Krönika: Buller som vi älskar att hata

Om jag är glad hör jag ljud från omgivningen. Om jag är irriterad hör jag buller. Kan det vara så enkelt? Eller finns det verkligen en entydig gräns för vad som anses vara buller i enlighet med miljöbalkens regler? Ryktet kring varje människas rättighet att kunna sova med öppet fönster mot gård stämmer faktiskt till viss del.

Buller i bostäder och från industrier regleras i miljöbalken. Det anges bland annat att en bostad ska ge ”betryggande skydd mot buller” och att fastighetsägaren och verksamhetsutövaren tvingas till att vidta åtgärder om det finns risk för att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. För bostäder gäller 50 decibel dagtid, 45 decibel kvällstid och helst cirka 40 decibel nattetid. I områden för fritidsbebyggelse gäller 40 decibel dagtid, 35 decibel kvällstid och cirka 35b decibel nattetid. Skulle dagens bullerregler varit gällande för 50 år sedan skulle bostäder inte fått byggas i storstaden.

Men vad som uppfattas som buller är i högsta grad subjektivt. Och frågan är om skillnaden mellan ljud och buller sitter i den hörandes uppfattning och humör? Eller om det helt enkelt har blivit populärt att kräva åtgärder mot all form av ljud. Bullerplank och treglasfönster har flyttat in i var mans vokabulär.

Vardagslivet har blivit allt ljudligare med hjälp av ny avancerad teknik i bland annat TV- och stereoanläggningar och grannbuller brukar vara ett kärt samtalsämne i trappuppgångarna. Den som äger en bostadsrätt är enligt lag skyldig att "bevara sundhet, ordning och skick inom eller utanför huset" och den som bor i hyresrätt måste också följa lagen. Hyresgästerna ska se till att de inte utsätter sina grannar för oväsen eller andra störningar.

Antalet människor som störs av buller från närliggande bilvägar, flygplatser, ombyggnationer i huset och fläkt- och kylanläggningar har ökat markant över åren. Problemet är att allt fler överklagande hindrar storstäder från att växa och utvecklas.

Även förskolebarn i horder kan upplevas som buller för den äldre damen som försöker bota huvudvärken liggandes på en filt i gröngräset i närheten av förskolan. Några veckor senare träffar den äldre damen dessutom andra sympatiskt upprörda damer på samrådsmötet som hålls inför byggandet av en ny förskola i närheten. Tillsammans står de enade på namnunderskrifter mot bullret och överklagar bygglovet.

I ett modernt samhälle kanske det är dags att tänka om kring bullerreglerna. Bullernormerna påverkar idag prismekanismer och den enskilde individen bör själv göra avvägningar mellan att bosätta sig i en storstad eller på landsbygden. En stad måste få växa och utvecklas och miljöbalkens bullerregler hämmar idag utvecklingen.