Utskrift från www.yimby.se
....

Tyck till om Stockholms utveckling i vår kartenkät



Tycker du att medborgarna ofta verkar komma i sista steget i planeringen? När allt redan i princip är bestämt och det inte verkar finnas någon rum för förslag? Istället för att vänta på kommunal planering, låt oss redan nu samla medborgares åsikter om var och hur Stockholm bör utvecklas. Resultatet av enkäten kommer att publiceras här på YIMBYs hemsida och alla som vill kommer kunna ta del av datan för egna analyser.

Ditt bidrag är viktigt. Villka platser i Stockholm tycker du om och inte? Hur vill du att staden ska utvecklas? Villken typ av stad tycker du om? Använd kartan för att peka ut specifika platser.

Klicka här för att komma till enkäten.


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Köpenhamns arkitektur

Sveriges bästa fotbollspelare Zlatan Ibrahimovic spelar inte i en svensk klubb. I Sverige finns inte storklubbar som kan ge stjärnorna de bästa förutsättningarna i karriären. Vill man spela med de bästa spelarna och vinna de stora turneringarna måste man flytta utomlands. Arkitekterna är likadana. De bästa arkitekterna, inom såväl ikonarkitektur som vardagsarkitektur, söker sig till städer där de ges bästa möjlighet att lyckas.

Köpenhamn spelar i elitdivisionen inom arkitektur. WM Bjerget som likt ett berg sluttar över ett parkeringshus blev nyligen vald som årets bästa bostadsbyggnad i World Architect festival 2008. Köpenhamn har under tre av de senaste fem åren vunnit det prestigefyllda Forumpriset för Nordens bästa arkitektur. Många Internationellt hyllade arkitekter som Franska Jean Nouvel har öppnat kontor i Köpenhamn.

Jag begav mig ut på det världsomspännande nätet för att ta tempen på arkitekturstaden Köpenhamn. Temperaturen är feberhög. Det här är vad jag fann.
 

WM Bjerget vann pris som årets bästa bostadsbyggnad i World Architect festival 2008,  Barcelona.

Danmark Radios nya Konserthus är det mest omtalade nybygget i Köpenhamn just nu. Fasaden består av koboltblå polyesterduk som projiceras med rörliga ljusbilder. Byggnaden blev nyligen hyllad i DN: ”Danmarks radios nya konserthus tillför den nordiska arkitekturen något helt nytt. Gränserna flyter, formerna svävar och materialen är brutalt poetiska. Jean Nouvels arkitektur är så splittrad och fräck att Peder Alton häpnar.”. Många anser att Jean Nouvel i detta verk går längre än han någonsin gjort. Fransmannen satte Köpenhamn som spelplan för arkitektur på tuffa prov. Men danskarna pallade trycket!


Danmark Radios nya Konserthus av Jean Nouvel.

Även Svenskar söker lyckan i Köpenhamn. WSP Sverige vann nyligen en tävling om att projektera en ny byggnad i Örestad för skolor och diverse fritidslokaler. Huset är inspirerat av Italienska bergsbyar. Tanken är att man ska kunna gå bland ett myller av små gränder och terrasser på byggnaden. I Köpenhamn finns inte naturliga berg. Men de bygger sina egna idyller. Byggnaden ska också bli hållbar och energisnål. Bland annat saknar byggnaden fönster mot öster för att undvika direkt solljus som ger oönskad uppvärmning. Jag tror byggnaden blir ett stämningsfullt exempel på vardagsarkitektur som skapar varierade scener och utsiktsplatser i staden.


WSP Sveriges vinnande förslag för en ny byggnad i Örestad. Utanpå huset kan man gå bland ett myller av gränder och terrasser.

I Stockholm invigdes den senaste tunnelbanestationen 1994. I Köpenhamn har man under 2000-talet byggt en helt ny förarlös linje och man har nyligen beslutat att bygga en ny ringlinje. Den nya tunnelbanan ska effektivt knyta ihop de olika trafikslagen i staden. Det ska nämnas att den rälsburna kollektivtrafiken i Köpenhamn inte har lika bra upptagningsområde som i Stockholm. Köpenhamn ligger långt efter. Men det är inget snack om vilken stad som satsar mest på kollektivtrafiken inför framtiden.


Köpenhamns nya ringlinje för tunnelbanan.

Örestad Downtown är ett av de större projekten i Köpenhamn. Man vill blanda kontor i världsklass med bostäder och pulserande stadsliv. I stadsdelen planeras ett dussintal skyskrapor som skapar variation i silhuetten.


Örestad Downtown.

Även i Köpenhamn hamnar en del förslag i papperskorgen. Ett försök att bygga ett torn vid Köpenhamns tivoli av stjärnarkitekten Norman Foster misslyckades. Dansk media var rädda att detta skulle skrämma iväg de stora arkitekterna från staden. Men trots skrämselhickan har man nu lyckats få kända amerikanska arkitektkontoret Pei Cobb Freed and Partners att göra ett förslag på hur man kan byta den trista muren mot en böljande glasfasad.


Så här kan Tivolis nya fasad komma att se ut.

I Köpenhamn är man inte rädd för att prova nya grepp som skapar variation och fler valmöjligheter för stadsborna. Slusenholmen är en kanalstad med Amsterdamkänsla. Husen är smala och i olika utförande.


Kanalstaden Slusenholmen.


WM-Huset i Örestad. Bigs stora genomrott.


Steven Holls bro blir Köpenhamns svar på Stockholm Waterfront.

Det händer hur mycket som helst i Carlsbergs och den Lilla Sjöjungfruns hemstad. Jag tycker det är underbart att se deras fantasi, mångfald och höga ambitioner inom arkitektur.

Jag har ett förslag till er.

Om någon politiker, arkitekt eller stadsplanerare i Stockholm mumlar om ursäkter till varför man bygger monotont. Lyft dem i örat och ropa KÖPENHAMN! Kan Danskskallarna så kan vi! Vi ska ta dem!

City revisited

I fredags skickade nätverket YIMBY en replik till tidningen City som svar på den krönika som publicerades i City i förra veckan. Idag (måndag) är en replik införd, men repliken är inte fullt ut skriven av oss.

Så här ligger det till:

Den replik som vi skickade besvarades via mail med att den var för lång. Detta är vanligt då utrymmet i tidningar är knappt. Vi ombades att förkorta texten, och att skicka in en ny version "under dagen" om den skulle komma med i måndagens tidning. Under tidig kväll på fredagen skickade vi iväg vår nya kortare version, och räknade på grund av den sena textleveransen med att repliken istället skulle komma med i onsdagens tidning.

Så blev dock inte fallet. City har istället använt sig av den längre version som vi först skickade in, och har själva valt ut delar av den, stuvat om i texten, och ändrat vissa formuleringar. Vi blev aldrig tillfrågade om huruvida denna text var okej med oss. Att man publicerar en text som ser ut att vara från oss, fast den är omredigerad av tidningen, är ganska förvånande. En replik är inte en journalistisk produkt utan just en replik.

Vi är naturligtvis glada för att City vill låta oss replikera, men ställer oss frågande till förfarandet. En replik är kort, och utrymmet att utveckla sina resonemang mycket begränsat. Därför är det också viktigt att det blir rätt.

Följande är den förkortade replik som vi skickade in till City i fredags kväll, som inte kom med i tidningen, men som är den som vi står bakom:

"Det sägs att staden skulle förstöras om skyskrapor stack upp över kyrktornen.
Men de planeras inte i Gamla Stan, utan i områden som Värtan & Liljeholmen.

Manhattan & La Defense tas upp som naturliga skyskrapeplatser.
I Stockholm byggdes Europas första skyskrapor, Kungstornen, 1925.
Är 60-talets La Defense naturligare?

Arkitektur handlar inte om ekonomiska system.
Moskvauniversitetets 240 meter är knappast "ohejdad kapitalism".
Samtidigt är många av husen i New York just sådan.

Det går att planera bra & dåligt, vackert & fult, högt & lågt.
Det är argument mot dålig planering & arkitektur, inte skyskrapor.

Ibland bär sig höga hus, ibland inte.
Ibland är marken dyr. På attraktiva lägen kan man ta mer betalt. Höga hus är också en attraktivitet i sig själva.
Stockholm tar betalt för byggd yta, inte använd mark. Det är inte husens fel.

Det går att bygga högt utan att det blir blåsigt.
"Skuggiga" Gamla Stan är omåttligt populärt.

Höghus skapar bättre underlag för kollektivtrafik.
Problemet är att trafiken i stad och villaområde planeras likadant.
I innerstaden äger cirka 45% av hushållen bil. På Manhattan färre än 25%.
I Stockholm byggs det nytt för 110% bilägande. Är det konstigt att vi får problem?"


Ett långt svar som vi lade upp på yimby.se under fredagen hittas här.

I dagens City (papperstidningen) finns en krönika till av David Grossman, där han fortsätter att utveckla sitt resonemang. (Se PDF här, sidan 10). Tyvärr blir det här fortsatt uppenbart att Grossman inte förstår vad det handlar om.

Grossman skriver:
"Anders Gardebring i Yimby skriver att man kan bygga högt kostnadseffektivt, utan att det skapar miljöproblem och dessutom med god stadsplanering. Det går kanske, även om den expertis jag talat med pekar på många svårigheter"

Detta påstående ter sig märkligt. Menar alltså David Grossman, och den expertis han talat med, att samtliga skyskrapor i hela världen har gått med förlust? Och menar David Grossman, och experterna, att Manhattan inte existerar (det finns naturligtvis fler exempel)? Exakt på vilket sätt är Manhattan inte en miljövänlig miljö, med 72% användning av kollektivtrafik, och mindre än 25% bilinnehav? Det är siffror som Stockholm bara kan drömma om.

Tyckande utan fakta är just det, tyckande. Om våra experter tycker att det är för svårt att göra det som kan göras i tusentals andra städer på jorden, så säger det mer om experterna, än om möjligheten att bygga högt.

"Skulle förutsättningarna varit bättre hade vi säkert redan sett fler skyskrapor i Stockholm."

Det är inte alls omöjligt. Förutsättningarna som behöver förbättras handlar om att utforma lagstiftning som underlättar för tätt och miljöeffektivt byggande, och inte som idag försvårar det. Detta handlar naturligtvis inte bara om höga hus, utan om stadsbyggnade i allmänhet.

"Höga planer är för det mesta bara pr utan ambition att bygga – som Gert Wingårdhs 200 meter höga skrapa på Telefonplan."

Visst är det så. Det är dock ingen kritik mot skyskrapor som sådana, utan avspeglar mer det ganska risiga arkitektur- och stadsbyggnadsklimat som råder i Stockholm.

"Men oberoende av teknik eller ekonomi så handlar det till syvende å sist om vilket uttryck vi vill att Stockholm ska ge, och min åsikt är att det numera går inflation i skyskrapor och att den tappat sin charm."

Vilken typ av arkitektur man uppskattar och vilken typ av stadsbyggnad man uppskattar är subjektivt. Det handlar inte om vad som är "charmigt" utan hur vi vill bygga staden.

"Tävlan om att bygga sig upp över molnen är mest ”grabbiga” uttryck för makt och ofantlig rikedom. Vill vi sätta Stockholm på kartan gör vi det inte med en ”fjuttig” 40-våningskåk i Värtan eller vid Centralstation. Det gör vi med ny spännande ekologiskt anpassad arkitektur."

Skyskrapor blir vad man gör dem till. Vill man se dem som förtryckande makt gör man det. Vill man se dem som spännande gör man det. Vill man se dem som befriande och visionära gör man det.

Synen på staden, på arkitektur och på byggnader är subjektiv.

Här visar tyvärr Grossman återigen att han inte har förstått vad diskussionen, i alla fall från YIMBY:s håll, handlar om. Det handlar inte om att sätta Stockholm "på kartan". Stockholm är redan på kartan. Vi är redan en storstad, även om mångas självbild av Stockholm fortfarande är bilden av den stora småstaden.

Det handlar inte om höga hus som politiska prestigeprojekt. Det handlar om vilken syn man har på staden, och dess utveckling. Skall vi på förväg bestämma att alla klubbar måste vara dansbandsklubbar, att det en gång varit så, och att det alltid skall vara så? Men de som vill lyssna på rock, trance eller jazz då?

Är vår syn på staden någonting som handlar om att allt skall vara som det alltid har varit? Att visionärer skall tryckas ner, att idéer skall stävjas, istället för att uppmuntras?

Det handlar om vilken bild vi vill förmedla, och vilken bild vi har, av Stockholm. Är Stockholm en stad där man bara får göra sådant som redan har gjorts, eller är Stockholm en stad där man får realisera sina visioner och prova något nytt? Är Stockholm våra drömmars stad, eller är den helt enkelt färdig? Grossman vill sätta Stockholm "på kartan med ny spännande ekologiskt anpassad arkitektur". Det är inget som YIMBY säger nej till. Vad vi inte förstår är varför subjektivt tyckande skall föra fram vissa visioner, och stoppa andra.

Visioner om Värtan

Efter en längre tids stiltje med många tråkiga och alldagliga förslag så verkar nu visionerna om Värtanområdet som något nytt i Stockholm vara vid liv igen.

Dagens Nyheter har idag en artikel med den något missvisande rubriken "Skyskrapor, opera och lyx - stora visioner för Värtan" om planerna för den nya stadsdel som är tänkt att växa fram i Värtahamnsområdet. Några visioner om skyskrapor finns det inget konkret om i dagsläget, däremot ett höghus på 28 våningar.

I Dagens Nyheters artikel omskrivs två olika byggprojekt, i eller nära området, som nu har startats upp.

För det första bygger HSB två bostadshus på 12 våningar vid Öregrundsgatan med utsikt över Värtahamnen. Tidigare fanns här en bensinstation.

Tyvärr uppförs de nya bostadshusen i den klassiska punkthusformen och tillför ingen urbanitet till ett område som idag i stort sett saknar sådan:



Förslaget har tydligt degraderats från de skisser som togs fram initiellt som visar ett punkt- och ett lamellhus med tydlig koppling till gatan:



5 våningar har tagits bort och huset har gått från en ganska urban till en helt ourban utformning. Troligen ett resultat av samrådsprocessen och det är lika tråkigt som alltid att se hur marken i Stockholms innerstad förslösas helt i onödan.

Även AP Fastigheter påbörjar nu konstruktion av ett kontorshus i värtanområdet. I ett pressmeddelande meddelas att visionerna för ett nytt värtahamnen tar form. Med pressmeddelandet bifogas den bild som kan ses högst upp i detta inlägg. Denna byggnad är dock endast en vision och huruvida den blir av eller inte är väl i vanlig ordning tveksamt. Den kommer onekligen att uppröra en högljud minoritet såsom miljövänligt och stadsmässigt byggande alltid gör. Den byggnad som AP Fastigheter nu har påbörjat uppförandet av är en ganska ordinär, låg och fyrkantig kontorsbyggnad, dock glädjande nog med ett urbant upplägg:



Men visionerna är större, och låter onekligen lovande. Om planerna på att använda sprängmassor från Citybanan och Norra Länken får godkännande öppnas möjligheter för en mycket intressant utveckling:

"- Det kommer att finnas plats för riktigt stora, havsnära hus som inte skuggar omkringliggande bostadshus. Staden innanför tullarna kan på riktigt krypa ned mot vattnet, säger Staffan Lorentz, projektledare på exploateringskontoret."

Lorentz har naturligtvis helt rätt. Det är svårt att tänka sig ett bättre lämpat område för byggnader i en ny skala nära Stockholms befintliga innerstad än just i Värtahamnen. Låt oss hoppas att naiva idéer om att hus inte skall få synas inifrån nationalstadsparken, vilket torde vara ett av få argument som kan bita på höga byggnader här, inte får fortsätta att själpa miljöriktigt och effektivt byggnade i Stockholm. Vi har inte längre råd med att slösa mark och sprida ut oss bara för att en liten minoritet inte kan acceptera att Stockholm är en växande storstad där det inte är något konstigt att man ibland kan se hus som sticker upp.

Robert Thorstenson, ansvarig för projektutveckling på AP Fastigheter, säger:

"- Berggrunden är bra och området tål ett eller annat riktigt högt hus eftersom skuggorna faller ut över vattnet. Vi har ritat på ett 28 våningar högt hus längst ute på udden men det kanske inte räcker."

Det är det huset som syns i AP Fastigheters visionsbild och naturligtvis räcker det inte. Städer som är mindre än Stockholm i förhållandevis fattiga länder i det gamla östblocket bygger redan idag både högre, tätare och arkitektoniskt mer intressant än Stockholm, något vi kommer att återkomma till i en senare artikel här på Yimby.se. Det är glädjande att se den utvecklingsvilja och framtidstro som finns i dessa länder, men det är samtidigt farligt om Stockholm samtidigt inte kan återfå sin.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8572 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter