Utskrift från www.yimby.se
....

Närförortens tillbakagång

Av Leonardo Frithunanthz 3 Februari 2008
82 kommentarer
 
Idag var det söndag och jag hade inte så mycket att göra så jag bestämde mig för att titta på några närförorter som ligger längs med röda linjen. Jag beslöt mig för att börja i Aspudden.

Aspuddens första stadsplan togs fram 1906 av arkitekten Per Olof Hallman känd för att ha tagit fram stadsplaner till många städer. Centrala Aspudden är byggt med bostadshus med slutna kvarter i ett sätt att efterlikna innerstadens stenstad. Centrala Aspudden är gjort på 1910-talet i jugendstil. Från början var det en arbetarklasstadsdel och nu har det blivit trendigt att bo här. Jag kan förstå dem, se här.



Är det här någon del av innerstaden? Sundbyberg? Solna? Nej, det är Aspudden. En närförort som från början låg utslängd ute i skogen, endast 3 km fågelvägen från innerstaden.

Mer av Aspudden:





Vackra hus i innerstadsstil med slutna kvarter, oftast affärer på bottenvåningarna och aktivitet på gatorna (även om det inte syns på bilderna så var det faktiskt många människor som var ute och gick).

Ett till vackert hus:



Här kan man börja ana av vad som komma skall…



Mina damer och herrar, Örnsberg- som ligger vägg i vägg med Aspudden.



Det är svårt att tro att det skulle handla om grannen till den innerstadsliknande Aspudden?
Faktum att det här röda huset ligger precis mittemot T-baneuppgången i Örnsberg.

Vi fortsätter vandringen i Örnsberg…



Det här ligger precis tvärs mittemot Örnsbergs t-banestation. Tro’t eller ej. Bara några få km från innerstaden.





Varför ska det finnas ett sådant utrymme mellan de här två husen? För att barnen ska få kunna leka? Nja, det är nog snarare något annat som utnyttjar den ytan. Jag antar att det är ett naturreservat som ligger bakom husen eftersom ingenting finns där…

Fler byggnader:







Örnsbergs T-banestation i förgrunden, industriområdet i bakgrunden



Lite mer av Örnsberg:











Så säger jag ”hej då” till Örnsberg

...Och säger istället ”hej” till grannen i söder, Axelsberg (villaområde till vänster och det egentliga Axelsberg till höger)…









Axelsbergs centrum... Känner ni igen det här s.k. ”Centrumtänkandet”?
Notera skillnaden mellan det här Centrumet och Centrala Aspudden. Vilket har mest liv?
En märkbar skillnad är att det är så få människor på gatorna i Örnsberg och Axelsberg. Det som är positivt är att man ska skymta en mycket äldre (gul) byggnad i bakgrunden som är mycket vackrare.



Axelsbergs t-banestation som är delvis överdäckat. Den är granne med ett äldreboende och i biljetthallen finns det en pizzeria och en pressbyrån (precis som Örnsbergs t-banestation).


Jag tar t-banan en station söderut till...

Mälarhöjden- ett rejält låghussamhälle mitt på röda linjen. På ena sidan har vi "charmiga" Axelsberg och på andra sidan har vi Bredäng…

Hur som helst, vi skulle titta på Mälarhöjden.



Dess "centrum" med ett relativt nytt flerbostadshus (gråa huset) men varför är allt så lågt?


Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Mike (3 Februari 2008 23:46):
Asfalt och betong finns på marken, men i övrigt är det som om någon gått in i en stadsdel och trollat bort den. Och det är väl vad de som ritade de här områdena helst av allt hade velat göra. Som om de skäms för att ingå i civilisationen.
 0
Niklas (4 Februari 2008 00:18):
Tack för de fina bilderna från Aspudden. Det värmde gött att se dessa :-). Det avgörande för att åstadkomma en levande stadsdel verkar vara:
1. slutna kvarter mot gatan
2. Aktiviteter i gatuplanen (med andra ord: inte renodlade sovstäder, utan blandade stadsfunktioner inom ett och samma område)
Jag har hittat några andra ställen utanför innerstan som också har denna karaktär: Sundbybergs centrum, kvarteren i anslutning till Råsunda stadion, samt en tendens till detta nära Sandsborg. Det är anmärkningsvärt att alla dessa områden i huvudsak är byggda innan 1930-talet. Konstigt att man, trots Stockholms kraftiga efterkrigsexapansion, inte lyckats bygga så pass levande områden.
Dagens arkitekter borde, förutom att var nyskapande, lära sig av det förgångna: Vad ska vi och vad ska vi INTE upprepa.
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2008 01:13): Online
Problemet är funktionalismens intåg. Det närmast tvångsmässiga tänket om "solljus" och "tillgång till grönt" har i verkligheten inneburit gråa och döda områden. Tvärtemot det man alltså egentligen ville uppnå.
Tyvärr lever dessa tankar i stor utsträckning forfarande kvar inom både arkitektur och stadsplanering. Mellanrum mellan hus, oslutna kvarter, dessa menlösa små gräsmattor mellan hus och trottoar, onödigt låg hushöjd (som gör att underlag för butiker saknas) och så vidare.
Och så det förbannade zoneringstänket! Bostäder här, butikscentrum där och kontor där.

I Korthet är det tre enkla saker som skapar levande kvarter:

1. Slutna kvarter.
2. Funktionsblandning.
3. Densitet
 0
Fredrik (4 Februari 2008 02:55):
Kan även nämna Hökarängens Centrum som jag personligen gillar mycket, påminner lite om Aspudden med affärsverksamhet i gatuplan och någorlunda slutna kvarter, men även detta centrum är byggt i slutet av 40-talet. Det måste väl finnas någon anledning till att man inte bygger på detta vis längre? Kanske inte är lönsamt? För ja menar det är ju trots allt i sådana förorter folk (troligtvis minst 90 % av befolkningen) vill bo om dem nu inte har alternativet att bo i innerstaden?
 0
Gustav Svärd (4 Februari 2008 07:56):
Varför man inte bygger så nu? Dels kanske det faktist ger lägre vinstmarginal för byggbolagen per hus (inte går det nöd på våra stora byggbolag). Dels gäller fortfarande de anti-urbana stadsplaneringsidealen som slog igenom på 50talet. Gott om ytor, direkt soljus genom varje fönster och balkong till varje lägenhet är ett måste.
Det är dags att Sveriges stadsplanerare lär sig av 1900talets misstag, inte bara fortsätter försöka bygga bort innerstadens slum med sina små mörka lägenheter, dass på gården, utan varmt vatten, med sina 3-4 invånare per rum. Vi har ju inte kvar denna slum! Har itne haft det på flera årtionden nu. Så sluta överreagera mot denna slum som inte längre finns.
 0
Anders Gardebring (4 Februari 2008 09:08): Online
Jag tror inte alls att den typen av byggande ger lägre vinstmarginal för bolagen. Möjligen tror bolagen detta, jag vet inte. Möjligen tror bolagen också att just "balkong/solljus/stora "gröna" hål" i kvarteret säljer.

För övrigt kan man bygga balkonger även i täta stadskvarter. Jag har balkong mot innergården och jag bor i ett slutet stadskvarter.

Verkligheten är ju en annan, vilket vi ser på innerstadens prisläge

Innerstadsbyggande gör ju dessutom att man utan problem kan bygga 9-10 våningar istället för de 4-5 man kanske bygger längre ut. Alltså behöver man köpa mindre mark för samma antal lägenheter. Vidare så innebär återigen slutna kvarter med husen mot vägen att man får plats med mer.

Ett problem ligger nog i renodligen hos dagens bolag. Antingen är det bostadsrätt, hyresrätt eller kontorshus. Byggbolagen måste börja sammarbete mer så att de kan blanda inom samma kvarter.
 0
Mikael From (4 Februari 2008 10:30):
Gardebring: precis som du säger, problemet ligger i byggherrarnas renodling och rädsla för outhyrda butikslokaler. Lösningen ligger i att använda sig av den flerdimensionella fastighetsbildningen och stycka upp fastighetsägandet vertikalt. Dvs. ett fastighetsbolag eller en privatperson äger butikslokalerna i bottenvåningen medan en bostadsrättsförening eller ett bostadsbolag äger lägenheterna. Detta är obeprövat i Sverige och ingen vill vara först med denna lösning.
 0
Börje (4 Februari 2008 10:35):
Imponerande tydlig pedagogik i dessa bilder. Personligen har jag aldrig förstått storheten i Sven Markelius idér om ABC-staden som ju aldrig fungerade utan blev livlösa sovstäder (Vällingby m fl).

Jag har dessutom aldrig stött på en enda människa (utanför arkitektskrået) som på allvar försvarar miljonprogramstänkandet med trista höghuslimpor bland vindpinade tallar. Ändå verkar det vara så svårt att få stopp på utglesningen.
 0
Leonardo Frithunanthz (4 Februari 2008 11:01):
Fredrik: Angående alternativet till att bo i innersta'n, problemet är att människor tvingas i de här sovstäderna. Många gånger har jag träffat på folk som sagt "tja, det blev där... Vad ska man göra". De ser uppgivna och ärligt talat så gör det ont i hjärtat av att se de sådär uppgivna och besvikna med sina axelryck. Som jag sa i DN-artikeln, de tvingas bo där för det finns inte något mer centralt som inte är för välbärgade och köerna är upp till 25 år (!) Under tiden man köar hinner man gifta sig, skaffa barn, kanske skilja sig, få barnbarn - ja rubbet. Det ska inte vara så. När många människor, speciellt unga par bestämmer sig för drömbostaden så är det ett livsprojekt. Men man bygger fortfarande förort, inte stad, speciellt när det gäller människor som inte har så mycket råd med en jättedyr bostadsrätt eller för de som bara har tänkt sig en hyresrätt. Det är så förnedrande. Varför kan man inte utnyttja alla dessa gluggar som ligger längs med det halvcentrala bandet och bygga "Aspuddar" där? Det kryllar av gräsmattor och industrimark. Bygg såsom man gjorde i Aspudden men högt. 10 våningar.


Sedan tror jag mycket på vad Anders skriver, bolagen kanske tror att det ger lägre vinstmarginal.

Att människor försvarar och att det idag finns så många nimbys som tar till klorna med argument som "men solljuset på morgonen kommer att försvinna... Men gräsmattan behöver vi, den är ovärderlig" - det är snarare ett omedvetet mantra och ett resultat av marknadsföringen när man skulle lansera ABC-städer. Det har fastnat på något sätt, ungefär som man ibland kan få för sig att gå o nynna på en irriterande låt. Det är min teori. För många vet inte vad de talar om.

Det är dags att dagens arkitekter, arkitektstuderande, samhällsplanerare/kulturgeografer, samhällplanerar/kulturgeografstudenter vaknar upp! Kanske borde de dra sig själva i örat eller duscha i kallt vatten för att vakna upp. De kommer till stor del att bestämma utvecklingen av framtidens Stockholm. Det är mycket ansvar som står på spel.
 0
Leonardo Frithunanthz (4 Februari 2008 11:13):
Niklas och Börje: Tack så hemskt mycket! :-)


Nej just det, ABC-staden har aldrig funkat. Vi behöver inte ens stanna i Sverige. Ute i Europa o världen kryllar det av ABC-städer och i princip alla är odugliga.

Det är bra att du säger det, Börje, att du aldrig har träffat på någon människa utanför arkitektskrået som försvarar miljonprogramstänkandet. Faktum är att både jag och fler i YIMBY har fällt samma kommentar. Jag personligen har aldrig träffat någon. Många är så uppgivna och har försökt i åratals, kanske i två eller tre årtionden med att hitta "STAD" och mer centralt (av praktiska skäl) men det går inte... Så många är så uppgivna och intalar sig, ja rentav ljuger för sig själva "att de har det bra". "Här har jag det lugnt". Jaha, och var jobbar du? Många svarar "inne i sta'n". Och självklart åker en majoritet in till sta'n för att festa, gå på muséer och andra kulturevenemang. Många måste också åka in till sta'n för ärenden för där ligger många verk, myndigheter, stora bankkontor, företag. Mycket av långfärdstrafiken avgår från Stockholm Central/Cityterminalen.
Och resan dit till innerstaden från sovstaden kan ta 1-2 timmar tur & retur!!!
Jag kan acceptera det i en megalopol men i StorStockholm som har mindre än 2 miljoner invånare?
 0
Leonardo Frithunanthz (4 Februari 2008 11:14):
Tack också till Mikael From och alla andra som har kommenterat min lilla resa! Tack. :-)
 0
Patric Nilsson (4 Februari 2008 18:04):
Det var en känslosam resa du tog oss på tack!

Aspudden är vackert, fungerande och känns människovärdig på något sätt.

När man sedan får se bilderna från Örnsberg (speciellt huslängorna mitt emot stationen) så ryser man, närmare rena östblockslängor får man leta efter.Påminner mig startkt om flera av S:t Petersburgs Sovjetiska förorter. Man kan nog också ställa sig frågan om inte dessa bostadsområden starkt påverkar folks mentala hälsa negativt. Isolering och brist på naturliga mötesplatser dominerar dessa områden. En person med läggning för mentala problem får säkert dessa förstärkta i dessa områden.

Sällan har jag sett en så tydlig skillnad på god stadsbyggnad och dålig dito, och detta i förorter som är grannar.

Mycket bra Leonardo.
 0
Axel Strandell Erstorp (4 Februari 2008 18:27):
Jag tror helt klart att husens utformning påverkar oss människor väldigt mycket. Allting vi ser påverkar oss, och i detta dunkla och trista väder vi har, så är väl det minsta vi kan göra att bygga snyggt? De gråa funkis husen passar verkligen in i svenska klimatet. Man blir glad av att bara se ett hus med en liten färgklick. Det är så sorligt att tillochmed ett svart hus i Sverige, får en på gladar humör.

Jag praktiserar i Gröndal, där är det endel folk i det lilla centrumet, men det är bara i de gamla husen de finns butiker och liv, när man kommer till de nya husen så är det som i detta fall, dött på gatorna.

Där jag bor är typsikt mini centrum ideal. Jag bor mellan Björkhagen och Hammarbyhöjden, massa vita lådor utspridda, man kallar det "vita staden" herregud, skokartonger med vit färg, i mängder, skulle väl hellre kalla det "depressiv förort för småbarns familjer som inte har någon tro om framtiden". Tycker inte att man kan tilldela "stads delar" namn bara hursomhällst, när de faktiskt är helt ointressanta.

sexy bilder! tack!
 0
Niklas (4 Februari 2008 19:20):
Jag tänkte bara kommentera Leonardos tidigare inlägg där hans skriver att man borde "bygga "Aspuddar" där" (i gluggarna i halvcentrala bandet).
Detta är helt rätt men jag vill också tilllägga att det är viktigt att de nya "Aspuddarna" har någon form av anknytning till tidigare innerstadsbebyggelse.
Norra Station är ett mycket bra exempel på sådant område som har stor potential att bli en livlig stadsdel om politikerna inte får för sig att området ska vara antingen bostadsområde, universitetscampus eller kontor (dessa utesluter ju inte varandra) eller om man får för sig att inte bygga högre än 5-6 våningar.
Ett annat område som skulle kunna ha potential att bli en trevlig innerstadsstadsdel är nuvarande Årstablick som skulle kunna få direkt anknytning med gång/spårvagnsvänliga broar över till (det förhoppningsvis snart kvartersstadsbebyggda) området söder om Ringvägen. Man skulle kunna göra en del utfyllnad samt även bebygga östra delen av Årsta Holmar. Söderut skulle området kunna anknyta till nuvarande Årsta som i sin tur konverterats till mer eller mindre sluten kvartersstruktur. I väster skulle området anknyta till Liljeholmen (ovanpå den överdäckade järnvägen). Vid Liljeholmens strand bygger de nytt och det verkar som om kvarteren ÄR slutna (till skillnad från det misslyckade Hammarby sjöstad). Tyvärr är husen dock låga och nyfunkisen känns igen. Anknytning till Hornstull är god.
 0
Leonardo Frithunanthz (5 Februari 2008 02:11):
Niklas: Självklart menade jag så! :-) Det var därför jag skrev "Aspuddar" och inte "Bredängar" eller nå'n annan sovstad i pluralis. Aspudden hade all förankring i innerstaden, anknytningen fanns utom i en sak. Det låg utslängd ute i skogen. Jag hade gärna sett att hela Liljeholmen och Nybohov hade blit som en fortsättning på stenstaden från innerstaden och då hade man skapat en perfekt länk till Aspudden. Sedan hade man kunnat fortsätta söderut utan problem. Men så blev det inte. Men vi kan ändå rätta till det.

Ja! Norra Station befinner sig i sitsen som Liljeholmen hade, chansen att binda samman stenstaden med något annat och där skapa en fortsättning. Här får man inte klanta sig.
Norra Station ska vara blandad. Ingen zoning tack. Gärna campus, bostadsområde, kontor, kommers- fast blandat. Lär av innerstaden(kommersen på bottenvåningarna). Och gärna högt med lite vågad arkitektur.

Jag är inte så insatt i Liljeholmskajen och Årstadal, jag har passerat förbi där många gånger med tvärbanan (sicken mysig tur! Alltid!) och med stadsvandringar. Men det var ett tag se'n dess. Jag/Vi kan försöka åka dit någon dag för lite fotografering. Hammarby Sjöstad är misslyckad. De lyckades med många grejer, men en av många misslyckanden var den monotona arkitekturen med samma monotoni i färgsättningen (kalla och apatiska färger dessutom). Det finns fler klantigheter där (för lågt bl.a. Som sagt, det finns fler).
 0
Leonardo Frithunanthz (5 Februari 2008 02:22):
Patric: Tack så hemskt mycket och det var så lite! :-) Jag bockar och bugar.

Det var intressant att göra resan.

Örnsberg är sorglig, tyvärr. Kontrasten mellan Aspudden och Örnsberg är stor. Jag förstår inte vad som gick fel. Hur.

Självklart påverkar dålig arkitektur människors mentala hälsa. Allt som är dåligt runtom påverkar en. Vare sig det handlar om arkitektur, föroreningar från bilar/industrier, brottslighet, smuts på gatan. Allt sådant. Man kan lättare minska föroreningarna från fordon och industrier. Man kan med vissa åtgärder minska brottsligheten och man kan få bort smutsen från gatorna. Men att få bort dålig arkitektur är inte lika lätt...

Självklart mår man dålig. Man kanske har haft en bra dag på jobbet eller någon annanstas och så är man på väg hem, så ser man "sitt" bostadsområde och plötsligt känns allt inte lika "bra" längre... För många människor som bor i sådana områden förstörs dagen bara av att se igen "sin" sovstad. Jag kan förstå människor som inte mår bra av att bo där och som vill flytta till en mer attraktiv, dynamisk stadsdel. Sedan kan jag bättre förstå av att de blir frustrerade, desperata, deprimerade, mm... när de ser att tiden rinner iväg och de har fortfarande inte hittat något annat. Jag vill inte ens tänka mig hur det kan bli om de mister jobbet eller om de råkar ut för något annat missöde.
 0
Leonardo Frithunanthz (5 Februari 2008 02:30):
Axel: Jag kallar funkis för "anonym arkitektur" då de husen är oftast gråa, bruna eller gråbruna och större delen av året har vi molnigt väder. Det känns då som om husen "smälter samman" med molnen, därav anonym arkitektur. Sedan att de har allt förutom en fungerande funktion är en annan femma...

Ja, monotonin har nått sin gräns i att som du säger, man blir t o m glad av att se ett svart hus (!). Färg, mer färger, tack! Och mer varierad (, djärv) arkitektur likaså...

Jag älskar Gröndal! Var det inte där som många handlare satte sig på tvären när man skulle bygga tvärbanan? Sedan har affärerna gått tvärsuppåt...

Jag älskar gamla Gröndal (som liksom Aspudden till viss del dock, också har ganska mycket innerstadskaraktär i och med sin "stenstad") med sina små, mysiga butiker. Härligt! Men sedan efter det är det dött.

Intressant det du berättar om vita staden.

Det var så lite, varsågod! :-)


Ha det bra allesammans!
 0
Niklas (5 Februari 2008 11:57):
Intressant det här med Liljeholmen och Gröndal. Jag tog en snabbtitt på eniro och såg att på Liljeholmsvägen finns det ett halvt kvarter som är lite äldre och som påminner om innerstadsbebyggelse. Kvarteret ser lite rumphugget ut med fönsterlösa gavlar. Kan det vara så att man tidigare har rivit kvarter i Liljeholmen för att ge plats åt industri och Södertäljevägen (som tyvärr utformats som motorled istället för stadsgata)? Både Liljeholmen och Gröndal har tendens till Slutna kvarter. Dessa bör man utgå ifrån när man förtätar området. Istället har man tyvärr på Liljeholmsgränd gjort tvärtom, byggt lågt med uppbrutet kvarter för att låta alla ta del av utsikt över Trekanten. Tänk om man gjort likadant på Strandvägen, Gamla Stan eller Strömgatan. Hemska tanke :-(
 0
Gustav Svärd (5 Februari 2008 12:27):
Nej, men har inte rivit stadskvarter i Liljeholmen/Gröndal, man han helt enkelt inte bygga mer innan man slutade bygga stad. Det finns planer på att gör om industriområdet längs vatnet mellan Gröndal å Liljehelomen till "stad", men vet inte hur mycket stad det är tänkt...
 0
Anders Gardebring (5 Februari 2008 12:32): Online
Frågan är väl om det är stad eller "stad" som är planerat...
 0
Leonardo Frithunanthz (5 Februari 2008 13:10):
Ah, bra poäng. Stad eller *host* stad.
 0
Björn Nilsson (5 Februari 2008 21:19):
Intressant inlägg och fina bilder. Nästa gång kanske du är i det området kanske du kunde göra en avstickare från Axels- eller Örnsberg ner till Mälarhamnen (tror jag att området vid stranden heter) och ge några omdömen.

Några kommentarer: "Jag antar att det är ett naturreservat som ligger bakom husen eftersom ingenting finns där" står det. Snarare är det branterna upp mot Hägerstensåsen det handlar om, en ganska lång remsa som det kan vara knepigt att göra så mycket med. Det är ju ingen grönskande djungel direkt där, men förmodligen värdefullt ur klimatsynpunkt i alla fall.

Det där industriområdet jobbade jag i ett tag. Jag är faktiskt lite svag för de där småruffiga områdena som nu rotas ut det ena efter det andra. Det måste finnas zoner även för den orakade företagaren med kontoret mer eller mindre på fickan. (I och för sig var det L M Ericsson som höll till där, men det fanns väl enklare existenser också, samt en korvfabrik.) Eller för den nye entreprenören eller konstnären eller galningen som håller på att dra igång något nytt epokgörande projekt.
 0
Leonardo Frithunanthz (5 Februari 2008 23:13):
Tack för att du gillade bilderna och inlägget! :-)

Klimatsynpunkt? Nja, snarare outnyttjad yta. Så enkelt är det. Ah, du menar Eolshäll, Berghem, Klubbensborg, Vinterviken och Hägerstenshamnen? Visst, kan jag dra till dit någon gång, inga som helst problem. :-) Med nöje!

Jag förstår inte hur man kan vara svag för sådana områden, det är fruktansvärt deprimerande. Nedslående. Romantisering i all ära, men det finns en gräns. Ytorna utnyttjas dåligt. Det är mycket smutsigt, klotter, nedgånget, dålig belysning, sprickor... Jag kan fortsätta i evigheter. Det är lätt att bli knäckt där, i synnerhet en dag då vädret är dåligt.
Jag tror inte att entreprenören/"galningen"/konstnären får många idéer där. Miljön är helt enkelt extremt oinspirerande på alla möjliga vis. Snarare skulle de få ett nervöst sammanbrott.

Det här är exempel på usel samhällplanering.


Ha det bra och tack för att du tyckte om bilderna och inlägget!
 0
Niklas (6 Februari 2008 00:55):
Det finns faktiskt en till "Aspudde" bara något stenkast från det riktiga Aspudden :-). Dess namn är Midsommarkransen och är till stor del uppbyggt enligt slutna-kvartersprincipen. Husen ligger som regel an direkt mot gatan. De hus som är lite modernare ligger dock en bit in från gatan enligt "gräsplättsprincipen". Tyvärr är husen lite väl låga och detta återspeglas i gatulivet samt att affärer i regel saknas på bottenvåningar (till skillnad från Aspudden). Här skulle Yimby kunna göra en jämförande studie för att påvisa att nya stadsdelar (ex Norra Station) bör byggas med hög densitet och att våningsantalet därför inte ska understiga t.ex 9-10 våningar.
 0
Anders Gardebring (6 Februari 2008 01:05): Online
"Gräsplättsprincipen". Hihi. En god synonym till "Den menlösa gräsmattan".
 0
Johannes Lilleberg (6 Februari 2008 15:40):
Vill nämna att det planeras byggas bostäder i slutna kvarter hela vägen från Örnsberg till Axelsberg. Så de obebyggda markerna längs Hägerstensvägen, marken ovanför tunnelbanan samt industriområdet som vi ser på dina bilder kommer att bebyggas.

En anledning varför man byggde som man gjorde under 40-50 talet var att konsumtionssamhället inte riktigt hade kommit igång ännu. Det fanns inte affärer, restauranger och andra tjänster i alls samma mängd som idag. Det fanns alltså inte samma behov av lokaler nära vägarna som idag. Däremot var det många som flyttade in från landet för att jobba i stan och dessa arbetare ville ha något som påminnde om deras uppväxt. Så det var naturligt för 50-talisterna att bygga glest.
 0
Björn Nilsson (6 Februari 2008 20:24):
Det historiska perspektivet i föregående inlägg (Lilleberg) är bra. Annars har jag ibland en känsla av att en del på detta forum inte har mycket begrepp om att saker som de tycker illa om har uppstått på grund av mycket logiska och hedervärda skäl. Det var inga tjusiga idyller som folk flyttade från på 40-50-talen, vare sig de kom från landsbygden eller från en överbefolkad innerstad i Stockholm. Ljust och luftigt, utrymme och modernitet, bort med inneboendesystemet och vägglöss! Så blev det ju i de nya förorterna. Så jäkla kul är det inte att bo omodernt och inte ha varmvatten exempelvis. Och vad säger egentligen att det inte i en nyförtätad stad kommer att uppträda en ny-slum också?
 0
Albert Elfv (6 Februari 2008 20:33):
Då kan man istället fråga sig varför det inte hänt nåt på 60-70 år..!
 0
Gröndahl (6 Februari 2008 21:20):
"på Liljeholmsvägen finns det ett halvt kvarter som är lite äldre och som påminner om innerstadsbebyggelse"

De där två gamla fastigheterna skulle kunna stå på typ Bondegatan utan att någon skulle lyfta på ögonbrynen. Just nu håller man för övrigt på att bygga igen en relativt liten glugg mellan dessa fina gamla bostadshus och den supertrista kontorsbyggnade bredvid. Om det blir kontor eller bostäder vet jag inte men hoppas förstås på det senare. Tyvärr kan de denna gammaldags stenstadsutpost aldrig byggas ihop med den nya "stadsdelen" Lövholmen som det alluderas på här:

"Det finns planer på att gör om industriområdet längs vatnet mellan Gröndal å Liljehelomen till "stad", men vet inte hur mycket stad det är tänkt..."

Och orsaken är att det däremellan emellan ligger ett fult relativigt nybyggt och kontorskomplex och breder ut sig som en hydra.

Lövholmen, som alltså kommer att bli ett område som gränsar till Gröndal och har ganska långt gångna planer, kommer att byggas på den plats där vi idag har en riktig färgfabrik, ett museum som heter Färgfabriken, en cementfabrik en nedlagd sodafabrik och ett par byggnader som Stockholms Stadsmission driver butik och gymnasieskola i. Det finns också en rätt stor ödetomt (parkering idag) och antagligen kommer brädgården på andra sidan Lövholmsvägen mot Trekanten att försvinna på sikt också. Nån som tror att det inte kommer att bli ett mini-Hammarbysjöstad av det hela?

Södertäljevägen ska för övrigt göras om till stadsgata (antagligen typ Hornsgatan med sänkt hastighet men med hög genomströmning) och kantas av ny bebyggelse från Liljeholmsbron och bort till typ Midsommarkransen. Det är ett steg i rätt riktning men bättre vore att gräva ner den och på så vis låta stadsdelar som Liljeholmen/Årstadal och Midsommarkransen/Västberga växa ihop på riktigt. Då blir det också tystare.

På tal om Färgfabriken så borde ni ta kontakt med dem. De är mycket intresserade av stadsplanering (av både Lövholmen, Stockholm och globalt) vilket speglas i deras utställningar och aktiviteter.
 0
Fredrik Jansson (6 Februari 2008 21:43):
Varför kan vi inte bygga med nått i likartade stilar som befinnes i de äldre förorterna som Aspudden el Sundyberg, så att de flesta blir nöjda....?

Ursäkta mej men jag är rätt dålig på stadsdelarna men misstänker att det rör sig om Vasastaden...det finns en tvillingtorn på runt 38m i begiefärgat...sånt gillar jag!
Varför byggdes inga av samma sort som dom två tornen?... Dom smälter ihop helt perfa med dom äldre byggnaderna!

38m (rätta till mej om det är fel längd) kan man väl inte klaga över....?
NIMBY's?....

Beror det på svenska arkitekternas totala inkompetens i andra stilar än just funkisestilen?...
Hoppas verkligen inte att de flesta kopierar just av varandras verk i brist av fantasi/talang hemska tanke, men kan faktiskt vara så?

Nää anlita arkitekten som ritade dom fantastiska husen som ligger nästan undangömd i Oxtroget nära till Kungsbron (sorry om fel namn!) han/hon? e ju förbanne mej så ända in mycket bättre än vad jag sett som byggts under hela 2000-talet!

Fan jag är så sugen att rita byggnader och lägga någonstans bredvid med nyfunkisarna och låta vara en omröstning!
Hujahuahua!
Vilken chock det skulle varit för de svenska arkitekterna....!
Att en lekman till amatör skulle utklassa dem totalt!

Givetvis det är så mycket billigare att fuskbygga i funkisstilen i enfärgat, fyrkanter, fyndiga meningsformuleringar på hemsidan i stil på nyskapande, unik, landsmärke (4-8våningar), i harmoni med naturen o såna slitna flosker....
Ja vi måste alltid nöja med det billigaste o sämsta....!
 0
Gröndahl (6 Februari 2008 21:48):
Jag bor i Gröndal och gillar det. Gröndal har mycket gammal charm kvar, och dessutom fin "modern" arkitektur som är roligare än på vissa andra håll. Ta det berömda terrashuset som nerifrån Gröndalvägen ser ut som ett medelhavshotell med tvåvåningsradhus längst upp. På andra sidan husen står man utanför vad som ser ut som tvåvånings radhus, ett roligt sätt att utnyttja berget. De berömda stjärnhusen är roligare för ögat än många andra fristående fastighetslösningar som finns i närbelägna områden. Det finns i Gröndal, i synnerhet på Gröndalsvägen, gott om små butikslokaler. Vi har många fik, vissa kombinerar genom att sälja delikatesser eller Apple-datorer också. Allt det där är bra men något tråkigt håller på att hända tyvärr: när lokaler på senare år har blivit lediga har de nya verksamheterna inte alltid varit så kul kanske delvis beroende på att det är saker jag inte har någon användning för: Obemannat automatsolarium, nagelskulptur, aurahealing etc. I höstas gav färg & järnaffären upp och där finns nu en husdjurstillbehöraffär. Om det inte är några kul grejor i gatulokalerna så försvinner en stor del av poängen. Många lokaler i Gröndal har en relativt sluten verksamhet som handlar om hobbies som silkscreentryck, målning med mera.

En annan grej är att stenstaden känns lite som en kuliss i Gröndal (liksom i Aspudden), stenstadsvibbarna har man bara när man går på själva Gröndalsvägen under en relativt kort sträcka.
 0
Fritz Halvorsen (6 Februari 2008 22:47):
Jag undrar följande:
1. Varför är kvarterstaden den enda möjliga stadsstruktur? Känns reaktionärt och 1800-tal. Det finns väl tusener av andra sätt att tänka på som inte är som ABC-staden? Vilken storlek ska kvarteren ha? 25x25meter, 1000x1000meter? Hur ska gatustrukturen se ut? Breda avenyer eller smala gränder? Hur påverkar det gatulivet? Varför kan inte innergårdarna vara halvoffentliga? Jag tror att kvarterstaden representerar ett för enkelt koncept. Kvarter som också är terrasshus kanske?
Måste staden överhuvudtaget vara så välplanerad?

2. Varför är just ABC-staden så jobbig? Jag är inte så säker på att folk som bor i gröna närförorter verkligen vill ha ett hus till i trädgården? Man köper väl en dyr bostadsrätt här för att det är ett alternativ till innerstaden, eller? Bör inte en stad erbjuda olika boendeformer och bostadsmiljöer?

3. Vad med alla villa och radhusområden som ligger i närförort? Ska man inte förtäta dem också? Det är ju lustigt att fattiga söderorter med lamellhus ska tvångsförtätas, medan Äppelviken och Stocksund inte får riktigt samma uppmärksamhet...

Är i övrigt helt enig i att det räcker gott och väl med funkitsch i den här staden. Men kom inte med någon 1800-tals pastisch i stället. Det är dags att söka det nya.
 0
Christoffer (7 Februari 2008 00:21):
Jag håller med Fritz. Nya stadsdelar bör inte planeras efter någon trött sekelskiftespastisch, vilket t.ex. görs precis just nu på Norra Bantorget, där bostadshusen ser ut som tråkiga kopior av tjugotalsarkitektur. Ytterligare ett exempel är från Aspuddens granne Midsommarkransen, där det för några år sedan uppfördes liknande bebyggelse precis vid depån i syfte att "smälta in i miljön" (läs: finnas men helst inte synas).

Å andra sidan vet jag inte om julgransarkitektur modell "skyskrapor i Dubai" är något eftersträvansvärt bara för att det syns. Bygg på höjden för all del, men gör det genom att prova nya vägar arkitektoniskt med bibehållande och utvecklande av vår egen identitet och formtradition.

Ett mer lyckat exempel på förtätning är i mitt tycke istället kv Nejlikan på Surbrunnsgatan 54. Samma sak görs i ovan diskuterade kvarter i Liljeholmen (http://www.ksark.se/bilder/17_stora_katrineberg.jpg). Dynamiken när det gamla möter det nya är vida mer intressant än när det gamla möter det nygamla.
 0
Niklas (7 Februari 2008 00:27):
Fritz:

1. Yimby är för den form av stad som ger mest urbant stadsliv. Vi kan dra slutsatser att kvartersstaden med slutna kvarter är överlägsen ABC-"staden" när det gäller att åstadkomma något sådant. Jag antar att Yimbys generellt sett inte är emot nya kreativa lösningar/alternativ till kvartersstaden om detta kan åstadkomma en tät och intim urban miljö. Men hittills kan vi säga att slutna kvarter är ett gammalt, men lyckat koncept.

2. Varför är inte ABC-staden bra? Jo det förutsätter att man bor på ett ställe och måste jobba på ett annat. Detta betyder långa resor (in till stan). Sådana områden uppmuntrar ofta till mycket bilåkning eftersom kollektivnätet är radiellt utformat.

3. För det första så ställer jag mig frågande till uttrycket "tvångsförtätas". Om jag bodde i ett sådant område skulle jag vara tacksam om det förtätades då service, kultur o dyl hamnade närmare min dörr. Jag skulle få fler grannar. Kort och gott skulle området förmodligen bli mer levande. Dessutom är det inte bara södernärförorter som bör förtätas. På Yimby har diskuterats förtätning av Gärdet, Hjorthagen och Solna. Dessutom vore det rimligt att förtäta Alvik, Traneberg, Marieberg, Fredhäll, Ulvsunda. Att sätta igång att förtäta i villområden blir tyvärr svårare eftersom de saknar den grundläggande kvartersstrukturen. Då skulle man vara tvungen att riva, alternativt lösa in stora tomter. I praktiken skulle detta vara väldigt svårt. Själv skulle jag gärna önska tätare villkvarter med insprängda stadskvarter, något man kan hitta i halvcentrala bandet i Köpenhamn. Men där är villorna anpassade efter en kvartersstruktur från första början. I Stockholms villsamhällen skulle man få passa in stadskvarter i ett villaförortsgatunät, vilket blir riktigt knepigt hmmmm.
 0
Anders Gardebring (7 Februari 2008 01:20): Online
Fritz:
1. Som Niklas redan sagt. Den utspridda "hus i park"-staden fungerar inte. Det har visats med all önskvärd tydlighet att urbaniteten dör, mötena mellan människor försvinner, du får rena sovstäder som du pendlar till och så vidare. De flesta som idag bor i sådana områden gör det för att de "hamnade" där. Inte för att de aktivt sökte sig dit.
Det finns säkerligen en del människor som vill bo så. Men många vill det inte. Vi lider inte direkt brist på hus-i-stad-bebyggelse, däremot lider vi stor brist på urban bebyggelse, som dessutom är kraftigt efterfrågad. Därför bör vi också bygga så. Sedan så finns det nog, som du skriver, också nya sätt att tänka på. Problemet är att det gör man ju inte heller. Man rasslar bara på med samma gamla visa. Och den fungerar inget bra.

2. ABC-staden är en ödslig stad. En tom stad. En ensam stad. Vill folk bo så tror du? Det tror inte jag. Inte så många iaf.
"Man köper väl en dyr bostadsrätt här för att det är ett alternativ till innerstaden, eller?"
Det förekommer säkert. Men i stor grad för man det också därför att det inte finns något att köpa i staden. Bostadsrätten där är nämligen ännu dyrare.

3. I villa bor man nog för att man vill bo i villa så jag tror inte det är någon större idé att förtäta där. Däremot bör vi i Sverige också börja titta på stadsvillor, tänk "Town houses" i New York, som alternativ till villamattorna.
Sedan, vad gäller "tvångsförtätning" av "fattiga söderorter" så ställer jag mig tveksam till den formuleringen. Dessa hus byggdes under en period då vi bodde avsevärt trängre, varför det också fanns mer liv i områdena. I och med att de nu bor färre i dessa lägenheter så blir det färre människor i områdena och det lilla affärsliv som tidigare fanns får mycket svårt att överleva. Det blir sovstäder återigen. Genom en förtätning får vi in nya människor, och underlag för service och tjänster.
Jag har svårt att se det om något negativt att det blir mer tillgång till affärer, tjänster och kulturliv i ett område.
 0
Fritz Halvorsen (7 Februari 2008 10:05):
Niklas och Anders!
1. Det krävs inte så mycket resande för att upptäcka att stadsstrukturer som är betydligt mera levande än den kvarterstruktur som vi har i Stockholm. Kvarterstruktur är en enkel och billig lösning med stora begränsningar och med historiserande förtecken.
2.Jag saknar dokumentation på att det faktiskt är så att folk som bor i ABC-närförorter "har hamnat där", är olyckliga för att de inte "får" bo i innerstaden. Absurd påstående. Folk väljer att flytta hit för att det finns utrymme för barnen att leka, att det finns närhet till trening och promenader i skog och mark, att det finns sportsanläggningar, att det finns kvällsol på balkongerna, att det finns rimlig närservice i form av mataffärer, apotek etc. Och här i Hammarbyhöjden/Björkhagen där jag bor pratar folk med varandra! I motsättning till i innerstaden där folk får ångest om man frågar vad klokkan är...

2.Tunnelbanenätet är inte radiellt utformat utan stjärnformat och binder ihop ABC-förorterna med innerstaden. Förstår inte problemet, och varför kvarterstad skulle lösa det. Bilproblemet? Nja det står nog ofta radhus- och villa-folket för. Men bygg gärna ut kollektivtrafiken med flera linjer, flera avgångar och billigare resor!

3.Jag kan hålla med om att en viss förtätning av den gröna staden bör ske. Men på den stadsstrukturens premisser. Och gärna i anslutning till det centrum som redan finns. Men jag opponerar mig mot argumentet att "rika" gör som de vill och "fattiga" gör som de måste! Man kan i dagens samhälle välja att vara "fattig", man kan helt enkelt göra andra prioriteringar. Det måste det finnas utrymme för. Och det öppnar för en annan diskussion också - hur man skapar ett urbant liv i innerstaden när man måste jobba häcken av sig för att ha råd att bo där? Folkivet uteblir för att folket inte har tid eller inte har råd. Innerstaden blir mer och mer monokulturell och homogen, för att folk utan två inkomster bosättar sig i förorten. Stockholms har ett verkligt problem som handlar om segregation. Och då är närförorterna det lilla problemet...
 0
Anders Gardebring (7 Februari 2008 10:24): Online
1. Ge gärna bra exempel! Som jag har sagt förut, i Sverige har vi ju i princip bara lite stad och sedan "hus i park". Utomlands finns det säkert intressanta alternativ att titta på.

2. Genom att bygga ihop förorter med varandra och genom att bygga ihop förorter med innerstaden så får du naturliga flöden av människor mellan olika delar av staden. Du bryter ödsligheten.

3. "Men på den stadsstrukturens premisser."
Och om stadsstrukturen inte fungerar? Här tänker jag framförallt på oändliga rader av skivhus med små mörka gångvägar mellan sig och ett centralt köpcentrum. Här löser du inte så mycket genom att slänga upp nya skivhus. Lamellhusområden fungerar nog bättre i så fall. Och att förtätning skall ske i samband med de centrum som finns håller jag med om, gärna att man också låter centrumet växa med de nya bostäderna också och att man placerar bostäder vid det "gamla" centrumet där det går så att man skapar ett levande centrum.

"Men jag opponerar mig mot argumentet att "rika" gör som de vill och "fattiga" gör som de måste! Man kan i dagens samhälle välja att vara "fattig", man kan helt enkelt göra andra prioriteringar. Det måste det finnas utrymme för."

Det här argumentet förstår jag inte alls. Tittar vi på undersökningar om var människor vill bo så är just innerstadskvaliteterna topp på listan. Det har inte med var denna innerstads-struktur finns utan själva strukturen som sådan. Stadsliv helt enkelt. Detta stadsliv behöver inte vara i Stockholm city utan kan också vara i en "förort" men fortfarande vara mycket attraktivare än omkringliggande icke-stads-bebyggelse. Frågan då är, varför skall man bygga på det sätt som människor vill bo bara för "rika"? Och på sätt som folk inte vill bo för "fattiga"? Speciellt med tanke på att det inte behöver vara dyrare att bygga stadsbebyggelse.

"hur man skapar ett urbant liv i innerstaden när man måste jobba häcken av sig för att ha råd att bo där? Folkivet uteblir för att folket inte har tid eller inte har råd."
Men det är ju just det vi pratar om! Det måste skapas mycket mer innerstad! Hur skall segregationen kunna lösas och staden bli mer levande och för alla om det byggs ännu mer omkring innerstaden och fortfarande inget i den? Då blir den ju bara ännu mer populär och ännu dyrare. Innerstaden måste få växa utåt helt enkelt och knytas ihop med närförorterna och närförorterna måste knytas ihop med ytterförorterna.
 0
Niklas (7 Februari 2008 11:28):
Fritz: Du menar att kollektivtrafiknätet inte är radiellt utan stjärnformat. Ok, vilken skillnad gör det i resonemanget? Ex Avståndet mellan Rotebro och Ikea (Barkarby) är 6,5 km fågelvägen (enligt google earth). Ska jag ta mig mellan dessa punkter med kollektivtrafik går det oftast snabbast att först ta pendeln till Karlberg, byta till pendel mot Jakobsberg (eller Barkarby) och sedan ta buss till Ikea. Denna sträcka motsvarar cirka 35 km (enligt google.earth).
Är detta effektivt? Kortaste bilvägen går förbi Stäket och är cirka 13 km. Om man ställs inför ett val att åka kollektivt 35 km som dessutom innefattar två byten (tar cirka 1 timme om SL verkligen håller tidtabellen) eller att åka bil direkt 13 km (tar cirka 15 min om trafiken flyter), vad vinner? De flesta tror jag skulle välja bilen. Det finns många exempel på sådana tvärförbindelser som är omöjliga med kollektivtrafik pga att rese/befolkningsunderlag bara finns för bussar som åker alla möjliga omvägar.
 0
Gröndahl (7 Februari 2008 22:40):
För att inte tala om vedermödorna med att släpa hem det man har köpt på IKEA när man åker tillbaka med kollektivtrafiken till Rotan.
 0
Anders Gardebring (7 Februari 2008 23:15): Online
Huva. Näe. Jag brukar faktiskt lyxa till det med hemkörning då. 400 spänn någon gång om året är överkomligt för att slippa äga en bil.
 0
Niklas (7 Februari 2008 23:20):
Nja, gym-kort har ju blivit så dyrt så det är helt klart mödan värt :).
 0
Dr Evil (7 Februari 2008 23:30):
Vad är exploateringskostnaden för en skyskrapa med spännande arkitektur? vilket är kvm-priset? Jag tror det är en illusion att alla som vill bo i city kommer att få göra det så fort man bygger nya jättehöga hus eftersom jag inte tror det är det billigaste sättet att bygga.
 0
Fritz Halvorsen (8 Februari 2008 08:19):
Anders!
Skulle vara intressant om du hänvisade till vilka undersökningar du refererar till när du påstår att folk vill bo i innerstaden. Skulle gissa att det har mer med status att göra, och med att det finns ett utbud av tjänster, kultur mm. Jag har svårt att se att det är på grund av kvarterstrukturen (det skulle se likadant ut om innerstaden var byggt enligt någon annan princip, exempelvis i en rutnätsplan som New York, eller i en tät struktur som Tokyo). Stockholms innerstad lider av samma sjukdom som Paris: Staden är färdig och kan inte förtätas vidare utan dramatiska rivningsprojekt. Att applicera innerstadens struktur på närförorter och ytterstaden är alltså att kopiera en stadsstruktur med begränsningar. Förstår inte logiken i detta.
Och jag tror inte på att detta skulle lösa segregationsproblemet, utan skulle snarare flytta det, eftersom Stockholms befolkning växer.

Niklas!
Tror vi är helt överens. Kollektivnätet måste kompletteras med ett radiellt system som förbinder tunnelbanans olika linjer, á la Tvärbanan. Absolut. Tror inte däremot inte att Ikea kommer vilja etablera sig i innerstaden, som det ser ut idag. Tyvärr.
 0
Mikael From (8 Februari 2008 09:56):
Fritz: Jag förstår vad du menar när du pratar om att Paris är färdigbyggt. Men jämförelsen med Stockholm är som att jämföra Knivsta med Malmö. Om du inte förstår varför ska jag förklara. Paris är en mkt stor stad vilket Stockholm inte är (ca 10 milj kontra 2 milj pers). Paris byggdes mer eller mindre vid ett och samma tillfälle, allt med samma väl utstuderade struktur. Stockholm i sin tur har växt fram och förändrats över generationer ("Stockholms årsringar", etc.). Dessa förutsättningar gör det svårt att jämföra städerna. Om vi ändå ska använda din jämförelse så kan man konstatera att Paris är en betydligt tätare stad med mindre grönområden och at Stockholms innerstad skulle kunna växa till åtminsone tre ggr sin storlek inan det är färdigbyggt. Vidare har det inte varit ngr problem för Paris att klämma in diverse höga byggnader (Tour Montparnasse etc.). An. innerstadens attraktivitet, belive the hype, priserna är som högst i Stockholms innerstad av en anledning. Sedan faller de som en sten efter en 15 minuters promenad över en bro till närförort. Jag har svårt att tro att detta bara är en illusion.
 0
Mikael From (8 Februari 2008 10:01):
Dr Evil: Marken är som dyrast inne i innerstaden. Om man då bygger fler våningar får man ut mer bostadsyta per satsad markkrona. Mer bostadsyta leder till att fler människor får bostad.
 0
Anders Gardebring (8 Februari 2008 10:19): Online
"Anders!
Skulle vara intressant om du hänvisade till vilka undersökningar du refererar till när du påstår att folk vill bo i innerstaden."

Det skrev jag förvisso inte utan jag skrev att folk vill bo i stadsmiljö. Det understöds av både prislägena (stadsmiljöer i förorten är dyrare än icke stadsmiljöer i förorten, stadsmiljöer i innerstaden är dyrare än icke stadsmiljöer i innerstaden) och dels av empiriska undersökningar, se till exempel Johan Rådbergs, Attraktiva kvarterstyper KTH, Stockholm 2000.

Eller som arkitekten Bo Grönlund, som specialiserat sig på säkerhet i stadsmiljö uttalar sig i en intervju (Dahlgren 2000):
"För att en stad ska kännas både säker och spännande krävs fler människor och mera komplexitet i det offentliga rummet [...]. Bebyggelsen måste vara mer som den traditionella stadens, med gator, platser, mera slutna kvarter och en relativt finkornig fastighetsuppdelning – raka motsatsen till den modernistiska stadens ideal"
 0
Albert Elfv (8 Februari 2008 13:58):
Och aspudden (de fina husen i början av bildreportaget i presume) med sin stadsmiljö, utanför innerstaden och omgiven av total arkitektonisk misär, har en kötid för hyresrätt i stil med den i innerstaden:
https://bokabostad.stockholm.se/webuipublikalistor/kot..
 0
Anders Gardebring (8 Februari 2008 14:05): Online
Precis. Det är dags att droppa skygglapparna nu. Vi har en extrem stadsbrist i Stockholm. Vi behöver inte fler "hus-i-park"-områden. Vi behöver mer stad!
 0
Dr Evil (8 Februari 2008 14:46):
Mikael, att marken är dyrast inne i centrum, det förstod jag för cirka 50 år sedan. Men vad är exploateringskostnaden för en skyskrapa? Vad bli kvadratmeterpriset på en sådan bostad?
 0
Lasse (8 Februari 2008 17:36):
Dr Evil, exploateringskostnaden för skyskrapor är hög. Och priset att hyra eller köpa lägenheterna kommer rimligen att bli hög. Men det spelar midre roll att investeringskostnaden är högre. På sikt så kommer boendekostnaderna att bli låga även i skyskrapor. Men mer intressant är ju att alla nya lägenheter sätter igång flyttkedjorna. Nyproduktionen utgör bara någon procent av alla bostäder, men den procenten frigör lägenheter i hela bostadsbeståndet.

Synsättet att vi ska bygga billiga lägenheter är helt förkastligt enligt mig. Det synsättet kanske var relevant på 60-talet då samhället på kort tid skulle lösa det utbredda problemet med trångboddhet. Men det visade sig att efterföljande generationer får betala för misstagen. Idag bör vi alltid bygga dyrt och rätt. Det är det enda sättet att på sikt få en vacker och miljövänlig stad. Det är ingen klassfråga, även om man bygger billigt så är det dom med mest köpkraft som har första tjing.

Personligen skulle jag aldrig köpa nyproducerat, jag tycker det inte är värt dom extra kronorna bara för att få bo i ett helt nytt och fräscht hus. Vissa tycker det är värt det, gott så. Tack vare dem så kan våra barn och barnbarn en dag få bo i rejäla hus.
 0
Lasse (8 Februari 2008 17:49):
En sak till. I Göteborg överklagade Hyresgästföreningen bygget av Gårdaskrapan (hyrestätter) eftersom de trodde att lägenheterna skulle bli riktigt dyra. Detta p.g.a av att marken var förorenad och krävde sanering. Om man tänker logiskt så borde ju den kostnaden bli mindre om man slår ut den på fler lägenheter. Nu dog projektet för att det faktiskt blev för dyrt, byggkostnaderna har blivit för höga p.g.a förseningarna. Och Göteborgs bostadssökande har ännu svårare att komma in i stan. Wallenstam bygger ett kvarter bortanför Liseberg, där var det 37.000 sökande till något hundratal lägenheter. Varför börjar inte Hyresgästföreningen överklaga villabyggen också? Dom är ju också alldeles för dyra... eller?
 0
Vidar Dalman (11 Februari 2008 13:08):
Jag tycker att man ska bygga nya förorter med stil som Aspudden.
 0
Fritz Halvorsen (12 Februari 2008 17:37):
Jag tror inte ni förstår helt vad jag menar Anders och Mikael. Exemplet Paris är i aller högsta grad relevant. Baron Hausmanns Paris som i stor grad består av kvarterbebyggelse ála Stockholms stenstad (dock ibland högre) har en begränsat kapacitet vilket har medfört en expansion ut i förorter med tilldels betydligt högre densitet. Av Paris runt 10milj invånare bor 8 milj. i förorten, inte ovanligt förorter lika våra miljonprogramsområden. Segregationsproblemet är uttalat även i Paris, ni kanske kommer ihåg förra årets kravaller.
Kvarterstaden erbjuder inte den densitet som behövs i moderna stadsutveckling. Att framhäva småstadsidealen Aspudden, Gröndal och Midsommarkransen är löjligt i ett stadsutvecklingsperspektiv (även om jag håller med om att det är jättetrevligt för de få som får bo där). Det skulle innebära att Stockholm behöver växa mycket i yta, och det vill ni väl inte?
Tackar, Anders, för underlaget för dina påståenden om att folk vill bo i stadsmiljö. Jag ska försöka få tag på Johan Rådebergs arbete, men måste erkänna att jag är skeptisk till en nyurbanist som ser den svenska trädgårdsstaden som ideal...

Ska försöke att summera denna förvirrande diskussion:
Jag tycker inte att man ska bygga nya förorter med Aspudden som förebild. Det samma gäller för 30 och 40-tals områdena med frittstående hus i naturen (lika exempelvis Hammarbyhöaden). Det räcker med det vi har, men det är viktigt att vi har olika typer av stad att erbjuda, och alla dessa områden har intressanta kvaliteter (även om ni inte verdsätter att bo nära naturen som jag).
Varför Yimby har gjort en jämförelse mellan Aspudden och omkringliggande områden förstår jag inte - tycker inte det är särskilt relevant för debatten, utan leder diskussionen över i en sorts romantisk svensk småstadsnostalgi.

Den nya staden som byggs måste ha en vesentlig högre densitet än det kvarterstaden har kapacitet för. Att bygga som i Saó Paulo med höghus på 15-20 våningar mitt i kvarteret i stället för innergård kanske kan vara en modell. Då får man både småskaliga gator och mycket hög densitet, vettiga butiksytor och parkering. Variationer över detta tema skulle man kunna göra på Norra stationsområdet. Där finns kapacitet för storskalighet.
 0
Gustav Svärd (12 Februari 2008 18:36):
Aha! nu hänger iaf jag med, Fritz. Och håller med. Att bygga i Aspuddens skala eller till och med befintliga innerstadens skala är inte så rimligt idag. Högre och tätare vill jag ha det. Men fortfarande kvartersstad. Hur får jag ihop det? Jo, med "kvartersstad" menar jag inte exakt samma ruta kanske med något gårdshus, allt i 6 våningar som verkar vara det man tänker idag ofta om man ens kommer så långt. Kvartersstad som i nätverk av gator med hus hela vägen till trottoaren, kvartersstad som motpunkt till de förorter med hus-i-park som dominerat totalt allt nytt (utom radhus/villaområden) senaste 60+ åren. Vad du föreslår i sista stycket kan jag gärna ställa upp på :)
 0
Anders Gardebring (12 Februari 2008 19:34): Online
Då är vi ju helt överens Fritz :)
Den här posten illustrerar ju vad som gick fel, utifrån ett människoperspektiv. Att de över-funktionalistiska idealen som ledde till "hus-i-park" inte alls skapar trevliga områden.
Yimby förespråkar, som du ser om du tittar på andra poster här, en exploateringsnivå som är högre än Stockholms innerstad i nya områden. Och därav också avsevärt högre än i Aspudden.
 0
Richard Jacobsson (12 Februari 2008 20:23):
Jag håller med Fritz om att stadsdelen Aspudden som helhet inte är i linje med ett nyurbanistiskt stadplaneringsideal. Mellan raderna så tolkar jag att Yimbys företrädare egentligen specifikt pekar på bebyggelsen längs med hägerstensvägen och det triangelformadekvarteret brevid till tunnelbanestationen i kontrast till det som återfinns i Örnsberg.
 0
Anders Gardebring (12 Februari 2008 20:45): Online
Ja. Det är ju just kontrasten i stadsplanering. Täta kvarter mot "hus i park" som är kontentan av detta inlägg. Hushöjden i Aspudden är naturligtvis på tok för låg för att vara acceptabel i nya stadsområden i Stockholm.
 0
Gustav Svärd (12 Februari 2008 20:48):
Helt rätt förstått Richard :)
JAg har varit uppe bakom den urbana väggen längs Hägerstensgatan bara ett fåtal gånger, men visst blir det förort väldigt snabbt aven I Aspudden bara man avviker från huvudstråket. DEt är urbaniteten längs Hägerstensvägen som är intressant och gör Aspudden till attraktiv stadsdel.
 0
Theodor Adolfsson (12 Februari 2008 22:42):
Fritz: "Kvarterstaden erbjuder inte den densitet som behövs i moderna stadsutveckling" Jag vet inte var du hittar städer som inte är byggda efter kvartersstruktur som har högre densitet. Paris innerstad, som till stor del består av klassisk kvartersstruktur, har en befolkning som är ganska långt över befolkningen i Stockholms LÄN (2,2 miljoner) men tar bara en fjärdedel så mycket plats som Stockholms TÄTORT med sina 1,3 miljoner invånare. Naturligtvis är det möjligt att bygga tätare än klassisk kvartersstad, men att påstå att kvartersstaden tar tillvara ytor sämre än de alternativ som har provats stämmer ju inte. Paris förorter (ca 8 miljoner invånare) har sammantaget en densitet som är ungefär 10 gånger lägre än i Paris innerstad, om jag räknar rätt. (Källa: svenska och engelska Wikipedia.)
 0
Fritz Halvorsen (13 Februari 2008 10:37):
Tänk att Jacques Derrida hadde så rätt i att text är ett mycket opålitligt kommunikationsmedel...
Om kvarterstruktur (tror vi har diskuterat detta förut Gustav). Jag vill inte vara tjatig men det är en fundamental skillnad mellan kvarterstruktur (Paris) och rutnätsplan (New York, Sao Paulo mm.) Kvarterstrukturen är resultat av en plan som definierar gatubredder, bebyggelse kring en privat innergård (sluten kvarterstad) med given höjd i relation till gatubredd och innergård. Oftast med en våning butiker i gatuplan och med trapphus till bostäder med separata (ofta i plan regulerade) entréer, bestämd taklutning osv. Det finns mer eller mindra strikta planer, vissa har även ytterligare estetiska krav såsom uppdelning av fasadhöjder, vertikalisering osv. Det är sådana planer som förespråkas i Stockholms innerstad, och som delar av plankontoret vill sprida ut till nya områden (ex norra stationsområdet). Planmässigt är kvarterstaden helt lik funktionalistisk planering som jag förstår det, men man säkrar estetiska kvaliteter framför praktiska (sen kan man diskutera vad som är praktisk...). Huvudargumentet för att använda kvarterstruktur med en viss höjd i Stockholm är att man synliggör stadens topografi(!). Värför är det viktigt? Varför inte synliggöra stadens geologi genom att låta folk bygga så högt som marken tål? Eller stadens ekonomi, som skulle ge en annan metaberättelse?

Problemet med den typen av planering är att potensialet för förtätning i framtiden är mycket låg och medför stora ekonomiska och praktiska konflikter. Föreställ er bara en förtätning av Östermalm, ajaj...

Rutnätsplanen(typ Manhattan) kan ha en mycket öppnare planformulering. Man regulerar gatunätets densitet och utformning, man kan bestämma grad av offentlighet på tilliggande byggnader, men man kan lämna planering av husens utformning öppen. Det tror jag skapar (när det finns behov) en helt annan typ av stad som kan vara tätare och innehållsrikare än kvarterstaden. Arkitektonisk diversitet ökar, staden kanske blir mera fragmenterat och "ofärdig", men det finns ett potensiale att förtäta staden innåt när behoven uppstår.

För att vända på steken: Stockholms(och Paris) förorter finns där för att Stockholms(och Paris) innerstad ser ut som de gör med genomregulerade orörliga stenstadskvarter, i princip omöjliga att förtäta. Varför vill man bygga mera av detta?

Till sist - gör en resa till Sao Paulo med Google Earth. Sikta in er på Edificio Italia (http://www.waymarking.com/waymarks/WM18G5). Kolla in lite fotos i området. Är det inte detta stad på riktigt?
 0
Anders Gardebring (13 Februari 2008 10:43): Online
Personligen har jag nog aldrig ens reflekterat över att "rutnätsstad" och "kvartersstad" skulle vara så väsensskilda.
Yimby är starka förespråkare för att det skall byggas skyskrapor i Stockholm, se till ex:

http://www.yimby.se/2008/01/kristina-berglund-fuskar-_..
http://www.yimby.se/2008/01/yimbys-stod-vaxer%2c-nu-ha..
http://www.yimby.se/2008/01/soderlund-svarar-pa-kriti_..

Jag tror att man kan hitta goda idéer både i det som du benämner rutnätsstad och det som du benämner kvartersstad.

Det vi inte kan hitta så goda exempel i är de funktionalistiska förorterna med "hus i park"...
 0
Fritz Halvorsen (13 Februari 2008 12:06):
Man kan också säga såhär: Kvarterstad/stenstad är något som Samfundet St.Erik stärkt förespråkar. Need I say more? Det är viktigt att vara konsistent, annars blir det lätt just precis som man inte vill.
Man kan väl prata om en europeisk plantradition (detaljstyrande) kontra en amerikansk plantradition (premissgivande). Båda har brister, men att enbart planera efter den ena är inte så bra. Problemet i Stockholm är att man anser det viktigt att i detalj styra hur områder ska bebyggas, och ofta i ett väldigt tidigt skede i form av detaljerade illustrationsplaner, gestaltningsprogram osv. Det är tidsödande och kostnadskrävande och leder oftast till enformig och schematisk arkitektur, baserat på traditionella typologier (exempelvis "hus i park" eller kvarterstad 5-6 vån).
 0
Anders Gardebring (13 Februari 2008 12:13): Online
Yimby har vid flera tillfällen tagit upp de krångliga och överbyråkratiska planprocesserna. Vi efterlyser att man istället för att reglera vad man får göra istället reglerar vad man inte får göra. Dessutom bör naturligtvis många av de förbud som idag finns försvinna då de förhindrar bygget av stad, trots att det är en mycket attraktiv boendeform. Låt efterfrågan styra vad som byggs istället för byråkratiska regelverk. Bygg som människor vill bo helt enkelt.

Många av de absolut attraktivaste delarna av Stockholms innerstad skulle idag vara olagliga att bygga.
 0
Gustav Svärd (13 Februari 2008 13:46):
Precis som Anders G har jag inte sett kvarters- och rutnätsstrukturer som väsensskilda, men visst är det stor skillnad i planeringsupplägget i NYC och Stockohlm. Som du säger, Fritz, finns det för och nackdelar med båda. Alltså bör man kunna ta idéer från "andra" sidan och tillämpa dom här.
En varierad stad med hög täthet är ju det vi är ute efter :)
 0
Theodor Adolfsson (13 Februari 2008 15:37):
Fritz Halvorsen: Centrala New York (Manhattan) är enligt Wikipedia inte tätare befolkat än centrala Paris, så ditt dissande av den gamla klassiska stenstaden är svårt att förstå. Det verkar helt enkelt som att klassisk stadsbebyggelse i täthet inte slås av särskilt mycket som hittills har byggts i någon större skala. Även om Stockholms innerstad kanske inte har samma täthet som Paris' så är problemet i Stockholm inte innerstaden utan brist på ännu mer innerstadsbebyggelse. Innerstaden är ju den enda delen av Storstockholm med riktig storstadsskänsla. Även om man på vissa håll i innerstaden skulle kunna förtäta så är det ju i huvudsak förorterna som står för bristen på täthet.
 0
Fritz Halvorsen (13 Februari 2008 22:08):
Theodor! Jag undrar vilken wiki du sitter med, enligt vad jag kan läsa är Paris visseligen tätbefolkat med 24500p/km2 (om man räknar bort stora grönområden i utkanten), men Manhattan har 25900p/km2, Central Park inkluderat, alltså lite mer folk men i praktiken ganska lika. Tycker dock inte att befolkningstal pr/km2 är relevant i debatten, då vi pratar om bebyggelsesstruktur. Då är det mera intressant att jämföra antal m2 golvarea genom tomtyta (engelska Floor Area Ratio - FAR, COS på franska). Manhattan ligger på ungefär 5 i snitt (med delar betydligt högre) medan Paris bara har mellan 3.25 och 3.50. Det är resultatet av att New York har skyskrapan som primära typologi, medan Paris har kvartershuset. Täthet är inte det samma som tätbefolkad.
Dock var inte detta mitt huvudpoäng, utan jag ville uppmärksamma de planprocesser som ligger bakom olika stadsbyggnadstraditioner, och som leder till olika typer av stad. Jag hävdar att den "europeiska" staden (typ Hausmanns Paris) är betydligt mindre flexibel med tanke på framtida förtätning inåt, utan måste expandera utåt då innerstadskvarteren är fastlåsta i sin struktur.
 0
Theodor Adolfsson (14 Februari 2008 00:43):
Fritz: Okej, har du någon källa till de där siffrorna? Det är sant att befolkningsstatistiken inte är det enda men jag antog, felaktigt som det verkar, att andelen kontor och liknande var ungefär lika stor i de båda områdena. Återigen så ser jag dock inte riktigt relevansen för Stockholm. Här finns ju inte så mycket människor att så hög täthet som möjligt nödvändigtvis är eftersträvansvärt. Problemet tycker jag som sagt inte är den innerstad som finns utan att den inte har utvidgats särskilt de senaste 50 åren.
 0
Anders Gardebring (14 Februari 2008 01:09): Online
Den innerstad som finns har även den för låg densitet.
Det har sin anledning i att vi bodde mycket trängre när den uppfördes. I takt med att vår levnadsstandard har ökat så bor också färre människor på samma yta jämfört med tidigare.
Den logiska slutsatsen man borde dra av detta torde vara att öka densiteten i nya områden som byggs. Tyvärr gör man oftast tvärtom och bygger inte ens samma densitet som den gamla innerstaden utan man bygger med lägre densitet.
Jag hoppas att man lyckas bryta av från detta tråkiga mönster i Norra Stationsområdet och där lyckas skapa en täthet av internationell storstadskaraktär.
 0
Lasse (14 Februari 2008 02:49):
Det sista håller jag med om Anders. Norra station är området att bygga en annan typ än innerstadens kvartersstad. Tätare, högre och friare.
 0
Ragnar Lind (20 April 2008 20:00):
Från Aspudden över Paris, Sao Paulo och New York till Norra station, och nu tillbaks till Aspudden/Midsommarkransen. (Kom inte och säg, att en del inlägg inte håller sig till ämnet!)
När jag i 10-årsåldern åkte förbi Midsommarkransen fascinerades jag av att det fanns stadsbebyggelse även utanför tullarna. Jugendhuset på andra sidan Liljeholmsbron talar också sitt språk. Nacka, där jag växte upp, kallades stad, men var ingen stad. (fast det var rätt bra där, ändå.) Härliga bilder från Aspuddden, tack!
 0
Anders Gardebring (20 April 2008 20:34): Online
Lasse: Tyvärr kommer det såvitt vi sett inte att ske. Planen för Norra Station är likväl att bygga lägre densitet än Stockholms nuvarande innerstad. Det är som om Stockholm och dess stadsplanerare drabbats av en sjukdom där man tror att täthet alltid är något dåligt. Det står till och med i samrådsdokumenten att området kan uppfattas som väl "tätt" när det för mig framstår som väl glest. Där är det viktigt att Yimby finns som nätverk som utmanar dessa myter som saknar bas i verkligheten.
 0
Hans Berglund (21 April 2008 02:02):
Här var det sannerligen en livlig diskution. Jag är dålig på att argumentera för eller emot, men jag kan istället säga hur jag vill ha en stadsdel ska vara. En stad som jag vill bo i.

Jag vill ha en tät stad med tydlig gräns mellan bebyggelse och park. Det gör automatiskt parken till en samlingspunkt när vädret tillåter. Onödiga små grönplättar behövs ej utan koncentration av riktiga parker ska det vara, för det är där som folk vill vistas.

Det behöver inte vara en storslagen arkitektur men åtminståne lite genomtänkt och tilltalande för människan. Arkitektur som kan göra att man inte drar sig för att ta en promenad ut på gatan.

Kommersiella lokaler i botten med bostäder ovan på. Gärna i den klassiska kvarterstrukturen. Det behöver inte vara skyskrapor men något som skapar ett levande gatuliv.

Byggd för människan, inte bilen. Parkeringar för dom boende kan vara på innergården. Låt innergården vara 1 våning upp från gatunivån. Det det möljiggör en stor överdeckad parkering under som inte stjäl utrymme från gatulivet.

Gott om butiker, cafeer mm. Allt som skapar folkliv.

God gatubelysning eftersom det förhindrar brott samt att det ger en trevligare utemiljö dom mörka timmarna.

Det är bara några tankar. Fast allt det här är väll självklarheter för alla här på YIMBY. Aspudden med ett lite modernare samt större snitt skulle kunna vara min drömstadsdel. Bilderna ovan visar så tydligt skillnaderna. Att det än idag byggs så pass deprimerade områden är ju konstigt.
 0
Ragnar Lind (21 April 2008 16:34):
Det är nog sant att nya områden (särskilt områden i direkt anslutning till innerstaden) som byggs bör ha en högre täthet än innerstaden av idag (även om förslaget att bygga skyskrapor på bakgårdarna väl är att ta i). Kvarter om 7-15 vånigar, gärna varierande höjd inom kvarteren. Vidare skulle existerande kommuncentra kunna byggas ut och förtätas. T ex Huddinge och Jakobsberg får då sin egen centralitet (håller till viss del redan på att ske).
 0
Anders Gardebring (21 April 2008 17:31): Online
Ragnar: Jag tror att högre hus (runt 35-40 våningar) kan göra otroligt mycket för trivseln och stadsmässigheten i nya områden. Förutsatt att de är en integrerad del av kvarteret naturligtvis. Problemet som jag ser det i många nya områden idag är att det går en alldeles jämn linje. Ingenting sticker ut överhuvudtaget. I gamla innerstaden har vi kyrkor och tinnar och torn, i nya områden har vi en trist och monoton rak linje. Det behövs saker som sticker ut ibland för att skapa en intressant struktur helt enkelt.
 0
Ragnar Lind (21 April 2008 20:13):
Jo, en eller annan "skrapa" skadar nog inte för strukturen och tätheten. Vidare är det viktigt med intressanta taklandskap (inte som bilden på Norra stationsområdet - absolut samma höjd och platta tak). Sådant uppsod ju organiskt i den äldre bebyggelsen. Se bara på utsikterna över stan från Svea torn (smäckra byggnader som Svea torn, Söder torn, Kungstornen, S;t Eriks torn - ja, men i nya områden kan de gott vara högre, rentav dubbelt så höga). "Skraporna" ska just vara torn, inte kolosser,
 0
Carl Johan Hall (6 Augusti 2008 17:48):
Ett av husen på Mälarhöjdsbilderna är faktiskt en förtätning - det "gråa flerbostadshuset". Där låg tidigare en skabbig faluröd villa som säkert inte hade målats om på 50 år. Förtätning kanske måste ske stegvis?

Örnsbergs industriområde var ett kärt återseende; jag jobbade där för nägra år sedan, rätt OK. Och nu bygger man nya bostäder där!
 0
Lasse (20 November 2008 15:43):
Tillbringade mina undomsår på Blommensbergsvägen. Jag hade ca 18 år på 50- och 60-talen i Aspudden. Små lägenheter, arbetarklass, jantelagen och brist på vyer - men trivsamt tillsammans. Lyckades till slut ta studenten i Brännkyrka gymnasium vilket ledde mig vidare till mera studier, nya miljöer och utmaningar. Men trots begränsningarna i Aspuddens sociala miljö framstår den som bra för mig i min ungdom. Åker gärna tillbaka och tittar när jag ibland besöker Stockholm.
 0
Jonte (26 December 2008 04:11):
Uppväxt i udden på 70-talet på Hägerstensvägen i en som Lasse säger begränsad social miljö med fattiga knegare, narkomaner,alkolister och uteliggare.Skriver här enbart för att få utlopp för mitt meningslösa hat mot nyinflyttade medelinkomst och lite över medelinkomsttagare.Ni kommer hit och har åsikter om en ort ni aldrig varit med om,en ort ni aldrig kommer ta del av,ni kan han åsikter om arkitektur hit och gårdar dit,ni kan komma med era nyinköpta bostadsrätter och tro att ni har nånting betydande å säga till om.Verkligheten kvarstår,det aspudden som var fint, hade själ o hjärta e för alltid borta.Ni har aldrig varit en del av det,kommer aldrig bli riktiga aspuddsbor även om ni bor där resten av era tråkiga liv.Det var ni med era inkomster och medföljande åsikter som dödade både udden,kransen o gröndal.Har bara en sak till att tillägga "vila i frid aspudden"
 0
Niklas (26 December 2008 13:50):
Jonte:

Din kommentar är minst sagt konstig. År 1850 hade Stockholms län något fler än 200.000 invånare. Idag är den siffran nästan 10-faldigt högre. En del av ökningen kan givetvis tillskrivas den naturliga ökningen (nativitet - mortalitet). Men till största delen består ökningen i att många flyttat till Stockholmsområdet. Majoriteten av dagens stockholmare är inte "ursprungsstockholmare". Det är självklart naturligt att en hel del av hitflyttarna är medelinkomsttagare. Menar du att dessa inte ska ges rätten att tycka till om sin nya stad?

Jag misstänker att din ilska snarast kan riktas mot något vi kallar gentrifiering: Att bo stadsmässigt är populärt. Därför är det naturligt att med ökad befolkning kommer efterfrågan bli större på stadsmässiga områden såsom Söder och Aspudden. Detta har i sin tur trängt undan de lokalt boende med mindre ekonomiska resurser till mindre populära och mindre stadsmässiga områden. Bristen på stad har gjort Stockholm till en mer segregerad stad, där rika antingen bor i villa eller i staden, medan folk med mindre ekonomiska resurser tvingas bo i en bit utanför staden i förort.

Hade vi från 40-talet och framåt ansträngt oss att bygga ut staden istället för alla ändlösa förorter skulle den ökade efterfrågan inte ha koncentrerats till de fåtal stadsmässiga områden vi idag har. Jonte, jag anser att din ilska istället borde riktas mot den brist i stadsplanering vi har fått dras med de senaste 70-åren, istället för att klanka ner på hitflyttare. Vi ska istället vara glada att många vill flytta hit.
 0
Lars Petersson (26 December 2008 16:32):
Vi ska inte bygga några fler grå gravstensrektanglar. En sån typ av arkitektur med mycket grönt emellan och mycket lugn blir inte en riktig stadsmiljö för levande. Så "vila i frid" och "trona på minnen av fornstora dar" är inte tanken i tiden. Våra minnesvärda fäder ägnade sig inte mycket åt sånt, vad de oftast var upptagna med var att spränga gränser och därför är de nu minnesvärda personer, i en stad som annars inte funnes. Så antingen går man i fädrens fotspår eller så tronar man på minnen kan man säga.
 0
Magnus Orest (26 December 2008 18:12):
Trist attityd som Jonte ger prov på. Stadens utveckling tyder dock på att han tillhör en minoritet, tack och lov.
 0
Lars Petersson (26 December 2008 18:58):
Att förstora innerstan är förstås den svåraste modellen av utveckling, för det innebär närförorternas omformning, från förort till stad och det är inte friktionsfritt. Men det är den enda modell som kan förstora innerstan så där finns inte så värst mycket att välja på. Men som tur är,
är innerstan ett bra val. Det blir en förskjutning utåt för att få en sammanhållen centralort.

Såvida man inte är beredd att stadsutveckla norra djurgården och gärdet förstås, vilket för övrigt verkar vara en utmärkt plats för innerstads-bebyggelse. Rejält höga hus finner en given plats vid havsbandet i ett oblygt Stockholm. Eftermiddagens längre skuggor faller ut över vattnet och ingen klagar. Är det nån närförort som har potential för riktigt attraktiv innerstad så är det den östra. Redan utbildningstät i norr och kulturtät i söder. Beställningen blir då på stad och inte på ett visst antal bostäder. Vid havsbandet blir arbetsbeskrivningen: tydlig arkitektur med skulpturala värden. The sky is the limit.. Miljöbalken innehåller en klausul som innehåller en tanke, som är lovvärd men tyvärr vart fel. Etablering av en nationalpark, (som Abisko) men genom centrala Stockholms innerstad skapar ett multi-problem för invånarna. Djurgårdens ekar ligger utmärkt och fjäriln vingad ska synas på Haga och Ulriksdal,
men gärdet kväver stan, till förmån för ingenting.
Det blåsiga Gärdet utan nåt innehåll blir till en "kal stadsstrypare" i öster och ett lagstadgat skäl till dom problem vi ser. Parkomaner lär ha sina argument för en obruten park men jag tycker den skall delas i två. Resultat blir ändå en stadsdel med väldigt stora parker fast med någon rimlighet kring kulutrminnes och parkomani. Det hela har debatterats här i spalterna tidigare och blir en fråga "för framtiden" för riksdagen att med ett kejsarsnitt förlösa sin mälardrottning.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8671 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Forum

@yimbysthlm på BlueSky

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper