Utskrift från www.yimby.se
....

Yimby lämnar in yttrande om "Ingenting" i huvudsta

 


Vi har tidigare skrivit om det stadsförtätningsförslag i huvudsta i Solna som varit ute på samråd. Förslaget har många bra kvaliteter och det känns som att man nästan, men inte riktigt, vågar bygga stad. Det är synd, för det är så lite som behövs för att få till det där sista.

Yimby har lämnat in ett yttrande till Solna stad angående planförslaget. I planförslaget ställer vi oss mycket positiva till exploateringen, och det valda läget, centralt i regionen. Vi påtalar också att det är glädjande att man vågar bygga här, intill Asplunds byggnadsminnesskyddade byggnader, och att kontrastverkan mellan ny och gammal arkitektur är något som kan förstärka intrycket av byggnaderna.

Det aktuella samrådsförslaget:



Kvarteren J, K och L är den största överraskningen. Slutna kvarter! En mycket trevlig bekantskap. Ur strukturmässig synvinkel finns det dock problem i andra delar av planen, i synnerhet kvarter A och D där uppbrytningen av strukturen blir väldigt dominerande. Vi tar upp problemet med flöden och dess betydelse för levande stadsrum och affärsverksamheter i bottenplanen samt problematiken med halvoffentliga rum.

Yimby har (som för det mesta) tagit fram en alternativ plan:


(Klicka här för en jämförelse)

Som synes anpassar sig denna plan i allt väsentligt till den redan aktuella planen. Grundtänket är som redan nämnts bra och det är endast smärre justeringar som behöver införas. Kvarteren sluts till, men får lägre bebyggelsevolymer på 1-2 våningar i de gråmarkerade delarna för att släppa in ljus men ändå bibehålla en stadsmässig struktur. Nödvändigheten av detta kan naturligtvis debatteras, men tanken är att mötas halvvägs.

För att möjliggöra att kvarter G sluts och får bli en del av stadsstrukturen föreslår vi att båda
förskolorna anläggs i kvarter H.

Kvarter J, K och L riskerar att bli för små, med mycket små innergårdar. Vi föreslår istället att dessa tre kvarter slås samman till två.

Lamellhuset i kvarter M ansluter till den ”hus-i-park”-bebyggelse som dominerar Asplunds byggnader. Vi menar att det är bättre att här skapa en avgränsning för områdets slut och skapa en mer stadsmässig struktur. Byggnaden har i vårt förslag lyfts upp och anslutits till vägen, samt fått en anslutning till Allégatan.

Det mittersta huset i kvarter F har förlängts något så att det får kontakt med Allégatan. Detta skapar en bättre koppling mellan de två olika bebyggelsetyperna. Mot asplunds område ges en ”hus-i-park”-karaktär, samtidigt som anslutningen mot Allégatan skapar en stadsmässig gatukontakt i andra riktningen. Helst skulle vi se ett lamellhus mot gatan på denna plats, men då kvarter F ingår i byggnadsminnet har vi valt denna lösning.

Det är utmärkt att det planeras för både bostäder och kontor inom samma område. Att få till en blandning av funktioner är ytterst viktigt för att skapa stadsdelar med liv, istället för kontors- eller bostadsområden som blir livlösa delar av dygnet. Det är dock något olyckligt att bostads- och kontorsdelarna placeras i tydligt definierade områden. Det vore önskvärt att flytta upp bostäder till ett av kontorskvarteren och kontor till ett av bostadskvarteren, för att skapa en större blandning.

Då området är litet och geografiskt avgränsat är det önskvärt att få plats med många människor för att skapa underlag för de affärsverksamheter som planeras i bottenplanen. Bostadsbristen är tillika stor. I kvarter G föreslår vi en högre byggnadskropp på runt 13-14 våningar ut mot torget. Det skapar också ett arkitektoniskt flöde in till området som utgår från 16-våningshuset ut mot Armégatan.
 
Pelousen, eller "gräsmattan" har vi valt att gestalta som en stadspark med fontän och sommarfik. Områdena runtomkring har idag ganska god tillgång till gräsytor men stor brist på gestaltade parker, något som är en eftersökt kvalitet. På detta sätt tillförs förrutom nya butiksytor även andra kvaliteter till de idag redan boende i området.

Den järnväg som ligger tätt intill ”Ingentingområdet” i norr tillsammans med det stora spårområdet i öst bildar en oönskad barriär, vilken inte går passera till fots, cykel eller med bil längs en radie av en kilometer. Den kortaste gångvägen runt området är cirka 6 kilometer. Att inte försöka reparera denna barriär skulle ytterligare förstärka det redan problematiska bilberoendet samt att det nya området inte heller skulle få en naturlig anknytning till centrala Solna eller den blivande stadsdelen vid Norra Stationsområdet vilket bör vara en strävan ur socialt hänseende.

Vårt förslag är att förutom den redan tilltänkta cykelvägen också anlägga en bilväg som går från gatan bakom kvarteren K och J över järnvägen och knyts ihop med Hedvigsdalsvägen för att sedan länkas ihop med Solnavägen direkt i norr.
 
I ett första skede kan man införa genomfartsförbud vilket innebär att enbart resande till och från ”Ingentingområdet” och Lundagatan är tillåtna på vägen tills dess att man kan skapa andra genomfartsleder i närheten som kan agera avlastande.

Något vi ser som högst avgörande för att minska bilberoendet i området är omfattningen av
kollektivtrafik. Därför bör bussar trafikera områdets huvudgata frekvent med kommunikationer till
såväl Västra skogen som Solna centrum med ambition att samköra med tunnelbanans båda blå linjers tidtabeller. Detta utöver befintliga kommunikationer.

Hela yttrandet kan läsas här.

Samlingssida för förslaget.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan Brunzell (14 Juni 2008 09:19):
Länken på yttrandet
"Vår presentation av inlagan på yimby.se"
är fellänkad :-)
 0
Magnus Persson (14 Juni 2008 09:37):
Jag vet att det från annat håll kommer att komma ett helt annat samrådsyttrande som kommer ha ett annat argument för slutna kvarter: Det minskar bullret på innergårdarna. Speciellt mot genomfartsleder är det naturligtvis relevant. I framtida samrådsyttranden får gärna bullerminskningar också lyftas fram som ett argument även från YIMBY... :-)
 0
Anders Persson (14 Juni 2008 10:01):
"Kvarteren sluts till, men får lägre bebyggelsevolymer på 1-2 våningar i de gråmarkerade delarna för att släppa in ljus men ändå bibehålla en stadsmässig struktur."
Så erat förslag är alltså att ta mer yta i anspråk men bygga lägre? Jag vet att det ligger en god tanke bakom det, men jag hade förväntat mig att Yimby kunde presentera ett förslag som signifikant ökar nyttjandet per mark som tas i anspråk.

Det verkar som att den norra delen av allégatan är onödigt tom. Man kan nog få plats med 1-2 höghus eller skyskrapor öster om M. Sedan verkar inte F vara så jättelyckat.
 0
Mikael Hörnlund (14 Juni 2008 10:15):
Anders:
Problemet med området är att de flesta husen är k-märkta. På samrådsmötet nämnde de oxå att pelousen är k-märkt.
 0
Lars Hansson (14 Juni 2008 12:17):
Mycket välskriven inlaga. Det är en utmärkt idé att ha låga bottenvåningar i vissa lägen. Betydligt bättre än portaler som av någon outgrundlig anledning är populärt just nu. Möjligen skulle ett par riktigt höga kontorshus kunna byggas ut mot järnvägen, exempelvis i hörnet på H. Läget är ju ypperligt med tanke på solljus och buller.
 0
L-Å (14 Juni 2008 12:34):
Bra jobbat!
Att sluta kvarteren ger ett allmänt bättre intryck och ger, inbillar jag mig, en större trygghetskänsla för de som passerar på på sena kvällar och nätter.
Förbindelse mot både Sola centrum och nya norra station käns som en mycket viktig sak, värd att lägga ner en hel del planeringsmöda på!

En fråga: Vilken respons från kommunerna får ni på denna typ av yttrande?
 0
Alexander Larsson (14 Juni 2008 14:30):
Mycket bra förslag som vanligt!
Min fråga är om gräsmattan (pelousen) måste bevaras som en... ja, gräsmatta då den är k-märkt enligt Mikael Hörnlund? En riktigt ordnad park, som i ert förslag, är såklart att föredra både estetiskt och för nyttjande.
 0
Johan Eriksson (14 Juni 2008 19:44):
Bra framför allt att kvarteren sluts! (tanke: hur många såna underutnyttjade hörn finns det egentligen i Sthlm? -världsrekord?, -otryggheten fysiskt inbyggd från början!)

Men hur var det nu ni som är lite mer insatta, hur ska området försörjas med k-trafik?
 0
Jaget (14 Juni 2008 21:51):
Bussar går från hållplatsen Armégatan i vänsterkanten av planområdet. Tre hyggligt trafikerade daglinjer och en nattbuss. Sedan ligger tunnelbanestationen Västra Skogen drygt 3-500m bort. Den gångbenägne kan nog nå ytterligare ett par busslinjer om bron till Hedvigsdalsvägen byggs.

Jag anser att kollektivtrafikförsörjningen är mycket god.
 0
Anders Gardebring (14 Juni 2008 22:46):
Anders Persson:
Läs igenom texten en gång till så ser du anledningarna till varför kvarter F ser ut som det gör och varför vi använder lägre bebyggelsestrukturer på vissa ställen :)
 0
Hans Berglund (15 Juni 2008 12:03):
Är det någon som vet varför alla dom där gulmarkerade kåkarna på första bilden är K-märkta? Utöver att det råkar vara en känd arkitekt som har ritat dom. Dom måste vara unikt fula, för några andra kvalitéer kan jag inte se att dom har.

Se bara....
http:​/​/​i22.​photobucket.​com/​albums/​b339/​hasse78/​fulabyg.​.​

En önskedröm hade givetvis varit att riva dom och bygga en helt ny stadsdel. :)

Jag gillar dock vad Yimby har tagit med i sitt förslag. Småjusteringar som gör väldigt mycket i slutändan. Bra jobbat som vanligt.
 0
Mikael Hörnlund (15 Juni 2008 12:13):
Hans:
Anledningen är nog bara för att det är Asplund som ritat dem. Vad skulle det annars kunna vara? Och jag håller med dig, det ultimata vore att riva dem och bygga en helt ny större, tätare stadsdel.
 0
L-Å (15 Juni 2008 12:54):
Det måste väll finnas någon annan anledning till K-märkningen!? Man kan väl inte på allvar mena att man skall bevara helt ointressanta byggnader bara för att en välkänd och duktig arkitekt har ritat dem? Asplund gärningar bevaras ju med Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården bl.a.

Någon sans måste det väll vara på K-märkningen!
 0
L-Å (15 Juni 2008 13:00):
Kom på att om man nu vill bevara några, men inte alla, dessa byggnader så går det ju att integrera dem i en modern stadsmiljö. det skulle t.o.m. kunna tillföra en kvalitet! Skulle också kunna ge anledning till avsteg från helt raka gator med rätvinkliga korsningar!
 0
Johan Eriksson (15 Juni 2008 13:53):
Tycker också den överdrivna respekten för namnet Asplund är extremt överdriven i detta fall och det förstör precis som L-Å skriver möjligheterna till en mer intergrerad sammanhållande stadsmiljö, tyvärr!
 0
Hans Berglund (15 Juni 2008 14:05):
Det hade räckt att spara endast en riktigt ful byggnad från den här tidsepoken i Stockholm. Endast som ett varnande exempel. Din idé L-Å är intressant. Att spara ett par byggnader för att bryta upp mönstret lite. Med en ansiktslyftning på dom hade det varit en riktigt bra idé. :)
 0
Johan Eriksson (15 Juni 2008 14:20):
Hur motiveras Asplunds märkvärdighet i detta fall mer än att de bara är "k-märkta"? Vem har bestämt det och är det kört att i nuläget försöka påverka det beslutet?
 0
Anders Gardebring (15 Juni 2008 18:37):
Såvitt jag förstått är en K-märkning ganska knepigt att upphäva. Detta är dessutom de enda institutionsbyggnader som Asplund ritat (iirc), vilket tydligen gör dem "extra värdefulla".
Sedan måste jag faktiskt inflika, som själv varit där och tittat, att huvudbyggnaden har klara arkitektoniska kvaliteter i interiören. Exteriören kan jag inte påstå känns något speciell däremot. Vissa av sidobyggnaderna är allt annat än roliga...
 0
L-Å (15 Juni 2008 21:35):
"K-märkning" är ju bara ett populär-uttryck, eller vad man skall kalla det. Och det används för flera olika typer klassificeringar. Är det någon som vet mer exakt vad som menas i detta fall? Är det Sola stad som har beslutanderätten eller någon statlig myndighet, t.ex. Riksantikvarieämbetet?
 0
Mikael Hörnlund (15 Juni 2008 21:52):
Detta var ju lite intressant. Om jag fattat det rätt så är det 12 hus som är k-märkta. Alltså, inte alla hus i planen.

Om du reggar dig här http:​/​/​www.​bebyggelseregistret.​raa.​se du behöver bara fylla i din mailadress, så får du ett lösen sen. Prova att använd nedanstående adress för att komma direkt till "Ingenting" området.

http:​/​/​www.​bebyggelseregistret.​raa.​se/​bygg_​list.​asp?​co.​.​
 0
Kalle (17 Juni 2008 00:17):
Varför kan man inte, istället för att störa sig på existerande bebyggelses felhet och fulhet och reflexmässigt skrika "riv!", försöka se vilka potentialer den kan bära på?
Kan de till exempel ge verksamheter som aldrig skulle ha råd att hyra in sig i nybyggda lokaler möjlighet att etablera sig i området?
Kan de ge området en historia att bygga kring?
 0
Johan Eriksson (17 Juni 2008 01:27):
Undrar nåt liknande eller rättare sagt har exploatörerna tänkt renovera och använda Asplunds hus till något som kan få en vettig funktion för de nya hyresgästerna?
 0
Niklas (17 Juni 2008 11:00):
Kalle:
Inte står det väl någonstans i inlagan att Asplunds lådor bör rivas. Däremot bör man ha som krav att lådorna används till någon form av verksamhet (och då menar jag självklart inte medicintillverkning). Att lådorna står tomma och oanvända fråntar dem sitt existensberättigande.
 0
Kalle (17 Juni 2008 11:28):
Nej, det står i kommentarerna.
Tycker också det vore synd om de stod tomma.
Varför är det så självklart att medicintillverkning bör bannlysas?
 0
Niklas (17 Juni 2008 11:49):
Kalle:
Anledningen till att Medicintillverkning borde ligga någon annanstans är att stadsdelen ligger separerad från den gröna "pelousen i norr". I och med medicintillverkning får vi en verksamhet som är aktiv bara under dygnets vakna timmar. Vid andra tider agerar Hus-i-park-området barriär och det blir ett område man eventuellt undviker.

Bättre vore då att uppmuntra verksamhet som ger liv åt området under dygnets ALLA timmar (ja nästan iaf) så att parken (pelousen + hus-i-park-området) kan vara inbjudande även under kvällar och nätter. Jag skulle kunna tänka mig att någon form av kulturell verksamhet eller kafé skulle passa särdeles väl här. Kontor/Medicintillverkning skulle inte funka lika bra.
 0
Mikael (17 Juni 2008 14:09):
Re: Johan Eriksson (2008-06-15 14:20):
"Hur motiveras Asplunds märkvärdighet i detta fall mer än att de bara är "k-märkta"? Vem har bestämt det och är det kört att i nuläget försöka påverka det beslutet?"

Det märkliga med Asplunds skapelser i området är att de anses vara "arkitektoniskt omistliga" och att de utan överdrift röner en stor beundran jorden runt för sina kvaliteer. Dessa ord är inte sarkasmer eller överdrifter som jag själv hittar på. Jag har själv varit i huvudbyggnaden och måste säga att det känns som kejsarens nya kläder; hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte se något i byggnaden som inte går att finna i valfri trisst instiutionsbyggnad i någon småstad. Området är helt enkelt fult. Men, som sagt, japanska och andra utländska arkitekter är på studiebesök i byggnaderna varje vecka (som jag förstått det) så ngt tycks det ju vara som är värt att bevara. I skenet av detta är det att stånga sig blodig att försöka sig på någon förändring vad gäller dessa byggnader.
 0
CalleC (17 Juni 2008 14:22):
Mikael: Kan man inte plantera in husbock i kåkarna...?
 0
CalleC (18 Juni 2008 17:16):
Förresten, håller inte kvarter A redan på att byggas? Det är något som enligt skylten heter "Asplunden" som de har byggt på under en längre tid ungefär där.

Blir det en stor skillnad i urbanitet om man sluter kvarteren, jämfört med om man lämnar en liten bit öppen?
 0
Jonas Frejd (19 Juni 2008 19:48):
CalleC: Nej, direkt norr om Kvarter A byggs det däremot två nya bostadshus. Dessa är i det närmaste färdigställda och projektet heter mycket riktigt "Asplunden".
 0
Martin Ek (22 Juni 2008 21:01):
Jag har en fråga och jag hoppas att det går bra att ta den här...

Det är så att jag har ett slags vision om att man skulle kunna "bygga ihop" alla funkis/punkthus, främst här söder om stan. Det som frågan rör är i fall det är realistiskt att kunna bygga ihop husen till slutna kvarter? Och då är det främst ifall det går trots att det tycks vara regel på att ha balkonger åt alla håll. Är det även problem med fönster också? Finns det något liknande som har gjorts någonstans i världen?

Bor själv i Skarpnäck... Ganska hyfsat område, om man ser till hur det är ihopsatt. Vad tycker ni andra om just Skarpnäck? Har en annan vision om att i framtiden när "innerstan" når hit ut så blir Skarpnäck en trevlig omväxling till tegelhus.

Aja, hoppas på svar!
 0
Niklas (23 Juni 2008 16:57):
Martin:
Ta en titt på valfri större finsk stad (ex. Åbo, Tammerfors) så kommer du hitta en mängd skiv- och punkthus i de allra centralaste delarna (frekvent förekommande byggstil i finska städer på 50 - 70-talet och vanlig eftersom finland på allvar urbaniserades först på 50-talet och framåt). Husen får kontakt med gatan genom en sockel på en eller två våningar. I innerstadens perifera delar har skiv- punkthusen ofta inte kontakt med själva sockeln utan ligger fritt i sockelns "innegård". Anledningen till att man byggde så var (antar jag) att man ville kombinera urbaninitet med stort ljusinsläpp i innergårdarna

Något sådant skulle absolut kunna åstadkommas söder-om-söder. Den tillbyggda sockeln skulle kunna utformas efter hur det befintliga huset ser ut (om den ska ha två våningar eller om den öht ska ha kontakt med huset). Att de befintliga husen har balkonger/fönster år olika håll blir då inte något problem.

För att åstadkomma mer stadsmässighet söder-om-söder krävs också att återvändsgränderna byggs bort så att alla gator tillåts ha genomströmning.

Vad gäller Skarpnäck har jag inte varit där i någon större utsträckning. En anledning skulle kunna är att det är ett område som inte är byggt för genomströmning. Om innerstaden når dit finns helt klart bättre möjligheter till genomströmning. Men jag tror att det är bäst att först göra ett "studiebesök" dit ut.
 0
Anders Gardebring (23 Juni 2008 17:13):
Niklas:
Har du några länkar till bilder eller information om detta?
 0
CalleC (23 Juni 2008 18:14):
Jag besöker ofta Skarpnäck eftersom min pappa bor där, och jag tycker att det området är skit. Det förenar nackdelarna hos förort och innerstad. Enda butikerna är livsmedel samt sko- och nyckelservice. Det finns ett par restauranger, men med planksteksprofil och ölfylla. De enda man ser ute kvällstid är smågangsters och fjortisbrudar som står och röker vid t-banan. Precis som i t ex Hagsätra. Men i Hagsätra ser inte alla hus likadana ut, och det går att hitta parkering. Bilfritt boende funkar inte så långt från city. Dessutom får jag ofta en kafka-artad upplevelse och tappar orienteringen i rutnätet av identiska tegellådor. Skarpnäck är någon sorts "låtsasinnerstad" som inte fungerar.
 0
Anders LP (16 Mars 2009 11:01):
Så nu har förslaget ändrats efter samrådsredogörelsen. De tre slutna kvarteren är nu historia.

Så här blir det.
http:​/​/​www.​solna.​se/​upload/​ChJ/​Projekt/​Asplund/​0​90​212_​.​.​

mer här: http:​/​/​www.​solna.​se/​templates/​Page_​solna_​submenu_​_​_​_​30​.​.​

Planen är i nu under utställning fram till den första april.
 0
Anders Gardebring (16 Mars 2009 11:03):
De tre slutna kvarteren har blivit en enda stor blobb. Trist. Kanske borde vi lämna in ett vidare yttrande där vi upprepar våra tankar? Borde inte ta så lång tid att få ihop...
 0
Anders LP (16 Mars 2009 11:17):
Anders, Jag vet inte. Tyckte vi fick ett bra svar här för en gångs skull. Givetvis hade 3 mindre kvartér enligt kartans utseende varit att föredra framför blobben, men fullt så enkelt verkar det inte ha varit. J-L ska inte ha varit uppdelat i tre kvarter enligt plankartan, det ska bara vara ha varit någon "visuell effekt" tydligen. Man skulle kanske ha varit lite mer tydlig från början och komplementerat samrådsmatrialet med illustrationer som visat områdets karaktär tydligare för att undvika missförstånd.

Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: Öppningar mot omgivande gator innebär att gårdarna får en kontakt med gatan och ökat solljusinsläpp. Gårdarna avses ligga över gatuplanet med en sockel som avgränsning mot gatan och mot Armégatan även kompletterad med glasskärmar/balkonger. Kvarter J-L är inte enligt plankartan uppdelat i flera kvarter, men ska visu-ellt ges en uppdelning. Hur detta exakt ska ske prövas först vid bygglov. Bebyggelsen i kv M och F liksom pelousen prövas gentemot särskilda plan-bestämmelser och ett gestaltningsprogram. Allt utifrån hänsynstagande till byggnadsminnet. Se även kommentar till Länsstyrelsens yttrande. Bostadsbebyggelsen avses enligt planbestämmelserna kunna kompletteras med lokaler för handel i bottenvåningen vilket bidrar till ökad stadsmässig-het. Byggnaders höjder är noga prövad gentemot byggnadsminnet och områdets generella gestaltning. Något ytterligare höghus har inte bedömts lämpligt.

Planen möjliggör att en gatuförbindelse över spåren kan tillskapas mot norr. Denna skulle innebära en värdefull avlastning av Huvudstagatan, men kan även innebära att en ej önskvärd genomfartstrafik erhålls. Därför bör en sådan koppling avvaktas i nuläget. Vad gäller busstrafik, se kommentar till SL:s yttrande.
 0
Anders Gardebring (16 Mars 2009 12:20):
Fet G_:
Jag everlyser en problematisering kring "kontakt med gatan" exempelvis. Varför är det nödvändigt med en kontakt med gatan från en innergård? Det är väl husets ytterfasad som ska ha kontakt med gatan?
Solljusinsläpp hanterade vi redan i vårt originalyttrande och föreslog lösningar på, vilket SBK här verkar ha ignorerat.
 0
Niklas (16 Mars 2009 14:02):
Angående kontakt med gatan: Var det inte i Uppsala som man blev tvungen att bygga stängsel med grindar för att hindra obehövriga att komma in på den öppna innergården? Undrar vad de menar med sockel som avgränsare: Är det en en-våningsbyggnad eller är det bara en mur.

Och i valet mellan glasskärm och fler bostäder så föredrar jag fler bostäder. F.ö har skattehuset sådana skärmar mot Magnus Ladulådgatan. Jag har aldrig sett någon vistas på dessa öppna innergårdar och jag skulle inte själv inte utnyttja en sådan. En innergård ska vara mer intim än så.
De hade tänkt sig balkonger som bullerdämpare: Menar de balkonger som är upphängda mellan två huskroppar (ett aningen 50-tal som är tillbaka mao)? Jag skulle vilja se hur de tänkte lösa detta: Ska balkongerna riktas ut mot gården med en stor fönsterlösvägg mot gatan (på en balkong vill man inte kunna bli tittad på från alla håll)? Om det är en vägg förlorar man ändå kontakten med gatan. Är det öppet förlorar man bullerskyddet. Det verkar som om SBK försöker försvåra för sig lösa ett uppenbart enkelt lättlöst problem med andra lösningar. Tänk om de bara hade vågat tänka i banor som slutet kvarter (gud förbjude).

Den sista meningen var mycket tråkig att läsa. En viktig poäng med att bygga stad är att man ska få ett flöde av människor genom området (gående/cyklister/spårvagn/buss/bil). Detta verkar de helt missa utan behandlar ett så pass centralt område som ett bostadsområde. De pratar istället om avlastning av Huvudstagatan och "oönskad" genomfartstrafik. De missar helt det positiva med att människor tar sig från Solna C-hållet till denna del. Vad gäller bullerproblem som kan uppstå med genomfartstrafik så har de skapat detta problem själva då man bannlyst slutna kvarter.
 0
Fet G_ (16 Mars 2009 14:29):
Å ena sidan så fixade de i alla fall till kvarter H vilket är bra.

Jag förstår också att man inte kan ha hur mycket genomfartstrafik som hellst enligt dagens byggregler så att området får en slags trafikled därigenom. Men man kan lägga in fysiska hinder(många korsningar etc) som gör det mindre attraktivt för bilåkare att gena via bron och sätta 30-gränser, mm. Då får man betydligt mindre genomfartstrafik så det blir ett mellanting mellan en otrafikerad återvändsgränd(vilket verkar vara populärt att bygga nu för tiden) och en billed. Det är ju framförallt bra om man kan få bussar på sträckan och om utryckningsfordon kan använda den.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 9598 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky