Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Hässelby Villastad

YIMBY har lämnat in ett yttrande om ett flerbostadshusprojekt i Hässelby villastad. Mer om projektet kan du läsa på Stockholms stads Bygg- och plantjänst.


Ja. Det byggs fortfarande sådant här... (Bild från planförslaget)

YIMBY ställer sig positiva till nytillskott av bebyggelse i det aktuella området, men vi har flera synpunkter på det liggande förslaget. Vi har därför tagit fram ett alternativförslag för att visa på de möjligheter som missas i det nu aktuella planförslaget.

Genom de justeringar som vi föreslår så bryter inte heller längre förslaget mot Stockholms översiktsplan vilket det nu liggande förslaget gör.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om Den gröna promenadstaden.



Programmet "Den gröna promenadstaden" föreligger nu i en uppdaterad och omarbetad version. Det tidigare utkastet från juni 2012 hade ett flertal problem som vi identifierade i vårt yttrande: 

  • Fokuset på att - i strid med den antagna översiktsplanen - bevara status quo
     
  • Det felaktiga grundantagandet att utspridd bebyggelse är miljövänlig bebyggelse
     
  • De många tveksamma formuleringarna som kommer att åberopas av Nimby-krafter för att förhindra att stadsbyggnadsprojekt kommer till stånd
     
  • Tanken att staden i första hand ska tjäna som naturreservat och först i andra hand som boplats för människor.

I den reviderade versionen kvarstår problemen och har i flera fall ytterligare förvärrats. T ex har formuleringen "Detta betyder inte att mängden grönyta som går åt för stadens tillväxt ökar" tillkommit, liksom följande passus:

En utgångspunkt för stadsbyggandet och för all planering, utveckling och skötsel av parker och natur är att upprätthålla eller stärka funktionerna i Stockholms ekologiska infrastruktur. Ingrepp som försämrar funktioner med regional betydelse ska helt undvikas.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om "Den gröna promenadstaden".

YIMBY har lämnat in ett yttrande om "Den gröna promenadstaden"



Översiktsplanen, Promenadstaden, har vunnit laga kraft. Den handlar i korthet om tre strategier för att bereda bostäder åt den befolkningsökning vi står inför. I Storstockholm beräknas befolkningen öka med 0,6 miljoner invånare fram till år 2030. De tre strategierna följer här nedan:

(1) utveckla och utvidga den centrala innerstaden
(2) utveckla urbana tyngdpunkter och att
(3) koppla samman staden med nya sammanhängande stadsmiljöer och förstärkta kopplingar.

Som programförslaget konstaterar så förundras besökare över att en så stor stad innehåller så mycket grönt, och det med rätta. Stockholm är en extremt gles stad i internationell jämförelse. Befolkningstätheten utanför innerstaden ligger på lägre eller samma nivå som amerikanska bilstäder som Los Angeles. Detta gäller även om man räknar bort vatten och grönområden. Staden täcker också en ovanligt stor yta för sin storlek. S:t Petersburg, med mer än dubbelt så många invånare, ryms t ex ledigt innanför rektangeln Häggvik-Tullinge-Bollmora-Arninge.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Debatt: "Olika måttstockar för ytter- och innerstad"

Nedstående debattinlägg är tidigare infört i tidningen Arkitekten


Hus i park(eringsplats)

Stockholms stad planerar ytterstaden mindre noggrant, och med med mindre hänsyn, än innerstaden. Det menar Jaime Torres, planarkitekt på Origo Arkitekter AB och pekar på de nya punkthus i Hägerstensåsen som YIMBY har skrivit om tidigare som talande exempel.

Det debatteras ofta kring hur samarbetet mellan arkitekter, beställare och kommunpolitiker fungerar när det kommer till planutveckling. Det händer att man tittar på resultatet och undrar var felet i kedjan ligger.

Små beställare har väldigt svårt att konkurrera med de största företagen som till synes enbart projekterar mot egna kalkyler. Samtidigt utnyttjar inte alltid kommunerna planmonopolets makt och vi arkitekter är oftast bundna till beställarens önskemål. Fysiska exempel på problematiken är synliga bland Stockholms nya byggnader; en situation som vi, samhället, bör försöka rätta till.

Tre nya punkthus är precis nybyggda vid Hägerstensåsens tunnelbanestation. Tre punkthus som ser bekanta ut: exakt lika alla andra punkthus som Stockholm har byggt sedan 1930. Att år 2009 upprepa en redan funktionellt och volymmässigt kritiserad modell tyder på att något är fel inom planeringsutvecklingen.

För det första har de absolut inte något samband med området omkring. Tre punkthus placerade mitt i skogen, helt isolerade från varandra. Med alltför lång distans från gator och gångvägar anlagda endast för bostadsändamål.

Har vi inte lärt oss någonting av den kontinuerliga stadslandskapsmodellen? Här är återigen en färdig produkt, ett "UFO-projekt", som landar var som helst för förtätningens skull.

För det andra satsar kommunen på mycket reklam för att visa de stora nyplanerade områdena i innerstaden. Men vartenda projekt, oavsett var det ligger och oavsett storlek, måste behandlas med samma hänsyn och noggrannhet. Det verkar finnas två olika måttstockar: en för innerstaden och en för ytterstaden. Medan övriga Europa försöker använda samma kriterier och omsorg för hela staden i sin planering, fortsätter Stockholm att utveckla förortsmodellen med endast bostäder.

Slutligen är detta projekt, likt många andra som håller på att byggas runt Stockholm, ett absolut slöseri av förstklassig mark. Man kan tro att det finns mycket mark i Stockholm med så mycket grönska, men med hänsyn till den hållbara staden har samhället inte råd att utveckla planer som omedvetet bygger på bilkörning. Det är offentliga transportmedel som skapar den enda lämpliga byggmarken för den hållbara staden, det vill säga tunnelbane-, tvärbane- och pendeltåglinjerna.

Enligt min åsikt är detta projekt ett exempel på en felaktig exploatering av en topptomt. Att inte exploatera befintlig mark optimalt är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ohållbart. Tänk på hur många nya pendeltågstationer eller tunnelbanelinjer som har byggts under de sista åren och hur kommunerna har planerat marken runt stationerna.

Det verkar finnas ett gap mellan vad politiker säger och hur planerna ser ut rent fysiskt. Promenadstaden är en fin idé men den bör appliceras på rätt sätt. Det är vi humanistiska tekniker, både som privata arkitekter och som kår genom Sveriges Arkitekter, som bör vara aktiva i debatten för att öka förtroende för arkitekterna och därmed lära beställare att beställa rätt.

Jaime Torres

Alvendal: Stockholm blir en promenadstad

I dagens Svenska Dagbladet kan vi läsa ett intressant utspel av Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal. I utspelet presenterar Alvendal en vision om en ny översiktsplan för Stockholm där inriktningen benämns som "Promenadstad".

"I år slår Stockholm det nästan 50 år gamla befolkningsrekordet och redan år 2030 kommer en miljon människor att bo i kommunen. Därför behövs en ny översiktsplan för Stockholm med inriktning på en tätare, tryggare och miljövänligare stad.

Den nya visionen för Stockholm kallar jag för ”promenadstad”. Den 23 oktober fattas beslut om att gå vidare med en ny plan och få stockholmarnas synpunkter i ett brett samråd.

För snart 150 år sedan beslutades den så kallade Lindhagensplanen. Det var en djärv plan för att skapa en större kostym för det då lantligt betonade Stockholm.

Stadsplaneraren Albert Lindhagen stod bakom planen som gjorde det möjligt för staden att växa vidare och lade grunden till offentliga stråk som Ringvägen, Valhallavägen och Karlaplan.

Nu står Stockholm inför en ny historisk möjlighet att växa. Det kräver en ny översiktsplan som fokuserar på de kvaliteter som den täta och miljövänliga staden ger."


Utspelet är utifrån Yimbys idéer för Stockholm och dess utveckling naturligtvis alldeles lysande. Vi har flera gånger påtalat hur viktigt det är att sluta att tänka på Stockholm i öar och som enskilda projekt, och istället ta ett helhetsgrepp. Att ta fram en översiktsplan som skapar en plan för stadens utveckling för många år framöver. Albert Lindhagens översiktsplan för Stockholm från 1866 är ett bra exempel på tät och klassisk stadsplanering, med väl definierade stadsrum och stora gröna stadsparker, även om idéerna naturligtvis måste uppgraderas för dagens behov.

"Stockholms nya strategi för stadsbyggandet kallar jag för promenadstad. Det betyder att vi ska skapa många fler stadsmiljöer som bygger vidare på innerstaden men leder långt utanför tullarna.

Den täta stadens form är den mest attraktiva stadsmiljö vi idag känner till. För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad.

Stockholms innerstad har på 30 år gått från att ha varit en avfolkningsbygd till en miljö så attraktiv att priser och bostadsköer skjutit så i höjden att alla som vill bo där inte får plats med dagens mått.

Slutsatsen är att innerstaden måste växa och bli större.

I promenadstaden ska det vara möjligt att gå i en sammanhängande stadsmiljö från till exempel Södermalm till Aspudden, Årstafältet och sedan tillbaka via Gullmarsplan."


Yimby kan bara instämma. Framförallt så måste fokuseringen på den befintliga innerstaden minska och istället få ge vika för en expanderad innerstad. Det finns inte så många platser kvar att bygga på innanför tullarna, men gott om plats att skapa nya stadsmiljöer utanför. Här är projekt som Nordvästra Kungsholmen ett bra exempel där man utvidgar innerstadens värden till nya områden.

"En sådan strategi för stadsbyggandet skapar inte bara en tryggare stad som saknar mörka barriärer utan kortar också transporter och skapar förutsättningar för mer kollektivtrafik. Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor."

Om denna strategi också kan omsättas i handling vore det ett klart trendbrott från tidigare förd politik. Det återstår att se om det kan bli så. Hittills har vi fått se en höjd parkeringsnorm, höjda hastigheter och diskussioner om att ta bort cykelbanor. Trafikpolitiken i Stockholm, förd av företrädare för både blocken i många år, har satt sina tydliga spår i staden. Antalet svårt skadade i trafiken har nästan fördubblats i Stockholm sedan 1990, samtidigt som de minskat med drygt 70 procent i Göteborg. Diskussionen får inte handla om svart eller vitt, bilen eller gångtrafikanten, allt eller inget. Vad det handlar om är att bilarna måste anpassa sig till stadens villkor, inte att staden skall anpassa sig till bilens villkor. Hoppfulla tecken, som spårväg city, finns, även om man även där gör en del tveksamma trafikprioriteringar.

"Strategin med promenadstad är ett brott mot den stadsplanering som under stora delar av förra seklet ökat avstånden i Stockholm. Ända fram till 1980-talet byggdes perifera områden som förutsätter kraftig biltrafik för att fungera."

Sådan områden byggs tyvärr fortfarande. Punkthus långt ut, nya villamattor. Stadens egen Vision för Järva 2030 pryds av ett förvisso arkitektoniskt intressant, men ändock typiskt o-urbant bostadsområde:



Det finns nog anledning att påminna våra politiker om vad en tät blandstad egentligen är.

"Då var Stockholm världsledande i den så kallade grannskapsplaneringen, som innebar att det byggdes små öar av bostadsområden med barriärer i form av trafikleder eller skogsområden. Från dessa skiljdes arbetsplatser, och alla trafikslag separerades från varandra.

Med facit i hand kan vi idag konstatera att denna planering misslyckats."


Ett politiskt öppet erkännande av den modernistiska planeringens misslyckande är mycket välkommet. Vi hoppas att detta är förankrat hos alla partier i alliansen, och skulle naturligtvis också glädjas åt om övriga partier i stadshuset anslöt sig. På riksnivå är socialdemokraternas bostadspolitiska rapport intressant läsning.

"Resultatet har blivit områden som är döda under stora delar av dygnet och som saknar naturliga kontaktytor människor emellan. Följden är otrygghet, vantrivsel och segregering.

Men möjligheterna att skapa en bättre fungerande stad är också mycket stora.

Med en ny översiktsplan som fokuserar på att fylla i otrygga tomrum och ge hela Stockholm mer innerstadskaraktär kan såren läkas. Den nya planen ska knyta an till arvet efter Lindhagen och ge Stockholm förutsättningarna att än en gång växa för framtiden.

Jag hoppas på många synpunkter i samrådet från stockholmarna och på ett brett stöd för att fortsätta byggandet av promenadstaden Stockholm."


Stöd för visionen är lätt att ge. Men det gäller också att visionen får bli mer än en vision, och omformas i realpolitik och i just en riktig stadsplan som sedan faktiskt följs. Myterna, missförstånden och motståndet mot staden finns fortfarande hos många. Här ligger ett stort arbete hos politiker och planerare att sakligt skilja fakta från myt, och att involvera Stockholmarna i processen på ett givande sätt.
 
Visionen om blandstaden har vunnit en framgång. Nu gäller det att göra det till mer än en vision.
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8590 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter