Utskrift från www.yimby.se
....

Vården av stadens parker eftersatt

Av Anders Gardebring 31 Maj 2008
68 kommentarer
 
I en artikel i Dagens Nyheter konstateras att stan inte blommar som förr. Det här är något som Yimby tidigare har tagit upp vid flera tillfällen där vi efterfrågar en ökad kvalitet i stadens parker. Stockholms stad saknar numera en stadsträdgårdsmästare och skötseln av träd, blommor och gångvägar i parker är ofta uppdelade mellan olika aktörer, vilket gör det svårt att skapa en överblick.

Trafikkontorets trädexpert Björn Embrén säger till Dagens Nyheter:
"- Merparten av stadens 12.000 träd planterades mellan 1880- och 1930-talet. Varje år måste vi byta ut omkring 200 av dem eftersom de är gamla, skadade eller döda. Några pengar till nyplanteringar finns tyvärr inte, trots att staden hela tiden växer"

Inom Yimby hoppas vi på en förbättring av situationen. Vikten av grönska i staden, både i formen av grönskande alléer och i stadsparker är stor och att underhållet och nyetablering av sådana i nya områden under mycket lång tid har eftersatts är djupt olyckligt.

Tyvärr har planeringen av nya områden under lång tid skötts slentrianmässigt där man ursäktar usel stadsplanering med att det finns en menlös gräsmatta (som ingen använder) framför huset som på sin höjd klipps några gånger om året. Yimby menar att kvaliteten på stadens grönområden är viktigare än kvantiteten, vilket stöds av forskning. Undersökningar visar att de boende i innerstadens täta kvarter med stadsparker upplever sig ha bättre tillgång till, och också i högre grad nyttjar, sina grönytor än boende i funktionalistiskt planerade förorter. Det visar på vikten av god planering, som tar avstamp i hur människor rör sig i staden istället för att krampaktigt hålla sig kvar vid dogmatiska planeringsidéer som för länge sedan visat sig inte fungera.

Dåligt underhållna grönområden på platser där människor inte befinner sig saknar berättigande i staden, medan väl underhållna parker och andra grönytor som anordnas i staden där människor rör sig har ett mycket stort värde för invånarnas välbefinnande. Grönområden har alltför länge i Stockholm definierats som "kvarlämnad natur" när de i själva verket behöver planeras som vilken annan variabel som helst i stadens utveckling.

Yimby vill se mer av väl underhållna och planerade stadsparker inordnade i stadens mönster, mer trädplanterade alléer, mer grönskande innergårdar, och mindre av menlösa gräsmattor och kvarlämnade sly- och slaskområden. Kort sagt: Bygg tät stad, men låt en del av den täta staden vara gröna ytor, omgivna av bebyggelse.

Även situationen för nationalstadsparken måste förbättras. Alltför många områden runt parken definieras idag av nedgångna och lågutnyttjade områden som många drar sig för att ta sig förbi, enkom för att tolkningen av lagstiftningen om parken säger att man inte får bygga stad intill parkens gräns. Detta måste ändras. Meningen med en stadspark kan inte vara att man skall behöva åka bil för att komma till den. Staden måste få sluta där parken börjar, annars är det ingen stadspark.

Stadsbyggnadsborgarråd Mikael Söderlund säger i DN-artikeln:
"Vi jobbar med ett nytt förslag för att få till en bättre organisation. Framför allt vill vi få tillbaka den riktiga stadsträdgårdsmästaren och en samlad parkförvaltning som ska lyda under trafikkontoret, säger han."

Det låter i alla fall som ett steg i rätt riktning.
Gå med i YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Fritz Halvorsen (1 Juni 2008 09:49):
En bra start är att importera ett tänk från Enköping som arbetar föredömligt med sina parker. Ekonomisk tänk i botten och smart val av växter som mer eller mindre sköter sig själva gör att de får mer ut av sin park-budget. Och bra att arbeta med duktiga landskapsarkitekter.

Kan i övrigt rekommendera senaste numret av tidningen Rum som omhandlar några fina park/urban ekologi projekt, bl.a High Line i New York.
 0
Olle J. (1 Juni 2008 12:39):
I Götelaborg handlar mycket för tillfället om engångsgrillarna som i tusental lämnas i offentliga parker och grönområden varje vecka - och då framförallt i Slottskogen.

Det är förstås tråkigt att stor del av budgeten går åt till att plocka upp efter grisiga människor istället för att utveckla och förbättra parkerna. Det visar dock hur uppskattade parkerna är bland människorna (Slottsskogen är tillgängligt via spårvagn (en slags tunnelbana ovan jord)).

I miljonprogramsområdernas grönområden har jag inte märkt av så värst mycket skräp - trots att de nästan aldrig städas.
 0
Jan Wiklund (1 Juni 2008 14:19):
Tyvärr torde bristerna just bero på att man har satsat för mycket på kvantitet. Det finns så inihelsike många kvadratkilometer "parkmark" som ska skötas att staden inte har råd med allt.
 0
Peder P (1 Juni 2008 15:27):
Intressant möjlighet att rationalisera och effektivisera byggnation på och av Stockholms gröna ytor

Vårdbrist om miljö är känt förrut och vård av park på mer effektvit sätt kan gynna byggnation menar att uppfattning(tro) av miljö och park är en sida likafullt intressant eftersom allt fler parker försvinner från Stockholm innerstad

När fler medvetengörs(ser) att stadens park krymper och snart bästa gröna borta för gott av mer rationella skäl tror jag dessa ytor tas på större allvar av politiker i Stockholm
 0
Niklas (1 Juni 2008 16:15):
Peder:
Upplevelse av natur och park är inte samma sak. Hur kan man annars förklara att innerstadsbor (som har långt till "natur") upplever att de har mer tillgång till det gröna än de som bor i förorter? Dessa förorter ligger ju i massvis av natur.

Problemet är just att vi har en massa halvparker som är lågutnyttjade, men som likväl är dyra att underhålla.

Bättre är ju då att, som Jan skriver, satsa på mindre kvantitet men mer kvalitet (dvs parker planerade efter våra behov och inte kvarlämnade "grön"områden).
 0
Patric Nilsson (1 Juni 2008 16:55):
Personligen tycker jag att man borde förvandla Gärdet och Ladugårdsgärdet till en ordentlig och välskött Engelsk Park, omgiven på alla håll av nybyggnation bestående till 75% av bostadshöghus. Vår version av Central Park? För övrigt undrar man ju efter att ha läst artikeln i DN, om det verkligen är ekonomiskt effektivt med detta sammelsurium när det gäller att förvalta stadens grönska? Jag är 100 på att om man lade över allt ansvar till en ny förvaltning så skulle man få ut mer av de pengar man satsar. Hoppas herr Söderlund hinner med mycket innan han slutar, för det är uppenbart att här behövs det rejäla tag.
 0
Peder P (1 Juni 2008 17:08):
Niklas: planera efter behov låter bra men tuff uppgift t ex kan vi för områden undersöka tillgång och bo behov efter en period har dessa människor flyttat då återstår statistik vilket är som vi alla vet upp till informationsägarna att styra över: genomsnitt stockholms värdering av grön yta men kan vi låta alla Stockholmare att råda över hela staden utan
t ex urskiljningar ?

Stockholms stadsplan efterlevs inte vi ser ist nedslagstaktik utan områdesplanernig. Mitt förra inlägg pekar på hur bör staden bör göra för leva upp till denna mål/metod +kvalitet.
Således, planera för kvalitet god ide men vad sker därefter hur främjar vi efterlevnad i praktik t ex utan nedslagstaktik
 0
Peder P (1 Juni 2008 17:39):
En upplevelse är mest personlig och subjektiv ...

låter sig vilket sällen delas av andra. Förlust över stadspark eller innergård är smärtsam för de som känner sig drabbad och när vi planerar hur stora dessa preferenser är är det nästan alltid närmiljöns kvaliteter som styr det betyder att värde av grönt grannar osv är samma. Vi som håller på med detta länge ser skillnad mellan oerfaren(unga) värderingar och de som bott samma plats några år blivit eventuellt fäst vid sin närmiljö

Min uppfattning är att vi bör inte underskatta upplevd förlust och svårigheter att planera(objektivt) för boende förändringar
t ex 25 lux enheter mindre solljus hur många fattar de ??
 0
Eric Thärnström (1 Juni 2008 23:18):
Peder
Om du synar ovanstående inlägg så ser du ett väldigt praktiskt förhållningssätt. Stora i princip orörda "park"-marker hålls inte efter, då det är för kostsamt. Mindre, mer ordnade parker har en annan kvalitet, och kan hållas efter på ett mer kostnadseffektivt sätt. Värdet hos en ordnad park är långt mycket större än ett naturreservat, då den oftast är mer anpassad för besökarnas behov. Att gömma sig bakom låtsasargumentet "olika behov" är ju bara att förhindra en god utveckling. Just nu är det ju en fråga om parkernas tillkomst. Sen utvecklas de ju med tiden för att möta nya behov. Det kan man knappast säga att Nationalstadsparken gjort.
Ett statiskt förhållningssätt till parker och naturområden är ingalunda främjande för mänskligt välbefinnande.
Att "de bästa grönytorna" går till byggnation kan enbart ses som tragiskt om resultatet blir utspridda punkthus eller uppbrutna kvarter som på ett halvtaskigt sätt försöker möta behoven. Bygg ordentligt, istället för att jamsa runt.

Denna spontana rädsla för förändringar är rent av respektlös! Ingen som helst tilltro till människor som vill förbättra sin omgivning. Inget perspektiv på vare sig det framtida eller det förgångna. Det är hemskt! Släpp vaggan och hjälp till så att förbättringarna blir ännu bättre, istället!

För att vara rättvis: All heder åt de som kommer med konstruktiva förslag!
 0
Dr Evil (2 Juni 2008 00:20):
Visst kan kvalitet vara ett bra mått, men ibland kan kvantitet vara det också. I linje med vad yimby står för: mer stad, tätare stad, högre stad är det kvantitet som skall leda till kvalitet. Samma resonemang kan tillämpas på grönområden: många grönområden blir en kvalitet. Det går alltså inte enbart att hävda kvalitetsbegreppet.

Kvalitetsbegreppet är även det föremål för en subjektiv tolkning här inne, precis som de flesta andra ord i yimby-terminologin. Grönyta skall vara park, parken skall vara skött och arrangerad för de förväntade besökarna som förväntas uppskatta ett sådant grönområde.
 0
Dr Evil (2 Juni 2008 01:00):
Det andra stycket blev konstigt. Bortse från det.
 0
Niklas (2 Juni 2008 01:33):
Peder:
Det jag menar är att vi ska skilja på natur och park. Det har visat sig att kvantiteten på grönområde är ganska irrelevant för hur man upplever tillgången till sådan (ja och det finns empirisk forskning kring detta så vi behöver inte ha någon flumdebatt om att "En upplevelse är mest personlig och subjektiv ... "):

(http:​/​/​www.​arch.​kth.​se/​sad/​publications/​thesises/​as_​li.​.​)

Snarare är det så att det gäller att planera in grönstrukturen in i kvarterstrukturen på rätt sätt. På många håll i staden har vi en massa gröna områden som inte är implanerade på något bra sätt och därför inte används. Jag tänkte nämna här några lågutnyttjade grönytor här nedan (lågutnyttjade i förhållande till dess storlek).

Stora delar av Norra Djurgården är dåligt utnyttjat bland pga tillgängligheten till denna är väldigt dålig.

Vanadislunden är till stora delar inte någon inbjudande park då den direkt mot Sveavägen börjar med en brant gräsremsa upp till Vanadisbadet (ingen utnyttjar denna gräsremsa).

Norra delen av Rålis är dåligt planerad då den huggs av av en viadukt och västerbropåfarten. Hela rålis lider av att den separeras från staden med en trafikled.

Ladugårdgärdet är illa planerat då staden vänder sig ifrån parken men endast löst utplacerade punkthus mot dess rand.

Grönytorna kring SöS och österut söder om Ringvägen är undangömda (bakom sjukhuset, Eriksdalsskolan, idrottshall och en utspridda hus så att man får intrycket av att grönytan är något privat som ska hålla sig undan ifrån). På grönytan finns kolonilotter och kolonistugor (sic!). Man vet med andra ord inte om man befinner sig på någon annans privata ägor eller om grönområdet är till för allmänheten. Ringvägen agerar i detta fall också en barriär då den är en motorled med mycket trafik (i hög fart) snarare än en stadsgata (iof med mkt trafik, men i lugnare tempo)

Sedan har vi exempel på relativt bra placerade parker (som används): Humlegården (mkt bra tillgänglighet), Vasaparken, Tegnerlunden osv. Det tråkiga är att de dåliga parkerna (de lågutnyttjade) tar väldigt mycket yta i anspråk medan de högutnyttjade inte gör det.
 0
Jan Wiklund (2 Juni 2008 11:25):
Niklas: Håller med om det mesta, men Rålis lider inte särskilt mycket, dvs delen öster om Västerbropåfarten. Det är ofta en jäkla massa folk där.

Den KTH-rapport du hänvisar till har mycket tänkvärt att säga. Bland annat pekar den på att en park kan användas till så mycket att själva ordet bara blir ett samlingsbegrepp. Strövområde, picknickar, kolonistugor, kulturminnen, lek... För vissa användningstyper behövs en massa hektar - men sånt kan ju med förkärlek läggas avsides. För annat behövs mycket mindre. En av stans charmigaste parker är Bollhustäppan - nån som vet var den ligger? Den är i alla fall inte stort större än en vanlig radhustomt.

Det är ett problem att det i stadsplanerarnas verktygslåda bara tycks finnas begreppet "grönområde", helt odifferentierat, och att de tror att ju mer dess bättre. Det inte bara slösar mark, det gör också parkernas kvalitet sämre.
 0
Anders Gardebring (2 Juni 2008 11:27):
Dr Evil:
"Visst kan kvalitet vara ett bra mått, men ibland kan kvantitet vara det också. I linje med vad yimby står för: mer stad, tätare stad, högre stad är det kvantitet som skall leda till kvalitet. Samma resonemang kan tillämpas på grönområden: många grönområden blir en kvalitet. Det går alltså inte enbart att hävda kvalitetsbegreppet."

Kvantitet utan kvalitet tillför inte någonting. Men visst har du rätt i att det är en subjektiv bedömning vad som är kvalitet. Vår bedömning understödjer sig ju dock på empiri utifrån vad människorna i staden vill ha och eftersöker.
Genom att bygga den täta staden lämnar vi dessutom utrymme för i sanning orörd natur, med plats för ostört djurliv, utanför staden.
 0
Oscar Fredriksson (2 Juni 2008 11:49):
Hej,

På Kungsholmen arbetar vi för närvarande med omfattande insatser för att rusta upp våra grönområden, däribland även Rålambshovsparken. I syfte att få ett långsiktighet i underhåll och skötsel har vi även upprättat en särskild parkplan och har även lagt mycket energi på att genomföra en bra upphandling av parkskötseln. Mer om detta finns på Kungsholmscenterns blogg http:​/​/​kungsholmscentern.​blogspot.​com/​20​0​8/​0​3/​storsats.​.​
 0
Filosofen (2 Juni 2008 16:56):
Ni är som sagt patetiska, ni vill ju ha färre och mindre parker och dessutom så visar ni en bild på Central Park som är större än Södermalm, när ska ni komma in i verkligheten?
 0
Oscar Fredriksson (2 Juni 2008 17:15):
Filosofen får givetvis ha vilken uppfattning han/hon vill i frågan. För Centerpartiets del så vill vi slå vakt om våra befintliga grönområden och vill även gärna skapa nya. Vi tror också att man genom att bygga mer på höjden kan bevara grönområden i högre utsträckning än vad som är möjligt om man endast bygger ytkrävande huslimpor på 7-9 våningar, varför inte färre men högre hus som frigör maryta för grönområden? Att bygga höga hus är även bättre ur miljösynpunkt, särskilt om man dessutom utformar husen i stil med den skyskrapa som vi föreslagit http:​/​/​www.​trifoliumskrapan.​se/​
 0
Magnus Orest (2 Juni 2008 17:18):
Nej, men att sitta och spamma ett forum under flera olika alias är däremot patetiskt. Då lever man knappast ett rikt och meningsfullt liv. Jag förstår att man blir bitter och avundsjuk av att se alla kreativa och framsynta människor som frekventerar forum som Yimby, när man inser att man inte hör hemma bland dem.
 0
Peder P (2 Juni 2008 17:26):
Filosofen: delar Central Park nedslag, långt ifrån Stockholms verklighet. USA natur miljöer bland de mest under utvecklade och inte bästa förebild

Niklas: plan i all ära, Jo sådana behövs även för stadspark för att t ex vårda park på bästa sätt

Uppfattar att grönområde med få besök får lägre värde jämfört t ex Kungsträdgård med hög nyttjandegrad(användningsområde)
Det är fel nedvärdera grön mark på dessa sätt, vi konsumerar inte gräs luft och ljus ... menar att vår upplevelse av natur inte MÅSTE mätas och synliggöras på detta sätt, tillgång till natur t ex grön yta är värdefull utan behöva beträda gräs

Anser att Staden säljer vårt gräs för billigt ! Ibland är det möjligt att sätta ett pris på park ... men många gånger är parkvård ovärderlig
 0
Anders Gardebring (2 Juni 2008 17:27):
"Filosofen":
Nej. Vi vill inte ha färre och mindre parker. Vi vill ha fler och bättre underhållna parker. Det framgick väl med all önskvärd tydlighet i inlägget?
Skillnaden ligger nog i vad som läggs i begreppet "park".
För Yimby är en park ett lagom stort anlagt grönområde inplanerad som en del av staden. I Stockholm har dock park för vissa blivit synonymt med "ej bebyggd markyta". Vi menar att den definitionen inte är så värst konstruktiv.
 0
Anders Gardebring (2 Juni 2008 17:32):
Peder:
"delar Central Park nedslag, långt ifrån Stockholms verklighet. USA natur miljöer bland de mest under utvecklade och inte bästa förebild"

Jag vet inte varför jag ger mig in i det här igen. Jag borde veta bättre. Men vi gör ett försök till...

Alltså.. Basic stuff nu... Vad Yimby kritiserar är hur man i USA bygger städer. Vi menar att det är så vi alltmer har byggt även i Stockholm.

New York är inte byggt som amerikanska städer brukar se ut. Tror man det behöver man läsa på lite. New York är en stadsbyggnadsmässig förebild. Los Angeles är det inte.
Idag byggs Stockholm mer som Los Angeles än som New York.

Så. Central Park. Grammatiken i meningen gör att jag inte är säker på att jag förstått dig rätt men jag tolkar det som att du menar att Central Park inte skulle vara en förebild. I så fall har vi nog inte så mycket att diskutera. Central Park är helt självklart uppenbart en förebild. Den är allmänt erkänd som en av världens bästa stadsparker, älskad av New York-borna, likväl som de miljontals turister som varje år besöker den. Just för att parken är välplanerad och för att det är lätt att komma till den.
Om något i Stockholm har potential att bli ett central park är det nationalstadsparken. Det är dock långtifrån fallet idag då staden inte får bygga intill parkens gräns utan att parken istället omges av barriärer. Allt för att man inte får se hus INIFRÅN parken.

"Det är fel nedvärdera grön mark på dessa sätt, vi konsumerar inte gräs luft och ljus ... menar att vår upplevelse av natur inte MÅSTE mätas och synliggöras på detta sätt, tillgång till natur t ex grön yta är värdefull utan behöva beträda gräs"

Okej. Så oanvänd grönyta centralt i en stad är alltså bra? Och den utglesning med mer utsläpp av växthusgaser, mer social segregation och längre pendlingstider med stora samhällsekonomiska förluster det leder till är också bra?
De oanvända men redan störda mer centralt belägna områden vi kan "spara" är alltså viktigare än de i sanning orörda och ostörda områden längre ut från staden som vi då istället måste ta bort?
Du måste välja här. Du kan inte ha både kakan och äta den.
Så, hur skall du ha det?

Är oanvända men störda områden centralt i Stockholmsregionen viktigare än orörd och ostörd natur längre ut? Är det viktigare att oanvända centrala grönområden får vara kvar än att vi löser klimatproblematiken?

Välj. Ja eller Nej?
 0
Hans Berglund (3 Juni 2008 09:13):
Håller med Anders helt och hållet i denna artikel. Överbliven ej bebyggd markyta medför ingen livskvalitet för någon. Att låta staden "krypa" sig närmare parkerna och omringa gör den lätt tilgänglig och känns då som en riktig park. Först då vill/vågar man använda den. Alla dessa gräsplättar överallt är och förblir outnyttjade.
 0
Jan Wiklund (3 Juni 2008 09:58):
Det borde vara enkelt att konstatera vilka parker som används, och alltså är omtyckta, och vilka parker som inte används, och alltså kan tas bort. Metodik för sådant finns redan.

Huvuddelen av de icke använda finns alldeles säkert utanför tullarna. Men en och annan obebyggd och oanvänd tomt finns också innanför - t.ex. på Varvsgatan där jag bor. Den gatan skulle bli bättre med mer bebyggelse runt kyrkan och runt Kristinehovs malmgård (om det görs bra).

Parkmark som bara används som ögonfägnad kan med fördel ersättas med ytsnål växtlighet typ träd längs gator, murgröna eller mikroparker typ Cheyne Walk i London.
 0
Anders Gardebring (3 Juni 2008 10:53):
Jan Wiklund:
"Parkmark som bara används som ögonfägnad kan med fördel ersättas med ytsnål växtlighet typ träd längs gator, murgröna eller mikroparker typ Cheyne Walk i London."

Precis! Det lite absurda är ju att vi faktiskt (iaf i mina ögon) har brist på trädplanterade gator och riktiga stadsparksytor, medan stora ytor och stora underhållspengar till liten nytta läggs på en massa "grönytor" med lite värde. Jag ser mycket hellre träd planterade längsmed min gata och ett väl gestaltat torg än en menlös gräsmatta utanför dörren som ändå aldrig ingen använder.
 0
Peder P (3 Juni 2008 19:15):
Anders: uppskattar inlägg att belysa USA och specifika unik svensk natur. Delar syn på stadsplanering L.A och N.Y. är som natt och dag. Jag har inte haft förmån(ännu) att lära mig hela Central park, tror den i sig är god förebild men inte i Sverige eller USA som helhet. Min kritik är mest mot USA's stadsparker på generell basis t ex att vi kan lära oss av deras natur/klimat politik och hur de hanterar stadsparker, ofta är USA städer i bedrövligt skick. Jag är inte negativ till hur Central park i sig, har svårt se vilka områden i Stockholm som har samma förutsättningar t ex national stadspark? jag tvivlar där ...

Så till nästa fråga: oanvänd central grönyta i stad alltså bra?
Jag skiljer på de bästa naturliga grönområden som har egen
ekologi eller fauna, pratat inte om nationalpark el stadspark
menar att det finns gott om naturliga områden som är värdefull
t ex Årsta holmar har för några år sen klassad som naturpark
även andra centrala områden bör värnas extra om då det bidrar
med positiva miljö effekt minskar koncentration av föroreningar

"kan inte ha både kaka och äta den" "löser klimat problematik" Du menar alltså att Stockholms miljö blir bättre av att t ex Årsta holmar försvinner eller Tantolunden delar inte denna uppfattning det är konstig logik. Olyckligt fel att ställa intresse grupper och olika tillgångar mot varandra t ex ett högt hus i Tanolunden ska rädda Stockholms miljöproblem utmed Hornsgatan, på denna punkt har vi olika uppfattningar om hur gå tillväga lösa dessa problem.

Slutligen, vi bör skilja på centrala parker och naturliga områden samt miljö och klimat frågor ex Årsta holme och Tantolunden kan inte lösa vårt klimat problem, de omfattar stadens miljö hänsyn och bör värnas på alla sätt och vis
 0
Oskar Sirland (3 Juni 2008 19:51):
Vad Anders menar är att om man fortsätter att sprida ut staden som man gjort sedan 30-talet så kommer behovet av bilen med stor sannolikhet att öka, det vi i YIMBY förspråkar är att bygga staden tätare där vi bygger den, dels så ger det större underlag för kollektivtrafik (alla kommer inte att använda) = tätare trafik = fler användare. Så istället för att bygga för de som har bil så bygger vi för människor och för miljön.

Det är iaf det som teorierna bakom våra ställningstaganden baseras på, bevisligen fungerar det inte idag, det finns det en massa forskning som visar.
 0
Peder P (3 Juni 2008 20:10):
Angående USA's eftersatta parker och Er som inte känner hur göra, röra sig i Amerikas natur och vård av deras gröna ytor

I USA ser vi vacker natur & park och det är i stadens park område som omfattar allmän plats därför är deras parker mest populär för ex familjens söndagsutflykt (tillgänglig för alla)USA's grönytor & skog får inte beträdas (No trepassing)och det saknas allmänning. Svenska grönområden är mest till gängliga i världen och i USA är det nära på tvärtom :-( de saknas ... snacka om eftersatt vård =SAKNAS

Jämför gärna stadspark i Californien L.A. San Fransico, Santa Barbara, Texas Austin, Dallas, Houston, San Antonio m.fl.
 0
Peder P (3 Juni 2008 20:20):
Oskar: ökat underlag för kollektivtrafik är bra vi bör inte bygga för bil så som i USA istället med miljö fokus. Teori bakom ställningstagande okej dessa mål som självklar men kritik mot kraftig exploaterning ca 100% i Stockholm omfattar i mina ögon synsätt som liknar marknads marxism enkelriktad avsaknad av mångfald och valfriheten hotas.

Att hantera vår miljö klimat och bygga centralt är en svår fråga speciellt i Stockholm med många kulturhus och natur parker rakt igenom staden. Därför viktigt planera på bra sätt
 0
Peder P (3 Juni 2008 20:29):
Kan inte låta bli :-) ... skylt från en park utan vård

No Trespassing !
Trespassers will be shot,
survivors will shot again
 0
Oskar Sirland (3 Juni 2008 20:56):
Ok, jag har också bott i USA, Chicago för att vara mer exakt och jag vet att amerikanska parker i allmänhet är dåligt utnyttjade och rent av farliga på kvällar/nätter (Lake Shore parken från Dt till North är avstängd efter 23:00 på kvällar och patrulleras av poliser). Men det vi skall fokusera på är bra parker, där är Central Park en förebild (för stora parker i alla fall).

Ber dig också (igen) att korrekturläsa dina texter, de är svåra att följa och jag skulle uppskatta om du la ner någon minut på det, tack.
 0
Anders Gardebring (3 Juni 2008 20:56):
Peder:
Jag noterar att du inte kunde svara ja eller nej på min fråga. Utifrån ditt svar tolkar jag det dock som ett ja, att oanvänd och störd natur centralt är viktigare än natur perifiert utanför staden. Det är en olycklig och för miljön skadlig inställning.

Jag tror definitivt att nationalstadsparken har möjlighet att få "central park"-kvaliteter. Varför skulle den inte? Man kan se tendenser redan idag i vissa enskilda delar. På det stora hela är dock nationalstadsparken kraftigt underutnyttjad och dess vård ofta eftersatt då tillgången till den är rent ut sagt usel. För att vår stadspark skall bli en riktig stadspark måste staden få krypa intill dess gräns. Detta är oerhört viktigt och kan inte nog understrykas.

Du skriver:
"menar att det finns gott om naturliga områden som är värdefull t ex Årsta holmar har för några år sen klassad som naturpark även andra centrala områden bör värnas extra om då det bidrar med positiva miljö effekt minskar koncentration av föroreningar"

Fast det gör det ju då som bekant bevisligen inte. Tvärtom ökas luftförorerningarna då vi då istället måste bygga någon annanstans.
Årsta holmar är för mig ett självklart förtätningsobjekt. De ligger ytterst isolerade och kan endast nås via en liten gångbro långt ifrån stadsstråken, trots ett mycket centralt läge. (observera att detta inte är något som yimby som nätverk tagit ställning i, det är min personliga åsikt).
Det är lätt att se holmen och "trädet".
Problemt är att man då glömmer att träden ändå måste fällas, men att det då istället fälls avsevärt fler träd utanför staden. Att inte fälla några träd alls finns inte som alternativ. Stockholm växer.
Ett träds värde beror inte på om man själv kan se det eller inte. Ett träd är ett träd.

"100% förtätning" och att ta bort "Tantolunden" är det bara du som talar om, så de frågorna lämnar jag därhän.
 0
Oskar Sirland (3 Juni 2008 21:04):
Angående 100% exploatering. Det är du som hela tiden tar upp denna faktor, jag har aldrig nämnt den, du har i tidigare diskussioner även erkänt att vi i YIMBY aldrig har ställt oss bakom något sådant.

Nu vill jag gärna besvara kritiken (då det verkar som att du tror att jag vill bygga ut alla ytor i staden). Så är det inte, jag ser gärna att det byggs tätt, men med en mänsklig storlek, 5-8 våningar är helt ok, men det skulle vara kul om större hus också fick plats i staden. Jag ser gärna att kvartersstaden sprider ut sig och att planerade parker, det finns ingen carboncopy för sådant, geologi och utseendet på platsen bestämer mycket här.
 0
Eric Thärnström (3 Juni 2008 22:11):
Spännande med uttryck som "marknads marxism" och "exploatering ca 100%". Man kan nog tillskriva deras uppkomst till Peder P.

Det är ju inte de dåliga parkerna i USA som vi ska ta efter. Man tar ju förslagsvis det bästa av dem...
 0
Fritz Halvorsen (3 Juni 2008 22:14):
Boys (var fan är alla tjejerna)!
Om man kunde släppa föreställningen om staden som kvarterstruktur med en och annan park imellan, och istället tänkte friare på arkitekturens möjligheter kanske vi skulle öppna upp denna diskussionen.

I samtidsarkitekturen arbetas det mycket på olika håll i världen med att integrera landskap och byggnad i ett. Arkitektur som är hybrider mellan byggnad och park är inte ovanligt och det finns mycket spännande experiment på detta området. Parker på husens tak, parker med utsikt insprängt på 15våningen, gröna urbana rum, växtlighet på fasader osv. finns det gott om exempel på.
I den täta staden kanske man måste tänka park i sektion genom staden i stället för i plan. Eller man kan tänka park som promenadstråk genom staden som High Line i NY eller i parkstråket på viadukten mellan Bastille och Gare du Lyon i Paris.
Man kan väl också tänka sig odlingar i staden?
 0
Oskar Sirland (3 Juni 2008 22:21):
Absolut, men då vi för in kvartersstrukturen är då byggnader skall samsas om platsen. Det finns, för mig, inga nyare eller bättre sätt som får staden att fungera som en stad, på gott och ont. Jag skulle gärna se en modifiering av det, men de lyckade versionerna är få...
 0
Niklas (3 Juni 2008 22:32):
Peder:
Jag liksom flera av oss undrar vad du menar med "kraftig exploaterning ca 100%". Vi måste här reda ut begreppen.
Menar du att exploateringen ökar med 100% jämfört med idag?

I vanliga fall brukar man prata om det sk exploateringstalet (http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Exploateringstal) som är ratiot mellan summan av alla byggnaders våningsplansytor och den faktiska markytan. I Gamla Stan har vi ett exploateringstal på 3. Det betyder att summan av alla byggnaders våningsyta är tre gånger så stor som Gamla Stans (öns) yta. Har, enligt dina mått, Gamla Stan en expolatering på 300% i så fall?

Dina 100% betyder inget om man inte vet vad det refererar till.
 0
Lasse (3 Juni 2008 22:44):
Fritz, fördelen med att jobba i plan är att man enkelt får genomströmning av folk. Och man får överblickbarhet. Tänk t.ex på terrassen uppe vid Hötorgsskraporna som fick stängas för allmänheten, en god idé som inte funkade så väl i praktiken. Eller tänk på Filmstaden Bergakungen här i Göteborg. Där finns en "park" ovanpå biokomplexet. Det ser för jävligt ut, en uttorkad gräsmatta med några jordpucklar är vad det är. Det är därför jag var skeptisk till "Cut" i Asplund-tävlingen. Sådant där funkar sällan väl i praktiken.
 0
Lasse (3 Juni 2008 22:48):
Odlingar i staden? Absolut! Det finns hur mycket impediment som helst att ta i anspråk.
 0
Fritz Halvorsen (3 Juni 2008 23:11):
Ja det finns bra och dåliga exempel på allt. Misstänker att dina exempel hänger ihop med den överordnade planstrukturen, att man rör sig på gator mellan kvarter. Tycker personligen att exemplet från Paris fungerar utomordentligt bra, ja man joggar en våning över biltrafiken, men det är inte så svårt att ta sig upp en våning. Och så är det trevliga butiker och konstgallerier under. Kolla Viaduc des Arts i Paris. Tänker också på spektakulära holländska paviljongen i världsutställningen i Hannover. Man tog hissen upp och rörde sig sedan ner på ramper genom fem olika holländska landskap. Vertikal park i fem-seks våningar var ganska rolig tycker jag. Sen kan man ju alltid mixa detta med en shoppinggalleria för att få ekonomisk hållbarhet i projektet.
 0
Anders Gardebring (3 Juni 2008 23:20):
High Line tycker jag personligen är ett jättespännande och synnerligen intressant projekt. Jag var ju nyligen i New York men tyvärr har den ju inte öppnat än.

För den som är sugen på lite mer info:
http:​/​/​www.​thehighline.​org/​
 0
Fritz Halvorsen (3 Juni 2008 23:32):
Tänk bara om Mäster Samuelsgatan skulle...
 0
Jan Wiklund (4 Juni 2008 11:14):
Att röra sig i flera plan tycks vara svårt att förverkliga. När Klara-city byggdes var dom fulla av såna idéer, t.ex. fanns ett slag en park uppepå Hötorgshallen. Men den stängdes sen eftersom folk inte hittade dit. Och Jan Gehl sammanfattar såna försök med att det är jättesvårt att få folk att hitta till något annat än grundplanet.

Jag antar att här som för stan i övrigt gäller stråktänket. Folk rör sig i stråk och så fort något är återvändsgata så går dom inte dit. Detta gäller såväl horisontellt som vertikalt.
 0
Peder P (4 Juni 2008 16:52):
Fritz m.fl. Odla i stad är fet bra vision som slår an god svensk Stockholms tradition innanför tull t ex S-malm hade på senare hälft av 1800-tal 30-tal kvarnar kvar i funktion
Jag tror på skapa gröna t ex stråk kreativa gröna ytor
jämför hus i Louisiana Humlebäck, Danmark

Anders: "viktigare att oanvända centrala grönområden får vara kvar än att vi löser klimat problematiken? ... Ja eller Nej? En svår fråga svara med J/N då du förutsätter mål konflikt mellan klimat och miljö. Jag anser vi måste hantera bägge samtidigt, förbättra Svenskt klimat och Stockholms miljö. Därför är mitt svar Nej och JA

Det är lätt att se holmen och "trädet": delar syn på att träd kan fällas ibland men det SKALL bestå i högt pris. Staden får inte sälja gräs + träd mark för billigt. Ett exempel på hur göra: Årsta holmar bör värnas som gröna, vi ska därför pröva (grå) mark först vid marktilldelning, byggplaner och använda även tåg banvall utmed Tanto. Det är en plats för byggplaner

Eric, Niklas m.fl. : så till kritik förtäta exploatera 100%
Jag syftar på mark som är grå med betong byggnad och till hörande hus struktur t ex parkering. Vision om att nyttja alla hål fria ytor även tak, gård, p-plats, park i mina ögon en gränslös marktilldelning, många menar att P&B lagen och andra demokratiska skydds mekanismer hindrar Urbanisering med totalitära byggnadsplaners förtätningar. T ex Gamla stan: vi vet att det går att bygga mer på gård och hustak och vi undrar varför detta uppfattas som mindre bra förslag nu och kanske får vi se fler byggplaner där i framtiden

Således, 100% förtätning är en gränslös byggnadsplan process, ibland olaglig t ex när kontoret inte följer stadsplanering eller beslut i kommunfullmäktige ist kommer med mindre goda byggförslag. I mina ögon har Staden skapat förvirring om bygg och marklov utifrån vad som e önskvärd och möjlig att genomföra

Vi ser allt fler olämpliga byggförslag läggas t ex byggbolag föreslår 'olovlig' mark, detta är en maktfaktor som på senare år blir mer och mer synligt. Vi kommer ihåg Riddarfjärdhotell som i sin planprocess gick mot stadens egna före skrifter 10 årigt tillfälligt lov. SBK och staden bör styra mer jämfört byggbolag eller en nämnd ordförande som går ut i TV media 20 aug07 och pratar som byggplaner före att beslut togs i byggnämnden ...

100% är i mina ögon en slags gränslös politik som alltid vill bygga mer och inte respekterar demokratiska byggplan processer och lagstiftning t ex Swartlings Ridstall där Länsstyrelsen föreskriver nu till SBK att byggnad är skyddsvärd
 0
Peder P (4 Juni 2008 17:09):
... ett förtydligande, att staden lägger mindre goda förslag som är en bekräftelse på slags 100% förtätning inåt stad

Nu gällande Stockholms bygg strategi föreskriver att grå mark ska nyttjas och inte före park- grönområde: " Återanvänd redan exploaterad mark och spara värdefulla grönområden "

Översiktsplan efterlevs inte fullt ut och beslut i kommunfullmäktige har inte övertagit eller ändrat denna byggstrategi. Det pågår stora avsteg mest hela tiden enligt mina ögon och får ungefär samma besked från politiker
 0
Eric Thärnström (4 Juni 2008 23:21):
Peder P
Kvarnar på Södermalm kan möjligtvis återkomma i form av vindkraftverk.

100% förtätning är fortfarande ett fiktivt uttryck. Jag tycker att vi kan prata om 100% nyttjandegrad istället. Hur kan vi utforma ett kvarter så att så mycket av ytan som möjligt faktiskt kan användas till någonting? Gräsremsor på 2 meter gör ingen lycklig. De kan inte användas till något, men de kräver ändå skötsel. En ordnad innergård ger helt andra möjligheter.

Ja/Nej-frågan: Uppenbarligen har du missat vad det här handlar om. Genom att använda oanvänd mark i centrum, förtäta och läka staden, och därigenom minska avstånden kan vi få plats med fler människor på mindre yta, minska transporterna och därigenom göra något gott för miljön. Outnyttjade grönområden står således i kontrast till att hjälpa miljön. Om det inte byggs där, så måste det byggas någon annanstans, och då skapar vi mer ineffektiv förort. Det är fortfarande hundratusentals människor som måste få bostäder.
"Det är lätt att se holmen...". Alldeles tydligt är det lätt att bara se Södermalm, också. Snälla Peder P, lyft blicken och se Stockholm istället. Se världen och klimatproblemen. Göm dig inte i Tantos buskar.

Parker
Jag har ett sånt sug efter att överdäcka spårområdet väster om Cityterminalen och göra en stor park av det. Men man kan nog se sig i himlen efter intressenter med pengar till ett sådant projekt...
Som Jan säger så är det nog svårt att få människor att byta plan. Men man kan ju alltid överlappa, så att det inte märks att man byter plan.
 0
Peder P (7 Juni 2008 00:14):
Eric: delar intresse överdäcka spårområde, har försökt få tillgång till kalkyler och underlag t ex via Banverket/stad hur gå till väga med däck. Jag tror inte på problem med pengar

Det pratas om högt däckpris vilket jag ifrågasatt flera gångar och får inget svar på varför ... tror det är myt och att mark ägare(Banverket) ev strular med dito planer t ex det tar lång tid få beslut, menar att ett 'pris' är att ägaren inte prioriterar överdäckning av spårområde.
 0
Anders Gardebring (7 Juni 2008 01:27):
Peder:
För att det ekonomiskt skall gå ihop måste en överdäckning åtföljas av en hög exploateringsnivå. Se t.ex. bygget vid Kungsbron/Stockholms Central som är en, för att vara Stockholm, ganska stor byggnad. Detta ser jag som något oerhört positivt, men du har ju motsatt dig hus som bara är någon våning högre, nämligen ett 12-våningshus i kvarteret tobaksmonopolet (jag har fortfarande inte fått något sakligt och korrekt svar på motståndet mot höjden).
Kort sagt. En överdäckning skulle ofrånkomligen leda till en mycket hög exploateringsnivå för att ekonomiskt gå ihop. Bygget vid centralen är på runt 10 våningar tror jag och det är en kontorsbyggnad på ett extremt attraktivt läge. De lokalhyror som kan tas ut blir således också därefter. Nu pratar vi istället om bostäder på ett mindre attraktivt läge. För att få ihop ekonomin lär det alltså krävas mer än de 12 våningar som du redan har protesterat mot.
 0
Eric Thärnström (7 Juni 2008 02:00):
Om man tittar på det område som jag menar, så är det ungefär 1,5 ha (15 000 m2) stort. Bjälklagen och pelarna som krävs för det är inte att förakta, så det ska nog till en liten extern välgörare för att den parken ska förverkligas, eftersom Banverket har andra viktigare saker att ta hand om. Så det är nog bara att börja ragga privata investerare om man ska lyckas med det.

Anders
Man skulle kunna få till stadens mest attraktiva kontorskomplex på den där tomten. Alla tänkbara kommunikationer, närhet till det politiska centrat, strålande utsikt (över hustaken)... Allt under 20 våningar vore skamligt! På sätt och vis vore det kanske dumt att slösa bort tomten innan man hittar en värdig investerare.
 0
Peder P (7 Juni 2008 03:27):
Anders: hög exploateringsnivå nödvändig för ekonomi gå ihop?

Vi husbyggare känner startkostnader t ex spränga grund dyrare
jämfört bygga på plan mark. När du skriver att hus går mer
ihop vid 12 våningar istället för 10 undrar vi hur du värderar
Självfallet viktigt för byggbolag att göra skälig vinst men
vinst SKA inte styra stad och väljare Stockholmsvänner m.fl.

Vad belägger att varje nya våning minskar produktions kostnad?
total försäljning antal bostäder driver varje byggbolag men
saknar bäring på köparens betalningsvillighet. Vi bör fokusera
på värde som skapas för köpare (ny inflyttad) faktiska upp skattning(trivsel) och områdens uthållighet skapat värde
inklusive miljö och klimat. Princip om högre hus och fler
människor (alltid) värdefull är felaktigt.

Ge konkreta exempel hur 12 våning bidrar till bättre miljö på
Södermalm jämfört 8, jag menar du blundar för praktik ser
princip som helig och hoppar över 3 års basis går till +8 år utan medvetenhet om konsekvenser. Vi som har hållit på många år med dessa frågor vet ställa krav oavsett princip t ex inte
bygga utan anpassa till plats

Tobaksmonopolets 12 våningar har vi inte tagit ställning till t ex 6 el 16 våning. Vår kritik riktas mot över exploatering när 7 000 kvm kulturområde ska rivas spränga trädgård 5 000 kvm vräkningar och utan rim reson låta vinstintresse styra förstöra stor del av västra Södermalm och därmed/sen stora delar av staden. Tragiskt se hur ersätta nyrenoverade & upp skattade kultur värdefull miljö som skapar djup konflikt mellan olika grupper. Varför blundar stad vill Ej ta på allvar vilja värna om helhet t ex ifrågasätta värde av kulturhus. Dessutom, kapitalförstöring: en befintliga yta 500 kvm ska ersättas med nya 500 kvm vilket inte går runt om det sker med kvalitet, således standardhus ska ersätta av staden erkänd kvalitet. Kapitalförstöring, riva kulturhus och vräkning är osund. Miljö blir avsevärt sämre med luftomblandning ner ¾ delar, dessa kväveoxider ger oss på Södermalm belagd ökad lungcancer. Rekommenderar dig att läsa mer på www.slb.nu
 0
Peder P (7 Juni 2008 03:46):
Kurios, om eftersatt vård av park, hus och företag

Ni som minns smyg kontorisering i innerstad 80- och 90 tal vet att företag flyttar nu mest hela tiden till förort och mindre dyrt. Hög hyra driver nu många arbetsplatser bort från city på samma sätt kommer vi se vanliga, flesta(?) människor tvingas göra inom 5-10 år om bostadspriser ökar på samma sätt. Detta ser vi belägg för nu, bo i stad gör ett klipp när flyttlass går efter tag av flera olika skäl ... Dessa förhoppningar att sälja sin bostad med god vinst är starkt planterade hos många idag men inget för de som vill vårda se park natur i stad

Var ligger lösningen...? t ex låt inte pris på produktion styr över bostäders byggnationer eller köpare och intresse av värna om miljö, som är mest viktigt för flesta andra. God natt.
 0
Eric Thärnström (7 Juni 2008 04:41):
Det tog några dagar, men sen var Södermalm aktuellt igen. Jag trodde att vi hade kommit in på spårområdet väster om Cityterminalen, som jag hoppas fortfarande ligger norr om Gamla stan.

Peder P
Jag tolkar dina senaste inlägg som följande: Det spelar ingen roll om Sverige så går back på det: Vi ska bevara buskarna på Södermalm till varje pris!
Vi pratade om spårområdet nyss. Otroligt attraktiv mark mitt i centrum, dock finns där en massa järnvägsspår. Frågan var: "Vad belägger att varje nya våning minskar produktions kostnad?". Svaret är markkostnaden (centralt läge) och det erfoderliga bjälklaget (över järnvägen). Dessa poster bygger på det fasta priset så pass att man måste upp i ett visst antal våningar för att nå break even, och därefter en bit till för att det ska vara värt uppoffringen.

Vad är det, vidare, för idioti i att "tänka långsiktigt", och samtidigt bara tänka 3 år framåt? Med det tänket behöver vi inte oroa oss för miljön överhuvudtaget, eftersom oljan tar slut om tidigast 15 år. Vi måste tänka ett steg längre, och bygga för våra barn och barnbarn. Vart går vår utveckling? Mot en högre, tätare och mer utvecklad stad, som blir allt bättre på att hantera resurser och effektivisera transporter. Vi måste pusha på denna utveckling genom att ligga före. Det är en framtidssatsning.

Jag ser inget fel i att ifrågasätta byggnaders kulturella värde. Man måste ifrågasätta för att ta reda på om de fortfarande har något värde.

God morgon. Ha en bättre dag!
 0
Anders Gardebring (7 Juni 2008 12:21):
Peder:
I ditt senaste inlägg resonerar du som att vi bor i en planekonomi. Det gör vi inte. Vi bor i en marknadsekonomi. Inget byggbolag i världen är intresserat av att uppföra byggnader som de går minus på, hur mycket du än skulle vilja.
Ditt resonemang kräver djupgående och omfattande omstruktureringar i hur hela det ekonomiska systemet fungerar i Sverige. Och till och med under sådana premisser vore det likväl vansinne. Att lägga stora, i det fallet samhälleliga resurser, för ett ganska litet utfall av nya lägenheter är inte särskilt klokt, alldeles oavsett politiskt system och om man har plan- eller marknadsekonomi...
Jag kan inte diskutera med dig om du inte kan acceptera verkligheten som den ser ut.

"Ge konkreta exempel hur 12 våning bidrar till bättre miljö på Södermalm jämfört 8"

1. Mindre markutnyttjande för fler bostäder (vi kan spara mer natur)
2. Bättre underlag för bra kollektivtrafik med täta avgångar.
3. Energieffektiviseringsvinster (värme går uppåt och vi får mindre värmeförlust utåt för varje lägenhet)

Nöjd? (Nej, det tror jag inte för en sekund. Fakta spelar mindre roll för dig har jag tyvärr noterat)

"Tobaksmonopolets 12 våningar har vi inte tagit ställning till"

Åhjo, det har du visst. Du har skrivit ett otal inlägg där du beklagar dig över hushöjden.

Kulturvärdet på husen i tobaksmonopolet?
Ja jag vet inte hur många tiotals gånger jag nu påpekat det för dig att ni faktiskt kan påtala alternativet tillbyggnad- och ombyggnad istället för rivning och nybyggnad. Det alternativet har ni dock inte varit intresserad av. Varför är ni inte intresserade av det?

Miljöfrågan. Ja återigen vägrar du att lyfta blicken och se helheten. Förtätning måste till för att vi skall få bätte luft i Stockholm. Men du kanske menar att det skall förtätas "nån annanstans"? Sedan finner jag det fortfarande hyfsat roande att du beklagar dig så över avgaser men samtidigt tjatar om att det är så viktigt att kunna ta bilen överallt.. Dags att vakna?

Angående hyra i city så ja, den är hög. Du menar då att den blir lägre om vi inte bygger något i city? Onekligen en intressant slutsats... Priser på både kontorsfastigheter och bostäder styrs av tillgång och efterfrågan. Som sagt peder. Marknadsekonomi. Om företagen skulle börja fly innerstaden en masse skulle priserna på kontor i innerstaden gå ner, och företagen ha råd att flytta tillbaka. Mycket enkel grundläggande ekonomikunskap.
 0
Fritz Halvorsen (7 Juni 2008 15:54):
@Anders: Bara en liten kommentar, även byggnaders kulturella värde kan vara del av ett marknadsvärde. Det finns fastighetsägare och byggbolag som kan tänka sig att gå med förlust på enskilda fastigheter därför att de har ett värde i en större sammanhang, som goodwill eller som marknadsföring. Kulturfastigheter eller parkanläggningar kan ju också vara del av en affärsuppgörelse för att få en markanvisning av kommunen till exempel.

Vi har ju också ett antall kulturfastigheter som staten går i brakforlust på, men som vi tycker är viktiga (slott och kyrkor t.ex). Det kan dock vara svårt att sätta en peng på detta samhällsvärdet, men det finns metoder för detta. Det kanske borde göras oftare då äldre bebyggelse insprängt i nyare bostadsområden (som t.ex Lux-området på Lilla Essingen) kan ge nya områden en identitet eller kulturell förankring som höjer marknadsvärdet på det nybyggda.
 0
Anders Gardebring (7 Juni 2008 16:49):
Visst är det så Fritz och jag håller med. I t.ex. kvarteret tobaksmonopolet finns det äldre bebyggelse som enligt förslaget skall rivas. Det är ingen jättegammal bebyggelse och det finns liknande arkitektur på annat håll men jag skulle likväl hellre se en tillbyggnad och ombyggnad än rivning och nybygge.
Det som är intressant i diskussionen med Peder och hans engagemang i hyresgästföreningen på Södermalm (som han säger sig representera) är att deras inställning är nej. Att istället förädla de existerande byggnaderna har helt enkelt inte varit intressant att diskutera, vilket jag menar på pekar på att man egentligen inte är så värst intresserad av kulturvärdena då man bara säger nej till nybyggnationen utan att diskutera alternativ. Det bör också tilläggas att det finns helt oexploaterad yta i tobaksmonopolets kvarter, även detta sägs det nej till, istället för att komma med alternativet "bygg på de oanvända ytorna men låt befintliga byggnader vara".
 0
Fritz Halvorsen (7 Juni 2008 17:21):
Ok, jag hänger faktiskt inte med på vad han skriver, men det låter inte som en konstruktiv inställning. Själv är jag mycket för att använda byggnader med kulturhistoriskt värde till just kulturella ändamål: ofta kan man komma undan med en lite lägre hyra om renoveringar görs klokt. Och samspel mellan nytt och gammalt kan bli spännande, speciellt om det nya får tala sin tids språk. Kulturhistoriskt värde handlar ju just om att låta byggnaderna tala till oss om vår historia.
 0
Peder P (8 Juni 2008 02:14):
Eric: du kritiserar uthållig byggplan på 3 års basis skriver om långsiktighet som ska pusha för våra barnbarn. Ditt inlägg talar för sig själv du ifrågasätta kulturbyggnader och blundar för gamla och nya bostäders faktiska värde på 10 års sikt t ex flera politisk mandatperiod, minst sagt idioti skapa debatt på denna grund. Föreslår du väntar på värdiga investerare före vi diskuterar denna tomt, som du själv antyder i ditt inlägg

Anders: vår (bostads)marknad inte är planekonomi, ditt inlägg är pinsamt. Svensk bostäder omfattas till stor del av (30/50%) av hyresrätter som regleras av hyreslag, som i t ex Stockholm har stort inflytande på bostadsrättsmarknad det finns inget brett politiskt stöd för införa marknadshyror. Vad vi känner står stadens bostäder nära marknadvillkor, MEN vi har inte dito

Hur kan 12 våningar istället för 8 bidra till stadens miljö på 3 års sikt [natur sparas, bättre underlag för kollektivtrafik, energieffektiviseringsvinst] Anders, du menar således att några våningar på ett bostadshus bidrar till vårt klimat och Stockholms miljö på kort och lång sikt. Intressant logik och argument som mindre, mer och effektivare kan inte övertyga den breda allmänheten, det behövs betydligt mer trovärdiga och tydliga belägg för att bygga högt inåt Tanto gör att S-malms luft och hela Stockholm innerstad blir bättre

Tobaksmonopolet: Du läser mina inlägg slarvigt, jag klagar på höghus i Tanto inte på Tobaksmonopolet. Du vill att vi ska påtala alternativa byggnader. jag vet inte hur många gånger som jag svarat på denna fråga(massor) SBK saknar intresse ta mot byggnadsförslag, vi har på talat för byggnadsnämnd flera förslag därför vet jag inte varifrån du hittar på dina inlägg eller har du helt enklet glömt bort ?

Stockholms miljö blir bättre med höghus i Tanto, detta tjat om at höghusen i stadens bästa parker bidrar till t ex Hornsgatan avgaser är besvarad förrut, du menar att vi inte ska förtäta på andra platser än inåt city helst gärna utmed Ringvägen det är svårt för de flesta vanliga människor att förstå hur Sveriges mest förorenade område blir renare när tvärgata med gröna ytor försvinner ersätts med höghus i Tanto utmed hela Ringvägen 1 000 tals nya bostäder ska bidra med bättre luft där
 0
Peder P (8 Juni 2008 02:42):
Anders: om Tobaksmonopolet hyresgästföreningen på Södermalm (som han säger sig representera) är att deras inställning är nej. Att istället förädla de existerande byggnaderna har helt enkelt inte varit intressant att diskutera,

Nu hittar du på igen. Det är inte första gången som du skriver felaktigt Hyresgästföreningen och mitt intresse är mer genuint och äldre än vad du känner t ex Du skriver att liknande arkitektur finns på annat håll, återigen du visar på en okunskap om Stockholms miljö, kultur och innerstad. Besök och kontakter med stadsmuseum belägger att du har fel i ditt påstående, här i denna tråd.

Vad som har sagts NEJ till och vad Hgf lämnat för uppgifter till politiker och SBK saknar du kunskap om det är fult att ljuga. Föreslår du håller dig till korrekt information eller åtminstone vederhäftiga uppgifter om Stockholms befintliga byggnader
 0
Anders Gardebring (8 Juni 2008 02:58):
Peder, Peder, Peder... återigen vrider och vänder du på dig och säger att du inte har sagt saker som du visst har sagt. Att du dessutom aktivt väljer att misstolka det jag skriver gör inte saken bättre. Vidare kan jag bara konstatera att du håller kvar vid din tradition att svara på andra saker än jag frågade om.

Anyway. Jag hoppar av diskussionen här. Det är ingen poäng att fortsätta eftersom du inte är intresserad av att lyssna. Tack för mig :)
 0
Peder (9 Juni 2008 21:31):
Anders: vuxen ? din osanning försvinner inte när du väljer att se det som missförstånd

Du läser slarvigt när du påstår Hyresgästföreningen lämnat synpunkt på höghus i kvarter Tobaksmonopol när det själva verket omfattar höghus i Tanto och exploateringsplan med rivningar av Tobaksmonopolet sammanlagt 7 000 kvm. Din tolkning är felaktigt, hur kan du då förvänta dig att andra ska lyssna på dig när du själv begår belagt(synligt) misstag

Det är tragiskt att läsa om dessa fel som du nu väljer att blunda för. Det är bättre om du står för din egen uppfattning istället för att kritisera Stockholmarnas intresse att lyssna på dig och dina kritiska åsikter om Södermalm, vi som bor i staden är inte intresserad av riva stort antal kulturhus och sälja stadens bästa parker. Alla med genuint intresse för Stockholml och stadens utveckling surar inte bara för att
bostadsmarknaden inte fungerar på samma sätt som i USA med marknadsekonomi för hyresbostäder och kommunens planer att underlätta för människor att köpa/bilda bostadsrättsförening

Faktabrist och dåligt information är en orsak att stadens byggplaner ibland går om stöpet jmf dålig verklighets förankring och koll på situationers faktiska belägenhet
 0
Anders Gardebring (9 Juni 2008 22:08):
Som sagt :)
 0
Niklas (9 Juni 2008 22:41):
Peder:
"Du läser mina inlägg slarvigt..."

Om du inte skrev så slarvigt kanske det vore mer givande att debattera med dig. Att läsa dina inlägg är delvis en gissningslek då man till knappt 50% vet vad du vill ha fått sagt. Jag börjar dock gissa att dina slarvfel är en del av debattekniken (jag misstänkte först någon form av afasi men i ett inlägg visade du att du kunde skriva ordentligt).

"vår (bostads)marknad inte är planekonomi, ditt inlägg är pinsamt."

Vad gäller bostadsrätter och villor (äganderätter). så gäller principen tillgång och efterfrågan. Vad gäller hyresrätter gäller samma princip, fast då betalar man i antal år i bostadskön (eller så betalar man i rena pengar för ett svartkontrakt). Att påstå att hyresmarknaden ligger utanför alla marknadsmekanismer är väldigt naivt.

"Hur kan 12 våningar istället för 8 bidra till stadens miljö på 3 års sikt..........."

Om jag förstått ditt resonemang rätt angående "100% förtätning" (sic!) så borde ett hus med 8 våningar som tar upp markytan X m2 inte skapa mer täthet än ett hus med 12 våningar (och som också tar X m2 markyta i anspråk). Detta utifrån vad jag tolkat det du skrivit ovan.

Om vi vill uppnå samma golv-area med med tolvvåningshus som med åttavåningshus, så kommer (enligt enkel matematik) åttavånings"modellen" kräva 50% mer markyta än tolvvåningsmodellen. Tolvvåningsmodellen är alltså att föredra om man strikt följer dina rekommendationer vad gäller undvikande av "100% täthet"

Har jag tolkat dig rätt? JA/NEJ (inte både och)
 0
Eric Thärnström (9 Juni 2008 22:42):
Jag tycker att det är så häftigt. I Peders värld består Stockholm av Södermalm, enbart. Alla försök till att göra diskussionen mer allmän slås ner av Peders enträgna tjat om Tanto och Tobaksmonopolet. Att han dessutom inte ens kan göra sig förstådd p.g.a. sin bristande grammatik gör inte saken bättre. Jag förstår fortfarande inte vad Tanto och Tobaksmonopolet konkret går ut på, och jag känner heller ingen sympati för Peders kall att försvara dem, då Peder hänsynslöst misstolkar och förvränger allt som sägs, även mina kommentarer.
Om jag känner Peder rätt så kommer även detta inlägg att misstolkas, trots att det varken diskuterar vare sig Tanto eller Tobaksmonopolet.

Jag önskar få ett korrekturläst svar.
 0
Peder (10 Juni 2008 01:06):
Niklas: det är inte lätt att tolka dina tolkningar och därför väljer jag replikera(svara) på några av dina mer enkla frågor. Hyresmarknaden styrs av regler som inte omfattar en köpare och säljare t ex ett hyresavtal får inte bjudas ut till den som betalar högst. Ditt inlägg om att hyresmarknad står under marknadsmekanismer kan uppfattas som cynism inför lagar och regler t ex Hyreslagen. Har du försökt tolka lagarna JA/NEJ ?

Förtätningstolkningen, höga hus och mark som nyttjas: 100% tätt uppnås när t ex alla gröna ytor är betong och all exploaterad mark är återanvänd för hus

Det är svårt för staden att råda över antal boende och storlek på lägenhet eftersom det finns stora mörkertal i Stockholm utifrån hur golv-area nyttjas. Nyttjandegrad är intressant för de som önskar en bostad men husets ägare styr många gånger över sina hus på ett sätt som inte följer regler, menar att vi ser mycket stort antal olagliga hyror och överlåtelser samt försäljning. Höjd på hus är därför en underordnad (icke) fråga i dessa sammanhang. Ytans storlek på betong grund är viktigare

Bästa Eric:
Det kan uppfattas som du välkomnar (i din värld) försäljning av grönyta, riva kulturhus. Är park vård svårt att förstå för dig? Allmän diskussion om miljö vänligare byggnader
som fungerar på lång sikt utan starkt motstånd från sakägare tycks ha gått dig förbi och du tjatar om eller nedvärderar Tantolunden?

Om du uppskattar Stockholm och i synnerhet innerstad bör du kanske försöka förstå mer vad de som bor här längst företräder för intressen ex mer mångfald olika intressen kultur, idrott, fritid nöjesliv etc. på flera olika sätt men du kanske föredrar höghus mesta tiden utan träffa vanliga 'gräsrötter' och tycker att de som inte har exakt samma uppfattning som du, är fel ute ?

Parkvård är bra, kritik mot överexploateringar likaså men vilka ev. problem ser vi med att bygga bort alla gröna ytor i hela staden t ex vilka försämringar skapas genom att bygga ?
 0
Niklas (10 Juni 2008 01:33):
Peder:
Jag tolkar ditt svar som att du föredrar fler våningar för att kunna slippa exploatera naturområden utanför stan och riktiga parkytor i innerstaden (fast om du frågar mig anser jag nog att riktiga parker ÄR exploaterad mark då de är formade av och för människan). Alltså är ditt svar JA (och jag tror inte matematiken innebar något större problem)! Du nämner bebyggd yta. Detta betyder ju att antal våningar är irrelevant. Exploateringstalet tar dock hänsyn till antal våningar.

Jo, jag vet att hyreskontrakt inte får bjudas ut till den som betalar högst. Frågan är dock hur det ser ut i verkligheten: På den vita hyres"marknaden" så har ett kontrakt i innerstaden ett värde (i form av antal år i bostadskön). På den svarta marknaden har kontrakten ett värde i form av pengar.

Tycker jag att detta är bra? Nej självklart inte (varken att man ska behöva köa i 20 år eller betala X antal hundratusen för ett hyreskontrakt på en etta i innerstaden)!

Löser man det genom att införa marknadshyror? Nej (möjligtvis minskar förekomsten av svartkontrakt men det löser inte bristen på bostäder där folk vill bo)!

Löser man det genom att bygga bostäder där folk inte vill bo? Nej, eftersom folk fortfarande vill bo i innerstaden så kommer man vara beredd att betala en slant (svart) för ett kontrakt. Köerna till innerstadslägenheter kommer då att bestå.

Löser man problemet genom att bygga tätt nära staden och stadsmässigt, dvs på det sättet som många vill bo på men inte har möjlighet idag? JA!
 0
Eric Thärnström (10 Juni 2008 02:47):
Bäste Peder
Min förutsägelse att mitt inlägg skulle förvrängas besannades.

Jag välkomnar ett ifrågasättande av byggnaders kulturella värde. Att ifrågasätta en sådan sak betyder inte per automatik att byggnaden förlorar sitt kulturella värde. Om byggnaden har ett kulturellt värde värt att nämna så får man ju det bekräftat. Men om man kan konstatera att en byggnad har förlorat sitt kulturella värde, på ett eller annat sätt, så får man ställa sig frågan om man ska försöka återupprätta det värdet, eller om man ska ge en ombyggnation, eller rent av nybyggnation en chans. Jag ser inget fel i det, utan snarare en demokratisk fördel, då man låter olika intressen få hävda sig.

Ett ökat antal våningsplan har ju den självklara fördelen i att man kan stapla fler bostäder på varandra, och alltså få plats med fler människor på mindre markyta. Om man vill spara på mark, så är ju det i allra högsta grad angeläget.

Att ett hus ligger i en mysig lummig miljö betyder inte per automatik att denna lummiga miljö kan användas till rekreation. Enligt min erfarenhet blir en markerad park bättre skött än ett lummigt område, av den anledningen att ansvaret för skötseln blir lite flytande. Vidare råder det ingen tvekan om huruvida grönskan är till för alla, eller bara de boende, om parkmarken är separerad från byggnaderna, exempelvis som ett eget kvarter.

En hög byggnad har, ganska självklart, lägre relativa värmeförluster per boende än låga hus, då andelen omslutande area i förhållande till innesluten volym blir mindre. Värmekostnader är något bestående, och låga sådana borde ju ses som något långsiktigt. Kom ihåg också att man inte kan jämföra ett höghus med ett låghus. Man får utgå från en given population.

Jag ser det snarast som att fler människor skapar mer mångfald, och om det är den man vill öka så bör man ju låta folk flytta in. Tillgång och efterfrågan gör också att ju fler potentiella kunder det finns inom ett område, desto större blir serviceutbudet (givet att det finns plats för denna service i form av lokaler).

Självklart tycker jag att de som inte delar min uppfattning är fel ute. Om jag tycker att någon annan har mer rätt än mig själv så ändrar jag min uppfattning.
 0
Peder (15 Juni 2008 22:02):
Niklas: ensidig byggnation innanför tullar är ett problem.
Ett annat problem är över exploatering. Vi bör välkomna olika åsikter om hur hantera stadens mark t ex bygga inåt eller både inåt och utåt, vilket är bra alternativ enl. min uppfattning

Eric:
Debatt'er om problem och olika lösning iåf sig intressant men jag hoppas på tråd med mer pragmatisk/praktisk frågeställning t ex hur vi bör värdera mark i staden. Min uppfattning är att 100 % förtätning är av ondo, detta är min (huvud)kritik som jag även brukar peka på som över exploatering. En överdriven byggnation med rivning av kulturhus kommer alltid att mötas av kritik och får svårt att genomföras på kort el längre sikt.
 0
Eric Thärnström (20 Juni 2008 14:54):
Peder
Lik förbaskat slingrar du dig. Ifrågasättande av värden är ju en pragmatisk/praktisk frågeställning, eftersom man på ett så objektivt sätt som möjligt försöker väga in subjektiva värderingar. Att låsa sig vid gamla värderingar ter sig som hänsynslöst subjektivt när man inte vågar ta in yttre värderingar som kan gagna alla.

Jag tycker också att det är väldigt hänsynslöst att inte ens erkänna fördelar med andra förhållningssätt och försöka möta dessa, utan istället se på nya förhållningssätt med misstänksamhet och hellre underkasta sig stagnation än förnyelse.

100% förtätning är alltså av ondo. Fortfarande återstår att förklara vad 100% förtätning i praktiken innebär, och visa konkreta exempel på vad detta kan betyda. Vidare finns sällan några konkreta argument emot förtätning överhuvudtaget, ej heller några antydningar till kompromisser.

Jag vidhåller att en byggnads kulturella värde alltid kan ifrågasättas, om det så gäller själva Stadshuset eller Slottet. Om man en dag kommer på att dessa byggnader helt enkelt inte har några värden kvar, så ser jag ingen anledning att ha dem kvar, om man tjänar mer (inte bara ekonomiskt) på att riva dem. Vad det verkar av idag så är det dock inte aktuellt att riva dem, och då har dagens ifrågasättande av dem besvarats med att de är värda att ha kvar.

Debatt och diskussion är av godo.
 0
Niklas (21 Juni 2008 11:38):
Peder:
"ensidig byggnation innanför tullar är ett problem"
Håller med. Detta gäller även utanför tullarna (exempel på ensidig byggnation: Stora miljonprogramsområden à la Rinkeby, Fittja, 60-talsbebyggelsen runt Rosenlundsparken och de monotona villa-/radhusmattorna (som återfinns i bla. Viksjö) samt Norra Hammarbyhamnen).
Man bör ha som krav att innerstadsbyggnation (tullarna tycker jag här är ett irrelevant begrepp) inte ska vara ensidig.

Planen för Norra Stationsområdet innehåller en ensidig byggnation där vi har rader av identiska hus med identiska hushöjder (att man inte lärt sig från 60/70-talens misstag). Diversitet är ju något som YIMBY har förespråkat starkt.

"Ett annat problem är överexploatering"
Du får gärrna ge ett exempel på område i Stockholm som du anser vara överexploaterat. Jag misstänker att du kommer att nämna Hötorgscity. Problemet med denna del är ju inte att det är överexploaterat. Problemet är att denna stadsdel enhanda består av kontor (brist på boende/bostäder) samt att det saknas parker (ja stadsparker är ju också en form av exploatering då marken exploateras (dvs. inte längre är snåriga naturytor) så att den kan användas för stadsbornas rekreation. Det ger dock inte ett högre exploateringstal, vilket dock inte gator heller ger).
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9597 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

 Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Forum
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström
Forum

@yimbysthlm på BlueSky

RSS  RSS-flöde



Politik bloggar Creeper