Utskrift från www.yimby.se
....

Mer förort i förorten

 


Svenska dagbladet skriver om att E18 mellan Rinkeby och järvafältet skall däckas över på en 300 meter lång sträcka för att knyta samman de idag isolerade områdena från varandra. Det är naturligtvis ett alldeles lysande förslag. Motorvägar agerar barriärer och att laga de sår som de utgör är ett utmärkt sätt att länka samman isolerade områden.

Synd då att de byggnader som skall uppföras är ett totalt misslyckande.

SvD skriver:

"Tanken är att de nya husen ska ge invånarna i Rinkeby nya möjligheter till boendekarriär, men de ska också locka personer som arbetar i Kista att bosätta sig på ”Rinkebyterrassen”."

Om någon befann sig i villfarelsen att målet var att skapa attraktiva och levande boendemiljöer med lokalt utbud och levande gator så var det således inte fallet.

"Mellan överdäckningen och Kista är avståndet mellan södra och norra Järvafältet som kortast, drygt 500 meter, och här ser Stadsbyggnadskontoret möjligheten att utveckla ett aktivitetsstråk tvärsöver fältet.
En idé är en fotbollsplan med konstgräs och ett mindre område för spontanidrott nära överdäckningen. En annan är ett förädlat parklandskap kring den skyddade och känsliga Igelbäcken. "

Bara 500 meter? Och sedan lite utspridda "hus-i-park"? Ja stadsbyggnadskontoret är iaf duktiga på att skapa otrygga miljöer som folk undviker efter mörkrets inbrott. Hur kul blir det att gå den vägen ensam en mörk kväll i november?

"De sex nya byggnaderna får ”knäckta” huskroppar med snedställda gavlar."

Ja. Ni läste rätt. Snedställda gavlar. Utkastade på ett gärde. Med 500 meter till närmaste bebyggelse. Mer miljonprogram än så här blir det inte.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan Brunzell (2 April 2008 11:02):
Eller kasärner som Peter Stormare kallar dem i denna intervju
http://svt.se/play?a=260052

Husen som sådana är det inget fel på egentligen tycker jag (har dock bara sett bilden ovan). Tycker de ser trevligt futuristiska ut. Men de passar ju inte in på ett tomt fält. Jag skulle vilja se dem i ett läge nära vatten. Speciellt det hus där de översta våningarna sluttar utåt.
 0
Erik Sandblom (2 April 2008 12:20):
Jag har inte riktigt greppat vad som är så dåligt med "punkthus" (vilket jag antar att dessa hus kallas?) Så länge man har en viss täthet så borde det gå. Det kanske är för att jag gillar cyklar. De 500 meter du nämner tar 90 sekunder att cykla. Jag vet att många talar om otrygga gångvägar, men om man känner sig otrygg kan man ju gå en kurs i självförsvar. Chansen att bli nedslagen på 90 sekunder är liten, så det borde kännas ganska tryggt ändå.

Den här kartan visar att cykeln är det snabbaste transportmedlet för många resor i Stockholm. Jag vet inte om gröna zonen når till Kista, men nästan i alla fall.
http://www.ntf.se/Stockholm/pdf/Karta%2030%20minuter.p..

Jag tycker om slutna kvarter och höghus, men jag tycker inte att alla nya lägenheter måste byggas som slutna kvarter och höghus.
 0
Marre (2 April 2008 12:53):
Totalt misslyckade hus. Man har t o m tänkt att ha loftgångar, denna fantastiska idé som stjäl ljus, ger oönskad insyn och möjliggör inbrott via fönster även på 10:e våningen...

Och vilka IT- och telekomanställda i Kista tror man sig kunna få att bosätta sig i Rinkeby? Glöm det. Har man glömt hur det gick med de nya fina radhusen de byggde där?
 0
Per (2 April 2008 13:03):
Usch. Ser ut som någon slags forskningsstation på Grönland. Ungefär som om man har slängt ut lite baracker på ett fält.
 0
Johannes Hulter (2 April 2008 13:51):
Tragisk planering. Man får nog påminna SBK om PBL kap.2 §2: "Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas."
 0
Magnus Orest (2 April 2008 14:23):
Fantastiskt att jag lyckats missa den artikeln i SvD. Blev inte bara ett blogginlägg utan två. Ärligt talat, vad är det för knasbollar som klurar fram koncept som detta?
 0
Christer Tengblad (2 April 2008 14:53):
Marre: Jag är civilingenjör, jobbar i Kista och bodde 8 år i Rinkeby (numera Sundbyberg). Även om vi inte är många så finns vi. Jag tycker det är tråkigt (särskilt som yimbysar annars är positiva) att man har en inställning att "det går aldrig, det är redan för sent" när det gäller integration. Jag hade inga "ambitioner" med att bo där, det var bara praktist för detliv jag levde då, men så här i efterhand så känner jag mig engagerad i förorten. Radhusen blev trots allt sålda till slut och en del familjer såg t o m svenska ut (ja jag vet vad som anses om radhus inom 50 km från plattan här på forumet).
En överdäckning väntade vi på länge. Den gröna kilen används flitigt och kombinationen slöja och stavgång är inte helt ovanlig, så jag är inte helt negativ till att man tänker sig att behålla lite yta för rekreation. Det kommer ju även Kistaborna till del. Jag håller med om att fler loftgångar är kanske inte vad som behövs även om punkthusen i alla fall var lite annorlunda.
 0
Jan Wiklund (2 April 2008 15:28):
Det som är så tragiskt med förslaget är givetvis att "hus i park" och förort har vi redan övernog av i Stockholm medan tät stad finns det så otroligt lite av. Överdäckningen kan ingen vettig människa ha något emot.

Övernog och lite då i förhållande till efterfrågan, givetvis.

Vi vet ju idag ungefär vad som skapar levande städer som folk aktivt söker sig till, tack vare Jane Jacobs, Jan Gehl, Bill Hillier och andra. Sorgligt då att det nästan aldrig tillämpas. Uppenbarligen eftersom inflyttningen till Stockholm är så stor och bostäderna är så få att man kan bygga vad som helst och ändå bli av med det.
 0
Erik Sandblom (2 April 2008 15:43):
Jan Gehl är jag hyfsat förtrogen med. Jag uppfattar Gehl som att han har synpunkter på hur en innerstad ska se ut. Kort sagt, färre bilar och fler offentliga platser. Att Gehl menar att *hela städer* ska se ut som Strøget, är inte det en ganska radikal övertolkning? Har Gehl sagt någonting om förorter överhuvudtaget?

Jag får intrycket att det folk ogillar inte är punkthusen eller "hus i park" i sig utan biltrafikens barriäreffekter. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer redan idag, (se länken nedan) vilket tar 20 minuter att cykla. Så bilismen kan åtgärdas utan att man måste bygga slutna kvarter överallt.
http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem___..

På samma sätt som Strøget levde upp när bilarna togs bort, så tror jag "hus i park" också kan bli trevligt om biltrafiken fick en mer underordnad roll.
 0
Magnus Orest (2 April 2008 15:52):
Erik, problemet med "hus i park" är att de står för glest. De skulle inte leva upp bara för att biltrafiken försvann, eftersom det inte finns någonting som gör att folk dras till dem. I sådana hus bor/sover man, ingenting annat.
 0
Johannes Hulter (2 April 2008 16:05):
@ erik: jag delar din inställning till bilismen. Men vad gäller uppdelningen innerstad/ytterstad så är den ju ett historiskt resultat av funktionalismens stadsbyggnadsprinciper, och inget givet naturtillstånd. De utopistiska och teknokratiska föreställningarna från 20-talet är det nu hög tid att lämna, efter decennier av misslyckat och miljöförstörande stadsbyggande. "Hus i park" har vi så det räcker de närmsta hundra åren.
 0
Anders Gardebring (2 April 2008 16:10): Online
Erik: Du behöver knappast oroa dig för att vi skall få för mycket hus i kvartersupplägget även om vi uteslutande skulle bygga sådant de närmaste 50 åren... Hus-i-park finns i överflöd.
Det är oerhört uppenbart att det finns en stor brist på en typ av boendestruktur och det är stad. Över hela världen bildas det olika former av organisationer för urbanism, där Yimby är en av dem. Det skapas som bekant inte så mycket organisationer som vill ha fler förorter däremot...

Problemet med punkthus är att det inte är stad. Det är bostäder utkastade på ett fält. Var finns gatulivet? Mötena? Utbudet? Är det verkligen ett bra sätt att bygga så att man skall leva någon annanstans och området där man bor endast är till för sömn?

Målet med järvalyftet är att "lyfta" förorten. Det gör man genom att bygga fler punkthus, skivhus och radhus.
Bra jobbat... inte.
 0
Jan Wiklund (2 April 2008 16:36):
Erik: Nja, Gehl har skrivit om bra mycket mer än Ströget. Kolla hans bok Livet mellem husene, en hygglig översättning av Jacobs till skandinaviska förhållanden, med mycket bildmaterial. Bland annat tar han upp det här problematiska med gleshet och funktionsuppdelning (dvs just det som kännetecknar den plan som kritiseras ovan) - elementärt visserligen men på 70-talet var det ganska nytt.
 0
Jan Wiklund (2 April 2008 16:38):
PS. Vi ska vara lite mer positiva här på Yimby! Vad borde man ha byggt istället?
I Rinkeby saknas arbetsplatser. Därför borde man naturligtvis ha byggt sådana. Nya bostäder skulle man kunna lägga mitt i arbetsplatsområdet i Kista. Kista är ett märkligt område där alla bostäder ligger på ena sidan om centrum och alla kontoren på andra. Varför? Vore det inte dags att blanda lite?
 0
Gustav Svärd (2 April 2008 16:55):
Helt rätt, Jan. Positiva är ju vad första Y:et står för (Yes). Att få in lite fler arbetsplatser i Rinkeby vore nog en bra idé. Även här i Kista vore det bra om det blandades upp mer: lite kontor på "fel sida spåren" och lite bostäder på kontorssidan (vilket går att göra utan att riva nämvärt).

Problemen jag ser med förslaget som man ser i bilden har redan tagits upp. Ren förortsplanering, mycket like den som hus i närheten redan har idag fast med modern glasfasad istället för betong. Att bygga en överdäckning och att bebygga denna överdäckning är helt rätt, vi blir av med en otrolig barriär! Vore kul om man med tiden däckade över mesta av E18 längs Södra Järva, gärna med hus på överdäckningen så att alltihop går plus ekonomiskt. Men att fortsätta bygga skivhus (loftgångshus?) är ganska fel ute.
 0
Paul (2 April 2008 17:02):
Skulle man inte kunna bygga om några gamla bostashus med loftgångar till kontor och samtidigt bygga nya bostäder i ett tätt område över och vid e18?
 0
Marre (2 April 2008 17:57):
Gustav & Jan: Man håller som bäst på att spränga och förbereda ett kvarter i Kista för bygge av (bl a) bostadshus. Kvarteret ligger ett kvarter öster om Kista Science Tower.
 0
Barba (2 April 2008 20:05):
Hus i park behöver inte vara HELT fel. Bara man justerar förhållandet hus-park:
Bättre men mindre park, flera hus (med butiker i botten) och blandade funktioner. Det stora problemet är inte formen utan glesheten och funktionsuppdelningen...
Har nån sett ritningar på det här förslaget?
 0
gle (2 April 2008 20:28):
Seriöst vem skall jobba i Rinkeby? somalierna som ej kan läsa eller skriva? öh ja just det.
 0
Gustav Svärd (2 April 2008 21:34):
@Gle - najs med en rasse >P

@Marre - japp, som en del av Kista Terrass. Jag gillar den biten starkt. Extra kul är att de låga punkthus i park som skulle vara i mittkvarteret blivit utbytta mot en byggnad som fyller ut till trotoarkanten. Hela KistaTerrass är ett stort steg fram för Kista som stadsmiljö.

@Paul - hm... inte dålig tanke. Bygga nya bostäder (tätt) på överdäckningen och sedan kunda blanda in lite kontor i centrala Rinkeby. Nya, bättre bostäder för de som måste flytta (plus ett antal extra så det blir fler bostäder totalt) men också en möjlighet till bättre bebyggelsemijlö mitt i Rinkeby.
 0
Anders Ryding (2 April 2008 21:40):
Det finns säkert många som trivs i hus i parkområden. Problemet i Stockholm är ju att det inte finns någon reell valmöjlighet. Om man inte har köat i 15 år eller kan betala 1,5 miljoner, så tvingas man bo i skogen. Jag själv genomled fyra år på Hägerstensåsen och minns det med fasa. Det är förvisso fint tänkt att man skall vandra omkring ibland bergsskrevorna och titta på rådjur, men det är det ju ingen som gör i sinnevärlden. Folk sitter hemma och tittar på teve. Trots att de under senare år förtätat en del på Åsen så är det ändå lika öde, för man har fortsatt att bygga enstaka hus utan publika lokaler i botten. Förtätning javisst, men bara 500 människor till som sitter hemma och tittar på teve. Har ni tänkt på förresten att det alltid är sommar på de här bilderna över nya områden. Egentligen borde det vara grått och regnigt och lerigt, för det är ju så det ser ut för det mesta, med undantag för tre månader om det vill sig väl.
 0
Barba (2 April 2008 22:29):
Jag hittade den här texten på dn.se men länken ledde inte till nån artikel, nån som vet nåt?

"Nya Stockholm ska byggas på höjden
Stockholm ska bli högre och tätare. Läs mer om byggande, boende, inredning och arkitektur."
 0
Oskar Sirland (2 April 2008 23:03):
Barba, om man nu skall bygga hus i park tätt, vad är då meningen med den? Är det inte bättre att då bygga kvarter och lämna fler stora gröna ytor att användas?
 0
Barba (2 April 2008 23:31):
Jag menar bara att allting är möjligt, kvarter är en lösning, det finns flera... I de flesta fall e hus i park ingen höjdare, men det finns säkert nån grym arkitekt som kan göra det grymt!
 0
Oskar Sirland (2 April 2008 23:59):
Problemet med hus i park är inte estetisk, det är det strukturella, det skapas tomma rum som inte känns trygga och på så sätt skapar det problem. Det som jag har kommit fram till är att kvarter är bättre än hus i park när man pratar om säkerhet (detta är dock något subjektivt och alla känner olika) och genom att bygga glest och eko-ohållbart så får man problem när det blir mycket människor, de blir utspridda och kollektivtrafik är svårare att samordna.
 0
Gle (3 April 2008 00:38):
@Gustav Svärd
vadå Rasse? det är ju tämligen vedertaget att de flesta somalier är analfabeter och ej heller jobbar.
 0
Barba (3 April 2008 04:44):
@gle: kul kille, skriv en bok eller gå med i sverigedemokraterna...
 0
Paul (3 April 2008 08:55):
@Gle: Så vad är ditt förslag?
 0
Magnus Orest (3 April 2008 09:13):
Gle, nya meningar inleds alltid med versal, eller "stor bokstav" som det heter i lågstadiet. Huvudsats och bisats ska separeras med kommatecken. Du blandar dessutom formella ord och uttryckssätt ("ej", "skall", "tämligen vedertaget") med rent talspråkliga uttryck. Känner du till uttrycket "kasta sten i glashus"?
 0
Jan Wiklund (3 April 2008 11:42):
Arbetslösheten är mycket riktigt hög i Rinkeby, delvis beroende på just glesheten, barriärerna och funktionssepareringen. Lars Marcus berör detta på http://www.arch.kth.se/sad/publications/articles/lm_sv.., utifrån samma perspektiv som Marcus, men den sidan verkar nedtagen från internet.
 0
Gle (3 April 2008 12:31):
Så dålig tror jag faktiskt inte att min svenska är, dock är du på detta område, du språkligt och moraliskt obefläckade Magnus, säkert bättre än jag. För att förtydliga lite vad jag menar. Här inne verkar ni resonera att bygger vi bara lite höga och fina hus, gärna i "slutna kvarter", så löser sig allt av sig självt. Så tror jag emellertid ej är fallet. Yibmy tycker jag dock är ett otroligt bra initiativ, många av idéerna skriver jag gärna under på. Diskussionen här uppfattade jag dessvärre som lite väl naiv, därav mina "rasistiska" inlägg.
 0
Ronnie F (3 April 2008 13:05):
Jag är till viss del uppvuxen i Rinkeby och minns att jag alltid led mer av bristen på stadsliv än att Rinkeby hade dåligt rykte.
Redan som barn tyckte jag att Rinkeby var otroligt monofunktionellt, med enbart bostäder och ett litet centrumtorg.
Samma upplåtelseform (hyresrätter)för alla och till största delen allmännytta. Inga småhus eller radhus.
Denna överdäckning som föreslås är säkert bra för Rinkebys kontakt med Järvafältet men ytterligare storskaliga bostadshus är inte vad som behövs. Satsa på kommersiella lokaler med koppling till både Rinkeby och omgivningen.
Verkstäder, lager, butiker och annat som tillför stadsdelen liv och kommers.
Är det ingen som har förstått att detta dessutom är en norrsluttning ner mot Järvafältet?
Bilden i artikeln är väldigt missvisande och får oss att tro att det kommer bada i ljus. Inget bra bostadsläge sålunda. Ta vara på närheten till E18 och försök få in förbipasserande att shoppa eller laga bilen eller vad det kan tänkas vara. Kanske rent av ett hotell med utsikt över Kista! Kista ser väldigt häftigt ut från denna punkt!
 0
Barba (3 April 2008 13:24):
@Gle: För övrigt har jag haft många arbetskollegor som varit somalier, man ska inte generalisera...
 0
Ola Kjellander (3 April 2008 16:24):
Här följer en beskrivning som förklarar projektet:

Järvaterrassen

Överdäckningen av E18 möjliggör en ny kontakt med Järvafältets natur och rekreation.
Bostadsbyggandet på ”Järvaterrassen” är ett unikt sätt att bidra till och aktivt stödja målet om integration mellan stadsdelarna Rinkeby och Kista. Samtidigt ges gränsen mellan stadsdel och vidsträckt landskap ett intressant innehåll; den 15 meter höga slänten kan härbärgera såväl idrottshallar som en ny skola. Längs rörelsen över fältet kan utomhusaktiviteter placeras i form av konstgräsplaner, spontanidrott, badanläggning och naturum. Sammantaget utgör projektet en viktig byggsten i det sk ”Järvalyftet”.

Rinkeby, sett från Järvafältet, kan idag betraktas som en murlik bebyggelse på krönet av åsen längs motorvägen. Dagtid mer sluten och svårtillgänglig, kvällstid storslaget mönstrad i supergrafik genom loftgångarnas repetitiva ljussättning.
Platsen för överdäckning är väl vald, axiellt i linje mellan Rinkebys och Kistas centrumbildningar och i den punkt där avståndet över fältet är som kortast till Ärvinge.
Avsikten med att överdäcka motorvägen är att förbättra tillgängligheten ner mot Järvafältet. Bebyggelsemönstret följer detta rörelsemönster och bryter mot Rinkebys byggnadsordning, något nytt tillförs! Mellanrummen, de nya bostadsgårdarna, öppnar sig mot såväl Rinkeby som fältet. De nya lägenheterna får utblickar och samtidigt ges också den befintliga bebyggelsens lägenheter kontinuerliga utblickar mellan volymerna.
En 15 meter hög, norrvänd släntfot används till välbehövliga idrottshallar för i huvudsak basket och budosporter. Knutet till detta en skola vars skolgård framför släntfoten har omedelbar kontakt med fältet där en möjlig användning kan vara anläggningar för spontanidrott och konstgräsplaner, ett utomhusbad och kanske Igelbäckens utvecklade användning som ett Naturum.
Ett aktivt torg mellan de två bostadskvarteren kan komma att innehålla lokaler för annan användning, ett butiksläge samt entréfunktioner till släntbyggnaderna.
I kvarteren är gårdsrummen något upphöjda i förhållande till lokalgatan, så pass att man får en skillnad mellan vistelserum och trafik men ändå medger förbipasserande fotgängare utblickar över det vidsträckta fältet. Lokalgatan ges ny formgivning med trädallé och boendeparkering för befintliga bostäder.
Vid torget, mellan bostadskvarteren, är det naturligt att röra sig ner mot fältet i generösa trappor. Gång- och cykeltrafik kopplas mot befintliga stråk upp mot Rinkeby Centrum. Den sidoordnade passagen över däcket och vidare ner på fältet gör det enkelt att snabbt ta sig till de aktivteter som skapas på fältet eller att bara fortsätta vidare över till Kista Centrum.
Bostadsvolymerna är vinklade och raka med varierade gavlar som både är terrasserade och överskjutna. Det horisontella uttrycket i fasaden viker om gavlarna ordningsvis varannan våning vilket ger materialmässig variation och en ny upplevelsemässig skala. Karakteristiskt för den speciella arkitekturen är mötet med släntkrönet där byggnaderna både går i terrassering och dramatiserar genom vacker utkragning.
Alla lägenheter är genomgående med öst och västorienterade längsgående balkonger. Sammanhängande kök och vardagsrum spänner från fasad till fasad och ger rymd och fina ljuskvalitéer. Trapphusen är genomgående och ljusa. Parkering och lägenhetsförråd integreras under gårdarna med infart placerad kvarters vis i linje med tunnelmynningarna. Trapphusen kopplas ner till boendeparkeringen för direktkontakt med alla lägenheter.
Fasadens material är, speciellt utvalt för arkitekturen tydlighet och skärpa, ett silverfärgat skivmaterial kombinerat med naturträinklädda balkong zoner som ordnas med lägenhetsskiljande skärmar i avvikande kulör.

Kjellander + Sjöberg
 0
Gle (3 April 2008 17:18):
@Barba: Låter ju kannoners det, vore intressant att veta vad du jobbar med. Generaliseringar är aldrig bra, men ibland ett nödvändigt ont för att överhuvudtaget kunna hävda någonting. Alla regler har som bekant undantag, så även den med de arbetslösa Somalierna. "Det är undantaget som bekräftar regeln" för att återknyta till ordspråksgurun Magnus.
(blev kanske lite väl off-topic det här men men)
 0
Johannes Hulter (3 April 2008 17:59):
@ ola kjellander: Tack för den initierade beskrivningen. Men är "parkstad" verkligen rätt väg om man vill integrera stadsdelar?

Till och med mr Parkstad himself (Corbu) insåg hur tråkig den var: "My analyses, my calculations, and a powerful intuition had convinced me that I must set up a new scale for the city /.../ But how disturbed I was by the result! What anguished weeks I lived through! /.../ I was tortured by the thought that the great empty spaces of this imaginery city, everywhere dominated by the sky, would be so dead, so dull, that its inhabitants would be panic-stricken. /.../ It took me eight anxious years to discover the solution. It proceeded from the following question: what kind of life should a machine age man really lead? How can I fill every moment of his daily life [sic!] and, better, make these moments enjoyable? Still better, give this man a sense of personal freedom in this collective organism and the means of satisfying the personal initiatives resulting from this freedom? /.../ With these questions clearly formulated in my mind, I one day told myself: sports must be an everyday activity, and THEY MUST TAKE PLACE RIGHT OUTSIDE THE HOUSES."

Samma lösningar igår som idag. Varför inte pröva något annat nu? Tät, levande stadsmiljö till exempel...
 0
Gustav Svärd (3 April 2008 18:44):
@Ola Kjellander - Först och främst vill jag säga att det är jättekul att du 'är här' och kan förklara hur ni tänkt och deltar i diskussionien (även om hittils bara med ett inlägg). Otroligt trevligt att se :)

Jag håller med i mycket av analysen av läget och vikten av att binda samman stråken över fältet. Att få med aktivitetslokaler i slänten är något som inte framgår i bilden, men är en jättegrej. Gillar den biten starkt.

I övrigt ser jag dock mest en förlängning av miljonprogramstänk/planering. De vackra ord ni använder kan lätt besriva Akallas höghus eller andra betongområden. Det är just denna typ av planering, att fortsätta bygga miljonprogram trots att det inte funkar, som jag vänder mig mot. Mellangårdarna kommer att fungera i det mesta som just mellangårdarna mellan husen längs Sibeliusgången i Akalla eller som mellangårdarna i Blåkulla. Jag ser inte hur det INTE är så det kommer bli. Skulle gärna att ni förklarar hur ni kommer göra annorlunda än där på ett sätt som ändrar platsens identitet/funktion jämfört med nämnda platser.

Lägenheterna i sig låter mycket lockande, den biten brukar bli bra i Sverige. Men hur kommer området te sig? Lite fräschare fasadmatrial och gavlar till trots är detta ju lamellhus på rad med halvoffentliga (läs: inte privata alls) rum emellan. Kanske inte vanligaste formen i Rinkeby , men erfarenheterna från alla de miljonprogram som är byggda så är väl inte sååå lysande att det kan ses som ett lyckande att bygga så i Rinkeby?

@Gle, ja det är off-topic. Men tänk på att uttrycka dig tydligt. Om du säger "somalierna som ej kan läsa och skriva" tyds det så klart som att du säger att ingen somalier kan läsa eller skriva. Inget konstigt. Och nej, man behöver inte generalisera så otroligt för att få en givande diskurs. Tvärtom.
 0
Erik Sandblom (4 April 2008 17:04):
Tack Magnus, Johannes, Anders och Jan för era förklaringar. Att man måste blanda bostäder med annat förstår jag, det är bara kritiken mot "hus i park" och punkthus som jag inte förstår. Att man inte skulle få tillräcklig täthet beror väl på hur mycket folk finns i omgivningarna, hur stora husen är, hur mycket yta man ger till störande biltrafik och bilparkering, och andelen verksamhet kontra bostäder. Att slutna kvarter är den enda lösningen förstår jag inte riktigt.
 0
Anders Gardebring (4 April 2008 17:39): Online
Erik: Genom att bygga hus i park avlägsnar du husen från gatan. Du skapar också ett odefinierat och svårnavigerat stadsrum med tomma och mörka ytor som saknar naturliga vägar för människor att gå. Avsaknad av naturliga vägar och avstånd mellan hus och väg gör att få passerar eventuella butiker vilket gör det svårt att överleva som butiksägare, vilket skapar just de döda förortsområden som vi kritiserar. Det finns en hel del forskning om detta så det är inget som Yimby själva har hittat på.

Dessutom så råder det som bekant inte direkt brist på hus-i-park. Däremot råder det en extrem brist på stadsmiljöer trots att undersökningar, prisläge och köer visar att dessa är populärare.
 0
Martin (5 April 2008 13:50):
Löjligt att glorifiera New York. Stockholm har absolut inget som helst att göra med New York, kommer aldrig att bli New York och aldrig bli något ens i närheten. Däremot har Stockholm andra kvaliteter som inte New York har, exempelvis en massa trevliga parker osv. Det är bättre att Stockholm satsar på att vara Stockholm och odlar sina egna kvaliteter och New York satsar på att vara New York.
 0
Martin (5 April 2008 13:52):
Glöm inlägget ovan, det är en kommentar till New-York-inlägget.
 0
Magnus Orest (5 April 2008 22:13):
Martin, ett överflöd av parker (som sällan är så trevliga som du tycks tro) är inget bra mått på hur trevlig en stad är. Stockholm har ett överflöd av meningslösa och oanvända parker, men saknar riktiga stadskvalitéer. Mer parker är det absolut sista den här staden behöver.
 0
Mats (6 April 2008 10:30):
Hus-i-park är ju högsta mode på Stadsbyggnadskontoret och även bland politikerna i nämnden. Det finns dock en motsättning mellan tal och handling. De säger att nya områden ska ha stadskaraktär, att det ska vara mer av tät bebyggelse och gårdstänkande, men när de kommmer till beslut så är det planer som har hus-i-park tänk, med stora avstånd mellan hus och gärna i en "trevligt oregelbunden form".

Det känns ibland hopplöst att tala med "de styrande" eftersom det de säger låter rätt, men det de gör är fel.

Kolla på http://www.johannelundstoppen.se så syns annat projekt med liknande fel i grundstruktur som i Rinkeby-fallet
 0
Jan Wiklund (7 April 2008 13:32):
Det blir så mycket fånigare som det nu finns bevis för att det finns bättre parker i innerstan än i förorterna. Se http://www.arch.kth.se/sad/publications/thesises/as_li..
 0
Heja Stockholm (9 April 2008 02:08):
Vet inte om yimby är en politiskt oberoende rörelse. Hursomhelst jag tror det kan vara ett problem om man betraktar stockholms stadsplanemässiga tillkortakommanden i ett historiskt perspektiv, om man undersöker det i ett politiskt vakuum. Miljonprogrammet och "hus i park" ideologi är definitivt en produkt av ett speciellt politiskt klimat.
Det goda grannskapet(grannskapstanken)som föreskriver offentligt ägande och en begränsad folkmängd i sovstäder kan naturligtvis inte förstås på något annat vis än att de var naturliga steg i en större socialistisk plan. Skillnader skulle skulle utplånas och människor skulle aktivt socialiseras in i det nya "klasslösa" samhället. (Det är ju frapperande att Sverige med sina jättelika landarealer i förhållande till folkmängden, har så liten andel självägda bostäder och så stor andel flerbostadshus). I själva verket har den underliggande socialistiska planeringsdoktrinen lett till en enorm segregation: människor som hamnar i förorten har mycket små möjligheter att ta sig ur ghettona. Om man stött 20talets egnahemnsrörelse (istället för att avskaffa den!) så hade staten/kommunens mark definitivt räckt för att sälja billiga tomter till de flesta invånare. Om betraktar ytan i förorten så hade man i de flesta fall kunnat möjliggöra för privatpersoner att bygga villor/townhouse/radhus -marken hade räckt för samma folkmängd! (men detta hade naturligtvis skapat små kapitalister!-glöm inte att de flesta planerare/arkitekter själva byggde villor) Ett slående exempel från miljonprogrammets dagar gäller tvättstugorna. Gemensamma tvättstugor var minst lika dyra att producera som att göra badrummen proportionellt större. Tvättstugorna stod dock för gemenskap och var tänkta att medverka i integrationsprocessen. Viktigt var även att skilja områden från varandra med motorvägar och grönstråk för att en gynnsam integration skulle kunna förverklas. Man skulle helt enkelt inte uppfatta olikhet (radhus för sig och höghus för sig.)Småstaden eller byn var förebilden. När man idag fortsätter att bygga flerbostadshus i miljonprogrammen (för att ytterliggare värdereducera det som är byggt??) så fortsätter man i denna anda; man tänker på byllerbyn och med högerhanden ritar man auschwitz. Mitt recept är enkelt. Utvidga innerstaden maximalt bygg urbana miljöer som sammanlänkas med innerstaden. Bygg nära stadskärnan däcka över och offra vissa grönområden om så är nödvändigt (bara där det är nödvändigt: grönområdet mellan Årsta och innerstad exempelvis). Utan för stan är loppet kört. Bygg där townhouse och villor då kommer dessa områden bli attraktivare och boendet i befintliga flerbostadsprojekt bli detsamma. Det är inte så att det blir sämre om man har utsikt över villor: att vissa som bor i förorten hävdar att grönskan är det viktigaste skälet till att de bor där kan förmodligen ha andra orsaker än de alla är skogsmullar! Min uppfattning är att bostadsrättspriser och villapriser i stockholm är kraftigt uppskruvade p.g.a en hänsynslös stadsplanering. Avskaffa det kommunala Planmonopolet och inför generella byggregler istället! Planera marken där marknaden behöver hjälp tex överdäckningar i ofullständiga stadsmiljöer. Gör om Tensta till ett nytt Djursholm! På så vis kan segregationen motverkas.
 0
Jan Wiklund (9 April 2008 13:20):
Heja Stockholm: Politik blir förstås känsligt eftersom yimbyister finns i alla politiska läger. Men ovanstående är på sin höjd en halvsanning. De som drev på förortifieringen i Sverige var CSA, Centralförbundet för socialt arbete, en organisation av kommunbyråkrater, läkare, arkitekter och andra inom den tidens välgörenhets- och socialstats-etablissemang, av alla möjliga politiska kulörer även de. Alla drevs de av föreställningen att staden var oordentlig och svår att kontrollera. Mindre enheter, hierarkiskt ordnade, skulle ge byråkratin större möjligheter.

I andra länder var liknande organisationer mycket väl framme, om man säger så. Bosse Bergman, Mats Franzén och Sten O. Karlsson har skrivit doktorsavhandlingar om det här, och de har en helt annan och inte alls så partipolitiserad bild som du. Din bild bleve ju också helt obegriplig i t.ex. Frankrike som är väl så förortifierat som Sverige trots nästan total frånvaro av socialdemokrater. Men med gott om byråkrater.

En annan, och mycket starkare orsak till utglesningen är givetvis att mark är billig i förorten och dyr i centrum. Samtidigt är infrastruktur dyr i förorten och billig i centrum. Om då byggherren bara behöver bry sig om marken medan kommunen bjuder på infrastrukturen oavsett är det självklart att han väljer att bygga i periferin.

Följaktligen hänger ditt förslag till åtgärd lite i luften. Villor i Tensta - varför det, när det är täthet och funktionell mångfald som saknas? Bygga ut innerstan utan kommunalt planmonopol - hur, när kommunen redan idag är bunden till händer och fötter av statliga regler och konkurrens med andra kommuner om privata investeringar?
 0
Niklas (9 April 2008 15:33):
"Heja Stockholm" och "Jan"
Exemplet med Tensta kanske inte är helt representativt för Stockholms förorter då det ligger väldigt nära en (förhoppningvis) blivande stadskärna, Kista. Att bygga villor på området är fel väg att gå då det finns potential för riktig urbanisering i dess närområde.
De föreslagna husen är ett tecken på att hus-i-park-strukturen (à la miljonprogram) sätter gränser för och sprider sig mot Kista om det vill sig illa. Det vore mycket bättre om Kista urbaniseras (bl.a med slutna kvarter) och att stadsdelen sedan expanderas och närmar sig och får Tensta/Rinkeby som influensområde. Jag är övertygad om denna närhet till (det blivande) Kista kan ge någon form av urbant liv även där.
 0
Heja Stockholm (9 April 2008 17:12):
Jag är osäker om det är tätheten som sådan är problemet i förorten –är det inte ett kvalitetsproblem? Generellt sett tror jag det handlar om att maximera kvaliteten i ett givet område; ytterstaden kan med andra ord inte konkurrera med ytterstaden. Där marken är billig och kontakten med stadskärnan är svag, bör man konkurrera med annat än innerstadsmiljö. Varför inte skapa en kontinuerlig och logisk utvidgning av staden där varje koncentrisk ring på bästa sätt beskriver den för platsen unika karaktären. Kvarterstad/skyskrapor längst in för att så småningom övergå i fyravåningars townhouse som så småningom övergår i radhus/villa för att till syvende och sist övergå i villakaraktär (där markpriset så tillåter!). Man behöver naturligtvis göra detta på ett sätt så att man inte begränsar en framtida stadsutvidgning. Planera Stockholm för 10-20 miljoner invånare så att vi är på den säkra sidan!

Som svar på kritiken: Mitt syfte var inte att anklaga svensk socialdemokrati som sådan utan ett ”socialistiskt tänk” (det goda granskapet osv) som varit starkt i norra europa men som även varit starkt i ibland annat Frankrike. Jag tror det är viktigt att erkänna och undersöka sådan historiska tankeströmningar eftersom de okritiserade kan ligga kvar undermedvetet och leda stadsplanearbetet i fel riktning; jag tror man bör vara uppmärksam när man hör ord som demokratisk arkitektur, en stad för alla osv. Om man istället fokuserar på att så billigt och effektivt som möjligt förverkliga fantastiska miljöer så kommer bostadskvaliteten så småningom öka vilket skulle kunna gynna alla boendekategorier. Det finns inget som säger att dagens attraktiva villor om 20 år inte skulle kunna betraktas som slum: marken finns och hela östra Europa vill komma hit och bygga. Varför inte med kommunens enorma markarealer möjliggöra för en tät urban stad som mynnar i attraktivt egnahemsboende. Med billiga tomter och billig arbetskraft skulle kanske många av dagens invandrare kunna förverkliga drömmar om en villa.

Det är möjligt att Tensta skulle kunna urbaniseras tillsammans med Kista. Jag har inte tillräcklig information om saken och kan inte svara på om man kan bygga upp en sådan densitet att ett rikt stadsliv är möjligt. I Europa river man hursomhelst vilt (och bygger om) i misslyckade förorter för att bereda plats åt townhouse och radhus. Om riktigt fattiga människor på 20 talet kunde bygga egna hem (med billiga stadslån och billlig upplåtelse av markareal.) Varför kan vi inte det idag? Som jag ser det är det endast politisk trångsynthet som hindrar oss. Som tvingar dagens stockholmare att låna hutlösa belopp för att ungarna skall slippa växa upp med en betongvägg utanför fönstret. Ändra byggreglerna. Ändra plan och bygglagen så att den inte längre behöver förväxlas med jantelagen. Låt inte grannars avundsjuka hindra en rik stadsutveckling. Monotoni är inget självändamål. Generell byggrätt och avreglerad byggindustri i kombination med att kommunen säljer marken utanför innerstad (och områden med potentialitet att bli just innerstad). Gör park och täta egnahemsområden av otrygga grönområden mellan flerbostadsbebyggelsen i förorten (inte att förväxla med exempelvis hagaparken som är unik!). Bind ihop Årsta och Årstafältet med Innerstaden med broar och en exploatering av otrygga skogsmiljöer där emellan. Lägg ner Bromma flygplats och beredd marken för en tät stadsstruktur. Urbanisera Solna osv. Låt Byggentrepenörer från hela europa slåss om att få utveckla Stockholm. Täthet först, sen skyskrapor om så är möjligt önskvärt för att maximera densiteten.
 0
Karin (9 April 2008 23:13):
Magnus:"Stockholm har ett överflöd av meningslösa och oanvända parker, men saknar riktiga stadskvalitéer. Mer parker är det absolut sista den här staden behöver."

Vad grundar du detta på? Har du gjort studier där du sett att parkerna inte används och i så fall vilka brukargrupper har du studerat? Det finns ett flertal undersökningar som visar på att något stockholmare uppskattar i sin stad/närmiljö är just parker och gröna vistelseytor. Vistelse i natur och park utgör också en stor del av fritidssysslorna för många stockholmare. Tät stad i all ära men det börjar bli tröttsamt att tätt ofta är synonymt med bebyggelse. Önskar att fler kunde se parker som en del av det täta och inte som "meningslösa barriärer", en stämpel det så ofta verkar få på YIMBY's kommentarsidor...
 0
Karin (9 April 2008 23:30):
Heja Stockholm: "Gör om Tensta till ett nytt Djursholm! På så vis kan segregationen motverkas."

Trodde denna mening var ironisk när jag skummade förbi den men sedan när jag läste texten förstod jag att så inte var fallet. Jo för om Tensta blev som Djursholm (hur det nu skulle bli det, riva miljonprogrammet och bygga dyra villor?) då skulle det inte vara segregerat längre eller vad menar du?
 0
Oskar Sirland (9 April 2008 23:34):
Det största problemet med parker är inte deras existens utan att de ligger på fel ställe, har fel utformning och att de endast används vid vissa tidpunkter (från 10-15 tex). När detta inträffar så tar vissa grupper över parkerna och de kan upplevas som läskiga, fientliga eller farliga, något som i längden gör att parkerna är eftersatta i underhåll och det leder till en nedåtgående spiral.

Det mest utbredda problemet i Stockholm är det godtyckliga utplacerandet av parker och att man tror att det gröna är en levande del av staden, mer än vissa tider på dygnet. Man ger oftast allt för lite tanke till vad parken skall användas till, hur ser utformningen av den ut och speglar den användningen samt att finns det belägg att lägga en park för multifunktion (som nog är det smartaste i de flesta lägen) då den ligger i ett område med endast en eller få användare, att mångfalden av användare är för smal eller för liten. Då dör hela konceptet med en park, åtminstonde för mig.

Nu vill jag inte citera Jane Jacobs hela tiden men du kan läsa hennes bok "Den amerikanska storstadens liv och förfall" där hon tar upp problemet med parker. Jag anser att de resultat hon får fram är någorlunda universella och att man kan se samma mönster i många av Stockholms parker, även om en park är en individ med personliga egenskaper.
 0
Oskar Sirland (9 April 2008 23:38):
Segregation handlar inte om om fattigdom eller att bli förpassad till en plats utan att en plats har för få influenser och att mångfalden inte är "tillfredställande". Djursholm och Tensta är båda segregerade, Djursholm saknar i stor utsträckning billiga bostäder och låginkomsttagare medans Tensta i stor utsträckning saknar dyra/exklusiva bostäder och höginkomsttagande. De saknar båda två även en mångfald i verksamheter då de i stort är fokuserade på boende och bostäder, då är de segregerade gentemot innerstaden.
 0
Kalle (9 April 2008 23:54):
Jag håller med Karin om att täthetsbegreppet borde förtydligas. Handlar det om hus som står nära varandra, befolkningstäthet, en förtätning av olikheter eller något annat?
Det här handlar ju i förlängniningen om hur man definierar staden (har sett många gånger här att man ska bygga Stad så det verkar ju finnas en väldigt tydlig bild av vad det är).
 0
Oskar Sirland (10 April 2008 00:04):
Vi anser att stad är en kvartersstruktur som inte har några "grönområden" inslängda mellan husen, vi anser också att man i stor omfattning bör bygga sammanhängande kvarter. Vi vill alltså inte bygga hus-i-park, uppbrutna kvarter och ha glest mellan hus, allt för att öka tätheten på staden.

Min personliga åsikt om detta kan innefatta allt från enkvartershus (också känt som skyskrapor vars bottendel tar upp ett helt kvarter), flerbostadshus i "normal" tappning (ta stenstaden som exempel) samt townhouses så länge deras ingångar/uppgångar har kontakt med gatan och inga onödiga gröna barriärer planeras in.

Täthet kan nås på många sätt, kvartersstrukturen är bara en del av det, men vi anser att man genom denna slipper många av de trygghetsproblem som ett uppbrutet mönster ger. Man kan även bygga högt, något som YIMBY också representerar samt att man kan förtäta mellan människor i olika grupper (jag ogillar begreppet klass då den endast pekar på ekonomisk styrka/svaghet) dvs, en mer dynamisk stad med stor blandning av upplåtelseformer och människor!
 0
Kalle (10 April 2008 00:17):
Borde inte blandningen också gälla den fysiska strukturen?
Är det inte i själva verket blandningen, olikheten och mångfalden (av människor, miljöer, idéer, tätheter, etc) som är stadens fundament?
På vilket sätt är det av godo att ge en så snäv och exkluderande definition av staden? Är inte det att jobba tvärt emot den mångfalden?

Angående "tryggheten" och som så ofta tas upp som ett argument här så kan man ju bara konstatera att Stockholms farligaste platser (McDonalds Vasagatan, grillen vid Björns Trådgård, etc) är en del av innerstadens liv och struktur och inte av ytterstadens.
 0
Oskar Sirland (10 April 2008 00:24):
Den fysiska strukturen får gärna vara blandad, men för att vara tät så bör den formas efter ett rutnät (detta behöver inte vara symertriskt och ala byggnader lika stora) med gamla och ny byggnader i kontrast till varandra.

Du har rätt, dessa platser är Sthlms farligaste på grund av den höga koncentration av människor som staden ger. Sen är frågan om det finns mer otrygghet utanför kvartersstaden och hur många som inte rör sig ute på grund av den. Man får inte glömma att staden inte endast är ett planeringsproblem utan även ett politiskt/socialt.
 0
Lasse (10 April 2008 01:54):
Är Kalle ytterligare en version av Lisa? Det låter så eftersom du talar om "exkluderande definition av staden" så fort rutnät nämns.

Jag tillhör de Yimbyister som är övertygad om att den glesa ytterstaden alltid kommer att vara mycket attraktivt ställe att bo på och den kommer alltid att expandera oavsett hur mycket vi än satsar på att bygga "stad" i mer centrala lägen. Rutnätsstaden är bara en mindre del av det som utgör Stockholm. Således borde det inte vara något hot mot mångfalden om rutnät används ibland. Dessutom är det lätt att konstatera om man studerar städer världen över att innehållet kan vara mycket mångfacetterat i rutnätsplaner. Både arkitektoniskt och innehållsmässigt.

Får jag fråga dig, det är en sak jag inte har förstått med din ståndpunkt. Du har nämnt att du läst Bill Hillier och Space Syntax-analys. Det har jag med. Rutnätet är överlägset trädstrukturen när det gäller integration av gator och platser. Det betyder att en rutnätsstad även ger en större blandning av folk. Förorternas struktur (SCAFT-planering osv) är däremot segregerande. Du talar om integration och mångfald men förordar i praktiken en segregerande planering. Varför?
 0
Jan Wiklund (10 April 2008 09:22):
Heja Stockholm, Oskar, Kalle och alla ni andra: Såvitt jag vet har ingen kommit med nåt bättre tips på vad som skapar en fungerande stad än Jane Jacobs i sin klassiker Amerikanska storstäders liv och förfall, på svenska sen 2005 men skriven 1961. I korthet:
- Det behövs antingen täthet för att skapa stad eller gleshet för att skapa by. Mittemellan funkar inte, det blir inte tillräckligt underlag för verksamheter. Täthet = ungefär 200 lgh/ha eller mer - ungefär som Sthlms innerstad.
- Det är absolut otillåtet med barriärer som blockerar. Till barriärer räknas inte bara motorvägar utan också bebyggelsestopp av den sort som finns mellan två förorter i Stockholm.
- Det krävs blandade aktiviteter, det räcker inte med blandade utseenden. Bostäder, arbetsplatser och service måste finnas på samma ställe.
- Det krävs gott om gamla hus dvs hus som redan har betalats, eftersom en levande stad kräver gott om verksamheter som inte har så mycket pengar att betala hyra för.

Hon räknar också upp en massa andra riktlinjer för en bra stad men ovanstående räcker så länge. Läs gärna boken, den är inte bara lärorik utan också kul.
 0
Kalle (10 April 2008 23:59):
Lasse,
Jag är inte "Lisa". Vet ej vem det är men hon är säkert trevlig.
Jag talar om en "exkluderande definition av staden" när jag tycker nån gör en sån för jag tycker det är ointelligent och begränsande.
Jag har inget emot rutnätet i sig. Håller helt med dig i ditt andra stycke.
Jag har aldrig sagt att jag läst Hillier (det har jag inte gjort) däremot är jag väl bekant med Lars Marcus, Alexander Ståhle och andra svenska space-syntaktiker.
Jag förordar inte "en segregerande planering". Jag har inte förordat någon särskild planeringsideologi i nåt av mina inlägg här. Jag är emot generella planeringsmodeller och tycker det är naivt att tro att det skulle finnas en modell som är rätt och sann för alla.
 0
Johannes Hulter (11 April 2008 00:14):
@ kalle: Vad menar du egentligen när du säger att du är emot generella planeringsmodeller? Vad betyder det i praktiken?
Att parkstad är rätt ibland och kvarterstad ibland? Men det är ju också en generell modell? Låt oss säga att du fick i uppdrag att planlägga ett område, vad skulle du göra då, hur ser din unika planeringsstrategi ut?
 0
Heja Stockholm (12 April 2008 00:12):
Anlita byggarbetskraft från hela världen till marknadspris. Inför generella byggrätter över alla områden som inte planeras till parker eller områden med extrema naturvärden. Sälj kommunens mark. Då blir det förmodligen billigare med en villa än en 2:a i förort Yippi! för alla som känner sig inlåsta i förortens "social housing". Förstora innerstaden genom exploatering av "ickeparkgrönytan" som inte bedöms betinga extrema värden (exempelvis djurgården och hagaparken). Låt innerstad och närförort smälta samman, skapa urbana parker (humlegården) för att göra dessa områden attraktiva. Ett recept för en välmående metropol som kanske då kan klara sig i internationell konkurrens.
 0
Heja Stockholm (12 April 2008 00:17):
Dessutom kan vi ju tjäna lite pengar på alla onödiga stadsplanerare....(alternativt att de gör vettiga saker -dvs inte lyssna på jantelagens alla avundsjuka och maktfullkomliga grannar-som att de med exempelvis spacesyntaxanalys hjälper till i arbetet med en expansiv innerstad där täthet och attraktivitet står i fokus.)
 0
Jan Wiklund (14 April 2008 13:59):
Heja Stockholm: Jag tycker mig märka att du egentligen inte gillar stad utan vill ha by - annars förstår jag inte alla hänvisningar till villor. Yimby gillar stad.

I övrigt:

1. Exploatörer bygger glest och perifert för att marken är billigare i utkanten. Infrastrukturen står skattebetalarna för. Ju glesare, desto dyrare infrastruktur och desto mer krångel för användarna. Vad vi behöver är inte mindre kommunal planering utan tuffare kommunal planering som vågar gå emot exploatörers krav på att få bygga på billig mark, och vågar värna kommuninvånarnas krav på en billig och effektiv infrastruktur.

2. Byggbolag gillar långa serier och enkel handläggning. Detta tenderar att skapa enformiga förorter där alla hus ser likadana ut och har samma funktion. Här skulle det också behövas tuffare kommunala instanser som företräder stadsbornas behov av mångfald. Idealt sett skulle marknaden kunna fylla den funktionen, men i en storstad med hög inflyttning går det alltid att sälja allt som byggs hur dåligt det än är.

3. Den kommunala planeringen sitter via personhistorier och regelverk kvar i det tidiga nittonhundratalets byråkraters paniska skräck för oordning, härav rädslan för täthet och funktionsblandning. Där tror jag att det räcker med offentlig debatt av det slag som Yimby står för. Vi har tiden för oss. De kommer att ändra sig.

Och slutligen förstår jag inte varför något skulle bli bättre om lönerna drivs ner till rysk eller pakistansk nivå. Vem skulle då ha råd att bo här? Eller tror Heja Stockholm att hans lön skulle förbli opåverkad?
 0
Johannes Hulter (14 April 2008 19:15):
@ Jan: Klockrent!
 0
Anders Gardebring (14 April 2008 19:43): Online
Punkt två där är speciellt viktig att markera tycker jag. Jag har många gånger fått svaret att lägenheterna som byggts minsann sålt jättebra som argument för att det som byggs skulle vara bra. Men det är ju precis som Jan säger, det mesta går att sälja i Stockholms bostadsbrist.

Sedan mer allmänt så är det för mig uppenbart att kommunerna måste bli hårdare att ställa krav så att det byggs stad. Däremot finns det andra ställen där reglerna måste förenklas, exempelvis de stadsfientliga regler som idag finns och också den detaljstyrning som ofta innebär att hela områden planeras i ett svep. Istället bör det sättas upp generella regler för ett område (varierad hushöjd, varierad arkitektur, tätt, max 75% av samma funktion i varje kvarter, genomgående affärsverksamheter i bottenplan, lämna 25% av varje kvarter obebyggt i 5 år och så vidare som exempel).
 0
Heja Stockholm (14 April 2008 20:00):
Jag menar bara att man bör välja typ efter förutsättningar. Alltså inte försöka bygga stad där förutsättningarna inte finns. Tätheten bör öka in mot centrum. Det har marknaden med all önskvärd tydlighet visat. Människor bor i centrum för att det har vissa kvaliteter, dessa kvaliteter är inte ENBART rumsliga. Man kan inte bygga en NY stad på en åker (givet att man inte hävdar att kungens kurva är stad). Förutsättningarna för gatuliv, handel, aktivitet, kulturliv och historisk förankring finns inte.

Jag avskyr "småstadifieringens Sverige" som dyrkar det enkla och jordnära livets dygder och välkomnar naturligtvis att Stockholm närmar sig status som världsmetropol. Hur skall vår perifiera position annars kunna överleva en allt hårdare geografisk global konkurrens. Gör Stockholm till en tung kärna med stor täthet. Säg att det vi idag karaktäriserar som innerstad femdubblas (och möjlig innerstadsbefolkning -säg 2 till 3 miljoner) i yta. Kanske kommer vissa förorter då sväljas av denna nya innerstadsradie. Dessa bör naturligtvis integreras i en tät stadsstruktur så långt det är möjligt. När avstånden till den supertäta stadsstrukturen blir allt längre bör man däremot ha omvänd strategi -inte skapa en död stad utan fungerande shopping, affärsliv och kultur. Alla vill dock inte bo i stad. Ingen (förutom vissa modernistiska idealister) vill bo i förort. Så vad göra? Naturligtvis skapa så attraktiva villaområden som möjligt: egen tomt om möjligt -i bästa fall sjötomt, närhet till badplatser parker osv., gärna med Djursholm som förebild. Staden och land är olika saker och bör så behandlas, i linje med det som jag skrivit tidigare. Målet är väl alltid att maximera boendekvaliteterna och välståndet? varför fortsätta skapa en diskontinuerlig stad genom att investera försök att konstruera stad i perifera områden? Marken finns ju för att ge väldigt många människor egen tomt! Detta är också en kvalitet -dock en kvalitet av en ANNAN art än den kvalitet man finner i innerstadens collage. Om man gör det billigare att bygga en fantastisk villa kommer det att driva ner
innerstadens priser och vice versa(vilket förmodligen på längre sikt är gynnsamt för ekonomin i sin helhet).

Den utbyggnad av innerstaden som vore önskvärd kräver naturligtvis samordning - kanske av stadsplanerare kanske av tydligare regelstyrning (borde finnas forskning om hur man skapar framgångsrika och attraktiva storstadsmetropoler).

När det gäller lönenivån så menar jag bara att byggindustrin bör konkurrensutsättas på samma sätt som all annan industri blivit de senaste 20 åren. Vi har ju sett vissa strukturomvandlingar sedan 70-talet -inte sant (hur många textilfabriker har vi kvar idag –var är 70talets subventionerade varvsindustri?) Varför undantaga byggindustrin? Kostnaden för att behålla sådana handelshinder kan på sikt visa sig mycket kostbara. Tänk vilka bostadskvaliteter vi faktiskt skulle kunna ha med en fri byggmarknad. Förmodligen skulle de som jobbar inom byggindustrin idag då få andra och kanske bättre betalda jobb! Samtidigt skulle de nya byggjobbarna göra ”klassresa”.

Gällande monotonin i förorten så menar jag att en uppdelning med privata intressenter, du och jag, som tomtägare ökar möjligheten till mångfald flerfaldigt. Det är naturligtvis svårare i innerstadsmiljö eftersom storföretagen där får stora arealer att tillgå. Här får man aktivt tvinga in många aktörer och ställa krav på dem så att en attraktiv urbanitet kan åstadkommas. Om Villaområdena kräver för stora infrastrukturella satsningar så låt exploatörerna själva bekosta det med privata vägar osv.; jag mår inte bättre av att se milvis med oanvänd yta bara för att jag vet att jag också kan gå där; det kan vi ha naturreservat, parker osv. till.
 0
Jan Wiklund (15 April 2008 07:38):
Småhus är destruktiva i storstadsmiljö. De skapar en massa biltrafik som går ut över staden (det är mycket dyrt med kollektivtrafik i villaområden), de slukar väldiga mängder mark, de snyltar på så vis att villaägare behöver stad medan stadsborna inte behöver småhus - ett heltigenom enkelsidigt beroende. Ju mindre sånt i Stockholm desto bättre. Småhus passar i småstäder.

Jag skulle också ha föredragit att allt i Stockholm hade byggts i form av en innerstad - givetvis med småstäder runtom i form av stationssamhällen vi järnvägen ända tills vi når nästa större stad. Men nu har vi den utspridda struktur vi har, tyvärr. Husen är byggda och bör användas. Och då kan det vara rimligt att man förtätar och bygger centra på några ställen där det passar kommunikationstekniskt. Alla ska inte behöva åka in till stan.

Jag håller med om att exploatörer i periferin skulle få betala sin infrastruktur. Då skulle inte mycket gles periferi byggas alls.

Arbetsmarknadspolitiken är ingen yimbyfråga och kan avhandlas nån annanstans. Men jag stöder principen svenska löner i Sverige - annars drabbar det mig så småningom. Och dig.
 0
Anders Gardebring (15 April 2008 09:57): Online
Som Jan skriver så är arbetsmarknadspolitik en partipolitisk fråga och inte en Yimbyfråga.
 0
Lasse (15 April 2008 10:20):
Klart att staden måste kunna erbjuda folk att bygga villor. Folk gör boendekarriär och slutmålet för de flesta är ett eget hus. Jag vet att Anders G brukar hävda att flerbostadshus i innerstan är det mest populära boendet eftersom priserna är som högst där. Men det finns andra sätt att mäta på också. I en undersökning så fick unga människor ange hur de helst ville bo och runt hälften (om jag inte missminner mig) ville helst bo i ett eget småhus. Naturligtvis finns det en ekonomisk sida av detta också, alla kommer inte att kunna uppfylla sin dröm och för dem måste vi också erbjuda ett annat gott alternativ. Där kan den attraktiva kvartersstaden spela en roll. Men jag håller med Gert Wingårdh fullt ut när han säger att bilismen tillhör framtiden och att den kommer att bli mycket miljövänligare än den är idag. Men visst, jag håller med Jan också, ju färre villor i staden desto bättre. Och det är väl där vi arkitekter har en stor uppgift, hur skapar vi dessa miljöer som ska konkurrera med småhusidealet?
 0
Anders Gardebring (15 April 2008 11:08): Online
Lasse: Jag tror inte heller att framtiden kommer bestå enbart av innerstad. Alla vill helt enkelt inte bo så. Jan har dock en stor poäng i sitt resonemang, villorna parasiterar på staden. Det gör också monofunktionella bostadsområden. Själv ser jag mycket hellre en utveckling mot stadsvillor, townhouses och den typen av boende. Ett eget hus men i en social kontext där det faktiskt också går att skapa ett lokalt affärsutbud utan att man behöver brumma iväg i bilen.

Vi kan väl vara överens om att det inte är villor som det idag råder en enorm brist på?
 0
Jan Wiklund (15 April 2008 13:47):
Vad menar du med stadsvillor, Anders? Hur hög täthet har såna?

Eller menar du nånting i stil med stugorna på Söder, dvs ett och annat litet hus mitt i stan? Givetvis inget problem sålänge det bara är ett och annat. Men när det blir mycket blir det sprawl, utglesning av folk, underminering av publikunderlag, trafikalstring.

Beträffande Lasses opinionsundersökning kan det gott vara så, det var i alla fall siffrorna 1947 - hälften innerstan, hälften småhus. Men eftersom det är de senare som subventioneras med gigantiska infrastrukturinvesteringar och dito underhåll kan man kanske fråga sig hur mycket det är värt. Vem skulle inte vilja ta emot subventioner?
 0
Magnus Orest (15 April 2008 14:06):
Jan, townhouses är en slags innerstadsradhus, exakt hur de ser ut kan variera. Men oftast är de smala, höga och ganska "djupa", med en liten trädgård på baksidan, eller en innergård som delas med andra kåkar. Det är någonting som jag själv skulle vilja se en del av här i stan. Årsta, som jag bor i, känns som ett väldigt passande område för sådan bebyggelse. Urbant, men ändå en slags eget hus utan att man behöver hacka sönder staden med en massa styggelser á la husipark.
 0
Anders Gardebring (15 April 2008 16:16): Online
Jan: Se Magnus beskrivning för en definition av vad jag pratar om. Och jag syftar ju då som sagt på de som faktiskt vill bo så. Själv finner jag den typen av boende ganska ointressant. Men saken är alltså att man får en del av de värden som radhus/villaboende söker utan att för den skull få den sprawl som idag dominerar småhusmarknaden. Istället fås småstadens täthet vilket är en klar förbättring.
 0
Johannes Hulter (15 April 2008 16:26):
Ja, visst går det att bygga urbana radhus. Det viktiga är att man inte bryter sönder kvartersstadsformen, precis som Magnus är inne på: Öppet gatunät och slutna kvarter. Kan säkert passa på vissa ställen. Men det vi behöver mer av är precis som Jan påpekar högre och tätare kvartersstad.

Kom att tänka på det här... http://www.arkitekt.se/s20425
Tror inte det är rätt väg, men kul med nytänkande...
 0
Heja Stockholm (15 April 2008 20:49):
Fler townhouses i Stockholm! Bygg (som Wingårdh säger) för de rikaste, så får vi det alla bättre på sikt. Tror många skulle bli glada när det är "sunkigt" med en sekelskiftestrea i innerstaden!
 0
Heja Stockholm (15 April 2008 20:59):
Ha Tokyo som förebild....
 0
Oskar Sirland (15 April 2008 21:03):
Jo för Stockholm som det är nu är ju en förbild för integration och stor variation?

Jag säger inte att man bör bygga för de rikaste, men man bör bygga för olika människor, vissa har pengar (kan köpa dyra townhouses) andra hyr hellre lägenheter osv. är det något fel med det?
 0
Anders Gardebring (15 April 2008 21:56): Online
Bygg för alla. Blanda! Svindyra bostadsrätter och billiga hyresrätter (och dyra hyresrätter och billiga bostadsrätter också för den delen). Blanda dessa typer tillsammans med affärs- och kontorsytor. Vad händer? Ojdå, blandstad...
 0
Kalle (15 April 2008 23:55):
@ Johannes:

Ska försöka få till ett någorlunda smart och sammanhängande svar på din fråga.
Jag tycker att planering sträcker sig bortom idén om rutnät vs parkstad. Om man studerar gentrifiering ser man att områdens status kan ändras väldigt snabbt när dess ekonomiska förutsättningar förändras vilket beror mer på människorna som befolkar dem än på dess struktur. Människorna gör staden.

Staden består av en massa av olika situationer och jag tycker att om man sysslar med planering så är det ens skyldighet att se på dem med nyfikenhet och försöka se kvaliteterna i dem. T ex har jag svårt att se hur man skulle kunna "älska Stockholm" om man ogillar de 80% av stan som ligger utanför tullarna.

Jag tycker också att man missar att hela staden är ett system av delar som är länkade till varandra i ett symbiotiskt förhållande. Ofta omnämns periferin som parasiterande när i själva verket centrum och periferi är starkt beroende av varandra. Utan centrum skulle periferin tappa sin attraktionskraft och utan periferins stöd skulle centrum sjunka ihop (både Stockholms innerstad och Manhattan hålls upp av pengar från inresande människor).

När man pratar om översiktlig planering så tycker jag också att man ofta ignorerar vissa funktioner som är nödvändiga för en stads funktion. Det pratas ofta om privatbilismen men några kilometers bilväg till jobbet är lite i jämförelse med den energi som går åt för att frakta din biff, din ciabatta och din caffe latte till din mun.

Jag ser gärna ett samhälle där fler använder kommunala transportmedel men det borde bara ses som en pusselbit i en strävan mot att göra stadsregionerna ekologiskt hållbara och självförsörjande. Jag skulle gärna se att fler idéer om hur produktion av mat och varor kan integreras i staden (vilket ju också är täthet)....
 0
Kalle (15 April 2008 23:55):
@ Johannes:

Jag gjorde ett förslag för planering av Bromma Flygfält för några år sen. Det saknar många parametrar (sociala och dynamiska) som jag skulle trycka på idag men som fysisk struktur tycker jag det var rätt lyckat.

Det byggde på tre oregelbundna rutnätssystem som knöt in i varandra och i den omkringliggande områdena. Rutnätet byggde på ett antal olika kvarterstyper som i sin tur var indelade i olika stora tomter (tänk burberry typ, http://www.carrythememories.com/images/burberry.jpg). Den privata marken/kvarteren saknade helt estetisk styrning och detaljplaneringen sträckte sig till en (hög) maxexploatering (för att säkra det offenliga kvalitet gällande solljus, etc). Kvarterens olika storlekar och frånvaron av styrning möjliggjorde en extrem mångfald av möjlig bebyggelse, ett kvarter kunde innehålla ett 1800-talsskvarter, nästa en köplada, nästa ett stadsradhusområde, nästa en tillfällig fotbollsplan, etc.
Sådär ett konkret exempel. :)
 0
Kalle (15 April 2008 23:56):
@ Johannes:
"Låt oss säga att du fick i uppdrag att planlägga ett område, vad skulle du göra då?"

Framför allt så skulle jag vägra göra det själv. En stad är uppbyggd av en mångfald av röster och viljor och det borde även en stads planering vara. Jag skulle vilja att planeringen involverade en mängd olika kompetenser: sociologer, arkitekter, ekonomer, byggare, landskapare, ingenjörer, konstnärer, entreprenörer, osv. Allt för att genomlysa planeringen från många olika håll och ge en mångfaldig bild av vad staden är och skulle kunna vara.

Det är ju sällan planering sker i en Tabula Rasa-situation utan oftast sker planeringen där folk redan lever.
Jag tycker att människorna i staden borde involveras i planeringen i högre grad.
Ta reda på vad de tycker om och ogillar med sin stadsdel innan du kommer med en generell medicin. Kanske är det de gillar det du totalt förbisett eller inte satt ett värde i. Förhöj de existerande positiva värdena.
Underskatta inte de små ingreppens kraft till stora förändringar. Jag tycker att restaurangen Landet har gjort avsevärt mer för att "sprida innerstaden utanför tullarna" än vad några få mediokra stenstadkvarter vid Vin & Sprit har gjort. Det urbana livet kan uppstå i de mest skilda miljöer, bejaka det. Om hundra år kommer säkert många områden som idag betraktas som ourban förort ha gentrifierats och vara helt naturliga delar av "innerstaden".
 0
Dr Evil (16 April 2008 00:15):
"Jag tycker att människorna i staden borde involveras i planeringen i högre grad.
Ta reda på vad de tycker om och ogillar med sin stadsdel innan du kommer med en generell medicin. Kanske är det de gillar det du totalt förbisett eller inte satt ett värde i. Förhöj de existerande positiva värdena. "

Detta har jag skrivit om på bloggen i många olika inlägga. Lyssna mer på människornas idéer och tankar. Tack för att det finns fler som tycker detta!
 0
Oskar Sirland (16 April 2008 00:29):
Jo, jag håller helt med er då jag läst en del social planering. Problemet är hur, vem och varför skall man lyssna på alla inblandade? Det är ju det som är problemet, man måste försöka bygga modeller som dels fungerar i en planeringsprocess samtidigt som de faktiskt skall representera många människor, inte bara de som hörs.

"Om hundra år kommer säkert många områden som idag betraktas som ourban förort ha gentrifierats och vara helt naturliga delar av "innerstaden"."

Nej det tror jag inte, inte om de fortsätter att vara byggda som de är nu. Jag tror inte att du kan kombinera de två delarna och gentrifiering sker endast när kapital pumpas in i ett INTRESSANT område, ser du många hus-i-park områden i förorten som har en intressant "buzz" idag?

För övrigt kan man väl älska något i stort men irriteras över vissa egenheter? ;)
 0
Jan Wiklund (17 April 2008 08:03):
Vilka områden är så intressanta att folk väljer att flytta dit när de har ett val?
1. De som är så täta att de ger underlag för många verksamheter.
2. De som är så små att man får en bykänsla - alla känner alla.

Att kompromissa mellan dessa går inte. Då får man mellantätheter som är varken eller, inte både och. Det är detta man har trott sig göra i flerfamiljshusförorterna (puh, vilket långt ord). De av dessa som är attraktiva är det för att de ligger centralare än andra av samma sort, inte för någon annan egenskap.

Skälet till varför kvartersstad är att föredra framför "hus i park" är att ju större andel av kvarteret man bebygger desto tätare blir staden. Om man utnyttjar en liten del blir det lite folk och lite underlag för verksamheter. Dvs mellantäthet, varken stad eller by. Man kan möjligen kompensera för detta genom att bygga höga hus i parken, men då blir det ju bara en enda form av hus och därmed ganska enformigt...
 0
Anders Gardebring (17 April 2008 10:04): Online
Jan: Höga hus i en park är fortfarande hus i park. Utan fungerande naturliga flöden och tydliga offentliga och privata rum. Nu vet jag att du inte förespråkar detta men ville bara påpeka för ev. andra läsare att vi inte löser något genom att börja bygga högre punkthus i hus-i-park-områden...
 0
Johannes Hulter (17 April 2008 13:07):
@kalle (jag förmodar att alla tre är samma kalle): Jag tycker det mesta du säger låter klokt. Några synpunkter bara:

1. Du har rätt i att inget område är ett tabula rasa, men det betyder ju inte att tabulan är oföränderlig. Vi kan faktiskt omvandla dysfunktionella områden från grunden om vi vill. Vill man bevara något får man argumentera för fördelarna med att bevara det, inte bara konstatera att det "är där".

2. Absolut ska man involvera de som bor i området. Men kanske också de som inte bor i området ännu, men som skulle kunna göra det? Alla har sina egoistiska intressen, men jag tycker rent egoistiska argument väger lättare än de som utgår från allmänintresset (det här är ofta plågsamt tydligt vad gäller miljöhänsyn, som du ju också verkar vara intresserad av).

3. Detaljplaner kräver en viss konkretisering. Det är bra, för det ger människor något att förhålla sig till, kritisera eller berömma.
 0
Jan Wiklund (17 April 2008 14:22):
Johannes: Det är inte självklart att det som påstås vara "allmänintresse" bör slå ut "egenintresset" - politik består bland annat i att påstå att just ens eget egenintresse är ett allmänintresse, och ibland är det svårt att genomskåda.

I den stora striden om Regionplan 70 besegrades planen av en stor allians mellan Stockholms alla nimbies. De värnade just sitt område mot diverse motorvägsprojekt - men jag skulle vilja hävda att de hävdade allmänintresset (av att slippa sprawl) mycket bättre än dem som stor bakom planen. Och som givetvis upprört påstod sig stå för ett allmänintresse gentemot de protesterandes egenintressen.

Men naturligtvis måste alla förändringsförslag upp på den allmänna kommunalpolitiska nivån och behandlas där. Annars går det inte att väga det ena förslaget mot det andra. Om allt avgörs i lokala förhandlingar är det lätt hänt att man kör över dem som är lätta att köra över medan de privilegierade slipper undan. Och att slutresultatet blir suboptimerat.
 0
Johannes Hulter (17 April 2008 15:16):
@Jan: Instämmer, det är inte självklart att det som påstås vara allmänintresse ska väga tyngst. Men att det som verkligen är allmänintresse väger tyngre verkar du ju också hålla med om. Att det sedan är långt ifrån klart vad allmänintresset är, är en annan sak. Det får man debattera genom rationell diskursbildning.
 0
Anders Gardebring (17 April 2008 18:00): Online
Jan:
"Om allt avgörs i lokala förhandlingar är det lätt hänt att man kör över dem som är lätta att köra över medan de privilegierade slipper undan."

Precis. Och det är ju det här vi ser när media skriver spaltmeter om arbetstunnlar för citybanan vid odenplan eller daghem på Södermalm men knappt nämner ett ord om att folk tvingas från hus och hem i järvalyftet. Tyvärr tenderar ju också förorterna att förtätas med mer förorts-struktur då de politiska målen under lång tid har sett ut så. Det heter att områdets "karaktär" skall bevaras. Och det här är ju det som Johannes sedan kommer in på i sin kommentar. Det påstås vara ett allmänintresse att bevara en dåligt fungerande struktur på grund av någon slags historisk relevans medan det egentligen vore bättre att försöka lösa de strukturella problem som dessa områden har.
Att de som propagerar för att områdenas karaktär skall behållas sällan själva bor i dem behöver knappast nämnas...
 0
Jan Wiklund (18 April 2008 11:06):
Japp. Här måste vi alltså slåss om att definiera allmänintresset. Intresse för den historiska forskningen är nog ganska snävt, jämfört med att få en fungerande stad.

När det gäller Järva är det lite knepigt. Jag misstänker att det i praktiken är oerhört svårt att nå fram till någon lösning så länge det inte finns en fungerande politisk representation. Någon måste kunna tala för invånarna och representera deras intressen, annars blir det lätt så att förvaltningen klampar in och inte har en aning om vad den gör samtidigt som invånarna skriker stopp oavsett vad som görs.

Som bekant representerar både förvaltning och s.k. stadsdelsråd stadshuset, inte invånarna.

Just utförsäljningarna har motiverats med att det enda kommunala bostadsbolaget ligger som en död hand över området och förhindrar alla förändringar. Bland annat har Jerker Söderlind ganska förtjänstfullt pekat på att det är bra för ett område med många olika administratörer, och han har haft mer än ett finger med i det här spelet. Men det är ändå bara en aspekt på saken, och om man rusar på med den som huvudsak bara för att det passar med nuvarande majoritets förutfattade meningar blir det såklart fel. Utan demokratisk representation går det inte att förhandla fram bra lösningar.
 0
Heja Stockholm (18 April 2008 14:15):
Tycker diskussionen här är lite märklig. Det kan väl aldrig vara negativt med ett områdes höga attraktivitet, som exempelvis Djursholm. Problemet med Stockholm är enligt min mening att man byggt för de fattigaste och därmed skapat så mycket oattraktiv boendearea att det idag till och med är dyrt att bo i slummen.
 0
Anders Gardebring (18 April 2008 14:20): Online
Heja Stockholm:
Yimby kämpar för den urbana och tätbebyggda staden med möten, grannar, utbud, service och kultur där man inte behöver ta bilen för att handla mat eller ta en fika. Medlemmarna i Yimby uppskattar den typen av boende, en typ av boende som det bevisligen idag råder mycket stor brist på. Det behövs inget nätverk som kämpar för uppförandet av nya villaområden, det finns det redan mycket av och mer byggs hela tiden.
 0
Heja Stockholm (18 April 2008 14:22):
Bygg så attraktivt som möjligt till så låg kostnad som möjligt, såväl i det enskilda fallet som i ett större stadsmässigt perspektiv. Avskaffa jantelagssocialismen som bara skapar bitterhet och sikta mot stjärnorna!
 0
Anders Gardebring (18 April 2008 14:29): Online
Heja Stockholm:
Jantelagen bör dra dit pepparn växer. Yimby ser mer än gärna mer utrycksfull och kaxig arkitektur i ett förtätat och växande Stockholm. Det inbegriper både banbrytande arkitektur, skyskrapor och nya riktiga stadsparker.
 0
Heja Stockholm (18 April 2008 14:30):
Det är väl korkat att bygga oattraktiva bostäder i attraktiva områden för att skapa blandstad... Då maximerar vi ju inte kvaliteten i bostadsbeståndet. Tänk om Företagsvärlden skulle resonera på samma sätt, då skulle vi alla sitta i vår "drabant" till jobbet. Att det är dyrt i vissa områden vittnar om att de har vissa kvaliteter. Om det är för dyrt betyder det antingen att marken inte används effektivt runtomkring eller att det där är oattraktiva boendemiljöer man flyr ifrån.
 0
Anders Gardebring (18 April 2008 14:33): Online
Det är väl korkat att överhuvudtaget bygga oattraktiva bostäder, eller hur? Det är ju också det som Yimby handlar om. Att få igenom en förståelse för att "förorter" och "bostadsområden" är ett oattraktivt boende. Människor vill oftast bo i stadsmiljöer eller så vill de bo i ett eget hus. Mycket få har som högsta önskan att bo i ett skivhus utkastat på ett ödsligt gärde i en miljonprogramsförort.

Däremot bör man naturligtvis bygga olika typer av bostäder i nya stadsdelar. Både bostadsrätter och hyresrätter bör blandas i samma områden för att motverka den segregation som idag är mycket utbredd i Stockholm.

Yimby hävdar inte att alla skall bo i staden. Alla vill inte bo så. Men som jag redan har sagt, ingen behöver heller kämpa för att det skall uppföras nya villor. Men någon behöver helt klart kämpa för att det skall börja byggas stad igen.
 0
Heja Stockholm (18 April 2008 14:39):
Jag undrar vad det är för människor som sysslar med stadsplanering i Sverige egentligen -vad har de för motiv? Dyrkare av fattigdom? Sociala DDRingenjörer från 60-talet? På 60 och 70 talet reste representanter hit för att beskåda svensk byggindustri och vice versa...
 0
Anders Gardebring (18 April 2008 14:54): Online
Det finns mycket historia bakom dagens situation. Det uttalade målet för stadsbyggnaden under efterkrigstiden, med en allt tydligare utkristalisering under 60- och 70-talet var att bygga isolerade förorter. Man hade en idé om "grannskapet". En slags utopisk tanke som man ansåg inte skulle fungera om områdena blev för stora med för många boende. Områden isolerades därför aktivt från varandra i planeringen genom att man placerade förorterna som öar i ett grönt landskap, dessutom drogs motorvägar runt områdena vilket blev extra barriärer. Det skulle vara lätt att ta sig från förorterna någon annanstans med bil, men naturliga kontakter mellan en förort och en annan motarbetades alltså aktivt i stadsplaneringen.

Idag anses detta i allmänhet vara ett problem. Segregationen har blivit utbredd och områdena ses som allt annat än attraktiva.

Det märkliga då är naturligtvis att detta tänk lever kvar hos stadsplanerare, remissinstanser och märkligt nog också hos vissa miljöorganisationer. Trots att detta utspridda byggande leder till klart högre miljöpåverkan än den täta staden på grund av kraftigt ökade transportbehov och ett högre bilberoende så kritiseras likväl alla former av förtätningsförsök för att just det trädet eller den gräsmattan försvinner. Här finns ett stort jobb att göra för att kunna lyfta synen på "grönområden" från det lokala till det regionala perspektivet. Man bor inte miljövänligt bara för att man ser träd från fönstret.

Vad gäller stadsplanerare så finns det dels kvar en hel del planerare från den generationen. Dessa är idag chefer och ansvariga och vill inte erkänna att de hade fel, varför det fortfarande uppförs nya områden i stilen. Yngre generationer löper alltid risken att köra på i invanda hjulspår och att göra som man "alltid" gjort utan att ifrågasätta och tänka om.

Byggbolagen tycker naturligtvis också att det är enkelt. Designa en huskropp, släng ut 10 stycken på ett Gärde eller i en skogsdunge. Den stora bostadsbristen i Stockholm gör att det blir sålt ändå. Samma design kan sedan också användas i andra områden på andra platser. Billigt och enkelt.

Det finns också ett flertal bevarandeorganisationer i Stockholm där de tre tydligaste är Stadsmuseinämnden (Stockholms stadsmuseum), samfundet S:t Erik och det så kallade Skönhetsrådet.

Vad dessa tre organisationer har gemensamt är att historiska värden alltid får gå före områdens attraktivitet och sociala förhållanden. Ett historiskt sammanhang (som oftast innebär att allt skall vara som det var när medlemmarna i dessa organisationer växte upp), som mycket få invånare i realiteten bryr sig om, har fått en extremt oproportionerlig makt i Stockholms stadsplanering, vilket är mycket skadligt för stadens ekonomi och dess invånare.

En fjärde organisation att ta upp är "Ekoparkens vänner".
Dessa anser sig ha ett slags monopol på nationalstadsparken och en rätt att bestämma över hur områden utanför parken skall se ut. Argumentet där är "utsikt". Hus som byggs utanför parken får inte synas i den. De har en mycket stor makt som remissinstans vilket tydligt avspeglar sig i stadsbyggnadskontorets planer i närheten av nationalstadsparken.

Slutligen är också vår lagstiftning idag mycket stadsfientlig. Stockholms innerstad skulle idag vara olaglig att uppföra. Tanken har varit behjärtansvärd, att skapa goda livsmiljöer. Frågan vi då bör ställa oss, är det vettigt med lagstiftning som i realiteten förhindrar uppförandet av nya miljöer som fungerar som de miljöer i Stockholm som idag är de mest attraktiva, alltså Stockholms innerstad?
 0
Jan Wiklund (18 April 2008 14:58):
Det finns helt uppenbart en del folk på Stadsbyggnadskontoret som gärna vill bygga riktig stad. Men de törs inte riktigt. Det är fortfarande en dogm att man inte får bygga tätt, och man måste argumentera för att få göra det. Delvis finns såna dogmer också inbyggda i lagstiftningen.

Jerker Söderlind har t.ex. påpekat att det skulle vara rent lagbrott att kopiera korsningen Sveavägen-Odengatan idag - det måste byggas som motorvägsslingor och -ramper när det är så mycket trafik.

Beträffande Heja Stockholm kan jag bara instämma i Anders' replik och dessutom poängtera: alla vill inte bo i Djursholm heller. Jag skulle ledas ihjäl. Eller så har vi inte råd. Och frågan är om vi har råd som kollektiv med att ha så gles bebyggelse i en storstad. Om inte annat så alstrar det en massa trafik som vi definitivt inte har råd med.
 0
Anders Gardebring (18 April 2008 15:13): Online
Jan: Nej villa vill inte heller jag bo i. För mig är det en skräckvision att hamna i ett villaområde eller i ett radhus och tvingas sitta i en rullande plåtburk för att ta mig någonstans.
 0
Dr Evil (18 April 2008 19:17):
"Nej villa vill inte heller jag bo i. För mig är det en skräckvision att hamna i ett villaområde eller i ett radhus och tvingas sitta i en rullande plåtburk för att ta mig någonstans."

Du kommer få tillfälle att ändra dig både en och två gånger i livet, ibland mot din (f.d.) vilja. Jag har själv gjort det, och har överlevt.
 0
Heja Stockholm (20 April 2008 21:12):
Gardebring: Med andra ord är många stadsplanerare en kvarleva från 60 och 70 talens Stalinsverige....
 0
Heja Stockholm (20 April 2008 21:15):
Förövrigt: bygg stad i stadsnära områden där marken är dyr, bygg townhouse och villor där marken är billig, så får vi största möjliga tillväxt!
 0
Anders Gardebring (20 April 2008 22:20): Online
Heja Stockholm:
Huruvida man kallar det en kvarleva från "Stalinsverige" eller inte är nog upp till var och en men jag förstår hur du menar och jo, visst är det så att planeringen fastnat i 60-talstänk.

Och som sagt, att bygga tätt o högt där marken är dyr och townhouse/villor där den är billig är ju det normala. I Stockholm gör man dock tvärtom där man bara får bygga spännande och högt långt från stan, vilket naturligtvis gör att det inte blir något sådant... Och skall man bygga i stan bråkas det som bekant om precis allt även om det råkar vara ett tvåvåningshus..
 0
Heja Stockholm (21 April 2008 13:11):
... och dessa bråk lär ju driva upp prisbilden och göra det svårt för människor att ha råd med ett attraktivt boende...
 0
Heja Stockholm (21 April 2008 13:15):
Konstigt att man i detta land fylld av granar och furor till och med i en av de få förtätningar som finns (Stockholm)skall ropa efter näcken i bäcken... Bondemoralen blir faktiskt cynisk..
 0
Oskar Sirland (28 April 2008 10:08):
En lustig paralell gjorde vår lärare i Kulturgeografi då han sa att "Sverige är ett land fyllt av bönder som bor i städer" så jag förstår efter den inblicken samt romantiseringen av småstaden och byn varför alla tror att det är så alla städer skall se ut.
 0
Jan Wiklund (28 April 2008 15:19):
Oskar: Jag tror att det förändras. I mitten av 1900-talet var det nog så, men av dagens stockholmare är nästan alla födda här - eller runt Medelhavet...
 0
Gustav Svärd (28 April 2008 16:48):
Nja, flesta Stockholmare är fortfarande inflyttade från andra delar av landet. Men det ändras, är nog helt annorlunda för oss under 30. Jag tror även att yngre som flyttar hit är mer inställda på storstad nuförtiden.
 0
Theodor Adolfsson (28 April 2008 17:48):
Med tanke på att det flyttat in kanske 400 000 personer till länet under de senaste 10 åren så är det inte så troligt att nästan alla skulle vara födda här :) (Visserligen kan samma person räknas flera gånger och statistiken säger inte något om hur många som stannat här, men ändå)
 0
Niklas (28 April 2008 18:04):
Om jag skulle flytta till New York, London eller Paris förväntar jag mig inte någon landsortsidyll/småstadsidyll.

Samma sak gäller nog de flesta som flyttar från landsort till Stockholm idag. Urbaniteten är en attraktion i sig.
 0
Jan Wiklund (29 April 2008 10:41):
Nåväl, kanske inte alla är födda här, men födda i en stad är de i alla fall. Bönderna blev en minoritet redan för hundra år sen. Jag tror den urbana livsstilen dominerar i Stockholm, mer ju yngre folk det handlar om.

Bara ta en sån sak att ungdomar inte längre tar körkort i Stockholm. De ser ingen poäng i det, det finns så mycket annat att göra. En lärare jag talade med så sent som igår berättade att bland hans elever i 18-årsåldern var det en som höll på att ta körkort och de andra betraktade honom som lite knäpp.

Men även min generation - födda runt 1950 - är klart mindre intreserad av "lantliga" sysselsättningar än mina föräldrars generation. Helt naturligt eftersom urbaniseringen har pågått sen 1880 och bara blivit mer uttalad för varje generation.
 0
Anders Gardebring (29 April 2008 11:32): Online
Själv är jag fyllda 31 och har fortfarande inte skaffat körkort. Jag får se om det någonsin blir av, i Stockholm behöver jag det aldrig, den enda gång jag saknar det är när jag är utomlands på platser med dåligt utbyggd kollektivtrafik.
Det är iofs inte så ofta, jag gillar stora städer och tenderar att även semestra i sådana...
 0
Jan Wiklund (29 April 2008 12:59):
Du är ett typiskt exempel. Mina föräldrars generation semestrade i ett sommarhus på landet. Jag ligger nånstans mittemellan. Jag brukar tillbringa en vecka varannan sommar på landet, en vecka varje sommar i en storstad och resten i Stockholm.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
ufu82646
14 Oktober 04:12 av Ufu82646 Ufu82646
independent escorts
13 Oktober 09:29 av Worldescortshub Worldescortshub
Spamanvändare?
4 Oktober 23:00 av Tore Kullgren
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter