Fastigheten Klamparen 10 ligger i hörnet av Fleminggatan och Scheelegatan i stadsdelen Kungsholmen. Huvudsyftet med planförslaget är att pröva om det är lämpligt med en påbyggnad av huset. I förslaget ingår vidare att användningen av fastigheten ändras från allmänt ändamål till kontor med butiker, restauranger etc i delar av bottenvåningen.

YIMBY ställer sig mycket positiva till planerna att tillföra ytterligare våningsplan på Fastigheten Klamparen 10. Att öka på antalet våningar och därmed också öka den tillgängliga kontorsytan med ytterligare 9000kvm innebär fler arbetsplatser i kvarteret vilket i förlängningen ökar kundunderlaget för kringliggande butiker och restauranger. Enkelt uttryckt kan sägas att fler människor innebär ett intensivare gatuliv, och ett intensivt gatuliv är ett av värdena som vi inom YIMBY värdesätter högst och som för oss är centralt inom begreppet "storstad".

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lidingö kommun har haft ett förslag på ny översiktsplan på utställning.

Lidingö kommun har föreslagit tre framtidsbilder för 2030, som benämns A, B och C, där YIMBY förespråkar framtidsbild A som innebär en inriktning mot tätare bebyggelse.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Illustration av ny bebyggelse

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att fastigheten Tågordningen 1 tillåts byggas om. Planens syfte är att utöka byggrätten för att tillgodose den ökning av tågtrafiken som färdigställandet av Citybanan innebär för järnvägstrafiken och driftledningscentralen. Inom fastigheten Tågordningen 1 föreskrivs kontor. Planförslaget ger byggrätt för ett nytillskott om ca 2.500 kvm kontorsyta när befintlig lågdel mot Kungsbron ges möjlighet till påbyggnad med tre våningar.

YIMBY ser både Västra City och byggandet av citybanan som två mycket viktiga projekt för Stockholm. I det aktuella planförslaget sammanfaller dessa två i och med Banverkets önskemål om utökad yta för Banverkets driftledningscentral som finns i Västra City.

Att utöka bebyggelsevolymen på den aktuella platsen, och öppna upp och ansluta den till gatan, ser vi som mycket välkommet. Fastigheten i Tågordningen 1 är idag mycket avvisande med en grå nästan fängelselik stängd vägg som vänder sig ut mot gaturummet som en tragisk påminnelse om hur illa vi har utformat alltför många gaturum i Stockholm.


Dagens gaturum inbjuder inte till så mycket stadsliv.

Den nya bebyggelsen bör om möjligt undvika att omöjliggöra en framtida trottoar längsmed Klarastrandskopplet på den östra sidan om byggnaden för att förbereda inför framtida överdäckningar på intill-liggande fastigheter. Vidare bör den tillkommande bebyggelsen planeras utan baksidor då det är troligt att den kommer att ingå i ett sammanhängande stadsgatunät i framtiden.

Den utformning av fastigheten som presenteras i planbeskrivningen lämnar mycket i övrigt att önska och ser närmast ut som en volymstudie. Det är återigen frågan om en ganska standardiserad vit fyrkantig låda med glasat bottenplan utan någon större form av arkitektonisk eftertanke eller ambition. Det är olyckligt och oroväckande då detta är ett av de första hus som kommer att byggas efter att Västra City-visionen har blivit känd hos allmänheten. En rak vit byggnad utan arkitektonisk finess kan ge kritikerna av Västra City-projektet mer luft under vingarna i opinionen. En arkitektoniskt tilltalande byggnad kan istället skapa opinion för projektet.

Det är viktigt att arkitekturen i Västra City håller en hög klass. Speciellt viktigt är detta för byggnaderna nära centralstationen som är Stockholms hjärta och många människors första bild av Stockholm.


Illustration av ny bebyggelse

En del människor har i samband med Västra City-projektet uttryckt kritik i tron att de volymstudier som har tagits fram representerar faktisk arkitektur i det färdiga förslaget. Så är naturligtvis inte fallet, men det är lätt att förstå att många människor får denna bild då just vita, gråa eller ibland svarta fyrkantiga lådor överlag idag dominerar svensk nybyggnation. Det bitvis högljudda motstånd som idag finns mot västra city tror vi skulle avsevärt minska om arkitekturen i området tilläts att få bryta av från denna monotona frånvaro av egentlig arkitektur. Kort sagt, om det uppfördes byggnader vars arkitektur människor tycker är intressant. Av detta ser vi inget i den föreslagna utformningen av fastigheten i Tågordningen 1, som snarare är ett steg i fel riktning jämfört med t.ex Stockholm Waterfront, som ändå fått utstå en del kritik för sin "fyrkantighet".

Rundare former och ornamentik är idag på stark frammarsch inom arkitekturen, något som vi gärna ser återspeglat i Västra City. Genom att ta in dessa nya influenser, som mer avspeglar den typ av arkitektur som stadens invånare uppskattar, kan motstånd mot projektet istället vändas till entusiasm. Det äldre Stockholm är en mycket varierad och omtyckt stad med blandad arkitektur och blandade hushöjder. Denna tradition bör vi ansluta till när vi bygger Västra City. De estetiska ambitionerna bör vara höga. Detta område kommer mer än något annat symbolisera det moderna Stockholm och vår generation. Detta är inte vilken plats som helst. Det är den mest centrala platsen i hela Sverige.



Om det inte finns några möjligheter att ta fram en arkitektoniskt intressant byggnad utan det tvunget skall byggas pastischer så finns det andra perioder än modernismen att ta intryck av.

Det är här viktigt att poängtera att vi inte på något sätt motsätter oss en nybyggnad på platsen, tvärtom. Men utformningen måste förbättras avsevärt. Stockholm bör inte tillåta att en av stadens allra centralaste platser bebyggs med fyrkantiga anonyma lådor.

Det är mycket viktigt att den tillkommande byggnaden inte omöjliggör ytterligare förtätning i närområdet. Möjligheten att arbeta med en stark stomme som möjliggör senare påbyggnad med ytterligare plan (via t.ex tredimensionell fastighetsbildning) bör undersökas. Målsättningen på sikt bör vara att ungefär matcha Kungsbrohuset i höjd på den aktuella fastigheten.

Entréplanet bör inte tillåtas att innehålla endast kontorsentré. Minst en annan lokalyta måste läggas i bottenplanet redan i detta skede, annars kommer denna del av gatan att upplevas som allt annat än en del av de levande stadsgator som bör eftersträvas i Västra City. Tillkommande handelsytor på denna plats är ytterst viktigt för att så snart som möjligt minska den barriärkänsla som finns mellan City och Kungsholmen.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

YIMBY:s yttrande (PDF)

Förslaget avser rivning av nedlagd bensinstation och att ersätta denna med större byggnad för kontor, butik, lager och serviceverkstad. YIMBY har lämnat in ett yttrande till stadsbyggnadskontoret.



En rivning av den gamla bensinstationen och ett uppförande av ny bebyggelse bidrar till att göra området mer attraktivt att vistas i och att huset uppförs mot gatan och med affärslokaler i bottenvåningen är utmärkt.

Området bör kompletteras med ytterligare två smalare hus som byggs ihop med det föreslagna. Det ena bör byggas ut mot gatan i korsningen Sjättenovembervägen-Johan Skyttes väg och sträcka sig utmed Sjättenovembervägen till planområdets slut. Det andra bör byggas ut mot gatan från korsningen Segervägen-Johan skyttes väg till planområdets slut utmed Sergervägen. På så sätt skapas ett mer sammansatt stadskvarter med ett minimum av överblivna ytor.

Dessa hus kan med fördel innehålla en blandning av kontor, affärslokaler och bostäder. De bör även ha ett annat arkitektoniskt formspråk än den i planen föreslagna byggnaden och även avvika i höjd från denna för att skapa ett varierande stadsrum.

För att undvika exploatering av natur- och jordbruksområden i Stockholms län är det viktigt att de kollektivtrafiknära och centrala delarna av tätorten tillåts få en betydligt högre folktäthet. Därför vänder vi oss emot att parkeringar tillkommer på markplan inom fastigheten. I den mån parkeringar är nödvändiga bör de istället förläggas i gaturummet eller i underjordiska parkeringsgarage. Den gård som skapas genom uppförande av det östra huset samt borttagandet av parkeringarna kan på så vis bli en lummig plats för gemenskap och avkoppling för de som bor och arbetar i de tre husen.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor

YIMBY:s Yttrande som PDF

Stadsbyggnadskontoret har i samråd med fastighetsägaren NCC Construction Sverige AB valt att i en planprocess utforska möjligheterna att komplettera kvarteret Tobaksmonopolet med bostäder vid bergklacken i det nordöstra hörnet av fastigheten kosrningen Rosenlundsgatan - Maria Skolgata.

Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet. Området ger idag ett splittrat intryck och marken utnyttjas inte bra. Genom tillförsel av bebyggelse i området sluts gaturummet till och en tydligare och mer tilltalande gatumiljö kan tillskapas. Den grönyta ut mot gata som idag finns i planområdet nyttjas inte som rekreationsyta och vi ser därför inget problem med bebyggelse på denna plats. Det finns dessutom mycket god åtkomst till parkytor på mycket nära håll.

Att bebyggelsen planeras med publika bottenvåningar som direkt får ansluta till gatan är utmärkt och ett grundkrav för att kunna skapa en attraktiv och tilltalande gatumiljö.

Att tillföra bostäder på detta mycket centrala läge är utmärkt. Speciellt positivt är att stombusslinje 4 har en hållplats precis i anslutning till bebyggelsen. Det är glädjande att se en framtida konvertering av linje 4 till spårväg omnämnas i plandokumenten.

YIMBY har några synpunkter på det aktuella förslaget.

I tjänsteutlåtandet står att läsa:
"Möjligheten att bevara matsalsbyggnaden i Tobaksmonopolet 4, genom att bygga om den till bostäder och samtidigt bevara en stor del av trädgårdsanläggningen, har studerats. Detta har inte lett till att någon ekonomiskt eller tekniskt godtagbar lösning kunnat skapas."

Det är beklagligt att stadsbyggnadsnämnden kommit fram till att matsalsbyggnaden mot Maria skolgata måste rivas. Detta är en arkitektoniskt intressant byggnad som tillför positiva värden till gaturummet. Byggnaden innehåller också en värdefull frescomålning av Bo Beskow. I planbeskrivningen anges att Frescomålningen ska bevaras, men oklart hur. YIMBY ser här att andra vägar för att spara frescomålningen och byggnadens fasad mot gatan bör undersökas. En möjlig lösning som finns är att spara fasaden mot gatan och inlemma denna i den nya byggnaden. En annan är att spara byggnaden, men riva taket och låta ny bebyggelse läggas till uppåt. Naturligtvis bör också möjligheten att inlemma andra verksamheter än just bostäder i den befintliga byggnaden utredas. Vi vill här poängtera att vi inte ser det som viktigt att spara byggnaden i sin helhet. Det som framförallt bör bevaras är fasaden ut mot gata samt frescomålningen.

Enligt planförslaget ska det öppnas upp ett hålrum mellan den nya bebyggelsen och den befintliga bebyggelsen ut mot Maria Skolgata. Någon motivering till denna öppning anges inte. Denna lösning ser vi som mycket märklig då den sänker antalet möjliga bostäder som kan uppföras och dessutom skapar en otydligare och mindre sammanhållen gatumiljö. Vidare gör det att innergården riskerar att upplevas som en halvoffentlig yta snarare än en innergård för de boende. Vi noterar här att en byggnad på precis samma plats föreslås rivas för att möjliggöra fler lägenheter, samtidigt som en del av den yta som byggnaden tidigare stod på plötsligt lämnas outnyttjad. Denna öppning måste slutas till. Om en passage mot gården anses nödvändig kan en sådan med fördel tillskapas genom en portal genom den nya bebyggelsen. Så centralt belägen mark som denna får inte förslösas på omotiverade slentrianöppningar i fasadlivet.

I planbeskrivningen anges:
"Två slanka punkthus ramar in gårdsmiljön för bostäderna"

Denna beskrivning vill vi ifrågasätta. Punkthus är per definition punktvis bebyggelse i den byggda miljön och kan således svårligen rama in någonting överhuvudtaget. Tvärtom skapar de i detta fall en splittrad gårdsmiljö som gör det svårare att visuellt läsa av gårdsmiljön. Vi föreslår istället att det punkthus som står närmast Rosenlundsgatan införlivas med den stora byggnadskroppen genom en tillkommande bebyggelsevolym. Det andra punkthuset föreslår vi att det tas bort från planen. Även här kan en portal skapas i den tillkommande bebyggelsevolymen för att tillåta passage in mot gården.

Arkitekturen i förslaget upplever vi som stadsmässig vad gäller de delar som gränsar mot gata. Den är dock något platt och en viss vidarebearbetning bör ske. Hörnet ut mot Maria Skolgata/Rosenlundsgatan bör ges en egen utformning och kan med fördel få skjuta upp ett par våningsplan för att skapa en tornbyggnad. Vi saknar information om färgsättning i planbeskrivningen och vill påtala att byggnaden bör färgsättas med annan kulör än vitt eller grått då dessa färger idag nästan helt dominerar all nyproduktion. Takytan bör utnyttjas bättre genom att ge de boende tillgång till takterasser.

YIMBY har tagit fram skisser på hur de justeringar som vi föreslår skulle kunna gestalta sig:




Ladda ner




Ladda ner (PDF)

Parkeringsnormen på 0,58 platser per lägenhet ser vi relativt positivt på. Den kan dock sänkas något ytterligare till 0,5, inte minst med tanke på det särdeles bra kollektivtrafikläget.

Ladda ner YIMBY:s yttrande (PDF)

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

YIMBY ställer sig mycket positiva till planerna att däcka över spårområdet i city och läka samman det stora väg- och spårsår som idag dominerar mellan city och Kungsholmen. Projektet är en historisk möjlighet att tillskapa nya och eftersökta stadsmiljöer mitt i centrala Stockholm i ett område som idag i många delar är både otryggt och oattraktivt trots sitt oslagbara läge. YIMBY ställer sig positiva till en hög exploateringsgrad i området, framförallt på grund av dess centrala läge med oslagbar tillgång till kollektivtrafik, men också för att platsen rent visuellt med fördel kan markeras som Stockholms absoluta centrum.

Under många decennier har vi låtit vår stad sprida ut sig över allt större områden. Det är delvis därför vi idag har den trafikstörda plats som Västra City är. Nu har pendeln vänt och vi börjar bygga tätare igen. Västra City är en ny epok i stadens utveckling som bör ges en skala som stämmer överens med den europeiska storstad som Stockholm idag är på väg att bli. De miljömässiga fördelarna med att förtäta på denna Sveriges mest centrala plats är svårslagbara. Härifrån kan man nå hela Stockholm, och Sverige, med kollektivtrafik.

Yttrandet koncentrerar sig i huvudsak till det aktuella planområdet, men omnämner också vissa åtgärder utanför det avgränsade området för detta plansamråd.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som medger uppförandet av ett punkthus om 13 våningar samt tre lamellhus om 2-3 våningar. Detaljplaneförslaget rymmer ca 109 lägenheter som är riktade mot unga vuxna.

YIMBY ställer sig mycket positiva till att uppföra bostäder för unga vuxna vid Björketorpsvägen. Behovet av bostäder riktade till unga vuxna i Stockholm är mycket stort och kommer att fortsätta växa. Vi ser oerhört positivt på initiativet från jagvillhabostad.nu tillsammans med Stockholmshem och AQ arkitekter och hoppas att få se fler liknande projekt i framtiden.   Placeringen av den planerade bebyggelsen är utmärkt då den ligger mycket nära tunnelbanestationen Råcksta. Närhet till kollektivtrafik är viktigt vid alla nybyggnationer framförallt när de är ämnande för unga vuxna som inte är lika benägna att äga eller använda bil.   På sidan 7 i planbeskrivningen går att läsa:

"Stadsbyggnadskontoret anser att 71 parkeringsplatser är fullt tillräckligt då föreslagen bebyggelse ligger i kollektivnära läge, samt att boendet vänder sig till unga vuxna, som i stor utsträckning inte äger någon bil." YIMBY ser positivt på att antalet parkeringsplatser har minskats med hänvisning till de planerade bostädernas målgrupp men tror också att det är fullt möjligt att sänka dessa ytterligare. Det faktiska parkeringstal på drygt 0,65 som 71 parkeringsplatser för 109 lägenheter innebär är avsevärt större än det faktiska bilinnehavet bland unga vuxna idag.   Om vi utgår från de siffror som finns tillgängliga i resvaneundersökningarna Riks-RVU och RES finns en del intressanta siffror i sammanhanget att tillgå.   Hushåll som disponerar bil i flerfamiljshus i Stockholm: 48%   Ungdomshushåll som disponerar bil: 38%   Ensamhushåll som disponerar bil: 37%   Ensamhushåll, icke förvärvsarbetande, som disponerar bil: 24%

» Klicka här för att läsa resten av inlägget