Stadsradhus i Stockholm - äntligen!

Jag måste säga att jag blir imponerad av den enorma entusiasm som uppbådas här på yimby. Höghus - ja! Promenadstad - ja. Stadsradhus - ja!

Vilket är exploateringsstalet för stadsradhus? Och vad är så fantastiskt med dem? Vem bygger man för och varför?

Stadsradhus? tillåt mig spy...

Låter lika dumt som radhusen på taken i Hornsberg som dom pratade om för ett par veckor sen.

Hur går blandstadsidealet ihop med stadsradhus? Med så lågt exploateringtal blir det knappast frågan om några billiga bostäder. Kommer townhouseområden få bli egna enklaver (om de byggs i Stockholm)?

Varför låter man staden trappas av mot Rålis och Norrmälarstrand? Snarare finns det ett behov av motsatsen.

Bygg gärna townhouse längre ut i Bromma eller Hässelby - Inte innanför tullarna eller i halvcentrala bandet.

Allvarligt - varför applådera en sån här idé? Det är ju ett praktexempel på sådan "parasitär arkitektur" som man pratat om här förut. Ett radhusområde vid rålis tillför ingenting, det snyltar bara på stadens värden. Och varför? För att ett gäng (rika) människor vill bo som på landet fast mitt i stan?

Jättejättekonstigt tycker jag.

Om ni tar en närmare titt så medför dessa hus att endast 1 fil blir kvar på N.Mälarstrand i västlig riktning, fil 2 blir pakeringsfickor med trädinslag(baserat på storleken jämfört med måtten från trottoar till nedre vägbana på N.Mälarstrand 100-98-96). Bilderna ljuger också friskt på hur det ser ut inuti, det är bara det 8:e radhuset som har fönster åt väster (som då skyms helt av Mariebergsbron där huset ligger dikt under denna bro), de andra har bara fönster rakt söderut samt rakt norrut. Själva idén är vanvettig på vald plats och Skönhetsrådet lär kräkas över en sådan blandning av bunker kontra funkis. De redan boende på N.B och 1tr utefter denna sträcka tappar utsikten till förmån för radhusens atrium som resulterar i en värdesänkning av bostadsrätterna (tidigare sjöutsikt)= grupptalan mot staden då man ändrar gällande detaljplan till men för de redan boende. Sen lär en klassiker tillkomma, tidigare byggen av denna art har alltid resulterat i att nybyggena bestyckas med braskaminer för trivsel, effekten blir att rökgaserna från dessa går rätt in i fönsterventilerna på de befintliga husen som uteslutande alltid är högre, vilket gör att miljökontoren får rycka ut och belägga de nya husen med nyttjandeförbud på braskaminer. Någon här skrev "parasitär arkitektur", vilket bilderna på SVD klart bekräftar. Varför är det så svårt att ta fram bra lösningar, det finns otaliga bra lösningar i utlandet, det här är något som man verkar ha rotat ihop under hot om att man måste uppfylla en kvot, oavsett hur vansinnigt idén är. Bygg skiten framför stadshuset så vi får ett monument på våra politiker.

Jag föreställer mig att för att små hus ska passa i en stad måste de byggas mycket tätt. Typ gamla stan. Annars bidrar de till utglesningen och stadsdöden.

För mig verkar den tomt som här ska bebyggas som alldeles för stor för att fyllas med så små hus. Eller så få hus.

Är egentligen den här Wingårdh så särskilt kvalificerad, förresten, han har ju offentligt uppmanat Göteborgs stad att avskaffa all kollektivtrafik och satsa på bil (läste jag nånstans). Han kan inte gilla städer något vidare, vilket kan vara en förklaring till att han här bara har lyckats åstadkomma förort...

Förortsradhus i innerstan är ingen höjdare. Riktiga townhouses ser ut som på Anders Gs länkar (min favorit är nr 2, så snyggt!). Tänk er Årstafältet och Bromma flygfält täckta av sådana hus...

Man kunde genom horisontell fastighetsbildning möjligtgöra att butikslokalen i gatuplan kunde vara en separat fastighet. Eller låta de som vill hyra ut bottenvåningen och själv bo ovanpå. Eller bo ovnapå och själva driva verksamhet i bottenplanet. Allt detta borde vara lika möjligt, låt folk bestämma själva!
Och handikappreglerna måste göras om, det är inte rimligt att varenda vrå skall vara tillgänglig med permobil. Minns hur byggandet av extravåningar på studenthus stoppades p g a att man inte kunde dra hissen upp till de nya våningarna. När man frågade byråkraterna om det inte kunde räcka att dra upp hissen i ett av husen, blev svaret att "men tänk om handikappade vill komma och hälsa på i de andra övervåningarna?" Suck...

I Göteborg har det blivit lite av en trend att göra en plan lite mer urban genom att kalla samma gamla vanliga radhusområden för stadsradhus - en slags nyspråk.

Sedan går det att ha stadsradhus i områden där det troligen inte går att skapa liv och rörelse på alla gator. Tänk till exempel två dubbelriktade och mer trafikerade gator med högre hus med såväl kontor, affärer och bostäder i nord-sydlig riktning. Mellan dessa går det att dra enkelriktade gator i väst-östlig riktning med smala tomter för enfamiljshus eller mindre bostadshus. Alla vägg i väg. Dessa hus ger förstås inte så mycket direkt till stadsbilden, men dess invånare har nära till de större gatornas liv som de också berikar med sin närvaro när de går till och från jobbet eller bara tar en promenad. Notera att det inte är frågan om återvändsgränder som aldrig besöks av främmande, bara lite lugnare och mindre trafikerade.

Som Patric Nilsson påpekar fungerar det utmärkt i New York. Exempel: Gå in på googlemaps och vandra runt lite på Barrow St., Manhattan och notera mötena med till exempel 7th Av.

Det stora problemet idag är kopplingen mellan Kungsholmen och Rålisparken. En stor del av skulden kan läggas på Norrmälarstrand som är en barriär i form av en trafikled.
Kopplingen lär inte bli bättre av att man täpper till med dessa längor av radhus.

Nu kanske jag svär i en kyrka men...
Måste det verkligen byggas någonting här? Skulle man inte kunna lägga ner Norrmälarstrand och istället kunna låta den gå längsmed kvarteren, alltså där den där lokalgatan går som övergår i Sysslomansgatan. Skapa dessutom en gatan som är parallell med och 100 meter väster om Fridhemsgatan och går mellan Drottningholmsvägen och Norrmälarstrand.

Detta skulle betyda att parken skulle flyttas närmare kvarteren och sambanden till denna skulle förbättras. I gengäld skulle parkens västra sida definieras bättre med täta kvarter ända ut mot denna.

Om Norrmälarstrand fick fler korsningar skulle hastigheten sänkas och den skulle få en mer stadsmässig karaktär.

Nej, varken radhus eller villor har i en STAD att göra. Sorry

Gustav: det närmaste jag sett townhouses i Stockhom är väl Danderydsgatan (biten mellan Danderydsplan och Karlavägen) och ett par kvarter i norra Lärkstan (kvarteren precis söder om Valhallavägen: Uggleviksgatan, Östermalmsgatan, Verdandigatan etc).
När man promenerar där kan man faktiskt nästan tro att man är i en storstad i t ex England!

Om man nu ska bygga nånting där kan man väl göra som vid Norra Bantorget och bygga några 'flat iron building' med butiker i gatuplanet. Det går ju tydligen att bygga väldigt smala, relativt höga byggnader om man vill. Och apropå utsikt, tala om att få sin fina utsikt förstörd för dom boende/kontoren på andra sidan Torsgatan.

En bild till mitt inlägg ovan:
http:​/​/​oktylus.​blogspot.​com/​20​0​8/​0​1/​flat-​iron-​building.​.​

Här kommer ett färskt exempel på statsradhus i Sth under byggnation, heter Essinge IP.
Kort story-stadens markkontor sålde ut 1/4 av idrottsplatsen för halva marknadsvärdet till ett förvaltningsbolag som sedermera hade vänner på just-markkontoret.... Husen har sedan sålts 1 gång till på Blocket (!), förvaltningsbolaget hamnade i onåd och nu är det ett nytt bolag som bygger. Entreprenören hoppade av då han insåg att tekniken skulle innebära men för grannarna vilket skulle resultera i stämningar, nu är det visst en 3:e byggfirma som kör. Husen skulle ha varit klara , just nu finns stommen till 4 uppe, och en har åter hoppat av som nu försöker sälja via en mäklare som var den som gick ut med annonser innan detaljplanen var godkänd, han hängdes ut i ABC-nytt där det visade sig att han satt med i styrelsen för detta äventyr. Storyn kan göras hur lång som helst, det sista kända problemet var att man kontrollerade röntgenutrustningen hos en tandläkare-mottagning intill och fick kraftiga utslag, det visade sig komma från de prefabricerade modulerna till radhusen, en gissning är att armeringsjärnen fått "smitta" när man smälte ner gammalt skrot, så belysningen blir "gratis" i dessa hus--strålande tider...
Länk: http:​/​/​www.​aop.​se/​Sidor/​Uppdrag-​EssingeIP.​html

Till Martin Ek.
Hyran på nyproducerade bostadsrätter ligger 2-3 ggr högre än i de befintliga fastigheterna, och de dras då också med stora lån medans de flesta av de befintliga husen har en låg belåning. Du tror alltså att person x som bor i den gamla lägenheten med värde 3-5 mkr med sjöutsikt, balkong o öppen spis väljer att flytta till den nya, var du berusad när du skrev win-win på detta koncept..? Kvalitetsmässigt håller de gamla husen i flera hundra år till. Moderna hus har en beräknad livslängd på 70-90 år, konstruktionerna medger inte totalrenoveringar som gamla hus klarar av. Ta en titt på vad renoveringarna av miljonprogramshusen i förorterna landar på jämfört med äldre hus byggda före 50-talet. När folk valde och betalade för olika utsiker var marken intill parkmark och i detaljplan, ändrar man förutsättningarna blir det till stor ekonomiskt men för de boende som drabbas som är en ren expropiation, och i detta fall ska de boende drabbas av denna park-expropiation. Dessutom försvinner samtliga parkeringsplatser på södra sidan av N.Mälarstrand till förmån för radhusens egna parkeringar, tror det är runt 110 st som ryker på den sträckan, räkna med bråk där också av de boende i området. Sen undrar jag varför skattebetalarna ska hålla med 10 mkr i olika utredningskostnader som SMÅA nu dragit igång, det ska dom betala själva, annars kan vilket litet skuttbolag som helst peka ut en parkplätt, komma med byggförslag och så ska skettebetalarna stå för alla utredningskostnader- nä tack, 10 mkr gör mycket nytta på andra ställen.

Bilden visar ej de lägre 20-tals fastigheter i rött tegel som bildar bakgrunden till den östra delen av radhusområdet. Dessa fastigheter ger en bjär kontrast mot den tänkta bebyggelsen. Inte heller de fastigheter som är byggda på 30-talet i funkisstil skapar någon harmoni, dessa utgör den västra delen.

De grönskande träden i bakgrunden på bilden måste föreställa de träd man nu måste fälla om planerna blir verklighet.

Radhusområdet kommer även att förläggas till ett av de mest och lägst belägna områden, vilket kommer att översvämmas om vattennivån i Riddarfjärden stiger.Detta borde väl kommunen känna till.
En missuppfattning bland några kommentarer utgör skillnaden mellan Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand.
Det är precis mellan dessa stråk radhusområdet är planerat.

Enligt Gogle/Wikipedia utgör Norr Mälarstrand Kungsholmens signum och paradgata, och så var det tänkt när man stadsplanerade området för länge sedan. Skall ett arkitektkontor nu sätta stopp för denna vision.

Arkitekter letar efter grönområden för sin egen sak för att bygga och tjäna pengar, man bryr sig inte om barn, gamla och vuxna när kapitalet styr därför måste vi protestera när det gäller byggandet och tänka på de boende som drabbas.
En liten sträng gräsmatta och träd där äldre människor sitter som inte klarar att gå så långt från sina hus, där ska man bygga radhus helt malplacerat. Det ser snyggt ut med träd runt omkring på bild men så kommer inte verkligheten att se ut , alla träd kommer att huggas ner.
Vi behöver alla grönområden i innerstaden och några radhus kommer inte att hjälpa bostadsbristen. Dyrbart och enfaldigt, ingen plats för barn att växa upp,läs om forskning på vilka skador barn får när man växer upp vid trafikerade leder. Luften är densamma även om du har uteslutit en del av bullret som vid mätning i detta område ofta är uppe på 77 decibel.
Funkishus som är unika ändrar karaktär m.m.
Folk som vill bo i stan och kan betala för dyra hus kan köpa bostadsrätter för det finns det gått om .
Glöm inte att politiker, arkitekter, stockholmare har inte patent på våran huvudstad den tillhör hela Sveriges befolkning.
Ska vi stoppa förtätningen av Stockholm när det är för sent,
vi har möjlighet att bygga nya centrum nära staden med goda kommunikationer, med teatrar små restauranger m.m.och behålla vår vackra huvudstad intakt.

Britt Helin

Britt:
Har lite svårt att hänga med i det du skriver. Den gräsmattesträng som vi pratar om här (och där det planeras bygga radhus på) har jag aldrig sett användas av vare sig äldre eller yngre. Ur den synvinkeln är det ju inte fel att utnyttja den för förtätning, men som jag påpekade ovan (24 okt) är kanske mervärdet större om man låter denna gräsplätt intregreras med Rålis iom att trafikleden tas bort.

Du skriver:
"Vi behöver alla grönområden i innerstaden och några radhus kommer inte att hjälpa bostadsbristen."
Det finns forskning som talar emot att vi behöver alla grönområden i innerstaden. Väldefinierade parker behöver vi däremot gott om. Några radhus kommer förstås inte att lösa bostadskrisen, men tänk på att många bäckar små bildar stor å. Radhus är däremot ett väldigt ytineffektivt sätt att lösa bostadskrisen på.

Britt skriver:
"Folk som vill bo i stan och kan betala för dyra hus kan köpa bostadsrätter för det finns det gått om ."

Nej. Det finns ett stort underskott av BÅDE hyres- och bostadsrätter i innerstaden. Detta är en anledning till att Stockholm har några av de högsta bostadspriserna i Europa.

"Ska vi stoppa förtätningen av Stockholm när det är för sent,"

Vi ska inte stoppa utan snarare bejaka förtätningen. Förtätningen bör dock genomföras på rätt sätt - Så yteffektivt och miljövänligt som möjligt. Alltså inte centralt belägna förortsradhus eller utslängda lamell/hus-i-park/skivhus etc.

Britt skriver:
"vi har möjlighet att bygga nya centrum nära staden med goda kommunikationer,"

Vi har en sådan möjlighet. Vi har gjort så i 70 år och facit är nedslående. Den typen av boende oerhört impopulärt jämfört med innerstadsmässigt boende. Då har jag en mycket bättre idé: Bygg ut innerstaden med nya stadsdelar mot syd, väst norr och öster.

Grässlänten används mycket!

När solen värmer sitter ofta personer i alla åldrar och njuter. Sittplatserna ger både tillgång till Rålambshovsparken för de som inte orkar ta sig dit och möjligheter att snabbt få lite sol för dem som bor intill och inte får in solljus i sina lägenheter.

Hur jag vet det? Jag har bott intill i tjugo år och sett alla de som sitter där.

/Jörgen G

Eric T
Terasser blir de enbart tillgängliga för dem som bor i respektive hus. De ger inte heller samma närhet till parken som att sitta på bänkar fastsatta direkt i gräset. Taken är snarare utsiktsplatser på en höjd där det blåser rätt rejält.

Anders G
Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand har ju helt olika uppgifter; genomfartstrafik och lokalgata. I och med leden kommer trafiken en bit ifrån dem som bor där. Att bredda lokalgatan skulle medföra att man behöver fylla ut mycket av slänten för att ge plats åt ledens trafik tätt inpå bostadshusen. Ser ingen vits med att genomfartsleden skulle belastas med även med lokalgatans funktioner - lastning, lossning, av- och påstigning, parkering och liknande. Till vilken nytta?
Folklivet som du efterlyser finns redan i parken och utmed promenadstråken under alla årstider och alla väder. Att bygga ytterligare hus skulle enbart göra parken mindre och inte tillföra något av det du efterlyser. Till vilken nytta.
Med tätare bebyggelse får vi bara tråkigare, trängre, mörkare och mer otrygga gator i stället för den öppna och inbjudande miljö vi har idag. Till vilken nytta?

Träffade en Stockholmsguide av den där erfarna kunniga sorten, efter att radhusplanerna blivit kända. Hon refererade till hur besökande från andra länder på alla nivåer, till exempel byggfackfolk och ministerdelegationer beundrar den öppna och inbjudande miljön runt Riddarfjärden; Söders branter, Långholmen, Västerbron, Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand och mötena mellan vatten, park och stad. Balansen är unik och den ska vi hålla kvar och inte förstöra genom att klåfingrigt försöka skapa mer "stad".

/Jörgen G

Anders
Jag har inte möjlighet att bli så långrandig just nu. Mina svar på dina frågor kommer alltså att hänga i luften även efter detta inlägg. Just nu kan jag enbart slänga in en snabb kommentar och ett par frågor, som jag vore tacksam om du kunde svara på. Det skulle underlätta för mig inför att jag ger mina svar på dina frågor.

Du och jag blandar ihop äpplen och päron uppblandat med lite plommon när vi diskuterar de alternativ vi ser framför oss. Skulle därför vara tacksam om du preciserade vilka alternativ du ser framför dig.

Jag uppfattar följande fyra alternativ:

1) Status Quo

2) Bebyggelse enligt Wingård med Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand kvar i nuvarande lägen med nuvarande funktioner i stort.

3) Flytt av Rålambshovsleden till ny stadsgata i Nprr Mälarstrands läge och bebyggelse mellan parken och den nya stadsgatan av samma storleksordning som Wingårds förslag (Dock annan utformning och kanske också funktion för de nya husen)

4) Flytt av Rålambshovsleden enligt 3) och bebyggelse mellan parken och den nya stadsgatan enligt i stort Wingårds förslag. Det vill säga stadsradhus à la förort som flyttas närmare ut i parken.

Är det även dessa alternativ du ser framför dig Anders?

Av 3) och 4) är det 4) jag ser framför mig. Alternativ 4) innehåller det enda byggnadsförslag jag sett och som kan ge mig en bild av hur framtida bebyggelse kan te sig. Kanske du har ett mer konkret förslag att visa upp för alternativ 3)?

Återkommer.

/Jörgen G

Anders
Det tog ett tag, men nu har jag tid och ro att kunna svara på ditt inlägg.

”Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand hara bara i ytterst liten utsträckning olika uppgifter. Rålambshovsleden börjar först där Baltzar Von Platens gata gata svänger upp, innan dess är det just Norr Mälarstrand och inget annat.”

Var och hur Norr Mälarstrand delar sig upp sig i Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden är välkänt för mig. Jag har som jag nämnt i ett tidigare inlägg bott i grannskapet i nästan 25 år, varav längsta tiden med uppväxande barn. Jag vågar påstå att jag är mycket väl förtrogen med de verkliga omständigheterna för livet i trakten och hur olika stadsbyggnadselement verkligen fungerar. Anser mig därför också ha en del insikter om hur olika förändringar kan påverka miljön utifrån verkligheten och inte utifrån en idealiserad bild av olika stadsbyggnadsidéer.

”Med nödvändighet är alltså all trafik som åker på den korta sträcka på cirka 400 meter (snabb uppskattning) som löper parallellt med Norr Mälarstrand också sådan trafik som kommer från, eller skall till, den del av Norr Mälarstrand som finns öster om Baltzar Von Platens gata.”

Sorry – förstår inte vad du menar. Det finns flera sätt att ta sig till Norr Mälarstrand väster om B v Platens gata, rampen upp från B v Platens gata är inte det enda. Det vanligaste är att köra från S:t Eriksgatan norrifrån.

”Jag har helt enkelt svårt att se poängen med den del av Rålambshovsleden som löper parallellt med Norr Mälarstrand och ser ingen anledning till varför denna behöver finnas.”

För oss som bor här är det väldigt enkelt. Det är betydligt behagligare att ha trafiken 40-50 meter bort nedanför en ljuddämpande trädplanterade grässlänt i stället för 5 meter direkt inpå huset.

”Om man oroar sig för "trafikproppar" kommer ju det faktum att leden går ihop med Norr Mälarstrand några hundra meter bort göra att det ändå inte spelar någon roll att den delen av leden finns.”

I detta håller jag med dig. Det skulle till och med vara en fördel om leden gick ihop till körfält längre västerut. Då skulle inte bilköerna hamna vid Rålambshovsparken utan någonstans.

”Ja, men samtidigt kan man riva de delar av leden som löper parrallellt med Norr Mälarstrand, och där istället frigöra yta.”

Visst vore det bra om leden kunde bli tvåfilig igen. Men den frigjorde ytan behöver nödvändigtvis inte bebyggas med hus. Ett exempel på bättre användning som skulle behålla den tillgodogjorda ytan öppen, vore att dra Spårväg City mot Hornsberg utefter Rålambsovsparken och Norr Mälarstrand. (Parkeringplatserna öster om B v Platens gata kan göras om till trafikyta för spårvägen och biltrafiken.).

”Dessutom tas ledens motorvägsgeometri bort och ersätts med en stadsgategeometeri, vilket ger en tryggare boendemiljö, lägre hastigheter, lägre ljudnivåer”

Lägre hastigheter – OK. Men biltrafiken kommer tätt intill husen och medför ökade risker i och med det större antal fordonsrörelser nära husen. Störande buller existerar inte idag sedan vi fick bullerdämpade fönster. Bullret skulle med allra största säkerhet istället öka om trafiken flyttades intill husen även om farterna blir lägre.

För parkens del märks knappt trafiken eftersom det numera finns träd och buskar som skymmer trafiken, både från buller och sikt. (Med Wingårds förslag skulle bullret i parken öka eftersom den dämpande grässlänten skulle ersättas med lodräta fasader som gör att bullret från leden studsar tillbaka in i parken.)

”och lättare passage över till parken.”

Passagen till parken blir inte lättare av att behöva passera en starkt trafikerad stadsgata istället för gångbron. Och definitivt inte säkrare. Jag skulle till exempel inte låtit sonen som sexåring gå hem själv från parken om han var tvungen att korsa den stadsgata du beskriver. Men han har de facto gjort det själv med nuvarande lösning.

”Som jag skrev så är Rålambshovsleden, av fysiskt nödvändighet, varken mer eller mindre av genomfartsled än vad delarna öster om Baltzar Von Platens gata är. Det fungerar uppenbarligen där.”

Fungerar och fungerar... Det är den lösning som finns. Men den är som jag uppfattar det inte speciellt lyckad även om trafiken för det mesta flyter hyfsat trots inslag av blockerande dubbelparkerade bilar och fordon som ska svänga vänster till Polhemsgatan. Ödsligheten utefter Norr Mälarstrands trottoar är monumental. Ingen går där frivilligt. Där finns inget folkliv. Både Pontonjärgatan och strandpromenaden är bättre alternativ.

”Nja. Folklivet runt Rålambshovsleden måste jag nog säga är begränsat. Ja, det finns ett folkliv i parken på sommaren”

Det finns ett folkliv i parken året om - massvis med promenerande i helgerna, dagisbarn i veckorna och alltid hundägare. Som jämförelse kan man konstatera att folklivet är rätt begränsat även på Djurgården en regntung söndag i november...

”problemet är ju att man måste ta sig över en gångbro som tagen ur en skolbok för trafikplanering på 60-talet för att ta sig dit.”

Rålambshovsleden är inte en produkt av 60-talets planeringsfilosofier. Leden finns på kartor redan från det sena 30-talet. Under 60-talet tillkom emellertid gångbron från Fridhemsgatan och vägen blev en fyrfältsväg. Och som jag åskådliggjort med exemplet med min sexåring tidigare: Gångbron ger möjligheter, den är inget hinder.

”Sådant hör inte hemma i stadsmiljöer. I stadsmiljöer anpassar sig olika trafikanter och olika trafikslag till varandra.”

Jo – men man behöver ju inte klumpa ihop dem bara för sakens skull när det finns en väl fungerande lösning som råkar se annorlunda ut.

”Hur kan parken bli mindre genom att man bygger hus på vad som idag är en trafikled?
Snarare skapas utrymme för att utöka parkens yta. Titta på en karta och räkna ihop det som trafik-ghettot Rålambshovsleden + Norr Mälarstrand + gräsmattan mellan de två tar upp idag.”

Den parkyta som ligger mellan Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden försvinner. Och som jag skrev i mitt inledande inlägg – den används. Intrycket av parken blir också att den blir mindre eftersom de hus som kantar den kommer närmare inpå. Men visst - den sammanhängande parkytan blir större. Och det sker på bekostnad av att andra delar av parken försvinner.

[min kommentar:]"Med tätare bebyggelse får vi bara tråkigare, trängre, mörkare och mer otrygga gator"
[Anders kommentar:]” Där torde de flesta trygghetsforskare vara oense med dig.”

Må så vara. Det är väldigt enkelt att uttrycka sig i generella termer. Lite svårare i en verklig situation när förutsättningarna inte stämmer med modellerna som ligger till grund för de generella slutsatserna.

Min kommentar i detta relateras främst till Wingårds förslag eftersom det är det enda jag har att gå på. Hur dina hus ser ut – Anders – vet jag inte eftersom jag inte sett något förslag och du själv har en vag uppfattning och inte kan beskriva dem speciellt konkret.
Ett par iakttagelser i det specifika fallet är i alla fall att ytterligare 22 medelklassbostäder inte främjar mångfalden och att trygghetskänslan blir lidande. Medelklass har vi redan så gott om att det räcker och blir över på trakten.
Trygghetskänslan med Wingårds radhus är en katastrof. Mot norr föreslås garageportar och plank – inga fönster eller öppna förgårdar som ger ett öppet intryck. Eftersom husen dessutom föreslås ligga lite vinklat till i förhållande till varandra kommer det att bli ett tjogotal hörn utefter gatan där illasinnade element kan tänkas gömma sig och lurpassa på förbipasserande. Otryggheten accentueras av att Norr Mälarstrand smalnas av mellan Karlsviks- och Fridhemsgatorna så att gatan mest liknar en gränd som känns ännu mer hotfull. Det är kanske inget problem en ljus sommarkväll med mycket folk i rörelse - men de mörka tomma höst- och vinterkvällarna... Och att undvika gatan är inget alternativ för dem som bor där när de ska hem.

”Men det handlar inte heller, så som jag skulle vilja se området, inte om någon "tät, trång och tråkig" bebyggelse, utan det handlar om att motorleden Rålambshovsleden omvandlas till en levande stadsgata, som förenklar åtkomsten till parken och tillför mer restauranger och caféer till parken, utan att ta i anspråk något av parkens yta. Du får ursäkta om jag har svårt att se problemet med det.”

Det finns betydligt viktigare saker att ta itu med i Stockholm stadsmiljö än att söka problem där de inte finns. Jag hoppas att det framgår av det jag skrivit att jag inte ser något problem med Rålambshovsleden. De lösningar som finns nu för Rålambshovsparken tycker jag helt enkelt är bättre än de som du och Wingård för fram.

”Och att bygga om motorvägar som skär genom innerstan till stadsgator hotar några av dessa värden exakt hur?”

Till exempel genom att:
- fasader närmare parken ger den ett mindre öppet helhetsintryck
- göra parken mer svårtillgänglig i och med att besökare tvingas korsa en hårt trafikerad gata istället för att kunna ta sig dit över en gångbro
- kräva att man tar sig förbi de nya byggnaderna hela vägen ner till parken för att njuta av den istället för att kunna sitta på avstånd

"Själv ogillar jag förslaget på stadsradhusen här, men finner likväl kommentaren från stockholmsguiden inte så lite överdriven. Det handlar om några låghus som inte kommer att synas överhuvudtaget på lite avstånd. Knappast något som kommer påverka "söders branter"”

Det är riktigt att söders branter inte påverkas direkt. Men en helhet påverkas av de detaljer som bygger upp den. Ditt förslag med att bygga upp en stadsgata kommer till exempel att kräva att rampen för Norr Mälarstrand upp från B v Platens gata breddas. Muren kommer alldeles intill vattnet. Och den kommer att synas - även på avstånd.

/Jörgen G

Kollade Stockholms Gatunamn - Rålambshovsleden namngavs 1938

Markremsan är stadens parkmark, en del av Rålambshovsparken och borde så förbli om vi skall respektera de arkitekter som en gång på ett genomtänkt sätt ritade en av Stockholms fantastiska strandpromenader vilken, trots kommentarer om motsatsen, imponerar på utländska besökare.
Dagens politiker har drabbats av försäljnings-fnatt av stadens mark utan att tänka vidare.
Trafikmiljön kommer att allvarligt försämras om den bebyggs.
De träd som idag finns där och som finns inritade på den nya planritningen kommer det inte att finnas plats för. Vi vet vad några träd betyder för innerstadsmiljön.
För barnfamiljer med genomsnittlig ekonomi är bullerskyddade bunkers för nästan 13 miljoner utan utsikt mot vattnet eller standpromenaden men med en atriumgård där man istället har full insyn från befintliga fastigheter troligtvis inget alternativ. Dålig luft till barnen är obligatorisk och kan inte byggas bort med extra tjocka tegelväggar.
Samtidigt bygger man för den utsikt som befintlig bebyggelse har och som är till glädje för tidigare, nuvarande och kommande generationer av boende i området.
Några braskaminer i radhusen är naturligtvis inte aktuellt och parkeringssituationen i området kommer att bli kaotisk när åtskilliga parkeringsmöjligheter försvinner samtidigt med solljuset på lokalgatan. Köper du ett radhus för 13 miljoner har du antagligen fler än 1 bil.
Kommentarer om att området inte utnyttjas idag tyder bara på att den som kommenterar inte är insatt eller har varit på platsen. Att som barn, äldre, hundägare eller motionär slippa genomfartstrafiken precis utanför porten, att ha tillgång till en parkbänk i solen med utsikt över parken samt en gångbro över till Rålambshovsparken är något vi borde värna om för kommande generationer.
Trafikbullret i själva Rålambshovsparken kommer dessutom att bli högre när ljudet studsar mot en tegelvägg istället för en mjuk parksluttning.
När du sedan får besök i din trädgård av överförfriskade ungdomar från Rålambshovsparken under sena sommarkvällar känns inte radhus just där som ett alternativ.
Med trång och mörk lokalgata skulle området definitivt bli otryggare.
Ett projekt som detta vore startskottet till att bygga liknande bostadslösningar i t.ex norra delen av Humlegården. Där skulle man till och med kunna bygga högre hus eftersom avståndet till bebyggelse på norra sidan av Karlavägen är betydligt större än på Norr Mälarstrand! Eller varför inte på Strandvägen vid Djurgårdsbron?
För den som vill ha adressen Norr Mälarstrand finns tillräckligt många objekt till salu till betydligt lägre pris än detta projekt och dessutom med både utsikt och bättre luft.