Utskrift från www.yimby.se
....

Allt fler hyr bil

DN rapporterar att allt fler väljer att hyra bil. Förhoppningsvis rör det sig inte främst om personer som annars hade använt kollektivtrafik eller cykel, utan om personer som väljer bort en egen bil. Det finns mycket att vinna på att bilparken i större utsträckning går över till hyrbilar. Investerar man i en köpbil ökar incitamentet för att använda den, i alla möjliga eller omöjliga situtioner. Det ökar också risken för en anpassning till en bilberoende livsstil (i boende, fritid etc). Det är därför mycket mer fördelaktigt att man hyr en bil vid de tillfällen då man verkligen behöver en bil (vid tunga transporter etc).

En annan positiv effekt av ett minskat bilägande gäller stadsplaneringen. I dagsläget läggs enorma summor på att upprätthålla en hög p-norm i nybyggda områden, källargarage höjer byggkostnaderna, ytparkering stjäl värdefull mark. En övergång till hyrbil innebär alltså inte bara en miljövinst utan är även socialt och ekonomiskt fördelaktigt. Det finns anledning till optimism här, det kommer förmodligen att bli allt bättre på det här området eftersom synen på bilägande verkar vara en tydlig generationsfråga:

"Ett ändrat bilbeteende för 30- till 40-åringar än de äldre generationerna är en orsak till det ökande antalet hyrbilar på vägarna. För dem är bilarna inte lika mycket en livsstilsfråga, som den är för de äldre generationerna, menar Roger Ekdahl.

- För den yngre generationen är miljötänket större och intresset att äga en bil mycket lägre, säger han.

När resorna blivit dyrare och miljötänkandet större blir också hyrbilen ett attraktivt val, tror Bertil Moldén, vd på Bilsweden."

Yimby lämnar in yttrande om "Ingenting" i huvudsta



Vi har tidigare skrivit om det stadsförtätningsförslag i huvudsta i Solna som varit ute på samråd. Förslaget har många bra kvaliteter och det känns som att man nästan, men inte riktigt, vågar bygga stad. Det är synd, för det är så lite som behövs för att få till det där sista.

Yimby har lämnat in ett yttrande till Solna stad angående planförslaget. I planförslaget ställer vi oss mycket positiva till exploateringen, och det valda läget, centralt i regionen. Vi påtalar också att det är glädjande att man vågar bygga här, intill Asplunds byggnadsminnesskyddade byggnader, och att kontrastverkan mellan ny och gammal arkitektur är något som kan förstärka intrycket av byggnaderna.

Det aktuella samrådsförslaget:



Kvarteren J, K och L är den största överraskningen. Slutna kvarter! En mycket trevlig bekantskap. Ur strukturmässig synvinkel finns det dock problem i andra delar av planen, i synnerhet kvarter A och D där uppbrytningen av strukturen blir väldigt dominerande. Vi tar upp problemet med flöden och dess betydelse för levande stadsrum och affärsverksamheter i bottenplanen samt problematiken med halvoffentliga rum.

Yimby har (som för det mesta) tagit fram en alternativ plan:


(Klicka här för en jämförelse)

Som synes anpassar sig denna plan i allt väsentligt till den redan aktuella planen. Grundtänket är som redan nämnts bra och det är endast smärre justeringar som behöver införas. Kvarteren sluts till, men får lägre bebyggelsevolymer på 1-2 våningar i de gråmarkerade delarna för att släppa in ljus men ändå bibehålla en stadsmässig struktur. Nödvändigheten av detta kan naturligtvis debatteras, men tanken är att mötas halvvägs.

För att möjliggöra att kvarter G sluts och får bli en del av stadsstrukturen föreslår vi att båda
förskolorna anläggs i kvarter H.

Kvarter J, K och L riskerar att bli för små, med mycket små innergårdar. Vi föreslår istället att dessa tre kvarter slås samman till två.

Lamellhuset i kvarter M ansluter till den ”hus-i-park”-bebyggelse som dominerar Asplunds byggnader. Vi menar att det är bättre att här skapa en avgränsning för områdets slut och skapa en mer stadsmässig struktur. Byggnaden har i vårt förslag lyfts upp och anslutits till vägen, samt fått en anslutning till Allégatan.

Det mittersta huset i kvarter F har förlängts något så att det får kontakt med Allégatan. Detta skapar en bättre koppling mellan de två olika bebyggelsetyperna. Mot asplunds område ges en ”hus-i-park”-karaktär, samtidigt som anslutningen mot Allégatan skapar en stadsmässig gatukontakt i andra riktningen. Helst skulle vi se ett lamellhus mot gatan på denna plats, men då kvarter F ingår i byggnadsminnet har vi valt denna lösning.

Det är utmärkt att det planeras för både bostäder och kontor inom samma område. Att få till en blandning av funktioner är ytterst viktigt för att skapa stadsdelar med liv, istället för kontors- eller bostadsområden som blir livlösa delar av dygnet. Det är dock något olyckligt att bostads- och kontorsdelarna placeras i tydligt definierade områden. Det vore önskvärt att flytta upp bostäder till ett av kontorskvarteren och kontor till ett av bostadskvarteren, för att skapa en större blandning.

Då området är litet och geografiskt avgränsat är det önskvärt att få plats med många människor för att skapa underlag för de affärsverksamheter som planeras i bottenplanen. Bostadsbristen är tillika stor. I kvarter G föreslår vi en högre byggnadskropp på runt 13-14 våningar ut mot torget. Det skapar också ett arkitektoniskt flöde in till området som utgår från 16-våningshuset ut mot Armégatan.
 
Pelousen, eller "gräsmattan" har vi valt att gestalta som en stadspark med fontän och sommarfik. Områdena runtomkring har idag ganska god tillgång till gräsytor men stor brist på gestaltade parker, något som är en eftersökt kvalitet. På detta sätt tillförs förrutom nya butiksytor även andra kvaliteter till de idag redan boende i området.

Den järnväg som ligger tätt intill ”Ingentingområdet” i norr tillsammans med det stora spårområdet i öst bildar en oönskad barriär, vilken inte går passera till fots, cykel eller med bil längs en radie av en kilometer. Den kortaste gångvägen runt området är cirka 6 kilometer. Att inte försöka reparera denna barriär skulle ytterligare förstärka det redan problematiska bilberoendet samt att det nya området inte heller skulle få en naturlig anknytning till centrala Solna eller den blivande stadsdelen vid Norra Stationsområdet vilket bör vara en strävan ur socialt hänseende.

Vårt förslag är att förutom den redan tilltänkta cykelvägen också anlägga en bilväg som går från gatan bakom kvarteren K och J över järnvägen och knyts ihop med Hedvigsdalsvägen för att sedan länkas ihop med Solnavägen direkt i norr.
 
I ett första skede kan man införa genomfartsförbud vilket innebär att enbart resande till och från ”Ingentingområdet” och Lundagatan är tillåtna på vägen tills dess att man kan skapa andra genomfartsleder i närheten som kan agera avlastande.

Något vi ser som högst avgörande för att minska bilberoendet i området är omfattningen av
kollektivtrafik. Därför bör bussar trafikera områdets huvudgata frekvent med kommunikationer till
såväl Västra skogen som Solna centrum med ambition att samköra med tunnelbanans båda blå linjers tidtabeller. Detta utöver befintliga kommunikationer.

Hela yttrandet kan läsas här.

Samlingssida för förslaget.

Stadsmässigt i Huvudsta

Stadsmässiga förtätningsförslag börjar att synas i nyproduktionen då och då. Nyligen skrev vi om en utmärkt förtätning i Sollentuna, nu har turen kommit till Huvudsta. Det är i närheten av Postens huvudkontor (ibland liknad vid en finlandsfärja), invid området där statens bakteriologiska laboratorium (SBL) tidigare låg som man nu planerar en förtätning.



Merparten av de befintliga byggnaderna i området är ritade av arkitekten Gunnar Asplund och byggnadsminnesförklarades 1995. Det är därför extra roligt att se att man nu planerar en förtätning just här, det visar på en förståelse för att en byggnadsminnesförklarad byggnad kan fungera utmärkt i ett nytt sammanhang.

Förslaget har ritats av AIX Arkitekter som i ett parallellt uppdrag mot Equator Stockholm AB och Wingårdh arkitektkontor ritade det vinnande förslaget. Och det är tur det.

Equators förslag innehåller förvisso ett 35-våningshus men som en trist solitär i bästa Corbusier-stil och området är också i övrigt undermåligt ur en urban synvinkel med parhus i lösa former.

Wingårdhs förslag består av två avlånga enorma huskroppar i bästa miljonprograms-stil.



Wingårdhs förslag i synnerhet måste ju ses som ytterst märkligt. Ibland undrar man om arkitektkontoren glömmer bort att det faktiskt skall leva människor i områdena de planerar.

AIX Arkitekters förslag är en solklar vinnare:



Tydliga gaturum och kvarter skapas här och staden får krypa in i det nya området som inramar Asplunds byggnader. Både bostäder och kontor planeras liksom affärsytor i husens bottenplan.

En del finns (som nästan alltid) att anmärka på. Den märkliga rädslan för att sluta kvarter finns även här där endast de kvarter som finns närmast i bild är slutna medan de längre bort lämnas öppna. Likaså kan höghuset utan några större problem göras dubbelt så högt och gärna kompletteras med ett till. Det är likväl ytterst glädjande att man faktiskt lagt in en högre byggnad för att bryta av den monotona byggnadshöjd som brukar dominera i de flesta planförslag.
Ett annat problem med förslaget är att det inte kommer att öppna för genomfartstrafik i tillräckligt stor grad vilket kan göra det svårt för affärsverksamheter att få ett gott underlag.

Hela planförslaget kan läsas här.

Samrådssynpunkter kan lämnas fram till den 11 juni och skall skickas till:

Stadsbyggnadsförvaltningen
Solna Stad
171 86 Solna
eller stadsbyggnad@solna.se
Ange ärendets diarienummer: SBN 2007:412

Yimby uppmanar alla stadsvänner att inkomma med synpunkter på förslaget, våra röster behövs, motståndarna kommer att göra sina hörda.

Visioner om Värtan

Efter en längre tids stiltje med många tråkiga och alldagliga förslag så verkar nu visionerna om Värtanområdet som något nytt i Stockholm vara vid liv igen.

Dagens Nyheter har idag en artikel med den något missvisande rubriken "Skyskrapor, opera och lyx - stora visioner för Värtan" om planerna för den nya stadsdel som är tänkt att växa fram i Värtahamnsområdet. Några visioner om skyskrapor finns det inget konkret om i dagsläget, däremot ett höghus på 28 våningar.

I Dagens Nyheters artikel omskrivs två olika byggprojekt, i eller nära området, som nu har startats upp.

För det första bygger HSB två bostadshus på 12 våningar vid Öregrundsgatan med utsikt över Värtahamnen. Tidigare fanns här en bensinstation.

Tyvärr uppförs de nya bostadshusen i den klassiska punkthusformen och tillför ingen urbanitet till ett område som idag i stort sett saknar sådan:



Förslaget har tydligt degraderats från de skisser som togs fram initiellt som visar ett punkt- och ett lamellhus med tydlig koppling till gatan:



5 våningar har tagits bort och huset har gått från en ganska urban till en helt ourban utformning. Troligen ett resultat av samrådsprocessen och det är lika tråkigt som alltid att se hur marken i Stockholms innerstad förslösas helt i onödan.

Även AP Fastigheter påbörjar nu konstruktion av ett kontorshus i värtanområdet. I ett pressmeddelande meddelas att visionerna för ett nytt värtahamnen tar form. Med pressmeddelandet bifogas den bild som kan ses högst upp i detta inlägg. Denna byggnad är dock endast en vision och huruvida den blir av eller inte är väl i vanlig ordning tveksamt. Den kommer onekligen att uppröra en högljud minoritet såsom miljövänligt och stadsmässigt byggande alltid gör. Den byggnad som AP Fastigheter nu har påbörjat uppförandet av är en ganska ordinär, låg och fyrkantig kontorsbyggnad, dock glädjande nog med ett urbant upplägg:



Men visionerna är större, och låter onekligen lovande. Om planerna på att använda sprängmassor från Citybanan och Norra Länken får godkännande öppnas möjligheter för en mycket intressant utveckling:

"- Det kommer att finnas plats för riktigt stora, havsnära hus som inte skuggar omkringliggande bostadshus. Staden innanför tullarna kan på riktigt krypa ned mot vattnet, säger Staffan Lorentz, projektledare på exploateringskontoret."

Lorentz har naturligtvis helt rätt. Det är svårt att tänka sig ett bättre lämpat område för byggnader i en ny skala nära Stockholms befintliga innerstad än just i Värtahamnen. Låt oss hoppas att naiva idéer om att hus inte skall få synas inifrån nationalstadsparken, vilket torde vara ett av få argument som kan bita på höga byggnader här, inte får fortsätta att själpa miljöriktigt och effektivt byggnade i Stockholm. Vi har inte längre råd med att slösa mark och sprida ut oss bara för att en liten minoritet inte kan acceptera att Stockholm är en växande storstad där det inte är något konstigt att man ibland kan se hus som sticker upp.

Robert Thorstenson, ansvarig för projektutveckling på AP Fastigheter, säger:

"- Berggrunden är bra och området tål ett eller annat riktigt högt hus eftersom skuggorna faller ut över vattnet. Vi har ritat på ett 28 våningar högt hus längst ute på udden men det kanske inte räcker."

Det är det huset som syns i AP Fastigheters visionsbild och naturligtvis räcker det inte. Städer som är mindre än Stockholm i förhållandevis fattiga länder i det gamla östblocket bygger redan idag både högre, tätare och arkitektoniskt mer intressant än Stockholm, något vi kommer att återkomma till i en senare artikel här på Yimby.se. Det är glädjande att se den utvecklingsvilja och framtidstro som finns i dessa länder, men det är samtidigt farligt om Stockholm samtidigt inte kan återfå sin.

Stockholms stadsplanering: Är teori viktigare än verkligheten?

Det projekt som familjebostäder uppför på Kungsholmen (och som Yimby tidigare har hyllat för sin stadsmässighet) har enligt Svenska Dagbladet orsakat strider angående sin brist på "barnvänlighet".

Det är möjligt att innergårdarna i vissa lägen är för små och att planerade daghems- och skolplatser är för få men i övrigt ser det ut som en barnfamiljs dröm, något som för övrigt bekräftas i ett reportage i SVT:s ABC nyligen.

Staden
lockar barnfamiljer och intresset för familjebostäders område har varit enormt. Det byggs äntligen något i Stockholm som har potential att bli en del av en riktig innerstadsstruktur, och det lockar naturligtvis. Att det stora intresset för projektet överhuvudtaget inte nämns i Svenska Dagbladets artikel är anmärkningsvärt.

Om de teorier som har dominerat stadsplaneringen under efterkrigstiden hade satts i praktik även här hade området inte fått den popularitet det nu har.

Idén om att uppbrutna förortsstrukturer där barnen kan springa rakt ut i gatan skulle vara bättre än slutna innerstadskvarter där föräldrar kan känna sig säkra för att barnen är kvar och att obehöriga inte kan ta sig in är ytterst märklig men likväl allomstädes närvarande.

Men. Om man nu som förälder anser att detta område inte är bra för ens barn, om man vill ha stora naturområden, bilfritt och stora öppna ytor, varför envisas med att bosätta sig i staden? Någonstans måste man faktiskt göra ett val. Antingen bor man i staden, och accepterar att det med stadens fördelar också följer vissa grundläggande aspekter vad gäller strukturen, eller så bosätter man sig på landet eller i en förort. Det går inte att både ha kakan och äta den. Är det drömmar om naturen och stora vidder man när bör man helt enkelt undvika att bosätta sig i Stockholms innerstad.

Motivet och tanken bakom artikeln är svårt att se. I stort sett verkar "kritiken" härleda sig från en miljöpartist och en uppsats skriven på kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet förra året. Att området i verkligheten visat sig omåttligt populärt verkar vara sekundärt.

Teori är helt enkelt viktigare än verkligheten!

Hur bra det blev när man slutade titta på verkligheten och började tänka teori och storslagna utopier kan vi se i Stockholm under efterkrigstiden. Det lär inte råda någon stor tvekan om att slutresultatet inte blev särskilt lysande med döda och öde förorter, segregation, bil- och transportberoende och en extremt utspridd stad.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8144 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter