Utskrift från www.yimby.se
....

Stadshuset sätter ned foten om Kungsholmen

 
Det projekt på Kungsholmen som Yimby tidigare har uppmärksammat för sin goda stadsmässighet har som vi tidigare skrivit om här fått utstå viss kritik. Det är barnens miljöer som har kritiserats när man nu uppför nya kvarter enligt innerstadens norm. Kvartersmiljöer vilka som bekant är oerhört populära, även hos just barnfamiljer.

Av erfarenhet utifrån Stockholms situation och stadens ovilja att uppföra nya stadsmiljöer finns det fog för att känna oro om dessa felaktiga idéer och övertron på att allt kan planeras för allas önskemål (vilket i realiteten brukar innebära att de som önskar stadsmiljöer glöms bort) återigen får gehör. Därför är det oerhört glädjande att läsa stadshusets svar på kritiken:

"När vi nu efter 125 år bygger klart Kungsholmen, är det ingen slump att vi gör det i den form som efterfrågas mest. [...] Det är til syvende og sist upp till den enskilda familjen att besluta om hur man vill låta sina barn växa upp. Vissa människor älskar sjumilaskogen, andra villaområdet eller sin förort. [...] Vår stad lider inte brist på förort, tvärtom. Den täta staden är barnvänlig och miljövänlig."

Yimby kan bara instämma med en rungande applåd för ett så tydligt svar som man någonsin kan önska.

Det är beklagligt att Cecilia Obermüller i egenskap av miljöpartist inte förmår att se det vidare resultatet av sitt resonemang, nämligen en fortsatt utspridning av den miljöovänliga och glesa stadsutspridning/sprawl som expanderat miltals runt Stockholm. Stockholm behöver mer stad, inte längre pendlingstider och fler långväga bilpendlare.

Däremot ger vi fullt stöd till Cecilias kritik angående bristen på spårburen kollektivtrafik i den nya stadsdelen.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Theodor Adolfsson (5 Maj 2008 22:48):
Är det en fortsättning av djurgårdslinjen från centralen som är den mest realistiska spårbundna trafiken till områden?
 0
Anders Gardebring (5 Maj 2008 22:56):
Theodor:
Ja. Det är dessutom något som nu faktiskt Sten Nordin har öppnat för:
http:​/​/​www.​dn.​se/​DNet/​jsp/​polopoly.​jsp?​d=​572&a=​766267
 0
Axel Strandell Erstorp (5 Maj 2008 23:26):
Är det någon som har siffror på hur många procent av Stockholm som består av sprawl och hur många människor det är som bor i förorten? Alltid bra med konkreta siffror och procent för att stöjda sina argument!
 0
Theodor Adolfsson (6 Maj 2008 00:42):
Ungefär 300 000 bor i innerstaden. Resten är väl mer eller mindre sprawlat :)
http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Stockholms_​innerstad
 0
Niklas Öhrström (6 Maj 2008 00:46):
Axel:
De församlingar som ingår i innerstaden hade 2007-12-31 totalt en befolkning på 287.807 invånare (jämför med Paris innerstad som är nästan 10 gånger större). (http:​/​/​www.​scb.​se/​templates/​subHeading_​_​_​_​222596.​asp). Där ingår även delar som vi normalt inte räknar som innerstad som Hjorthagen, Fredhäll, Lappkärrsberget, Hammarbysjöstad.
Länet hade vid samma tidpunkt en befolkning på 1.949.516 invånare (http:​/​/​www.​scb.​se/​templates/​tableOrChart_​_​_​_​228185.​asp).

Detta betyder att minst 85.23% av länets befolkning bor utanför dagens innerstad (finns det någon Europeisk storstad med ett slikt ratio?). Hur mycket av detta som är sprawl vet jag inte. Vad som menas med sprawl är ibland lite flytande: De villamattor som omger Amerikanska storstäder är avsevärt mer tätbefolkade än Stockholm villaområden. Betongghettona à la 60-70-talen miljonprogram är definitivt inte sprawl (missfoster är väl en bättre benämning på detta).
 0
stadsbudet (6 Maj 2008 01:13):
Prtoblemet med Stockholm är den alltför lilla innerstaden, men äntligen har poletten trillat ner hos planerarna vilket nya områden som Sjöstaden (använd inte prefixet Hammarby -Sjöstaden ska integreras som innerstadsdel på samma sätt som Vasastaden är en innerstadsdel), nordvästra Kungsholmen, Liljeholmskajen/nya Liljeholmen visar. Min önskan är att Aspudden, Liljeholmskajen, Liljeholmen och Midsommarkransen (som ju redan är innerstadslik) integreras med innerstaden och förtätas med innerstadskvarter. Vid Telefonplan byggs det stadskvarter - bra. Om vi kunde få några riktiga höghus t.ex vid Liljeholmsbron vore det också bra. Vi behöver en flerkärning innerstad...
 0
Karl (6 Maj 2008 01:53):
Vänta nu...ni kan ju inte räkna med hela Stockholms län när ni pratar om sprawl, det är ju enorma ytor i länet som är ren landsbygd och det finns ett antal kommuner som inte på något sätt är förorter till Stockholm.

Och även inom själva tätorten finns det väl förhållandevis lite sprawl i normal mening (d.v.s. vidsträckta bilbaserade villaförorter). Kollektivtrafiken i Stockholm är ju väldigt väl utbyggd och de flesta förorterna är ju närmast motsatsen till amerikansk suburbia.
 0
JOCA (6 Maj 2008 07:49):
Om du inte räknar med Fredhäll, kan du nog inte räkna med Thorildsplan, Kristineberg, Marieberg eller Stadshagen heller... för att inte tala om Reimersholme, Bergsunds Strand... Eller det nya Hornsbergs strand.

Ska man vara riktigt noga, kanske bara Gamla Stan ska räknas till innerstad?
 0
Marre (6 Maj 2008 09:48):
Bra rutet av Söderlund, skönt med en politiker som inte direkt gör en pudel så fort någon spelaar ut "baaaaarnen"-kortet.
Synd att han tydligen skall avgå.
 0
Axel Strandell Erstorp (6 Maj 2008 10:00):
Niklas:
Tack för svaret :> Det är svårt att beräkna för länet kan man inte räkna med. Kanske är tätorten bättre "Tätorten omfattar Stockholms kommun och större delen av dess förortsområde" Fast där räknas inte Lidingö och Täby in ;/

Jag räknade sprawl som bebyggelse utan kvartersstruktur och dålig kontakt med innerstaden. Men det verkar ha en väldigt bred betydelse.
 0
Gustav Svärd (6 Maj 2008 10:27):
Hela länet är officiellt en del av storstaden, men håller med om att ta hela länet är överdrivet (även om det t.o.m. är standard i USA att ta hela län när man räknar storstadsområden). Tätorten är minst lika fel att räkna på, själv skulle jag ta med hela länet utom Norrtälje. Resten av länet är ju helt centrerat på Stockholm. Ungefär 85% i förorter är IMO en sann siffra.
Definitioner av sprawl finns det många. Jag är en av de som anser att även betongförorterna är sprawl för de är tänkta just som bostads-enklaver utanför det urbana som ska sprida ut storstan mer än den var tidigare.

back on topic:
Jag gillar otroligt starkt svaret som stadshuset givit i denna fråga. Och även hur inkommande finnansborgarrådet öppnat för inte bara befintliga spårvagnsplanerna men även för att dra 5/7an till Lindhagen och en spår-ring runt stan (tvärbanering?).
 0
Jan Wiklund (6 Maj 2008 11:38):
Till den som ville ha siffror:
Stockholms innerstad har 292.000 invånare på 47 km2 = ca 6.000/km2
Stockholms län ex Norrtälje har 1896.000 invånare på 4401 km2 = ca 400/km2.
Detta enligt svenska Wikipedia.

Mycket är förvisso ren natur i den senare siffran men en av poängerna med sprawl är ju att gränserna mellan bebyggelse och icke-bebyggelse är utsuddade vilket gör det svårt att mäta.

Och för övrigt räknas hela Djurgården med till innerstan.
 0
Johan Eriksson (6 Maj 2008 14:12):
1945 bodde det 450.000 innanför tullarna! Ihopslagna lägenheter och "högre standard" sopade bort 200.000 av dem t o m 70-talet men sen 80-talet har det vänt uppåt igen. Det stora "folkliv" man kan se på gamla bilder beror alltså på att fler trängdes på samma yta, inte på att alla var ute för att det inte fanns TV än eller något annat romantiserat nostalgiskt synsätt. Många som levde i trånga 1or med hela sin familj kanske inte ser tillbaka på denna tid med någon vidare glädje men 1or behövs onekligen fortfarande av tex ensamstående, studenter mfl så jag vet inte om det var något vidare lyckat med alla lägenhetssammanslagningar och rivningar. Bättre för "pulsen" i stan hade varit om man rustat husen istället och byggt mer (och tätare) i det som så snart efter tullsnittet kallas "förorterna". Som jag sagt tidigare skulle inte jag inte bosätta mig på innerstans tunga trafikstråk eller dess närhet om jag haft barn och möjligenheten att välja, för barnens skull iaf de första 10-15 åren.

Miljöpartiet som iofs driver vårt utan diskution största samtidsproblem miljön överdosar tyvärr ibland på nån slags "alla-har-rätt-att-vara-sunda-och-lyckliga-överallt"-retorik som omdelbart gör deras politik en aningen för orealistisk och snudd på för flummig för min smak vilket är synd därför att det tar bort fokus och seriositet från deras, men i förlängningen allas vår miljöpolitik. I detta uttalande om Hornsberg spelar de bort korten och jag håller helt med Söderlund och ni andra som tycker att det är helt okey att inte alla områden i hela innerstan absolut tvunget måste vara "barnanpassade", stå på er!

Om förlängningen av spårvägslinje 5 handlar det enkom om att ta ett beslut nån gång och få arslet ur vagnen och efter 17 år med DjL/7an och sätta spaden i marken och börja nångång! Plats finns onekligen i Lindhagensgatan även om jag kan tycka att det "typiskt" att man inte gör några som helst försvarsarbeten när man ändå fixar trädallén och gatubeläggningen utan precis som med resten av hela stomnätet i innerstan så måste man riva upp allt igen eftersom man hitills varit livrädd för att låsa sig vid ev spårvägstrafik! (-nu fick t o m jag in ett "ev" där ;-) )
 0
Karl (6 Maj 2008 15:30):
Gustav & Jan: Att räkna hela länet till Storstockholm tycker jag är smått bisarrt, jag håller med om att Norrtälje borde tas bort men skulle även vilja ha med Södertälje och Nykvarn, Södertälje är en betydande stad i sig själv och Nykvarn är närmast en förort till Södertälje. Det är ytterligare ~90 000 personer i de två kommunerna. Andra problem är alla som bor på landsbygden, särgårdsbefolkningen t.ex. Man kan svårligen hävda att de bor i någon form av urban sprawl.

Detta är dock petitesser. Jag håller i princip med er om att Stockholm borde bli mer tätbebyggt. Jag ser dock inget principiellt fel i att det görs på andra sätt än att försöka utvidga innerstaden/bygga innerstad i förorten, så länge det är väl genomtänkt och snyggt genomfört. Sprawl är inte ett exempel på det, förstås, men jag vidhåller nog att det finns relativt lite sprawl (i gängse mening) i Storstockholm...
 0
Leonardo Frithunanthz (6 Maj 2008 16:02):
Karl: inte nog med det, det räcker med att åka på E4:an genom Stockholms Län för att märka att man kan åka flera minuter genom vidsträckta grönområden utan att se ett hus eller ett bostadsområde, och så vips! Där ser man plötsligt ett hus/bostadsområde. "Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. " Men det räcker med att åka på E4:an genom länet för att upptäcka att man kan åka mer än 200 meter utan att upptäcka något tätbebyggt alls.

Södertälje är relativt väl länkat (jag är även tveksam här) till Södra Botkyrka och vidare norrut till kärnan, däremot finns det enorma avstånd mellan Södertälje och Salem/Norra Botkyrka. Avstånden består i form av stora grönområden (nej, jag menar inte att de grönområdena är dåliga, tvärtom de befiner sig så pass långt utåt i den s.k. "ytterstaden", låt dem vara! Och förtäta inom innerstaden samt från innerstaden utåt) .
 0
Lasse (6 Maj 2008 16:22):
Karl, vad som räknas som Stor-Stockholm avgörs av SCB och bygger på hur stor andel av befolkningen ute i kommunerna som pendlar till storstaden. För visst pendlar folk förtvivlat långt nuförtiden! Anledningen till att Stor-Stockholm har blivit så enormt stort till ytan beror nog delvis på att sprawlade områden á la USA inte har tillåtits, dvs täta villamattor.

Jag ser heller inget pricipiellt fel med att folk har friheten att bygga villa i länets utkant och pendla om de vill ha den livsstilen. Men det är dyrt att bygga en gles stad och inte så bra för miljön heller. Det är ju därför vi måste erbjuda folk ett lockande boendealternativ i mellanzonen mellan land och stadskärnan.
 0
Gustav Svärd (6 Maj 2008 16:29):
Friheten att bo i villa måste så klart finnas kvar, men kanske inte friheten att kommunen ska stå för infrastrukturen ut till villan. Dessutom vore det bra med lite frihet att bo urbant - vilket inte riktigt är fallet idag med den allt för lilla bit urbanitet vi har idag och de priser som därav finns för den.

Like the man said: Vår stad lider inte brist på förort, tvärtom.
Vad vi lider brist på är tät urban stad.
 0
Martin (6 Maj 2008 17:03):
Som sagt, att Stockholm är en extremt utspridd stad är ju ingen nyhet direkt. Egentligen är det helt sjukt att en huvudstad får se ut som Stockholm gör. Titta på Köpenhamn istället. Där snackar vi "densed". Tyvärr kommer det att ta lång tid att reparera alla misstag som gjorts. Det som händer på Kungsholmen är ett steg i rätt riktning.
 0
Anders Gardebring (6 Maj 2008 18:36):
Lasse:
Du skriver:
"Det är ju därför vi måste erbjuda folk ett lockande boendealternativ i mellanzonen mellan land och stadskärnan."

Men det är ju just detta vi redan har! Eller, om det är lockande eller inte vet jag inte, men är det något vi har så är det ju ett boendealternativ i mellanzonen. Det är där folk ofta hamnar trots att de egentligen vill bo i stadsmiljö. Det är framförallt ordentligt täta och urbana stadsmiljöer som det idag råder ett enormt underskott på i Stockholm. Sådana miljöer bör i första hand utgå från just den befintliga innerstaden. Stadsenklaver utan koppling till en större urban yta fungerar inte som städer, de blir för små och saknar flöden som behövs. Det förhindrar naturligtvis inte förtätning även i förorterna, men även här bör samma tanke appliceras, jobba vidare på den urbana kontext som finns i första hand.
 0
Eric Thärnström (6 Maj 2008 18:40):
En solklar markering av borgarna. Finns inte mycket mer att säga om det, än att det visar på sunt förnuft, och är precis vad som behövs i sammanhanget.

En förlängning av Djurgårdslinjen, hur skulle den gå?
Via Sergels Torg, Kungsholmsgatan, Drottningholmsvägen, Lindhagensgatan och Hornsbergsvägen? Centralstationen och i stort sett hela Kungsholmen täcks in, och det finns utbyggnadsmöjligheter norröver om man så önskar.
 0
Theodor Adolfsson (6 Maj 2008 18:47):
Hur som helst: Hur man än räknar hamnar befolkningen i Stockholms storstadsområde på en bra bit över miljonen. Hur man än räknar så kommer andelen boende i någorlunda sammanhängande kvartersstad inte att överstiga 300 000. Sen kan man definera sprawl hur som helst. Det är ett faktum att åtminstone en bra bit under en tredjedel av storstadens invånare bor i klassisk stadsstruktur eller i anslutning till sådan.
 0
Johan Eriksson (6 Maj 2008 19:49):
Eric Thärnström mfl: På sidan 22 (44) i denna Pdf från SL redovisas tre alternativ: http:​/​/​www.​sl.​se/​Upload/​om_​sl/​pdf/​Bilaga%20​1%20​Koncess.​.​

1, -Centralen-Bolinders plan-Kungsholmsgatan-Scheelegatan-Fleminggatan-Fridhemsgatan till Drottningholmsvägen och Fridhemsplan ( i alla alternativ fortsätter den till Hornsbergs strand via Lindhagensgatan)

2, -Centralen-Bolinders plan-Blekholmsterrassen-Kungsbron-Fleminggatan osv

3, -Centralen-Bolinders plan-Kungsholmsgatan-ny och för dyr tunnel under Kronobergsparken till Drottningholmsvägen osv

Sedan dess har det tillkommit ytterligare ett förslag som jag tycker är halvvägs rätt:

4, -Centralen-Bolinders plan-Kungsholmsgatan-Scheelegatan-Hantverkargatan-S:t Eriksgatan till Drottningholmsvägen- osv

Kungsholmen har idag två tunga öst-västliga bilstråk: Fleminggatan och Norr Mälarstrand och en T-banelinje emellan. Bussarna går i den hårt belastade Fleminggatan och i Hantverkargatan som är det naturliga stråket för spårvägstrafik! Men för att få så räta dragningar som möjligt och därmed kortade restider i motsats till de kringliga SL-alternativen så borde istället detta alternativ genomföras!:

5, -Centralen-Bolinders plan-på överlappande "flätat" spår (som inte är bredare än enkelspår!) på gågatan vid Bolinders servicehus-Serafimergränd-Hantverkargatan-S:t Eriksgatan till Drottningholmsvägen- osv

Detta alternativ innebär att en överglasad hållplats kan skapas nästan "inomhus" för de boende i servicehuset dvs miljövänlig ordentligt handikappanpassad spårvägstrafik på "bottenplanet" och sedan en följer banan en ny smal utdikning (alt i Serafimergränd) ner till Hantverkargatan där den sedan följer ett redan etablerat "stomnätsstråk" till Fridhemsplan.

Den beskrivna hållplatsen "Bolinders plan" är ett typexempel på vad som kan åstakommas med en avgasfri spårvägstrafik men steget till att även applicera den på ett annat sätt än bara traditionellt i mitten av gatan har inte utnyttjas än i innerstaden!
 0
Gustav Svärd (6 Maj 2008 20:34):
En till tankvärd siffra; Stockholms mest tätbefolkade församling, Maria, har ungefär 23 717 boende per km².
Ingen av ytterstadens församlingar kommer ens upp i 5 000.
 0
Eric Thärnström (6 Maj 2008 23:14):
Johan Eriksson
Det som kan orsaka problem med att svänga in vid servicehuset är just själva svängarna. Som de skriver så är 20 meter absoluta minimiradie för den valda spårvagnstypen. Det har att göra med svängningsradien på själva vagnarna. 30 meter är en normal radie, då det gör att spårvagnen kan hålla ungefär samma hastighet. Men p.g.a. servicehusets utformning blir det väldigt svårt att få spårvägen att gå igenom där.

Jag tror jag håller mig till alternativ 3 som redovisas i pdf-en. Det är det enda alternativet som är tekniskt möjligt.
 0
Gustav Svärd (6 Maj 2008 23:39):
Valda Spårvagnstypen? Den är väl ändå inte vald? För Tvärbanevagnar har inget på innerstadsgator att göra.
 0
Peder (6 Maj 2008 23:46):
Ang. debatt om icke förtätad innerstad, skapa problem av det som de flesta i Stockholm uppskattar ... varför skapa problem om gles stadsdel ? då alla tillgångar uppskattas av majoritet

StorStockholm består av över 500.000 lägenheter vilka ligger mestadels i kvarterstrukturer alt. bostadsområde. Över hälften av alla Stockholmare bor i flerfamilj bostäder. Diskussion om glesa bostäder är långt ifrån korrekt då icke bebyggd mark finnes gott om i Stockholm pga staden stor mellan stadsdelar. Referens SIKA & SCB. Kolla gärna dessa källor mer, bättre :-(
 0
Johan Eriksson (7 Maj 2008 00:20):
Eric Thärnström: Gågatan genom servicehuset är en direkt fortsättning på Klarabergsviadukten om än mycket smalare så där är inga som helst problem att komma fram! (Observera dock att jag talar om ett enda spår just på den korta biten här).

Däremot är det som det ser ut idag en snäv sväng vid Hantverkargatan och det är därför jag talar om en mindre utdikning inkl schakta något i sidled för att få till en bättre kurvradie här!
 0
Johan Eriksson (7 Maj 2008 00:22):
Gustav Svärd: Du har helt rätt, det blir inga Tvärbanevagnar utan en för innerstaden särskilt anpassad vagn, bl a för de snäva kurvor Eric (och jag) talar om!
 0
Lasse (7 Maj 2008 03:34):
Anders, jag håller helt och hållet med dig om att bra urbana miljöer kräver kontinuerlig utbredning. Men begreppet "stadskärna" kommer nog i Stockholm alltid att likställas med staden inom tullarna oavsett hur stadsmässigt vi bygger utanför broarna. Och inom tullarna går det inte att bygga så mycket mer, inte i förhållande till Stockholms totala behov iallafall.
 0
Anders Gardebring (7 Maj 2008 08:39):
Lasse:
Jag håller inte med där. Stockholmarna har förvisso idag en djupt rotad tro om att Stockholms stad är "innanför tullarna". Men anledningen till detta är ju just att de urbana miljöerna sedan slutar och ersätts av uppbrutna och ostrukturerade stråk och bebyggelse. Genom att låta stråk och struktur få fortsätta så skapas en större urban yta, som efter någon generation kommer att kännas som en självklar del av innerstaden. Det här går utmärkt i andra delar av världen, varför skulle Stockholm vara ett specialfall? Stadsmässighet à la innerstad har ju nu skapats vid Norra bantorget, så vi kan ju om vi bara vill.
 0
Mikael Hörnlund (7 Maj 2008 09:29):
Kändes ganska skönt att läsa detta. Hoppas nu att det är fler människor som stannar upp ett tag och tittar sig runt och tänker något i stil med; Vänta, satan i gatan vad det är gott om menlösa gräsmattor, förortsområden, hus i park, trafikleder som skapar barriärer, näst intill obefintligt urbanitet utanför tullarna. Listan kan göras lång..
 0
Hans Berglund (7 Maj 2008 09:46):
Bra kommentar ifrån stadshuset. Folk måste få bestämma själva i vilken typ av stadsdel man vill bo. Eftersom tät innerstadsstruktur är efterfrågad och miljövänlig så borde det inte finnas sågot hinder att det skulle byggas mer av det.

Det här med att räkna hela länet befolkning när man talar om stockholm, känns väldigt snevridet. Stan är så utspridd så att det knappt går att se var den börjar och slutar.
 0
Fritz Halvorsen (7 Maj 2008 12:00):
Har svårt att förstå den bakomliggande ideologi som tycks styra stadsdelsnämndens beslut. Man säger att stadsmiljön inte ska utformas med hänsyn till en viss sortens människor (i detta fallet barn). Barnens behov ska inte tillgodoses i innerstaden, utan barn ska bo i ytterstaden och förorten. Hur resonnerar man då? I en civiliserad värld försöker man ju så långt det går att möta alla människors behov. Och i en komplex och levande stad bor väl alla möjliga människor, inte bara singlar mellan 25 och 35, vita, hetero, snygga och rika?
Vi i Sverige vet hur man bygger en generös stad, vi har forskat mycket på detta och testat ut i verkligheten. Vi vet hur man anpassar staden till de små, de sjuka och de som handikappas i sitt möte med stadsmiljön. Att man då väljer att inte vilja göra så bra man kan är kyligt, arrogant och mycket oambitiöst.

Nordvästra Kungsholmen är i stor grad planerat som kvarterstad, men med önskan om en högre grad av exploatering än kvarteren tål. Kvarteren är för små och gulliggulliga, och gårdarna blir mörka och trista och erbjuder inte de lekmöjligheter som barn behöver. Fel plankoncept ligger bakom.
Ja till höga hus, ja till mycket folk, ja till varierad befolkning i innerstaden, och ja till universell utformning. Och spårväg, självklart.
 0
Anders Gardebring (7 Maj 2008 13:14):
Fritz:
Problemet är väl vem som formulerar frågan, och vem som anser sig kunna besvara den. Det bor ganska gott om barnfamiljer i den befintliga innerstaden. Är det då barnfamiljerna som bor där som har fel, eller är det planerare som har fel när de tror att de kan bygga den ultimata boplatsen som passar alla preferenser samtidigt? Tät stadsmiljö är populär. Det bor defacto barnfamiljer i den. Om området "anpassas" riskerar området att bli av förortskaraktär och idén om stad gick förlorad.

Du skriver:
"Vi i Sverige vet hur man bygger en generös stad, vi har forskat mycket på detta och testat ut i verkligheten."

Mitt svar där är att ja, det gör vi. I Teorin. I realiteten har vi byggt en massa embarmerligt trista och döda förorter. Är det inte dags att börja titta mer på empirin istället? Och faktiskt bygga som folk vill bo, inte som folk borde vilja bo (enligt vissa utopiska visioner)?

Sedan skall naturligtvis stadsmiljöer även ta hänsyn till barnens situation. Men inte till en sådan grad att det inte längre är en stadsmiljö.
 0
Fritz Halvorsen (7 Maj 2008 14:08):
Anders, det har ingenting med förortskaraktär att göra. Jag tycker man ska bygga tätare än kvarterstrukturen i innerstaden, men man kan väl anstränga sig lite och hålla två tankar i huvudet samtidigt. Du menar nog inte på alvar att vi ska bygga 1800-tals kopior i innerstaden, vi har utveklat funktionell analys mycket sedan dess, blant annat har ju numera även innerstadskvarter toalett inne i lägenheterna för att tilfredsställa basala männskliga behov.
Jag förstår inte varför vi ska begränsa oss till att rita stadsmiljöer som tillfredställer basala behov, när vi vet hur man anpassar en urban stadsmiljö till att även tillfredsställa mera sofistikerade behov såsom barns behov av trygga och trevliga lekområden. De erbarmerliga förorterna du refererar till har ingenting med de kunskaperna vi sitter inne med, de är inte applicerade där, tyvärr.
"Den täta staden är barnvänlig och miljövänlig”, säger Söderlund och kompisarna.
Tät stad är miljövänligt i ett globalt perspektiv, javisst. Men det täta staden är inte barnvänlig per se. Den kan dock bli det om man vill det. Men det vill man inte, ovisst av vilken orsak. Jag gissar att det har med en slant pengar att göra.
 0
Gustav Svärd (7 Maj 2008 14:25):
Jag tror ni pratar förbi varandra nu. Fritz, vad jag förstår från det du skriver är att du inte vill ha (dåliga) kopior av förra sekelskiftets hus och kvarter, men gärna en tät urban stad. Det är ju det Yimby vill också! Problemet är att när vi säger "kvarter" berkar många tro att det måste va pasticher på 1800talshus, när vi sägre mer innerstad tror en del att man inte får bygga i modern arkitektur, när vi säger tät urban stad tror en del vi menar 100% betong & asfalt och 0% grönt.
Vi hävdar att (som jag tyder du också gör) det går att bygga tät, urban, levande STAD med modern arkitektur, att applicera det som lärts under efterkrigstiden vda gäller barn, handikapp, o.s.v. -anpassning. Utan att offra urbaniteten!
 0
Fritz Halvorsen (7 Maj 2008 14:37):
Yes, jag är helt övertygad om detta. Synd att stadsbyggnadsnämnden smiter ut bakdörren i denna frågan.
 0
Anders Gardebring (7 Maj 2008 15:01):
Jamen se där. Då är vi ju alla rörande överens :)
 0
Fritz Halvorsen (7 Maj 2008 15:50):
Well...några av oss i alla fall. Men vi sitter inte i stadsbyggnadsnämnden (än).
 0
Anders Gardebring (7 Maj 2008 16:41):
;-D
 0
Lasse (7 Maj 2008 16:55):
Fritz, vad är "universell utformning"?

Om man bygger kvarter med stora gårdar och lägre hus så blir det s.k storgårdskvarter, något vi har mycket av här i Göteborg i de gamla arbetarstadsdelarna runt stadskärnan, t.ex Olskroken, Majorna, Kungsladugård. Väldigt trevliga stadsdelar som är populära bland barnfamiljer eftersom de finns plats för både barnlek på gården och för bilen på gatan. Men det sättet att bygga ger ingen sann innerstadskaraktär, folklivet kommer inte att uppstå och då har man missat målet återigen. För hur många gånger har man inte sett arkitektskisser med folkvimmel men när det hela är byggt så känns det bara så blodfattigt?

Som jag ser det så måste man kompromissa med vissa funktioner om man vill åstadkomma urbana kvaliteter. Och i det här läget så är det helt ok tycker jag om man byggervidare på 1800-talets stenstad med dess goda sidor men även dess avigsidor.
 0
Gustav Svärd (7 Maj 2008 18:04):
Håller med Lasse här. Dock kan man här å där i denna täta kvartersstruktur kanske få in ett storgårdskvarter? Kanske med klart högre hus i kvarterets hörn? Variation förnöjer livet och staden.
 0
Lasse (7 Maj 2008 20:32):
Gustav, ja det skulle väl funka men en inre gård kommer ju bara de boende i det kvarteret till del. En annan modell är att man accepterar att alla kvarteren i en stadsdel har trånga gårdar och en större publik park. Jag tycker t.ex inte att Bofills båge är så usel som många andra tycker. Huset i sig ser ganska taffligt ut men parken har iallafall potential att bli en aktiv park för rekreation, spel och lek.

Anders, apropå det du sa om stadskärnan. Jo, Stockholm har ju lite knepigare förutsättningar än andra städer. Vattnet! Visst går det att bygga massor av broar men är det rimligt med tanke på kostnaden? Någonstans på får man acceptera att staden innehåller barriärer och att karaktären utanför blir lite annorlunda. Jag tror iofs att många ställen utanför tullarna kan få innerstadskaraktär på sikt men det kommer att ta tid eftersom det redan finns en stad där som är planerad på ett helt annat sätt.

Jag tror helt enkelt inte vi nyurbanister ska ställa allt för stora förhoppningar till förtätningar av befintliga bostadsområden. Jag har aldrig sett något exempel på ett "hus i park" område få en make-over till tät kvartersstad, inte ens i utlandet. Gatunätet är uppbyggt på ett helt annat sätt än i kvartersstaden och det är nyckelfrågan som jag ser det. Så det förändrar inte så mycket om man petar in några hus här eller där och några gatusnuttar här eller där. Därmed inte sagt att jag är principell motståndare till den modellen. Det kan vara ett bra sätt att ta tag i nedgångna miljonprogramsområden. Norsborg har väl t.ex sett en del små förtätningar (mycket små dock).

Därför har jag min uppfattning klar om Årstafältet. Det måste expolateras mycket mer aggresivt än t.ex Jerker Söderlind förespråkar. Förtätningar runtomkring är i praktiken ingen framkomlig väg om vi vill få dom goda urbana kvaliteterna.
 0
Anders Gardebring (7 Maj 2008 20:43):
Lasse:
Det finns redan innerstad på ett flertal öar som är sammankopplade just med broar. På Söder och på Kungsholmen kan vi skapa nya urbana områden som direkt kan ansluta till ny urbanitet utan att nya broar behövs. Likaså ut mot Norra Station, Värtan/Loudden. Bara för att nämna ett fåtal. Det finns gott om möjligheter för expanderande innerstad.
 0
Martin (7 Maj 2008 22:24):
Jag fattade inte heller argumentet med vattnet. :D
 0
Lasse (8 Maj 2008 00:21):
Vattnet är inget argument mot att bygga tät stad utanför tullarna, det var inte så jag menade. Det är bara ett erkännande av att stadsbyggande har en ekonomisk sida också, att bygga flera broar över t.ex Årstaviken är dyyyyrt. Det vattnet är en barriär på ett annat sätt än t.ex Klara sjö.

Söder och Kungsholmen är ju faktiskt ännu inte helt fyllda av stenstad och anledningen till det kan ju vara att de öarna faktiskt var just enklaver med låg integration med "stadskärnan". Det tog tid att få alla broar på plats. Och fortfarande präglas vissa delar av innerstaden av dålig integration mellan öarna. Jämför t.ex med Köpenhamn innerstad som inte har lika många områden tomma på folkliv. Kan visserligen bero på andra orsaker också.

Vi får ta ett snack om 50 år när Stockholm förhoppningsvis har blivit dubbelt så stort, dubbelt så tätt och dubbelt så högt. Jag tror fortfarande att staden innanför det s.k tullsnittet kommer att räknas som "stadskärnan". Oavsett om bebyggelsen på många ställen utanför kommer att se ut som La Défence. Men det här är ju mest bara hårklyverier om vad vi lägger för betydelse i ordet "stadskärna".
 0
Erika N (8 Maj 2008 00:58):
Ang. Gustav Svärds fråga om huruvida den nya spårvägen ska trafikeras av Tvärbanevagnen: det står faktiskt i rapporten att SL beräknar använda sig av den vagntypen även på denna sträcka. Det vore givetvis skandal eftersom den inte är gjord för stadstrafik, vilket kommenteras i planerna om en ev förlängning till Kungsholmen. Är detta gamla uppgifter? Har man pratat om andra vagntyper efter att rapporten skrevs?
 0
Leonardo Frithunanthz (8 Maj 2008 01:08):
Erika N:

A32:an är en förortsspårvagn, jag kan inte tänka mig att se den trafikerande i innersta'n där den måste göra kraftiga svängningar.
 0
Oskar Sirland (8 Maj 2008 01:17):
Varför inte sänka broarna över Årstaviken till vattennivå, göra dem öppningsbara och sedan bygga en stad i Årsta inspirerad av San Fransicos kullar och dalar? Jag skulle tycka att det skulle tillföra något intressant till den delen av staden samt att vattennära skulle få en helt ny innerbörd...
 0
Anders Gardebring (8 Maj 2008 01:18):
De moderna vagnar som gått i testtrafik på Djurgårdslinjen har i alla fall inte varit A32-vagnar.
 0
Erika N (8 Maj 2008 01:45):
Nej precis, det är därför jag misstänker att det är gamla uppgifter. Det verkar liksom konstigt att testköra nya modeller om man inte ämnar använda dem.
 0
Johan Eriksson (8 Maj 2008 02:37):
Ja det är gamla uppgifter, en ny innerstadsmodell anskaffas för innerstan och nej det har aldrig provkörts någon tvärbanevagn typ A32 på DjL men däremot flera andra, mer anpassade för snäva kurvor tex en "Citadis"-vagn från franska Alstom men lånad från Madrid i aug 2007 och 2006 den senaste varianten från Bruxelles, modellen innan var gästvagn 1998 under Kulturhuvudsstadsåret men en viss "kultur" saknas 10 år senare fortfarande.....
 0
Gustav Svärd (8 Maj 2008 09:33):
@Lasse - visst är det parkerna som ska vara fokus för grönytorna i staden, men att ha ett eller två storgårdskvarter i en stadsdel (som i övrigt består av tätare stad) stor som ex. Östermalm skulle kunna funka.

Om spårvagnen, när stod det i dokumenten att det skulle vara A32:or? För vad jag mins är t.ex. kraven på svängradien för snäva för A32 i dokument från i fjol.
 0
Daniel Jonsson (10 Maj 2008 12:01):
Jo men det stämmer att de i den första studien om utbyggnaden av DjL pratade om tvärbanans vagnar eftersom det (helt plötsligt av någon outgrundlig anledning) var bråttom och SL har köpoptioner på en massa såna. Jag tror de konstaterade att det borde gå att köra upp till centralen med dem (med reservation för svängen över djurgårdsbron som jag minns det), men att det avsevärt försvårade utbyggnaden mot kungsholmen.

Iaf så stod det i principbeslutet landstinget/SL tog (sidan 5, "Krav på fordon" http:​/​/​www.​sll.​se/​Handlingar/​Landstingsstyrelsen/​20​0​8/​.​.​) att "Även kravet att spårvagnen ska vara utformad för den gatumiljö som ska trafikeras ställs" och i den pdf som ligger på SLs sajt nu (sidan 5, "Spårvagnarna" http:​/​/​www.​sl.​se/​Upload/​om_​sl/​pdf/​Djurgardslinjens%20​s.​.​) att "Nya och moderna spårvagnar anpassade för innerstadstrafik kommer att trafikera den förlängda Djurgårdslinjen", så de har nog tänkt om på den punkten.
 0
Anders Gardebring (10 Maj 2008 19:44):
Gott så! Dessutom kommer ju DjL att köras som koncession och det tror jag faktiskt är alldeles utmärkt här. SL är som bekant inte sjävla så värst kompetenta på att välja ut rätt grejor, snarare brukar de glatt agera buggtestare för div. nya projekt från Bombardier m.fl... Oavsett hur man i övrigt ser på koncession (där väl åsikterna inom Yimby skiljer sig från medlem till medlem) tror jag helt enkelt att det kan finnas ett egenvärde i att just lägga ut DjL-implementationen på extern part.
 0
Erika N (12 Maj 2008 03:18):
@Gustav - I dokumentet Utredning förlängning av Djurgårdslinjen står på sidan 5: "Spårvagnen förutsätts enligt besked från SL vara den nuvarande A32, Tvärbanespårvagnen." I sammanfattningen på sidan innan nämns också A32:an ett flertal ggr. Dock nämner man problemet med dess svängradie!
 0
Gustav Svärd (12 Maj 2008 07:40):
@Erika - Tackar, men lyckligtvis så verkar dom ju ha frångått det i de nyare skrifterna =)
 0
Erik Sandblom (17 Oktober 2008 19:26):
Jag förstår inte riktigt vad bråket gäller. Cecilia Obermüller säger till SvD 21/4 att hon beklagar att man tagit parkyta från Nelly Sacks park, att man har en hög p-norm och för många p-platser i den tänkta köpgallerian. Hon vill istället ha bättre kollektivtrafik med bussfiler. Jag kan inte se att hon kritiserar bygget i sig, det är bilkramandet och parknedskärandet hon riktar in sig på. Det låter som väldigt "yimbiga" synpunkter måste jag säga.
http:​/​/​www.​svd.​se/​stockholm/​nyheter/​artikel_​1157985.​svd

Finns det något annat uttalande från Obermüller som jag har missat?
 0
Anders Gardebring (17 Oktober 2008 20:29):
Erik:
Läs också denna:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​8/​0​4/​stockholms-​stadsplanering_​.​.​
Kanske sätter man det också i ett annat sammanhang när man, som mig, har läst många yttranden från just Obermüller där täta stadsstrukturer som sådana ofta ifrågasätts, liksom högre hus.
 0
Erik Sandblom (17 Oktober 2008 22:48):
Självklart läste jag sidorna du länkade till, men där finns inga dylika uttalanden, snarare tvärtom. Det är därför jag ställde frågan. Har hon uttalat sig som du beskriver, så är det väl glädjande att hon tycks ha slutat med det. Hon kanske har läst på Yimby och nyanserat sina åsikter? :-)
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9598 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky