Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om fördjupad översiktsplan för Storängen, Huddinge



Storängen ligger i centrala Huddinge, nära Huddinge centrum. Området är omgärdat av bostäder och på senare år har man börjat se en omvandling av området i och med att bostadsbebyggelsen kryper allt närmare. Bland annat har 55+ bostäder byggts i kvarteret Asken och i kvarteret Palmen pågår planläggning för bostäder. Närheten till bostads­bebyggelsen innebär att utvecklingsmöjligheterna för industrierna i Storängen är begränsade.

Nätverket YIMBY ställer sig mycket positiva till planerna att omvandla Storängen från industriområde till blandad stadsbebyggelse. Vad som är extra positivt är att kommunen tycks ha målsättningen att skapa ett blandstadsområde med tydlig stadsmässig struktur och relativt hög exploateringsgrad. Detta är precis vad YIMBY strävar efter. Att fokus ligger på att skapa gaturum som tydligt skiljer det privata från det offentliga är även det mycket positivt, här finns det dock problem då de illustrationer som finns i planförslaget alla innehåller en öppen kvartersstruktur.



Som vi redan påtalat är vi till största del positiva till planen. Kommunen vill skapa tät stadbebyggelse vilket är mycket positivt. Tyvärr finns vissa otydligheter i de gestaltningsprinciper som föreslås, där man vill åstadkomma en tydlig separation av offentlig och privat mark, men likväl väljer att illustrera detta med kvarter med en öppen struktur.

I förslaget anges att förgårdsmark får uppföras med max 5 meters bredd. Då en maxbredd föreslås utgår vi från att man från kommunen har identifierat en för tilltagen förgårdsmark som ett problem.

Vi menar att förgårdsmark i stort helt bör undvikas om en stadsmässig miljö ska kunna tillskapas. För att erbjuda bra tillgång till butiker och andra verksamheter i husens bottenplan måste dessa lokaler få en direkt koppling med trottoaren. Förgårdsmark skapar en fysisk barriär i miljön och minskar också exponeringen av lokalytornas skyltfönster, vilket drabbar de verksamheter som kommer att verka i husens bottenvåningar. Denna regel bör också efterlevas längsmed fasader mot gata som saknar lokalytor, för att i ett senare skede möjliggöra nya lokalytor. Att skapa förgårdsmark innebär en låsning i den fysiska strukturen som gör det svårare att tillskapa lokalytor i ett senare skede om sådana behov uppstår.

Förgårdsmark är i allt väsentligt en oanvändbar yta som inte kan användas som rekreationsyta av de boende i husen samtidigt som den tar upp onödig fysisk plats som kan nyttjas bättre, exempelvis genom större gårdar. Förgårdsmarken kommer också att skapa ett odefinierat, otryggt och otydligt stadsrum där förgårdsmarken avskärmar huset från trottoaren. Förgårdsmarken blir en tydlig barriär och ett ingemansland. För gångtrafikanter uppfattas också förgårdsmarken som otrygg ur trafiksäkerhetssynpunkt då intrycket blir att man går längs med en trafikled istället för en gata.

Målsättningen i stadens stadsbyggnad bör vara att läka de urbana såren och skapa navigerbarhet och trygghet i våra boendemiljöer, inte att tillföra nya problem. Vi saknar överlag en motivering till varför förgårdsmark ska anläggas, och om kommunen anser att sådan ska tillskapas bör det också motiveras varför. Här är det viktigt att komma ihåg att även om förgårdsmark kan te sig trevlig på visionsbilder med strålande solsken en vacker sommardag, så ser verkligheten ofta radikalt annorlunda ut, vilket behöver återspeglas i planeringen.

Förgårdsmark används ofta som ett enkelt verktyg för att tillföra grönska i gaturummet. Ett avsevärt mer välfungerande, platssparande och uppskattat sätt att göra detta på är att istället plantera träd längsmed gatorna.

YIMBY vill också ifrågasätta användandet av termen "bostadsområde". Då planens uttalade mål är att skapa en stadsmässig struktur där en del av de befintliga verksamheterna ska kunna finnas kvar bör målsättningen vara att skapa en stadsdel, inte ett bostadsområde. Termen bostadsområde förknippas normalt sett med monofunktionella områden uppförda som isolerade enklaver. Om målet är stadsmässighet måste målet istället vara just en stadsdel. Om kommunen har för avsikt att tillskapa ett nytt bostadsområde är användningen av termen stadsmässighet inte korrekt.

I planförslaget föreslås ett medeltal av 5 våningsplan. YIMBY ser det som viktigt att ett medeltal inte innebär att alla byggnader får samma höjd, utan att en variation tillåts. Det finns också viss risk att en så låg exploateringsgrad kan visa sig problematisk ställt mot målet om stadsmiljö, inte minst vad gäller möjligheterna att tillskapa underlag för verksamheter i husens bottenplan. Även upplevelsen av den fysiska miljön blir mer stadsmässig om medeltalet ökas något. Likaså riskerar underlaget för en attraktiv kollektivtrafikförsörjning med täta avgångar att ta skada om exploateringsnivån tillåts vara för låg.

Det uppsatta målet med blandning av bostäder, handel, service och övriga verksamheter bör realiseras i planen. Det finns således skäl att se över att hela kvarter planeras för samma typ av verksamhet. Verksamheter bör blandas, även inom samma kvarter.

Områdets kvarter bör uppföras i sluten form med en offentlig gata och en privat sluten innergård. Om behovet av ljusinsläpp anses vara ett hinder för att uppföra slutna kvarter kan med fördel lägre byggnadskroppar användas i vissa delar av ett kvarter, för att erbjuda ljusinsläpp men samtidigt skapa ett slutet gårdsrum. Forskning visar att slutna innergårdar är attraktivare än öppna. (Se exempelvis Rådberg, Attraktiva kvarterstyper, KTH 2000). Ur barnsynpunkt är öppna kvarter också problematiska då barn som lämnas utan uppsikt riskerar att springa ut i gatan. Likaså hjälper slutna kvarter till att minska buller på innergården och skapar också en tryggare gårdsmiljö.

Publika lokaler bör finnas i husens bottenplan ut mot alla större gator. Mot mindre gator bör bottenplanen förberedas (så kallad bokal eller liknande) så att takhöjd och annat anpassas så att det senare går att tillföra lokaler även där.

Gällande förgårdsmark anser vi att sådan inte bör tillåtas, grönska bör istället finnas på innergårdar, i parker och i form av träd längs de större gatorna.

YIMBY föreslår ett medeltal av 7 våningsplan, med inslag av såväl högre som lägre bebyggelse. I närområdet finns redan högre bebyggelse.

Det är glädjande att se att det finns en målsättning att undvika stora ytparkeringar samt friliggande handelslokaler. Sådana är, som påpekas i planförslaget, inte förenliga med målsättningarna om stadsmiljö. Parkering längsmed gata ser vi dock inte som något problem.

Tanken att området skall utvecklas under en längre tid och kvarter efter kvarter är god. Detta ger förhoppningsvis en blandning av arkitektur och ett mer levande gaturum. Vi hoppas även att denna stadsbebyggelse i framtiden skall tillåtas växa utanför det aktuella planområdet.

Plandokumenten kan hittas här.
YIMBY:s yttrande som PDF kan laddas ner här.

Levande stad att gå & cykla i



Miljöpartiet i Stockholm anordnar ett seminarium om hur vi skapar den gång- och cykelvänliga staden.

Seminariet gästas bland annat av David Sim från Gehl Architects och Per Lundin, forskare på KTH som har disputerat med avhandlingen, "Bilstaden, en historisk resumé över hur staden blev bilanpassad".

Seminariet hålls den 26 maj och sista anmälningsdag är den 20 maj.
Mer information här, och program här.

Vision Västra City

Några av oss från YIMBY träffade nyligen Rosenbergs Arkitekter. Arkitektbyrån är just nu aktuell för sitt arbete med Vision Västra City och stadsutvecklingsstudien över Gulmarsplan. Vi hade en intressant diskussion där vi fick lära oss mycket om de framtida planerna för Västra City och Gullmarsplan, samtidigt som vi höll en kort dragning om vad YIMBY är och vad YIMBY står för. Vi fick också en chans att på ett tidigt stadium framföra YIMBYs önskemål. Att vi som är kunder till det arkitekter, stadsplanerare, politiker och byggbolag bygger, redan i tidigt stadium får delta i diskussioner kring utvecklingen av staden är glädjande. Alla har vi en chans att påverka stadens framtid, bara vi gör vår röst hörd.

Så här skulle området kunna se ut när det är klart. De nya husen längs stranden är volymstudier. Hur husen slutligen kommer att se ut är inte bestämt. Den stora öppna ytan längs stranden är Tegelbacken som kommer att bli områdets största öppna offentliga yta.
Så här skulle området kunna se ut när det är klart. De nya husen längs stranden är volymstudier. Hur husen slutligen kommer att se ut är inte bestämt. Den stora öppna ytan längs stranden är Tegelbacken som kommer att bli områdets största öppna offentliga yta.
 


Vision Västra City går i linje med de flesta önskemål YIMBY har. Förslaget bygger på en hög exploatering över större delen av området. Den stora exploateringen gör det i sin tur möjligt att skapa några nya öppna offentliga ytor till staden. Vi hoppas att dessa offentliga ytor en dag blir multifunktionella ytor som passar bra för exempelvis rekreation och nöjesliv.

Enligt förslaget vill man ha en blandning av olika funktioner i stadsdelen som bostäder, kontor, handel, offentliga ytor och nöjesliv. Man vill också skapa fler naturliga gångstråk mellan City och Kungsholmen samt bygga ut kollektivtrafiken. Man planerar bland annat att bygga nya gångstråk genom nuvarande Cityterminalen samt bygga ut och binda ihop Stockholm Central, T-centralen, pendeltågstationen, spårvägstationer och busstationen. Även Cykeltrafiken tycks få en roll i denna nya stadsdel. Att blanda olika funktioner och göra det lättare för människor att ta sig till och från platsen på detta vis skapar en mer levande stadsdel under större delen av dagen. Det är också ett bra sätt att skapa en mer social stad som skapar fler möten mellan människor.

Enligt de uppgifter vi fått planerar man att bygga gott om ytor för verksamheter på bottenplan vilket ger levande gator och ett större utbud av verksamheter i staden. P-normen i området planeras bli under 0.5 vilket vi på YIMBY gläds över.

Så långt går det mesta i linje med YIMBYs önskemål. Men långt ifrån allt kring Västra City är beslutat. Många viktiga beslut kvarstår. Vi måste exempelvis lobba hårt för att de öppna ytorna och gatorna blir offentliga multifunktionella platser som alla har tillgång till. Det finns exempelvis starka intressen för att kommersialisera eller bygga parkeringsplatser över öppna ytor som exempelvis Klarabergsplan. Det är mycket viktigt att de offentliga ytorna förblir levande, inbjudande och öppna för alla som promenerar i staden

Det finns också en grupp människor som vill bevara den öppna bangården. Under 80-talet tänkte man från stadens sida att bangården skulle symbolisera slutet på innerstaden. En del intressen vill låta det vara så. YIMBY vill gärna se att man bygger över bangården för att ge oss Stockholmare en ny levande stadsdel, en kraftigt utbyggd knutpunkt för kollektivtrafiken samt bättre kontakt mellan stadens människor och vattnet.

Vi inom YIMBY vill samtidigt passa på att uppmana politikerna att bygga en varierad stadsdel. Många av oss som är kunder till byggbranschen vill se ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, handelsplatser, parker och nöjesliv. Vi vill med andra ord se fler miljöer som ger oss olika valmöjligheter. För att uppnå detta måste vi bland annat bygga olika typer av arkitektur med olika egenskaper som passar olika behov för olika människor under olika delar av livet – en standardlösning för alla är egentligen inte optimal för någon.

Modernismens låga platta silhuett där alla husen ser likadana ut och är lika höga står i stark kontrast till stenstadens varierade stadsbild. Vi ser hellre att man bygger varierad arkitektur med olika egenskaper, olika höjder och olika utseende. Den attityden hade man under stenstadens tid och den attityden ska vi återuppta för att visa stenstaden den respekt den är värd. Men några av de vi träffade från Rosenbergs Arkitekter tror att det kommer ske en förändring. De tror att framtiden ser ljus ut för de som vill höja kvaliteten och mångfalden i stadens arkitektur. Det låter positivt och vi hoppas att det blir så.

Västra City kommer att byggas i flera etapper. Bildserien nedan visar hur Västra City enligt nuvarande plan kommer att växa etappvis fram till 2030.

Utsikt när Stockholm Waterfront är färdigställt.
Utsikt när Stockholm Waterfront är färdigställt.
 
Vision 2012
Vision 2012
 
Vision 2020
Vision 2020
 
Vision 2030
Vision 2030
 


YIMBY noterar att ett av partierna i stadshusmajoriteten, Folkpartiet, inte delar visionen om utvecklingen av Västra City.

I tidningen City säger Abit Dundar från folkpartiet:
"- Jag har svårt att se hur skyskrapor i city kan tillföra något. De konkurrerar med kyrkorna och blir ytterligare en sorglig påminnelse om hur man förstört det ursprungliga city"

YIMBY vill för det första påtala att inga skyskrapor har föreslagits. Det rör sig om höghus. Men bortsett från det finns det en annan problematisk ståndpunkt i Folkpartiets ställningstagande, nämligen att det ses som ett problem att det planeras byggnader som, enligt Folkpartiet, "konkurrerar" med andra byggnader. YIMBY delar inte den synen på staden utan menar att olika arkitektur måste få plats, och att det är något som utvecklar staden och skapar nya spännande kontraster. Många av de byggnader som Stockholmarna idag är stolta över kritiserades på sin tid, såsom Globen och Stadshuset. För att få ny och spännande arkitektur som vi kan vara stolta över måste vi våga. Precis som vi gjorde när Globen och stadshuset byggdes.

Folkpartiet, liksom socialdemokraterna kritiserar också den så kallade "skyskrapebonusen" som moderaterna föreslog för en tid sedan.

YIMBY tycker att ordvalet "skyskrapebonus" är missvisande. Dagens system för tomträttsavgälder innebär att den som vill uppföra en byggnad betalar för varje kvadratmeter i byggnaden, snarare än den yta i markplan som används. Detta är ett mycket starkt styrmedel för att stimulera uppförandet av låga byggnader, då byggnader med flera våningsplan är dyrare att uppföra än sådana med ett eller få. Vad det handlar om är alltså en minskning av den låghusbonus som idag finns i Stockholm. Det argumenteras i Stockholm ofta mot högre bebyggelse med argument om att höga hus är dyra, eller att markpriserna ändå inte är höga nog. Samtidigt finns det ett starkt politiskt  ekonomisk styrmedel för att stimulera låg bebyggelse, vilket är viktigt att komma ihåg i debatten.

Folkpartiet i Stockholm har startat ett idéutvecklingsprojekt som bland annat tar upp stadsbyggnadsfrågor på fpstockholm.wordpress.com. YIMBY gillar denna vilja till dialog och hoppas att många medborgare bidrar med sina åsikter på sidan.

YIMBY-promenad, Liljeholmen - Essingeöarna - Kungsholmen

På Lördag den 16 maj anordnar YIMBY ännu en av sina stadsvandringar. 

Denna gång träffas vi vid Liljeholmens tunnelbaneuppgång och tar oss gemensamt genom Liljeholmen, fortsätter över Stora och Lilla Essingen och sedan vidare mot Kungsholmen för att ta en titt på alla de projekt som pågår där. Det är ett stort område så vissa sträckor kommer vi att färdas med kollektivtrafik. Ta chansen att komma och prata stadsplanering och urbanism med andra intresserade.

Vi träffas vid tunnelbaneuppgången (mot tvärbanan) i Liljeholmen klockan 14:00.

Denna gång gästas YIMBY:s stadsvandring av Regina Kevius, ordförande i Kungsholmens stadsdelsnämnd.

Moderaterna: Ingen mer tunnelbana



SVT:s ABC-nyheter har grävt i frågan om framtida tunnelbanelinjer i Stockholm och där vaskat fram nya uppgifter om tunnelbanans framtid i Stockholm.

Både SL:s ordförande Christer G Wennerholm(m) och Finansborgarrådet Sten Nordin(m) menar att Stockholms tunnelbana är färdigbyggd. Enligt de ledande trafikpolitikerna i staden innefattar detta också den planerade utbyggnaden av tunnelbana till Karolinska sjukhuset, samt den blå linjens planerade förlängning till Nacka.

Från YIMBY ställer vi oss frågande till en så slutgiltig och dogmatisk inställning i frågan om utbyggnad av tunnelbanan. Det var inte länge sedan som många ledande politiker ansåg att Stockholm var färdigbyggt. Nu pekar tillväxtprognoserna på att staden kommer att växa med ett helt Göteborg fram till år 2030. För att möta denna tillväxt måste tunnelbanan finnas med.

YIMBY är glada över att spårvägen nu upplever en renässans i Stockholm. Den har sedan nedläggningen av större delen av nätet på 1960-talet fört en tynande tillvaro. Med tvärbanan, framtida utbyggnader av densamma, spårväg city med flera projekt har man nu äntligen börjat att göra upp med spårvägsrädslan.

Men att gå från  att se tunnelbanan som den enda lösningen, till den andra, att se spårvägen som den enda lösningen är på intet sätt en förbättring mot tidigare utgångspunkt. Som YIMBY många gånger har påtalat så behövs både spårvägar och tunnelbana när Stockholm växer, något som också Gustav Svärd från YIMBY påtalar i ABC-nyheternas inslag idag.



YIMBY kommer att fortsätta att kämpa för en utbyggnad av Stockholms tunnelbana och kan också konstatera att en utbyggnad av tunnelbanan finns med i förslagen till regionplan såväl som översiktsplan för Stockholmsområdet.

Idag startar vi en namninsamling för utbyggnad av tunnelbanan som kan hittas här.
 
YIMBY hoppas att moderaterna i stadens ledning vågar tänka om i den här frågan, precis som man tidigare har gjort i frågan om att bygga nya spårvägar i Stockholms innerstad.

Köpenhamns arkitektur

Sveriges bästa fotbollspelare Zlatan Ibrahimovic spelar inte i en svensk klubb. I Sverige finns inte storklubbar som kan ge stjärnorna de bästa förutsättningarna i karriären. Vill man spela med de bästa spelarna och vinna de stora turneringarna måste man flytta utomlands. Arkitekterna är likadana. De bästa arkitekterna, inom såväl ikonarkitektur som vardagsarkitektur, söker sig till städer där de ges bästa möjlighet att lyckas.

Köpenhamn spelar i elitdivisionen inom arkitektur. WM Bjerget som likt ett berg sluttar över ett parkeringshus blev nyligen vald som årets bästa bostadsbyggnad i World Architect festival 2008. Köpenhamn har under tre av de senaste fem åren vunnit det prestigefyllda Forumpriset för Nordens bästa arkitektur. Många Internationellt hyllade arkitekter som Franska Jean Nouvel har öppnat kontor i Köpenhamn.

Jag begav mig ut på det världsomspännande nätet för att ta tempen på arkitekturstaden Köpenhamn. Temperaturen är feberhög. Det här är vad jag fann.
 

WM Bjerget vann pris som årets bästa bostadsbyggnad i World Architect festival 2008,  Barcelona.

Danmark Radios nya Konserthus är det mest omtalade nybygget i Köpenhamn just nu. Fasaden består av koboltblå polyesterduk som projiceras med rörliga ljusbilder. Byggnaden blev nyligen hyllad i DN: ”Danmarks radios nya konserthus tillför den nordiska arkitekturen något helt nytt. Gränserna flyter, formerna svävar och materialen är brutalt poetiska. Jean Nouvels arkitektur är så splittrad och fräck att Peder Alton häpnar.”. Många anser att Jean Nouvel i detta verk går längre än han någonsin gjort. Fransmannen satte Köpenhamn som spelplan för arkitektur på tuffa prov. Men danskarna pallade trycket!


Danmark Radios nya Konserthus av Jean Nouvel.

Även Svenskar söker lyckan i Köpenhamn. WSP Sverige vann nyligen en tävling om att projektera en ny byggnad i Örestad för skolor och diverse fritidslokaler. Huset är inspirerat av Italienska bergsbyar. Tanken är att man ska kunna gå bland ett myller av små gränder och terrasser på byggnaden. I Köpenhamn finns inte naturliga berg. Men de bygger sina egna idyller. Byggnaden ska också bli hållbar och energisnål. Bland annat saknar byggnaden fönster mot öster för att undvika direkt solljus som ger oönskad uppvärmning. Jag tror byggnaden blir ett stämningsfullt exempel på vardagsarkitektur som skapar varierade scener och utsiktsplatser i staden.


WSP Sveriges vinnande förslag för en ny byggnad i Örestad. Utanpå huset kan man gå bland ett myller av gränder och terrasser.

I Stockholm invigdes den senaste tunnelbanestationen 1994. I Köpenhamn har man under 2000-talet byggt en helt ny förarlös linje och man har nyligen beslutat att bygga en ny ringlinje. Den nya tunnelbanan ska effektivt knyta ihop de olika trafikslagen i staden. Det ska nämnas att den rälsburna kollektivtrafiken i Köpenhamn inte har lika bra upptagningsområde som i Stockholm. Köpenhamn ligger långt efter. Men det är inget snack om vilken stad som satsar mest på kollektivtrafiken inför framtiden.


Köpenhamns nya ringlinje för tunnelbanan.

Örestad Downtown är ett av de större projekten i Köpenhamn. Man vill blanda kontor i världsklass med bostäder och pulserande stadsliv. I stadsdelen planeras ett dussintal skyskrapor som skapar variation i silhuetten.


Örestad Downtown.

Även i Köpenhamn hamnar en del förslag i papperskorgen. Ett försök att bygga ett torn vid Köpenhamns tivoli av stjärnarkitekten Norman Foster misslyckades. Dansk media var rädda att detta skulle skrämma iväg de stora arkitekterna från staden. Men trots skrämselhickan har man nu lyckats få kända amerikanska arkitektkontoret Pei Cobb Freed and Partners att göra ett förslag på hur man kan byta den trista muren mot en böljande glasfasad.


Så här kan Tivolis nya fasad komma att se ut.

I Köpenhamn är man inte rädd för att prova nya grepp som skapar variation och fler valmöjligheter för stadsborna. Slusenholmen är en kanalstad med Amsterdamkänsla. Husen är smala och i olika utförande.


Kanalstaden Slusenholmen.


WM-Huset i Örestad. Bigs stora genomrott.


Steven Holls bro blir Köpenhamns svar på Stockholm Waterfront.

Det händer hur mycket som helst i Carlsbergs och den Lilla Sjöjungfruns hemstad. Jag tycker det är underbart att se deras fantasi, mångfald och höga ambitioner inom arkitektur.

Jag har ett förslag till er.

Om någon politiker, arkitekt eller stadsplanerare i Stockholm mumlar om ursäkter till varför man bygger monotont. Lyft dem i örat och ropa KÖPENHAMN! Kan Danskskallarna så kan vi! Vi ska ta dem!

Socialdemokraterna och Stockholms handelskammare vill utreda tunnelbanering


Förslaget på ny ringlinje. Grafik från Dagens Nyheter.

Som vi skrev om häromdagen undrar vi inom YIMBY var tunnelbanan tog vägen i stadshusmajoritetens trafikutspel.

Nu vill socialdemokraterna, enligt en artikel i Dagens Nyheter, att Stockholms handelskammares förslag på en tunnelbane-ring ska utredas. Förslaget presenteras i en rapport kallad framtidens kollektivtrafik som Stockholms handelskammare har tagit fram.

Den ring som diskuteras skulle binda samman Ropsten, Solna Centrum, Sundbyberg, Alvik, Kungens kurva, Älvsjö och Gullmarsplan.

Lars Dahlberg, socialdemokratiskt oppositionslandstingsråd, säger till Dagens Nyheter:

"- På riksplanet har man flera decenniers framförhållning i planeringen för höghastighetståg. Vi borde också se så långt framåt att vi till exempel reserverar mark för en tunnelbanering."



Trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (m) anser dock inte att en tunnelbanering är värd en egen utredning.

"- Tunnelbanor är oerhört dyra att bygga. När de ekonomiska resurserna är begränsade får man mer nytta för pengarna om man bygger spårväg"

Det är lätt att skapa polemik i politiken, men faktum är att både Lars Dahlberg, Christer Wennerholm och handelskammaren har både rätt och fel.

Att Stockholms handelskammare inte tycker om spårvägar är inte någon nyhet. Deras rapport om framtidens kollektivtrafik innehåller många intressanta förslag, och flera goda slutsatser. Tyvärr innehåller den också direkta sakfel, som exempelvis ett påstående om att "Spårvägssystem har ungefär samma kapacitet som bussar men är avsevärt dyrare att anlägga" (Sidan 9).


Samma kapacitet (och attraktivitet) som buss? Nej, knappast.

Naturligtvis har spårvägssystem högre kapacitet än buss (Precis som tunnelbanor har högre kapacitet än spårvägar). En spårvagn tar mindre plats i gaturummet än en buss, och rymmer fler passagerare. De är dessutom attraktivare och bekvämare och lockar således fler passagerare på sina egna meriter, vilket visats gång på gång i både Sverige och i andra länder där man byggt spårvägar. Dessutom har de långt mycket bättre miljöegenskaper. Det är förvisso sant att spårvägar kostar mer att anlägga än buss, men på högtrafikerare sträckor blir kostnaden per passagerare mindre och investeringen därför lönsam.

Handelskammaren konstaterar, helt korrekt, att spårväg kapacitetsmässigt inte kan mäta sig med tunnelbana. Christer Wennerholm konstaterar, också helt korrekt, att spårvägar är billigare än tunnelbana. Det är också, som Lars Dahlberg säger, viktigt att ha en god framförhållning i planeringen.

Det är onekligen så att Stockholms tunnelbana behöver byggas ut. Exakt vilka sträckningar kan naturligtvis diskuteras, men få som är någorlunda insatta i frågan torde tveka om att blå linjens fortsättning till Nacka är en av de absolut viktigaste investeringarna. Det är såldes märkligt att denna linje inte nämns, vare sig i stadshusmajoritetens trafikutspel, eller i oppositionens tunnelbaneutspel. Behovet av tvärförbindelser är också mycket stort, och det är ett glädjande arbete som har påbörjats med de tvärbanor som finns, och planeras.

Kommer spårvägar att räcka för att lösa hela trafikbehovet i ett växande Stockholm? Naturligtvis inte. Kommer det att vara ekonomiskt realistiskt att bygga tunnelbana över alla de tvärstråk som behöver kopplas samman? Nej, det är inte troligt.



Det som handelskammaren och politikerna i båda blocken vill få till en enkel fråga om tunnelbana eller spårvägar är i verkligheten mer komplex. När kollektivtrafiken byggs ut i Stockholm måste varje investering göras utifrån sina egna förutsättningar. Ibland kommer det att räcka med en busslinje. Andra gånger kommer det behövas en stadsspårväg eller en snabbspårväg. Och där det är som mest resande kommer det att behövas ny tunnelbana.

Istället för att diskutera om vi ska bygga tunnelbanor eller spårväg är det dags att börja prata om var vi ska bygga tunnelbanor och var vi ska bygga spårväg. Och sedan faktiskt också bygga dem...

Var är tunnelbanan i den "historiskt stora" trafikutbyggnaden?



Allianspartierna i stadshuset presenterar idag DN Debatt vad de har valt att kalla "en historiskt stor trafikutbyggnad".

100 miljarder ska satsas på vägar och spår under tolv års tid. Hälften finansierat av regionen medan politikerna i stadshuset vill att regeringen ska stå för andra halvan. För att finansiera den regionala delen av investeringarna vill stadshusalliansen höja trängselskatten, och när förbifart Stockholm står klar, även avgiftsbelägga Essingeleden.

De projekt som tas upp är följande:
 

  • Förbifart Stockholm
  • Tvärbanan från Alvik till Solna och Kista
  • Modernisering av Saltsjöbanan till tvärbanestandard med dragning till Slussen och hopkoppling med befintlig tvärbana till Hammarby sjöstad
  • Utökad spårkapacitet mellan Tomteboda och Kalhäll för att få full effekt av citybanan
  • Dubbelspår på roslagsbanan
  • Åtgärder för att få bort flaskhalsar på Nynäsbanan och mellan Södertälje hamn och centrum.
  • E20 Norra länken
  • E18 mellan Hjulsta och Kista
  • Sex körfält på E4 mellan Södertälje och Hallunda
  • Väg 259 (Södertörnsleden)
  • Ytterligare omkring "30 angelägna vägprojekt" som inte vidare specificeras.
     

Stockholmsregionen står inför en stor utmaning med en redan idag högt belastad infrastruktur kombinerat med en stor inflyttning och höga nativitetstal. Regionen står också, om någon tilltro ska sättas till förslagen till Region- och översiktsplan, inför ett tätare byggande i framtiden, vilket går helt i linje med den syn på stadsutveckling som YIMBY har.

Det är därför glädjande att man nu från stadens sida har en målsättning att ta tag i den eftersatta infrastrukturen i Stockholmsregionen.

YIMBY ser med glädje att tvärbanans utbyggnad finns med i de prioriterade satsningarna, liksom att Roslagsbanan får dubbelspår.
Vi gläds också åt den ökade spårkapaciteten mellan Kalhäll och Tomteboda, något som vi efterfrågade i vårt remissvar till RUFS 2010.
Likaså efterfrågade i vårt remissvar dubbelspår på Nynäsbanan, något som iaf delvis finns med i dagens utspel.

Det är dock tråkigt att man i dagens utspel återigen gör misstaget att se spår- och vägtrafik som två från varandra isolerade företéelser. Platsbristen i kollektivtrafiken ska lösas med mer kollektivtrafik, och platsbristen på vägarna ska lösas med mer biltrafik, alltså fler och större vägar.

YIMBY är inte motståndare till byggandet av nya vägar. De är en del av nödvändiga infrastrukturinvesteringar i en växande region. Däremot är det problematiskt att man från stadens sida inte förmår att se de nödvändiga strukturella omställningar i trafikplaneringen som måste ske när en stad blir tätare samtidigt som dess befolkning ökar. Lösningen på överfulla vägar i täta städer är sällan att bygga nya motorvägar. De fylls snabbt på med ny trafik och kan i vissa fall till och med förvärra trafiksituationen. Detta är till exempel fallet med förbifart Stockholm om man ska tro de utredningar som gjorts.

Nya vägar kommer att behövas när regionen växer. Men några trängselproblem löser de inte annat än på kort sikt. Lösningen på trängselproblematiken är istället att lyfta över fler resande  till den effektivare kollektivtrafiken. Då frigörs också plats på våra vägar för den som inte kan använda kollektivtrafiken. Det gäller att kunna se på infrastrukturen i termer av åtkomst snarare än kapacitet för ett visst trafikslag. Det finns inget egenvärde i att få plats med så många bilar som möjligt över ett visst trafiksnitt.

I miljökonsekvensbeskrivningen till Regionplan 2010 visas på en ökad biltrafik, och en minskad kollektivtrafik, per capita i Stockholmsregionen.
Det är en utveckling som behöver pareras. Inte bara av miljöskäl, utan också för att möjliggöra ett tätare och mer urbant boende.

YIMBY anser att dagens mycket störningskänsliga läge för vägtrafiken över Saltsjö-Mälarsnittet är ohållbart och att det inte gynnar en växande storstad. Det är emellertid viktigt att ny vägkapacitet över nämnda snitt inte bidrar till en kontraproduktiv stadsutglesning som på sikt kan öka transportbehovet än mer och därmed ytterligare förvärra trängselproblematiken. De effekter som den föreslagna förbifart Stockholm kan få i fråga om stadsutglesning och förvärrade trängselproblem på sikt måste därför noga utredas så att leden inte visar sig bli kontraproduktiv. De utredningar som idag finns visar tyvärr just på sådana effekter och på allvarliga trängselproblem om förbifarten byggs på det sätt som nu är föreslaget. Detta behöver tas på allvar. Så sker inte idag, och det är anmärkningsvärt att politikerna springer vidare med ursprungsplanerna, till synes utan en tanke på att syna denna problematik. Man kan fråga sig vad utredningar spelar för roll, om de inte tas i beaktande när beslut sedan fattas.

Men det mest anmärkningsvärda i dagens utspel är att ingenting nämns om vare sig Spårväg Syd eller en utbyggnad av Stockholms tunnelbana.
I debattartikeln konstateras:

"De samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar på grund av trängseln i Stockholmsområdet har beräknats till 6–7 miljarder kronor per år."

Den som någon gång åkt gröna linjen under rusningstid känner väl till magnituden av problemet. Tågen är fulla och går redan så ofta de kan. SL:s förslag om färre sittplatser i tunnelbanan kan bara ge en kort respit. Behovet av en utbyggnad av Stockholms tunnelbanenät borde vara högprioriterat, men omnämns inte ens.

Vi har svårt att förstå varför.


Tunnelbanan. Populär. Och överfull.

En "rekordsatsning" på infrastruktur i Stockholm, som sträcker sig över 12 år, borde med all logisk slutledning också innebära en satsning på tunnelbanan. Om 12 år kommer det att vara över tre decennier sedan den sista större utbyggnaden av Stockholms tunnelbana gjordes, samtidigt som befolkningen har ökat, och fortsätter att öka snabbt.

Ett illustrativt exempel av de enorma trafikmängder som tunnelbanan sväljer kan läsas i Dagens Nyheter som redovisar att en nedstängning av tunnelbanan mellan Slussen och T-centralen skulle kräva en buss var åttonde sekund i rusningstrafik.

En utbyggnad av tunnelbanan måste prioriteras. Om pengarna inte finns är det dags att våra politiker tar sig en funderare kring var pengarna gör mest nytta.

«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8586 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter