Lästmakargatan görs om

Lästmakargatan är en gata som trots sitt läge mitt i city har en karaktär av bakgata. Fastighetsägaren för tre av byggnaderna på Lästmakargatan har nu bestämt sig för att bygga om och rusta upp sina byggnader och i enlighet med det regelverk som numera (glädjande nog) gäller för Stockholms innerstad så kommer det att innebära en mer levande gatumiljö med tillskott av butiker i bottenplanen, samt att flera nya bostäder uppförs.

Att läsa från Stadsbyggnadskontoret startpromemoria för projektet är en ren fröjd:

"Stadsbyggnadskontoret bedömer att Fabeges önskemål delvis är intressanta [...].
En förutsättning är att projektet medför intressantare bottenvåningar och ett tillskott med bostäder.
[...]
En upprustning av kvarteret Bocken kan ingå i stadens strategi att fortsätta förnyelsen av City. Målet är att minska de nackdelar som uppkom vid efterkrigstidens rivning av stadskärnan och skapandet av ett för sin tid modernt stadscentrum med långt driven funktionsuppdelning.

Vid varje planändring i city är avsikten att beakta följande övergripande
intressen:

• mer mångsidig användning av bebyggelsen och tillskott av verksamheter
  som motverkar att stadskärnan avfolkas vid stängningsdags, dvs. fler
  bostäder, hotell, biografer m.m.
  
• upprustade och attraktiva offentliga miljöer bl.a. genom att mörka prång och
  otrygga platser görs om
  
• mer levande gatumiljöer skapas bland annat genom att bygga bort slutna
  bottenvåningar och ersätta med fler entréer, butiker, serveringar och andra
  öppna verksamheter
  
• att stadskärnan kan fortsätta att utvecklas som ett dynamiskt, kreativt
  centrum för näringsliv och handel"

I projektet finns flera påbyggnader med. Stadsbyggnadskontoret kommenterar i startpromemorian detta såhär:

"Påbyggnaderna är tänkta att i höjd motsvara de nyligen genomförda om- och påbyggnaderna i de angränsande byggnaderna i kvarteren Stuten och Jericho. Dessa påbyggnader är karaktärsskapande för en intressantare stadsmiljö med en varierad taksilhuett(vår fetning) dvs. med högre partier respektive delar som är väsentligt lägre."

För en Yimbyit är denna positivism till en ökad höjd och mer varierad taksiluett i city glädjande läsning. Vågar vi hoppas att stadsbyggnadskontoret också tänker om angående Norra Stationsområdet?

Samrådsredogörelsen innehåller en del kritik:

Länsstyrelsen oroar sig för "skalförskjutningar" i kontrast mot riksintresset Stockholms innerstad. Varför en "skalförskjutning" nödvändigtvis skulle vara negativt för riksintresset redovisas inte. Väl värt att minnas är att kvarteret befinner sig intill kvarteret Jericho som redan fått ökade bebyggelsevolymer. Ett kvarter bort ligger också de avsevärt högre (60 meter) Kungstornen. Ännu ett kvarter bort finns Hötorgshusen (72 meter).

Stockholms stadsmuseum är, inte oväntat, kritiska. Man föreslår ett avstyrkande av planerna men skriver också att förändringar "är möjliga", förutsatt att de tar fasta på byggnadernas "karaktärsdrag" och inte påverkar stadsbilden "negativt". En tolkning av detta blir, ingen påbyggnad och fortsatt 70- och 80-talskaraktär på bebyggelsen. Frågan är då vilka förändringar som blev kvar?

Skönhetsrådet ställer sig inte negativ till alla förändringar, men avstyrker ombyggnaden av Bocken 46 (tegelbyggnaden på bilden ovan) samt de ökade höjdvolymerna.

Kulturförvaltningen säger:
"Planförslaget innebär en påtaglig skal- och volymförändring vid Lästmakargatan. Påbyggnaderna i en till tre våningar kommer att ge stora konsekvenser för gatubilden och stadsbilden i närområdet."

Från Yimbys synvinkel är detta tvärtom naturligtvis mycket positivt.

Stadsbyggnadskontorets svar på kritiken är mycket glädjande, och kan knappast tolkas på annat sätt som iaf ett visst uppvaknande i synen på staden:

"Stadsbyggnadskontorets ståndpunkt är att city ska vara en föränderlig plats där hänsynen till befintliga byggnaders karaktärsdrag inte har lika stor betydelse som i stadsmiljöer av mer allmänt accepterat kulturhistoriskt värde."

Det är bara att gratulera stadsbyggnadskontoret till en utmärkt bedömning. Naturligtvis kan inte kulturhistoriska värden bortses från, men de måste också avvägas mot andra aspekter och ställas i proporition till dessa. Det är här som Stockholm under många år har haft ett problem där man hellre bevarat än vågat prova något nytt där det inte längre fungerar något bra.

Jämfört med befintlig bebyggelse längsmed Lästmakargatan blir den nya bebyggelsen 1-3 våningar högre. Minst 20 lägenheter tillförs.

Så hur kommer då kvarteret att se ut i framtiden?



Som synes är det en ganska stor förändring. Skalan i hela kvarteret ökas och bottenvåningarna öppnas upp för affärer. Lästmakargatan smalnas bitvis av, vilket gör att byggnaderna både får ökad höjd samtidigt som gatan smalnas av, vilket förhoppningsvis kan göra mycket för stadskänslan.







Bygget är i full gång, så här såg det ut för ett par dagar sedan:





Alla handlingar finns här för den som är intresserad.