Utskrift från www.yimby.se
....

Satsa på storstäderna

 
I veckan presenterades ett samarbete mellan Stockholm och Göteborg där flera tunga aktörer, bland annat Ulla Hamilton (m), Miljö- och fastighetsborgarråd i Stockholm, Göran Johansson (s), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Kent Johansson (c), regionråd, Västra Götalandsregionen och Peter Egardt, VD, Stockholms Handelskammare med flera kräver en storsatsning på infrastrukturen i Stockholm och Göteborg. I rapporten "satsa på storstäderna", som har tagits fram i samarbete med Nutek menar man att det krävs en satsning i storleksordningen 200 miljarder kronor för ny infrastruktur i Stockholms- och Göteborgsregionerna. Uppmaningen är riktad mot regeringen som man menar under lång tid har underskattat storstadsregionernas betydelse för landets ekonomi. Ekonomiskt skulle Sverige tjäna stort på att göra dessa satsningar. BNP skulle enligt rapporten öka med 150 till 190 miljarder kronor årligen.

I rapporten kan man bland annat läsa:

"Regeringen måste inse att investeringar i infrastruktur är just investeringar. Den finansieringsmodell som tillämpas i Sverige med anslagsfinansiering av vägar och järnvägar skiljer sig från alla andra stora investeringar, som normalt lånefinansieras och skrivs av under lång tid. Olika former av lånefinansiering kan genomföras med långa avskrivningstider, eftersom det handlar om projekt med lång livstid. Sveriges järnvägsnät byggdes ut under andra halvan av 1800-talet med lånade pengar. Det var en enorm kraftansträngning för ett litet, fattigt land, som lade grunden för vår exportindustri och 1900-talets välståndsutveckling. Vi måste nu ta nästa steg för att inte halka efter i välståndsligan. Det kan inte ske utan lånefinansiering av de stora satsningar som krävs. Regeringen har nu som målsättning att minska den svenska statsskulden, trots att den är bland Europas lägsta. Med tanke på de stora behov som finns vore det en klokare politik att i stället investera i de infrastrukturprojekt som har störst betydelse för Sveriges framtida tillväxtförutsättningar. Det går inte att hävda att Sverige inte har råd med investeringar i storstädernas infrastruktur i denna omfattning. Slutsatsen är snarast att Sverige inte har råd att avstå från dessa satsningar."

I rapporten påtalas vikten av ny spårburen infrastruktur i Stockholm:

"För att en regionförstoring ska bli möjlig måste nödvändiga kapacitetsförstärkningar ske så att trafiksystemet kan hantera en ökad pendling. Från miljösynpunkt är det mest angeläget att bygga ut den spårbundna kollektivtrafiken. I många fall kan det också medföra att vägnätet avlastas. Spårbunden kollektivtrafik kräver stort resandeunderlag för att vara samhällsekonomiskt motiverat och lämpar sig därför bäst för storstäder. Korta resor i storstäder har de bästa förutsättningarna att i stor omfattning locka över bilister till kollektivtrafik. Exempel på en sådan satsning är ny spårförbindelse till nordöstra Storstockholm, en regiondel som väntas växa med 100 000 nya invånare fram till 2030. Kollektivtrafiken till nordost sker idag med en omfattande busstrafik som belastar redan överbelastade vägsträckor."

Även utbyggnaden av väst- och ostlänken tas upp och utpekas som viktiga satsningar.

Länkar:
Göteborgs-posten
Stockholms handelskammare
SVT ABC
YimbyGBG
Hela rapporten
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Björn Nilsson (28 Juni 2008 08:25):
Skall läsa rapporten, den verkar intressant. Ett problem som vi dragits med under slutet av 1900-talet var parollen "hela Sverige skall leva". Den låter sympatisk men har förmodligen lett till att stora resurser stoppats in på ställen som ändå inte haft så stor chans att överleva. Ungdomarna flyttar därifrån i alla fall för att få en framtid. Påminner om jättestöden till varv och järnverk för trettio år sedan - pengarna försvann i de svarta hålen och sedan lades de ned likförbaskat eftersom de inte längre kunde bära sig. Det är bättre att satsa på stora och medelstora orter, och sedan selektivt på ren landsbygd och glesbygder som ändå har sådana kvaliteter att de kan ha en självgående ekonomi. Generellt stöd till vartenda torp ute i skogen verkar inte vettigt.
 0
Johan Eriksson (28 Juni 2008 11:37):
Det var ju insiktsfulla slutsatser i rapporen, värdelöst bara det planeten och miljön försökt säga till oss idiotiska människor ungefär i 40 år, så länge jag har levt, då det först bara avfärdas som "flum" inkl vägra "mota Olle i grind" i tid för att nu göra en helomvändning framtvingad av samma planet, -om än i bokstavligen sista sekund! Sen var det det där med att gå från ord till handling också.....

"Korta resor i storstäder har de bästa förutsättningarna att i stor omfattning locka över bilister till kollektivtrafik. Exempel på en sådan satsning är ny spårförbindelse till nordöstra Storstockholm" står det men en "kort" resa är inte en resa Sthlm-Norrtälje i mina öron så det är som vanligt lite si och så med språket som så ofta förr i kollektivtrafikens värld även om jag förstår (den goda) syftningen.

Snabbtåg till kontinenten pga av vårt geografiska läge är också en sån där infrastruktursatsning som det pratas om sedan Gyllenhammars dagar på 80-talet men man tog det inte på allvar när möjligheten ändå fanns (då!) att fortsätta köra bil/lastbil ett tag till istället för att ta ansvar. Den här gången har vi inget val om vi inte vill gå eller cykla till Hamburg och vidare i framtiden!
 0
Martin Ek (28 Juni 2008 13:22):
Vill bara tipsa om att ta en titt på SVT24 ifall ni har tid just nu... En kristdemokratisk miljödebat typ.
 0
Christian (28 Juni 2008 23:43):
200 miljarder låter ganska mkt..måste vara fördelat på en ganska lång period antar jag?
 0
Anders Gardebring (29 Juni 2008 00:34):
Christian:
Det tror jag inte. Rapporten menar nog att dessa investeringar egentligen redan borde ha varit gjorda. Rapporten talar ju just om att det här är någonting som man bör låna till, då det är en investering som mycket snabbt betalar sig.
 0
Petter (29 Juni 2008 03:01):
Två exempel på ett projekt som man aldrig borde ha prioriterat är Bottniabanan och Norrbottniabanan. Massa miljarder rakt i sjön. Ingen jävel vill bo i Norrland.
 0
Richard Jacobsson (29 Juni 2008 04:23):
Anders måste glömt att också det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Carin Jämtin fanns med i skaran...
 0
Anders Gardebring (29 Juni 2008 11:58):
Richard:
Var hittar du den uppgiften? Hon står inte med vare sig i GP:s artikel eller på Stockholms handelskammares sida?
Det vore ju alldeles lysande om även Jämtin står med!
 0
Richard Jacobsson (29 Juni 2008 14:48):
Anders: Nej du har rätt, hon finns inte med på listan på handelskammarens sida. Jag måste blandat ihop med hennes kommentarer i ABC.

Ulf Adelsohn, fd partiordförande (m), ordförande för Stockholmsfrämjandet (som administreras av Stockholms Handelskammare) och styrelseordförande för SJ AB fanns dock med i skaran...
 0
Daniel Jonsson (29 Juni 2008 17:43):
Ja, man har helt klart en tendens att blanda ihop rena utgifter och investeringar i statsfinanserna, det verkar inte vara nåt man gör skillnad på helt enkelt.

Näringslivet däremot är ju vana att hantera investeringar som löper över 10-tals år och det är väl därför s k OPS-lösningar blivit populära där staten får nånting byggt gratis mot att konsortiet tar intäkter under några år.

Det kan ju definitivt ha sin plats, särskilt i kombination med ett driftansvar osv, men det är ju bara ett bokföringsmässigt kryphål som gör att det ser ut som att statsskulden inte ökar då. Man kan köpa mobiltelefoner för 1 kr också om man tecknar ett abbonemang, men om man inte är försiktig riskerar det att bli dyrare i slutändan.
 0
Anders Gardebring (29 Juni 2008 22:20):
Daniel:
Jag ser inte riktigt hur din jämförelse skulle vara korrekt? I vanliga projekt finansierar och driver staten projekten ifråga. I OPS finansierar privata aktörer (precis som du säger) projekten mot att de också får ta del av intäkterna. Intäkter kan t.ex. vara avgifter som i Öresundsbro- eller Arlanda Express-fallet eller i form av skattepengar. När det är frågan om avgifter så belastas ju inte staten alls lika hårt och jag ser i princip ingen som helst anledning att t.ex. säga nej till ett privat konsortium som vill t.ex. bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Köpenhamn och sedan finansiera detta genom att ta ut avgifter. Vad är det värsta som kan hända? Att konsortiet går i konken? Tja, det är ju inte svenska statens problem. Alternativet är att fega regeringar drar det här i Svensk långbänk och vi på sin höjd har ostlänken klar lagom till oljan kostar $300 fatet...
 0
Anders Persson (29 Juni 2008 23:04):
Jag tror Daniels metafor på mobilabonnemang är relevant. Ta Arlandabanan som exempel. Svindyrt att åka en enkel resa. Arlanda Express plattformarna ligger långt från övriga centralen. Tågen är korta. Det behöver inte vara så mycket längre eftersom inte så många åker med tanke på priset. Detta leder ju till att vi inte får ut lika mycket av denna investering i kollektivtrafik som vi skulle ha fått om staten skulle ha betalat kostnaden självmant och SL stått för transporterna. Nej, istället så ska A-train stoppa mervärdet i sina ägares fickor istället för att investera pengarna i kollektivtrafiken.

Man kan ju alltid jämföra med Oslos förbindelse med Gardemoen som staten byggde och finansierade självmant. Den är både billigare(Norge? billigare?) och populärare, trots de begränsningar som Oslo har i sin spårinfrastruktur och sämre förbindelser vid Oslo S än Stockholm C.

Även de mest hårdnackade borgarna har insett misstaget och moderaten Carl Cedershiöld vill att staten ska lösa ut banan från A-train, eftersom deras förvaltande förhindrat konkurrensutsättning.

Såsom jag ser det så är OPS ett onödigt moment. Det är bättre att staten tar ut en något högre skatt för att undvika resurs och potential -slöseriet. Hellst kan man dock istället omfördela offentliga utgifter för att omintetgöra behovet av OPS lösningar, så vi slipper skattehöjningar.

Men om alternativet endast är OPS eller inget alls så skulle man ändå kunna köra med en "enkrones mobil".
 0
Anders Gardebring (30 Juni 2008 00:27):
Arlanda Express har ju som sagt kritiserats, med rätta. Koncessionen som gavs var framförallt på tok för lång!
Men det är ju inte så att staten går miste om pengar per se på Arlandabanan. Det vore naturligtvis utmärkt om staten kunde finansiera alla nödvändiga infrastrukturprojekt. Frågan är om det är möjligt. Vi börjar att få ganska allvarliga problem i Stockholmsområdet, hur länge till kan vi vänta?
 0
micke (30 Juni 2008 13:45):
Bottniabanan och norrbottniabanan är såklart 2 otroligt viktiga satsningar.
petter ovan tycks vara en provokatör som antagligen vet att han har fel. 1.2 miljoner bor ju i norrland! låt oss bortse från den folkskalan. det är ju inte bara människor man fraktar på räls. petter, vad tycker du om godstransporterna? stambanan är ju överbelagt. många av nordsveriges tunga industrier ligger vid kusten, dessa exporterar största delen av sitt gods. en ny bana kan öka transporterna med 40%.

Nettonuvärdekvoten för norrbottniabanan blir ca 0,05-0,45, alltså 1,05 till 1,45 tillbaka på varje satsad krona.

Ta en titt i banverketsrapport. http:​/​/​www.​banverket.​se/​sv/​Amnen/​Aktuella-​projekt/​Proj.​.​
 0
Petter (30 Juni 2008 18:36):
Micke - Norrland avbefolkas ju i allt högre utsträckning. Urbanisering är ett globalt fenomen. Varför bygga svindyr räls till Norrland när folket flyttar därifrån? Då är det bättre att satsa på de regioner dit folk flyttar. Det kommer att finnas plats för godstransporter i framtiden när persontrafiken minskar.
 0
Lundhag (30 Juni 2008 22:26):
Micke:
En positiv nuvärdekvot säger inget i sig själv. Det ger ingen vägledning om man ska satsa på projektet.

Nuvärdekvot kan endast användas vid investeringsbedömningar då det råder tillfällig kapitalbrist i organisationen (dvs. en kapitaltillgång som understiger organisationens genomsnittet).


Och ja, Bottniabanan är ett dåligt projekt. Klart att det är bra för Norrland, men det finns oändligt med andra infrastruktur projekt högre upp på prioriteringslistan.
 0
Petter (30 Juni 2008 22:42):
Lundhag> Precis. Det handlar inte så mycket om huruvida det är lönsamt eller ej, utan att det finns så oändligt många fler projekt som borde prioriteras före Norrbottnia- och Bottniabanan.
 0
micke (1 Juli 2008 01:22):
Bristerna i godstransporterna handlar alltså inte om att persontrafiken tar upp platsen på spåren utan helt enkelt att den gamla banan är felaktigt utformad, den kan inte lastas ordentligt då tex kurvorna är för snäva och rälsen gammal. sen så finns det ju faktiskt naturresurser i norrland som inte kan flytta till storstan, såsom skog och malm. ett flertal industrier ligger som sagt längs norrlandskusten. skogsvaror är förövrigt en av sveriges viktigaste exportkällor. ett ytterliggare argument är att tågrälsen såsmåningom kan kopplas till norra ryssland för import av råvaror vi behöver.
 0
Anders Persson (1 Juli 2008 01:50):
AG, det jag menade var att OPS mycket väl kan tänkas om total offentlig finansiering är helt utesluten.

Lundhag, varför är Botniabanan ett dåligt projekt? Och vilken metod ska man använda för att prioritera projekt om man inte ska använda Nuvärdekvoten? Enligt vilka kriterier har du rangordnat Banverkets projekt(det verkar som du har gjort det)?

Nuvärdekvoten är så pass positiv för botniabanan att det inte är speciellt seriöst att kalla det för ett dåligt järnvägsprojekt, enligt min uppfattning.

Petter, Umeå är en kommun i med hyffsad befolkningstillväxt. Och med bättre förbindelser så kan befolkningsminskningar i regionen neutraliseras.

Förresten finns det något empiriskt stöd för ditt påstående om att Norrland avbefolkas i en allt snabbare takt, eller är det bara en känsla? Att Norrlands befolkning minskar är känt sen länge, men minskar den procentuellt mer för varje år? Och vad har det med huruvida botniabanan är ett bra projekt eller inte. Det som är relevant äör i hur stort behov industrin längs sträckan är av godstransporter och hur områdenna(orterna/städerna) kring stationerna utvecklas. Det är dumt att då föra in Vilhelminas befolkningsutveckling i bilden.

Vill man klaga på dåliga järnvägsprojekt så finns det man kan nämna.
 0
Lundhag (1 Juli 2008 10:33):
Anders Persson:
Det var min intuition som sade mig att det finns viktigare projekt.

Nuvärdekvot har sitt speciella användningsområde, vilket jag nämnde. Man bör dessutom aldrig använde det på så här långsiktiga projekt.

För att rangordna kan man använda nuvärdet. Alla projekt med positivt nuvärde bör genomföras. Om man inte har tillräckligt med kapital för att genomföra alla de projekten betyder det att man har satt kalkylräntan för låg i beräkningarna.
 0
micke (1 Juli 2008 10:58):
Here we go again, en intuitiv attack mot norrland. varför denna smygfascism?
 0
Anders Persson (1 Juli 2008 11:12):
"Det var min intuition som sade mig att det finns viktigare projekt."

Men din intuition är ju helt irrelevant i sammanhanget!
 0
micke (1 Juli 2008 12:08):
???
 0
Dan Edholm (1 Juli 2008 12:08):
Det är ju allmänt känt att Bottniabanan var politisk kohandel. Miljöpartiet behövde köpas för stöd åt socialdemokraterna. Banverket påtalade då att det fanns andra järnvägsprojekt som kom högre upp i prioriteringslistan och alltså hade högre samhällsnytta. Regering Persson drev igenom Bottniabanan ändå som bekant.

Nu är inte Bottniabanan och Norrbottniabanan dåliga projekt iaf om man ser till godstransporterna. Persontransporterna är nog mest glädjekalkyler eftersom man ofta är beroende av bilen ändå i Norrland. Infrastrukturen är eftersatt i hela landet. Problemet kring Bottniabanan är att andra projekt med mer samhällsnytta hade behövt pengarna.

Nästan alla ban- och vägprojekt på planeringsnivå idag kommer generera mer pengar än de kostar. Till det ska man addera all vunnen tid för privatpersoner som inte reser i tjänsten. Man kan tycka att det är inte så lite märkligt att vi satsar så lite idag, trots att vi har vetskapen om hur det tidiga 1900-talets satsningar bidrog till att göra Sverige rikast i världen.

OPS ser ut att bli vägen det måste gå. Det är mycket prat om att det är dyrt att ta A-train till Arlanda, men utan konsortiet skulle ingen bana vara byggd att gräma sig över eller diskutera. Däremot kan man ifrågasätta varför inte staten satsade mer då och nu. Flertalet projekt kommer bära sig även om vi lånar till dem. Istället pratas det om att försäljning av statliga bolag ska användas till att amortera på statsskulden. Det visar på väldigt lågt självförtroende och pessimism rörande Sveriges framtid.
 0
Daniel Jonsson (1 Juli 2008 13:44):
Min jämförelse med mobiltelefoner är kanske lite onödig, men min poäng är att det finns en kostnad i att dela ut ett monopol i många år och bara för att den är svår att uppskatta är den inte noll. Det är en möjlig finansieringväg, man kan säkert göra klipp men man kan också gå på pumpen. Men det är bara ett annat sätt att finansiera saker, inte en helig graal.
 0
Eric Thärnström (1 Juli 2008 14:30):
Angående järnväg i Norrland:
Micke nämnde skog och malm. Helt rätt! Skogsindustrin (med virkesprodukter och massaprodukter) och gruvindustrin är väldigt viktig för Sveriges export. Så vinsten ligger knappast i persontransporter, även om Umeå och Haparanda-Torneå växer, utan den ligger i svensk export.

Angående OPS och dylikt:
Jag håller med Dan Edholm, både vad gäller OPS (man får i alla fall saker gjort) och vad gäller Sveriges framåtanda. Jag tror dock att OPS-lösningen och Sveriges paroll att minska statsskulden kan gå hand i hand. De 37 miljarder som Svenska staten lägger på infrastruktur varje år kan göra mycket mer nytta om Staten enbart tar ett samordningsansvar, istället för att ta hela kostnaden.

Vinsten med järnvägsprojekt lär ju inte ligga i extra intäkter från SJ, utan i ökad ekonomisk tillväxt i de områden där de byggs. Då känns det egentligen ganska bortkastat att Staten ska betala precis allt, när andra företag kan satsa pengarna och ta hem de direkta vinsterna, men ändå få projekten genomförda.
 0
Jan Wiklund (8 Juli 2008 17:21):
Hur OPS-lösningar ser ut i Sverige vet jag inte, men jag har läst utvärderingar om hur det har fungerat i England. Och där har det visat sig bli dyrt. Huvudskälet är att staten alltid får låna till mycket lägre ränta än ett privat bolag får, varför det verkar fnoskigt att först låta ett privat företag låna upp på marknaden och sen låta skattebetalarna betala för detta.

Att idén över huvud taget kommer upp beror bara på det s.k. budgettaket. Dvs att staten över huvud taget inte får låna. Varför den inte får det, om det nu blir billigare än en OPS-lösning, är mig en gåta. Förmodligen beror det bara på att någon gärna vill tjäna pengar på mellanskillnaden.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8622 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter