Utskrift från www.yimby.se
....

Svenska dagbladet slår till igen

 
Svenska dagbladet fortsätter sin outtröttliga tirad av utvecklingsfientliga inlägg.

Det börjar bli ganska uppenbart vilken åsikt Svenska dagbladets ledarredaktion har i frågan då man till dags dato, trots detta formliga batteri av oftast grovt felaktiga inlägg endast har släppt in ett inlägg som är positiv till en ordentlig förtätning av staden, och det skrivet i form av en direkt replik från Mikael Söderlund på kritik han fått.

Kanske vore det läge för Svenska Dagbladet att nyansera sig en aning?

Hursom, vidare till dagens inlägg av Svenska Dagbladets arkitekturskribent Ola Andersson.

Återigen dyker argumentet att skyskrapor är oförenligt med tät stad upp. Det är ju, som vi redan påpekat ett ganska magstarkt påstående då det bevisligen finns många täta och höga städer världen runt. Argumentera kan man naturligtvis göra men det blir ändå lite som att slåss med väderkvarnar när man tar en utgångspunkt ur en argumentationslinje som man bara behöver åka till valfri storstad för att motbevisa. Bara för att man påstår något tillräckligt många gånger blir det inte sant.

Ola skriver:
"Av reaktionerna att döma skulle man kunna tro att skyskrapor är något nytt i Stockholm, men så är det inte. Höghusen på Danviksklippan 1943 startade en våg av höghusbyggande som kulminerade runt 1960."

Det här är Olas skyskrapor vid Danvikstull:



Och så hade den så kallade debatten glidit ner på en om möjligt än mer infantil nivå.

"Minst ett dussin höghus byggdes i innerstaden och för förorten blev de ett kännetecken."

Höghus kan några av dem kanske kallas med lite god vilja. Vad det har med dagens idéer om skyskrapor att göra framgår dock inte. Snarare är det ett illa dolt försök att försöka skylla förortens problem på hushöjden när det i själva verket är stadsplaneringen som inte fungerar. Att Ola, i egenskap av arkitekt, inte har förstått denna koppling är ganska märkligt.

"Det är 50- och 60-talen som är höghusets och skyskrapans glansperiod i Stockholm."

Stockholm har en skyskrapa och den är med sina 32 våninger ett gränsfall. Den stod klar 2002 och heter Kista Science Tower. Byggnaden har för övrigt betytt mycket för området som fått en välbehövlig vitalisering och byggnaden har också gett mersmak.

Ola fortsätter naturligtvis med att dra upp kortet med klararivningarna. Ledsen Ola men det kortet är utspelat nu. Det är över 40 år sedan. Stockholm har stått still i över 40 år. Det räcker nu. Vi köper det inte längre. En liten kulturelit som krampaktigt håller kvar vid dåtiden har inte längre något stöd bland medborgarna.



Ola fortsätter med att försöka göra en demokratifråga av tankarna om skyskrapor. Men om det är demokrati Ola oroar sig för så dyker det upp ett problem. Stockholmarna vill nämligen ha skyskrapor.

Det är uppenbart att medborgarna är ordentligt trötta på den elitistiska attityden hos ett fåtal proffstyckare.

Jag besökte idag en bostadspolitisk debatt mellan Veronica Palm(s) och Magnus Andersson(cuf). Kvällens absolut största jubel, som nästan fick taket att lyfta sig, var när debattens moderator frågade om det inte var dags att bygga några ordentliga skyskrapor i Stockholm.
Stockholmarna är trötta på att bli behandlade som ett museum.

Ola prisar ett uttalande från Mikael Söderlund som ett positivt tecken, nämligen att han vill lämna den glesa stadens planering. I samma andetag kritiserar han att en plan på nästan 3000 småhus inte har genomförts. Argumentationen är minst sagt spretig.

"Problemet är inte bara att skyskraporna stjäl uppmärksamheten från de goda idéerna"

Skyskrapor är en god idé. Bland flera. Får man bara ha en god idé i taget? Yimby klarar av att förena flera idéer på samma gång, då klarar nog också stadsplanerarna av att göra det.

"Att åstadkomma en tät stad inom den stadsfientliga svenska lagstiftningens ramar är tillräckligt svårt med normala hushöjder"

Och det är ett argument mot skyskrapor för att? Lagstiftning kan som bekant ändras, och är också något som Yimby efterlyser. Stadsplaneringslagstiftningen är idag uttalat stadsfientlig, trots att den typen av boende är en av de populäraste boendeformerna. Att en lagändring måste till är uppenbart. Det är inte byråkrater som skall bestämma hur vi vill bo, det skall vi göra själva.

"Skyskrapors krav på trafik, parkering, inlastning och svängrum gör att de knappast ens på Manhattan fungerar i en tät stad."

Manhattan är en urban smältdegel. En fantastisk och pulserande storstad med ett otroligt utbud. Staden fungerar alldeles utmärkt. Att som Ola helt fräckt påstå att den inte gör det är synnerligen märkligt. New York är en av Sveriges populäraste resmål, så något måste det uppenbarligen vara som lockar.

Och så dyker naturligtvis de heliga parkeringarna upp. I en storstad åker man inte bil. 75% av Manhattans invånare äger inte ens en bil. Detta i ett land där normalt sett 90% av befolkningen åker bil till jobbet.

Ola kritiserar stadsbyggandet som skedde på 50- och 60-talet. Och där lär ju inte många säga emot.
Men. Ola är ju arkitekt. Hur vill han då bygga Stockholm? Jag gjorde lite research och fann en områdesskiss på kvarteret Baltic i Mariehäll som han varit med och tagit fram:



Notera speciellt den 100-procentiga frånvaron av slutna kvarter. Notera de stora sammanhängande huskropparna. Notera den formliga väggen i vänsterkant ut mot en stor parkeringsplats.
Mer 60-tal än så här blir det inte.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gustav Svärd (30 Januari 2008 09:19):
Igen så håller jag med om i princip allt!
Denna fobi mot den täta och höga staden är konstig. Som du skriver är det ju just stadsplaneringen som är fel i betongförorterna, inte att husen är över 4 våningar höga.
Den sista "fina" illustrationen visar på just samma brister i stadsplaneringen och hur dessa fortfarande fortsätter! Verkar som vi inte har lärt oss alls av tidigare misstag. Visserligen ser jag ett antal kvarter i modellen som byggdes för flera årtionden sedan, men dom nya (närmaste) är bara en fortsättning av förortstänket - på Kungsholmen!

[jag tänkte fel här. som Mikael påpekar i nästa kommentar är det inte Kungsholmen, utan Bromma.]
 0
Mikael From (30 Januari 2008 09:27):
Gustav: nu blev det lite fel, Mariehäll ligger i Bromma och alldeles intill Sundbyberg. Däremot är Sundbybergs stadskärna av äldre och tätare snitt och följdaktligen mycket populär att bo i. Detta borde vara en anleding att rita vidare på detta sätt och expandera kärnan. För er som är insatta i området kan fråga sig själv; bor jag hellre i Rissne än i Sundbyberg C?
 0
Mikael From (30 Januari 2008 09:30):
Hmm... varför kan jag inte logga in?
Anders: Mycket bra replik på ett tråkigt inlägg. Jag proppsar för att du försöker få in detta som relpik på Brännpunkt. Förr eller senar erbjuds man utrymme.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 09:41):
Vi är redan inne på tredje försöket hos brännpunkt (dock inte med denna artikel). Vi får se vad som händer.
Om du fortfarande inte kan logga in, maila mig så kollar jag.
 0
Gustav Svärd (30 Januari 2008 10:02):
@Mikael From - där tänkte jag fel. Tänkte på Kristineberg. Nu ser jag ju att det är området på andra sidan vattnet från Sumpan, på andra sidan motorvägen från Solvalla. My bad :)
Planeringen påminner lite om Kristineberg, men minst lika mycket påminner den om Tensta. Extra tråkigt när Sundbybergs stadskvarter ligger så nära, åter ett fall av att bygga förort istället för att bygga ut staden.
 0
Magnus Orest (30 Januari 2008 10:19):
Just i SvDs fall vore det kanske lämpligt med en anmälan till Pressombudsmannen om de återigen vägrar att ta in en replik. Frågan är om inte deras agerande bryter mot den första av de pressetiska reglerna:

1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

http://www.po.se/Article.jsp?article=1011&avd=verksamh..
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 10:22):
Gustav, det här förslaget gick, som tur är, inte igenom.
Vinnare blev förslaget "7Kamp".
Tyvärr är det inte så mycket bättre:
http://www.arkitekt.se/s8444
http://www.arkitekt.se/s9072
 0
www.direktdemokraterna.org (30 Januari 2008 12:32):
Det är mycket riktigt svårt att bygga tätt med skyskrapor. Det blir helt enkelt för mörkt i gatuplanet. Det är inte markytan som är begränsande utan himmelsytan, för att uttrycka det lite tillkrånglat.

Ett utmärkt exempel på detta är jämförelsen mellan Gamla Stan och Manhattan. Gamla Stan med sina fyravåningshus har ett högre exploateringstal än skyskrapornas hemvist Manhattan. Höjden på husen är helt enkelt inte särskilt intressant i ett täthetsperspektiv.
 0
Jan Wiklund (30 Januari 2008 12:51):
Anderssons slutsats var ingen intellektuell höjdare - men ett av argumenten borde kollas upp. Nämligen att den svenska planlagstiftningen knappt klarar av tät stad med hus i normal höjd. Och därför absolut inte klarar av höghus eftersom den (alltså lagen) kräver för mycket tillfartsutrymme för ett sådant för att det ska funka i en kvartersstad.

Jerker Söderlind har sagt att Sveavägen inte skulle vara tillåten med dagens planlagstiftning. Så Andersson kanske har rätt.

Uppenbarligen är det lagen som borde ändras - men det vore kanske idé att fundera på hur? Borde vi kanske fundera på ett seminarium i frågan?
 0
Olle J. (30 Januari 2008 13:15):
Håller la i princip med resonemanget. Vill dock påpeka att det inte riktigt håller att hänvisa till nätenkäter när det kommer till folks åsikt; de är faktiskt fullständigt vedervärdiga styggelser.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 13:22):
Jan, som du säger så är lagstiftningen ett problem och är något som vi, som du ser i inlägget, också efterlyser en förändring av.
Sedan är det som sagt också oerhört viktigt att skyskrapor inte byggs i egenskap av egna solitärer utan att de integreras i staden som en fungerande helhet. Ola verkar se den täta staden och höga hus som ett motsatsförhållande, medan Yimby snarare ser dem som en del av samma lösning.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 13:31):
Svar till "www.direktdemokraterna.org":
Ditt påstående är helt enkelt inte sant.
Manhattan hade vid folkräkningen år 2000 en befolkningstäthet på 25.846 invånare per kvadratkilometer.
Gamla stan har 8333 invånare per kvadratkilometer. Inte ens i närheten.
Då bör man också ha i åtanke att Central Park finns på Manhattan.
 0
Gustav Svärd (30 Januari 2008 13:48):
Varifrån har folk fått intrycket att det inte går att bygga högt tätt? Och varifrån kommer intrycket att det blir antingen totalmörker på markplan eller så måste höghus stå utspridda så att det ändå blir samma täthet som ett radhusområde?
Jag skulle gärna få veta varför det är så en del tror att det är. Är det ett GrönaVågen-tänk som lever kvar eller är det modernismens anti-urbana stadsplaneideal som fastnat?
 0
Lasse (30 Januari 2008 13:54):
Direktdemokraten, skulle inte höjden på husen vara intressant ur ett täthetsperspektiv? Det var ett märkligt påstående. Naturligtvis är höjden en parameter precis som gatubredder och inslaget av andra fria ytor.

Gamla stan är mycket riktigt högexploaterad stadsdel därför att den är väldigt tät och faktiskt ganska hög i ett Stockholms perspektiv. Där finns en del mörka gator och det är en del av karaktären. I moderna täta stadsdelar byggs inga gränder och fasaderna har större fönster och ljusa fasadmaterial, ofta högreflekterande material som glas och metall. Det gör att mycket ljus kommer ner mellan husen. Direktsol in genom fönstren blir mindre men det ljuset är inte bara av godo som du kanske vet.

Hög exploatering ger livligare gator och ser man bara det som ett problem så är det klart att gleshet är the way to go. Men i regel attraheras människor av livliga gator. Funktionalismens syn på täthet/gleshet är ett rent ingenjörsperspektiv som inte inkluderar dom sociala aspekterna. Ska vi inte kunna se nyktert på funktionalismens dogmer år 2008?

Och problem som brist på parkeringsplatser går att lösa i nybebyggda områden, man kan spränga in p-hus eller ännu bättre, underjordiska garage. Det är svårare att göra i den äldre innerstaden. Den utrymmeskrävande kollektivtrafiken går också att planera för redan från början.
 0
Jan Wiklund (30 Januari 2008 14:17):
För övrigt borde det inte behövas särskilt mycket p-platser i en tät stad. Det lilla bilåkande som behövs kan fixas med bilpooler, hyrbilar och taxi.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 14:47):
En viss privatbilism kommer alltid att finnas. Men just den täta staden leder till mycket högre användande av just kollektivtrafik, samåkning och så vidare vilket Manhattan är ett utmärkt exempel på. Liksom Tokyo för den delen som jag besökte 2006 där deras ringlinje inte hade någon tidtabell, det bara kom tåg hela tiden, konstant. När det senaste rullade ut var nästa redan på väg in. Tunnelbanan körde med 2-minuterstrafik.
Att vissa krafter inom miljörörelsen fortfarande inte har förstått detta är ganska tragiskt.
 0
Gustav Svärd (30 Januari 2008 15:23):
Helt rätt, Jan. I en tät storstad behövs verkligen inte en bil per bostad.
 0
Patric Nilsson (SSS-StockholmSkyscraperSociety (30 Januari 2008 15:39):
Mycket bra och slagfärdigt inlägg Anders, hoppas det blir publicerat i SvD, det behövs lite ordning i debatten.

Folk vill bo i täta områden med mycket folk och folkliv, det bästa sättet att tillgodose detta är att bygga högt och tätt. Bara man förser dessa områden med god kollektivtrafik, så behövs det inga parkeringsplatser baserat på antal boende, avskaffa alltså de regler som begränsar en tät stadsbebyggelse.
 0
Erik (30 Januari 2008 15:49):
När man generellt talar om exploateringstal så avses förhållandet mellan byggnaders bruttoarea och tomtarea, och ingenting annat! Befolkningstäthet hör inte till saken.

Om någon tar reda på byggnadsarean på Manhattan så kan vi jämföra exploateringstalet med Gamla stan - vore intressant!
 0
Björn Nilsson (30 Januari 2008 17:22):
Detta är ett testinlägg för att se om jag kommer in på forumet numera (det har varit tvärstopp tidigare):

Kvalificerar sig inte Wennergren Center som höghus och nästan som skrapa?

Lite tåtrampande: Hur vet man att de som svarade på enkäten i Aftonlövet verkligen är stockholmare? Det kan ju vara folk från Slaskböle och Övre Nederbortom utan förankring här som är i farten och vill ha stora hus? (Undrar jag som född på Söder.)
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2008 17:43):
Hej Björn! Trevligt att du har sällat dig till yimbyisternas skara.

Nej, en nätundersökning säger såklart inte allt, men många gör att en bild börjar framträda:
http://yimby.se/2008/01/yimbys-stod-vaxer%2c-nu-har_41..

Jag kan inte dra mig till minnes en enda undersökning där nej-sägarna har varit i majoritet, det kanske finns någon men det verkar ovanligt.

Yimbys medlemsantal har växt mycket snabbt. Vi är runt 1350 personer just nu och det ökar stadigt. Speciellt den yngre generationen vill i mycket stor grad ha en förändring, men även den lite äldre börjar svänga. Det är väl ganska naturligt att det är så, men det är ofrånkomligt att vi måste tänka om i Stockholm. Dels för att den nu uppväxande generationen vill ha det så, men också av mycket starka miljö- och infrastrukturskäl. Även de ekonomiska skälen är viktiga. Stockholm måste skaka av sig bilden som den lite motsträviga småstaden i norr om vi skall kunna locka till oss investeringar och turister i framtiden.
Det är egentligen inte heller särskilt märkligt eller uppseendeväckande att förtäta och bygga högt. Så gör man i så gott som alla storstäder i världen. Det är Stockholm som avviker från normen genom att bygga så oerhört glest som man har gjort.

Jag tror också att Stockholm äntligen håller på att skaka av sig sin lantsorts-romantik. Stockholm är på väg att bli Sveriges första riktiga storstad. Kan vi få in några hundratusen människor till i stadskärnan kommer Stockholms kulturliv och utbud att fullkomligen explodera. Jag har sedan Yimby startades pratat med väldigt många människor och en stor majoritet av de som jag diskuterar med (i alla åldersgrupper) håller i stort med i Yimbys resonemang. Och de som i början varit emot tenderar att iaf börja ifrågasätta sina, ofta förutfattade, meningar när de förstår skillnaderna mellan att bygga glest och tätt. Jag tror att det i mångt och mycket bottnar i att våra resonemang i mycket större grad är faktabaserade än våra "motståndares". Istället för att titta på en lokal "min bakgård"-bild så ser vi istället helheten.
 0
karl (30 Januari 2008 20:33):
Ok, ni gillar skyskrapor, det har gått fram nu. Men finns det möjlighet att vidgda perspektivet något?

Det är så många saker som kastas fram utan någon större faktabas. Se Eriks kommentar ovan om Exploateringsgrad tex. Jag menar, 10 extremt feta hus (equals 25000 inv totals) inom en kvadratkilometer, det hittar man säkert på många platser. Men inte säger det så värst mkt om tätheten för det.

Skulle vara spännande att höra hur många bilar per bostad som ni förordar.
 0
Lasse (31 Januari 2008 00:26):
Jag förordar 0 st bilar. Det passar min singel-livsstil och min ekonomi. Istället har jag råd att bo ganska centralt. Tänk på att funktionalismens förortsideal etablerades i en tid då folk fortfarande bildade familj tidigt och massbilism sågs som en frihetsreform. Idag ser samhället annorlunda ut och den täta staden känns som den ideala livsmiljön för väldigt många. Men tyvärr har vi ju byggt enligt ett annat ideal.

Ps. jag menar naturligtvis inte att parkeringsnormen ska ändras till 0 st bilar/lägenhet. Men P-normen är inte helig. Ds.
 0
Anders Gardebring (31 Januari 2008 00:59):
Karl. Jag vet inte om du precis kommit in på yimby för första gången. Detta inlägg kritiserar specifikt Olas artikel i Svenska Dagbladet. Alltså är det den frågan som också diskuteras. Klicka runt lite bland övriga bloggposter och under "om oss" så ser du att det är ganska mycket mer.
Vad gäller bilar så är det ju som bekant så att tät stad = mindre bilar. Jag ser ingen poäng att sätta sig ned och definiera ett minsta antal bilar per invånare, men vi bör bygga en stad som förenklar så mycket som möjligt för den som inte väljer att åka bil. Själv föredrar jag att åka kollektivt då jag helt enkelt tycker det är ett skönare sätt att resa. Jag kan använda tiden vettigt, istället för att sitta o stressa i en bilkö.
 0
Joakim (31 Januari 2008 01:08):
Jättebra initiativ det här med Yimby!
 0
Gustav Svärd (31 Januari 2008 09:53):
Tackar, Joakim :) Vi trodde det fanns många i Stockholm som höll med oss när vi startade Yimby. Lo and behold, we were right!
 0
Leonardo Frithunanthz H-C (31 Januari 2008 10:33):
Björn Nilsson:

Wennergren Center är ett höghus. Jag har själv tillsammans med en studiekamrat gjort en studie om Stockholms Skyskrapor. Vi kom fram till efter extensivt arbete att det finns inga skyskrapor i Stockholm, i alla fall inte enligt internationell standard. Inte ens Kista Science Tower kan räknas som skyskrapa. En skyskrapa är idag åtminstone 150-200 meter. Så är det bara.
 0
Gustav Svärd (31 Januari 2008 11:16):
Nja, tekniskt sett är väl en skyskrapa ett höghus som är högt nog att vind-belastningarna är lika viktiga att räkna med som husets egenvikt?
/halv-minne från DiscoveryChannel nån gång.
 0
Anders Gardebring (31 Januari 2008 11:35):
Joakim! Glöm inte att gå med om du stöder oss. Det är enkelt via hemsidan och tar två minuter. Varje medlem betyder att vår röst blir mer värd.
 0
Anders Gardebring (31 Januari 2008 11:41):
"En skyskrapa är en hög, beboelig, fristående byggnad (höghus) som reser sig märkbart över omgivningen. Ordet syftar på att byggnaden tycks så hög att den "skrapar vid skyn" och myntades först på engelska (skyscraper)."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skyskrapa

Nu sällar sig ju inte yimby till den definitionen eftersom den är unikt svensk, och tar sig uttryck i sådana konstigheter som att husen vid Danviksklippan kallas för skyskrapor.
Dessutom skulle ju, med den definitionen, New York inte ha några skyskrapor, då mängden gör att de inte längre "märkbart reser sig över omgivningen".

Stockholm agerar i en global värld och konkurrerar snarare med Köpenhamn, London och Frankfurt än Göteborg och Malmö.
 0
Leonardo Frithunanthz (31 Januari 2008 11:54):
Gustav:

Jag citerar nu vårt arbete:

"Arkitekten Gert Wingårdhs definition av en skyskrapa är ett hus som är så högt att ”gravitationen inte längre påverkar huset i lika stor utsträckning som låga hus där bottenvåningen bär upp tyngden från resterande våningar”. Men han säger även att det egentligen inte finns en uniform definition. Han menar att en skyskrapa bör ha ca 150-200 meter för att kallas skyskrapa. Ett hus med 100 meter är ingen skyskrapa utan bara ett högt hus. Kista Science Tower är med sina 130 meter eller drygt 160 meter med mast inte klassad som skyskrapa av arkitekterna vi intervjuat. "

©2007 Leonardo Frithunanthz och Daniel Raczko.
 0
P. Envall (31 Januari 2008 12:09):
Till Olas försvar: En stor stad med småstadens parkeringspolitik

Ola Andersson har (tyvärr) rätt i sak (även om jag inte håller med om hans åsikter att höga hus inte kan passa in i Stockholm).

Den parkeringspolitik som politiker i Stockholms stadshus för är ofta i direkt konflikt med de mål Söderlund säger sig vilja nå om en tätare (mer dynamisk) stad. Alltså finns det relativt små förutsättningar att Stockholm kommer att bli tätare även om det byggs ett antal skyskrapor, särskilt inte om dessa byggs i ytterstaden.

I dagsläget finns normer i Stockholms stad som tvingar fastighetsutvecklare att t. ex. bygga ett visst
antal parkeringsplatser per lägenhetsyta (s.k. parkeringsnormer). Dessa normer är i ett internationellt
perspektiv högt satta och har nyligen höjts (år 2004) så att fler parkeringsplatser krävs per lägenhet/kontorsyta). För att få bygglov måste med andra ord byggherrar bygga mer parkering än vad de ibland vill och mer än vad som är företagsekonomiskt lönsamt. Dvs politikerna tror sig veta bättre än byggherrarna
vad som bör byggas.

Så här står det t. ex. i ett tjänsteyttrande från Stockholms stad:

"Förvaltningen är positiv till att XXX förtätas med ny bebyggelse enligt det framtagna programmet för området. Förvaltningen understryker vikten av att planteringen av träd genomförs längs XXX-vägen. Vidare ställer sig förvaltningen tveksam till att en parkeringsnorm på 0,7 platser per lägenhet är tillräcklig inom området samt förutsätter att projektet följer stadens program för ekologiskt byggande".

Förtätning är med andra ord okej men man vill tvinga byggherren att bygga mer parkeringen än byggherren bedömer behövs samtidigt som man förordar ett ekologiskt och förtätat byggande. Problemet att parkering tar plats och att asfalterade ytor knappast är 'ekologiska' tycks man inte låtsas om.

I andra sammanhand är det dock få som förnekar att parkering tar plats, En vanlig siffra är 20-40 kvm per bil. Det motsvarar nära nog motsvarar nettoytan för en mindre ettrumslägenhet. Visst, genom att bygga underjordiska garage kan man få plats med ett visst antal bilar (men ofta långt ifrån tillräckligt för att uppfylla Stockholms parkeringsnormer när man bygger högt) Dessutom bär underjordiska garagage ofta inte sina kostnader i ytterstaden, alltså blir resultatet i sådana lägen ofta stora ytparkeringar. Det innebär i sin tur en glesare stad, otryggare stadsmiljöer och längre avstånd. Många parkeringar innebär också mindre intensivt markyttnyttjare där kontor, handel, bostäder och människor ersätts av plats för bilar.

Många andra städer som arbetar för samma mål som Söderlund, dvs en tätare och mer dynamisk stad har inte den typ av parkeringsnormer som finns i Stockholm. I London finns t. ex. regler som är de omvända mot de som finns i Stockholm. Dvs, för att nå målen om en tätare stad mm kräver myndigheter och politiker där att byggherrar bygger så få nya parkeringar som möjligt. Syftet med detta är att använda tillgänglig mark så effektivt som möjligt. Dessutom tillåter man att nya bostadshus i bra kollektivtrafiklägen byggs helt utan nya parkeringsplatser där byggherren kan visa att det inte skapar problem för närboende. Dessa bostäder blir ofta billigare (man slipper t. ex. kostnaden för underjordiska garage). Byggherrar i London ges på samma gång betydligt större möjligheter att skapa en trädgård/ bilfri gård för sina hyresgäster där detta efterfrågas mer än extra parkering.

Nu finns det naturligtvis en annan sida av problemet. Det är när många hushåll med två bilar flyttar in i hus med en parkeringsplats i genomsnitt per lägenhet (eller mindre). Detta problem vill jag inte på något sätt ignorera. Mitt syfte är t. ex. inte att kritisera det tjänsteyttrande som jag citerar ovan. Det är bara ett symptom, en konsekvens, av de regler som finns i Stockholm idag. Men fakta kvarstår. Parkering tar (mycket) plats. För att kunna skapa en mer dynamisk och tätare stad måste därför Söderlund först övertyga sina partivänner inkl. andra partier om att ändra stadens trafikpolitik. När han väl har gjort det anser jag att det ofta går utmärkt att bygga tätt och högt.

Slutligen, jag förordar ingen speciell lösning. Men jag tycker att det finns många goda argument för att i detalj studera erfarenheter av det system som finns i London. Jag menar, att fortsatt ignorera det faktum att olika regler och mål är i konflikt med varandra leder till ett ineffektivt användande av skattemedel och fler stadsmiljöer som är av sämre kvalitet än de vi skulle kunna åstadkomma med en mer sammanhållen stadsbyggnadspolitik.

P. Envall
 0
Leonardo Frithunanthz (31 Januari 2008 12:12):
De byggnormerna stimulerar mer bilism, p-platserna tar onödigt mycket plats, det skapar mer avgaser, fler som vill ta körkort, mer förortstänk - det är kontraproduktivt mot Söderlunds och andras planer att bygga skyskrapor och höghus i staden. Ändra byggnormerna!
 0
Mikael From (31 Januari 2008 12:33):
P. Envall: tack för detta synsätt, någonting som jag själv sett som ett sekundärt problem. Precis som du säger är detta ett stort problem som måste avhjälpas. Som tur är har vi i YIMBY ett debattövertag med tanke på senaste två årens eskalerade miljödiskussion vilket vi måste utnyttja!
 0
Anders Gardebring (31 Januari 2008 12:51):
Ett mycket bra inlägg P.Envall. Ola har dock fel i sak eftersom han utgår från att dessa regler inte kan förändras. Det anser däremot vi, och vi kämpar för det.

Hursom, du visar på ett för Stockholm allvarligt problem, nämligen att man fortfarande har bilen i fokus. Fagra ord om tätare stad och minskat bilberoende kommer aldrig fungera om man fortsätter att planera nya områden utifrån bilen. Bara en sådan sak som att området i Hjorthagen planeras för 5000 bostäder och man i miljökonsekvensbeskrivningen pratar om möjligheter till framtida spårbunden kollektivtrafik. Möjligheter? Det borde väl vara alldeles självklart när man år 2008 i Stockholm planerar en ny stadsdel med 5000 boende, kontor och affärsverksamheter att man drar in ordentlig kollektivtrafik. Bussar är inte på långa vägar attraktiva nog för att kunna konkurrera ordentligt med bilen. Spårvagnar däremot har högre kapacitet och högre komfort och är alltså mer attraktiva. Dessutom gillar folk spårvagnar (när de kommit över sina initiella irrationella fobier). Titta bara på tvärbanan som blev en formidabel succé.
 0
Lasse (31 Januari 2008 13:06):
P. Envall: Intressant inlägg. Jag tycker att varje byggherre ska ta ansvar för den bilmängd som hans projekt orsakar. När de hävdar att inte normen behöver uppfyllas så handlar det ju ofta om att de vill skjuta över problemet till omgivningen, kanske gatuparkering runt om i stadsdelen. P-garage kostar pengar men jag tycker att staden ska kräva det. Jag tycker man ska använda skyskrapor för att skapa förtätade dynamiska platser som kan utvecklas vidare. Och då är det viktigt att p-frågan har fått en bra lösning redan från början som tillåter ytterligare utveckling i området.
 0
Johannes (31 Januari 2008 13:10):
@ anders mfl: Håller med. Nedskurna p-normer är inte ett hot, utan en möjlighet. Det ger möjlighet både att öka den sociala blandningen (de som valt bort bil pga livstil eller ekonomi) och att minska bilberoendet hos bilisterna.
 0
Gustav Svärd (31 Januari 2008 13:19):
Visst är parkeringsproblematiken central i möjligheterna för en tät stad. Med tillräcklig spårbunden trafik i närheten så behövs ju inte mycket i parkeringsväg och byggnormerna måste spegla detta. 0,7 förtsåtr jag om det ligger par hundra meter från en pendelstation 1 mil eller två ut, men inne i faktiska staden bör väl kanska 0,3 räcka? Vad som händer då är inte att gatuparkeringen blir överfull utan att de som flyttar in inte har bil. Med tanke på hur få gånger man behöver bil så lönar det sig ordentligt att hyra (inte alls en ovanlig lösning).

Sen undrar jag varför du inte vill ta ställning, P. Envall. Har du ingen åsikt i frågan, eller har det med jobb o.dyl. att göra?
Och slutligen ett tack till dig också för att du för upp det här ämnet :)
 0
P. Envall (31 Januari 2008 13:38):
Till Gustav m. fl.

Tack för er respons. Jag uppskattar mycket era kommentarer.

Det ska sägas att jag är forskare och konsult. Jag har inte tagit ställning eftersom jag ännu inte vet tillräckligt mycket om erfarenheterna av t. ex. systemet i London. Men visst, det finns som ni och jag har skrivit flera goda argument för att överväga ändringar i parkeringspolitiken vid nybyggnad i Stockholm.

Men observera att om man vill introducera ett liknande system som det som finns i t. ex. London så måste man troligen göra relativt betydande ändringar i hur myndigheter hanterar bygglov. En del förändrignar kan genomföras på lokal nivå i Stockholm och ganska snabbt. Andra ändringar bör troligen göras på nationell nivå för att öka effektiviteten i beslutsfattandet. Ändringarna kommer bl. a. att kräva att tjänstemännen behöver vidareutbildas så att de kan använda de olika nya verktyg som behövs för att kompensera lägre parkeringstal, t. ex. genom bättre kollektivtrafik (som Anders Gardebring nämner ovan).
 0
JOCA (31 Januari 2008 20:18):
Som bilälskare och bilist, tycker jag däremot att man gott kan ha både garage och parkeringsplatser. Det finns många arkitektoniska lösningar för det. Ett exempel finns i Panama, där de tre/fyra första våningarna är en bredare bas av garage, innan boendet tar vid. Det är inte en förutsättning, tycker jag, att man "måste" ta bort bilismen. Det är inte heller en förutsättning, att ALLT måste bilanpassas. En balans kanske man kan efterfråga...
Nu lär jag få skit från massor av folk, men det är så jag tycker.
 0
Anders P (31 Januari 2008 20:51):
Bil behövs ju alltid till vissa ändamål som tex storköp av möbler. Lite underjordiska garage får man nog bygga om man ska bygga högt. Men folk ska kunna leva ett gott biloberoende liv.

Stockholm har en bra utbyggd kollektivtrafik, förutom att täckande spårtrafik saknas i Nacka(saltsjöbanan ligger för långt söderut och går bara mot slussel), Tyresö och på mindre ställen.

Blå linjen skulle kunna förlängas mot Ormsta via Djurgårn/Nacka och en annan gren till Skärmarbrink via Hammarby hamnen och östra södermalm, för att på så sätt erbjuda snabb tunnelbanetrafik som kan konkurera tidsmässigt med bilresandet(istället för att man bygger en gren genom slussen som planerat då saltsjöbanan redan går dit, men främst pga att det skulle ta för lång tid för pendlare att ta sig till T-centralen).
 0
Eric Thärnström (1 Februari 2008 00:46):
Ny i debatten, oerfaren i svängarna.

Vill först markera att jag principiellt är för en förtätning istället för en spridning. Jag tycker bara att man ska ha förståelse för nackdelarna, eller fint sagt konsekvenserna, av ett visst tänkande för att få en bättre generell förståelse och för att bättre kunna möta motstånd.

Jag kommer från och bor i Uppsala, som lider av samma problem som London lider av: Stadsbilden. I London har vi St. Pauls katedral som visuellt landmärke som helt enkelt måste synas över den resterande bebyggelsen, och skapar en vertikal begränsning. Uppsala har Uppsala slott, samt den hopplösa lergrunden att skylla på. London har väldigt få skyskrapor, och är extremt spridd som stad, så jag förstår egentligen inte hur den staden kan bidra i den här debatten. Möjligtvis värt att ta in är den relativt nybyggda skyskrapan på 30 St Mary Axe http://www.30stmaryaxe.com/home.asp
Den skrapan klarar nog funkiscensuren.

Den visar dock på ett antal viktiga problem med att bygga på höjden.

1. Vindlaster. 30 St Mary Axe har en väldigt fördelaktig form. Den aerodynamiska formen gör att vindlasterna på fasaden minskar avsevärt och minskar turbulens. Den orsakar heller inte så otrevliga vindar i markplanet som andra högre byggnader ger upphov till. Värt att beakta, om man verkligen vill att folk ska trivas på gatan.

2. Solinfall. Den främsta anledningen till att Manhattan klarar ljusförhållandena så bra är stadsplanen: Rutmönstret. Solen kan nå ut över gatornas hela längder, vilket ökar trivseln, eftersom man upplever det som luftigare. Värt att tänka på vid kvartersplaneringen: Raka gator. Solen skiner ju inte direkt rakt ner från himlen, speciellt inte här i Norden. Den kommer ju in från sidan. Mary Axe klarar sig här också med sin runda form, som gör att den solförmörkande arean blir mindre i förhållande till volymen.

3. Intern logistik. Att bygga på höjden innebär att man kan få in fler människor på mindre yta, och skapa sociala knutpunkter i gatuplanet med t.ex. butiker. Men vad man vinner i utrymme på minskade gator förlorar man i förstorade hissystem. Ett av de största praktiska problemen med skyskrapor är just trapphusen som tar upp allt större del av den totala arean, och det står i proportion till antalet våningsplan, inte arean. Betänk att minskade avstånd horisontalt ökar avstånden vertikalt. Mary Axe, liksom i stort sett alla skyskrapor, lider av detta.

4. Ekonomi. Det är sällan som det tas upp, men det är ju faktiskt den viktigaste aspekten för om man bygger eller ej. Det är lätt att säga att man ska bygga skyskrapor när man inte själv betalar för det. Kvadratmeterpriset stiger för varje våning man bygger, vilket förstås har med ökade vindlaster och trycklaster att göra, för att inte tala om de extra system som tillkommer för att hålla igång huset. Större vattenpumpar för att få upp vanligt dricksvatten, mer omfattande datorsystem för att bibehålla komforten i en byggnad som kräver en ofantlig ventilationsutrustning m.m.. Det uppstår en hel del tekniska bekymmer som tär mer på ekonomin, och det är i huvudsak det som sätter gränserna för höjden: Hur högt det är lönsamt att bygga i förhållande till exploateringsmöjligheterna. Det handlar ju om hur mycket man är villig att satsa på en tomt i Stockholm, eller oftast hur mycket man tjänar på det.

Glöm inte bort de tekniska och ekonomiska förutsättningarna i debatten. De kan ses som hinder, men de ger också upphov till nya lösningar.

För att kanske neutralisera inlägget så kan jag ju säga att det är självklart att kollektivtrafiken, främst den spårbundna, ska vara med i nya projekt. En ökad förtätning med framför allt kontor och affärer inom rimliga avstånd, med en minskad bilism som följd, ska också gå före spridda "pitoreska" områden.
En kommentar till de som skräms av förtätning: Det är klart att man blir rädd när man möts av 100 meter vertikal nyfunkis. Men jag blir mycket räddare när jag möts av 200 meter horisontal nyfunkis (syftar på "murarna" mot parkeringsområden á la 60-tal). Fetischen på nyfunkis måste upphöra för vårt eget anseendes skull.

Slutkommentar i det här inlägget: Yimby går i rätt riktning, men välj stegen med förnuft.
 0
Anders Gardebring (1 Februari 2008 00:54):
Hej Eric!
Välkommen in i debatten, och gå gärna med i Yimby om du känner att du stöder idéerna. Varje person är viktig.
Sedan så handlar det här inlägget specifikt om skyskrapor eftersom det är vad Ola kritiserar i sitt inlägg och vi påpekar då bristerna i denna kritik.
Men Yimby handlar primärt om återupprättandet av den täta och kompakta kvartersstaden, att man skall få bygga intressant arkitektur i Stockholm igen, att kollektivtrafiken skall byggas ut och överlag att vi inte skall bygga nya förorter utan just förtäta och bygga samman de områden som redan finns.
Skyskrapor vill vi också se, men det är naturligtvis upp till den som investerar att avgöra om och var det går, men vi tycker det är beklagligt att flera intressanta projekt i Stockholm inte har blivit av just pga mentaliteten. Eftersom även små projekt blir utskällda vågar knappt någon ens föreslå något stort och riktigt intressant.
Och, viktigt. Inte solitärskrapor. De skall vara en del av kvartersstaden, integrerade med marklivet.
 0
Eric Thärnström (1 Februari 2008 01:04):
Antar att Yimby AKTIVT stödjer nya förslag, och ser till att styra debatten åt rätt håll när någon vill bygga något lämpligt. Att klaga i efterhand hjälper ju ingen.

Vidare finns det säkert mycket kompetens i den här församlingen som kan påverka på en direkt praktisk nivå. En debatt påverkar ju inte nämnvärt tjänstemännen, som bara går efter regler, även om det förstås hjälper till att förbättra den generella mentaliteten (m.a.o. att få folk att förstå vikten av sund förtätning)
 0
Anders Gardebring (1 Februari 2008 01:14):
Oh ja. Vi kontaktar både byggföretag och politiker när de gör bra saker. Och när de gör mindre bra saker...
Vi skriver inlagor till stadsbyggnadskontoret, pratar med media, är aktiva på den här bloggen och så vidare.

Debatt påverkar inte nämnvärt tjänstemännen kanske men det skapar tankar och idéer som kan nå fram och till slut leda till politiska beslut. Flera Stockholmspolitiker är med i Yimby och iaf minst en riksdagsman så det finns kopplingar även där.

Vi har precis skickat en inlaga till stadsbyggnadskontoret angående Hjorthagen/Husarviken och vi har precis startat upp ett nytt projekt angående ett radhusområde i Kista som vi kommer föreslå smartare användning av (läget gör det synnerligen osmart att bygga så glest på den platsen).
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8655 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S

@yimbysthlm på Twitter