatörer riskerar att välja att bygga färre bostäder iställer för fler parkeringsplatser. Att bygga stadsmiljöer är någonting helt annat än att bygga glesa förorter eller villaområden, detta måste också avspegla sig i en lägre parkeringsnorm. Kollektivtrafikläget för Lövholmen är utmärkt. Hela området ligger inom en km från tunnelbana och har en tvärbanestation i direkt anslutning. Vi ser gärna att Lövholmen redan från start förs fram som storstadsboende, där resande görs antingen medelst gång- cykel- eller kollektivtrafik.

Yimby ser mycket positivt på att man har valt att behålla många av de gamla industribyggnaderna i tegel. Denna typ av byggnader tillför en intressant variation i stadsbilden och minskar risken för att området upplevs som enformigt. Det bör undersökas om Nitrolackfabriken som föreslås rivas istället kan byggas om och till så att den istället kan få en ny funktion i den nya stadsdelen. Det finns många exempel på om- och tillbyggnader av industribyggnader som man kan inspireras av.

Lövholmen ligger nära den vedertagna innerstaden, men angränsar inte direkt till den. För att skapa en sådan kontakt bör det i framtiden bebyggas/förädlas längs kajkanten hela vägen till Liljeholmsbron och längs Lövholmsvägen där parkeringsytorna mellan kv Trekanten och vägen bör exploateras i framtiden. En tanke som vi gärna skulle se SBK titta närmare på är en ny gång- cykel- och kollektivtrafiksbro mellan Reimersholme och antingen Maskinistgatan eller Lusuddsvägen. Möjligheter för nya gångvägar och buss/spårvagnslinjer den vägen skulle lyfta Gröndal till att i framtiden kunna anses vara en del av innerstaden.

Plansidan hos stadsbyggnadskontoret finns här.

Hela vår yttrande kan läsas här
.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8595 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nomineringar till år 2018:s YIMBY-pris
27 September 20:22 av Sofia Buhrgard

@yimbysthlm på Twitter