Utskrift från www.yimby.se
....

Stadsradhus i Stockholm - äntligen!

 
SvD rapporterar om planerstadsradhus i Stockholm. Radhus i ett oerhört attraktivt läge, närmare bestämt mitt emot Rålambshovsparken. Idén i sig är lysande, och någonting som jag har väntat på länge. Just stadsradhus är någonting som vi har saknat här i Stockholm, och som har potential att bli en väldigt populär boendeform.

Lika glädjande är det att höra att Wingårdh arkitektkontor kommer att stå för design och konstruktion av radhusen, och som byggherre har vi Småa. I teorin borde det kunna bli väldigt bra, eftersom Småa har lång och gedigen erfarenhet av utveckling av småhusområden, samtidigt som Wingårdh är ett av få (eller det enda?) svenska arkitektkontor som håller internationell klass.

Ja, i teorin verkade det bli bra.



Men all entusiasm dog när jag såg skisserna. Husen är tråkiga, oinspirerade och rent gräsligt fula. Slutna och fyrkantiga lådor som vänder sig bort från gatan, och inte känns inbjudande för fem öre. Det här är inga stadsradhus, utan typiska förortsradhus som breder ut sig och tar upp plats.

Om vi ska bygga innerstadsradhus är det viktigt att vi ser till att ta till vara områdets urbana kvaliteter. Det betyder att vi måste anpassa husen, så att de blir utrymmessnåla och ändå urbana. Ett stadsradhus är inte ett förortsradhus som man placerat ut i en stad, utan ett slags townhouse för en enda familj. De är vanliga i Europa, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Eller varför inte titta närmare på San Franciscos townhouses?

Sverige kan lära sig mycket av omvärlden. Och det här är ett i grund och botten väldigt bra initiativ, för stadsradhus behövs nämligen i Stockholm. Därför är det viktigt att vi inte slösar bort den dyrbara marken i innerstan på projekt som i bästa fall blir halvmessyrer som förvandlar stadslandskapet till förort. Det är just vad det här förslaget kommer att göra.

Gör om, gör rätt. Ett radhus behöver inte vara just 1½ plan i soutteräng. Det kan faktiskt vara fråga om relativt höga och smala hus, med kanske tre våningar och källarvåning. Kanske vore det bättre om Wingårdh fick ta det övergripande ansvaret för utformningen av de kommande husen, snarare än att bara arbeta utifrån direktiv från byggherren? Jag tror nämligen att man är bättre att tänka “utanför boxen” där, än man är på Småa, som i många år byggt i stort sett identiska hus i identiska områden - det är inget fel i det, men vi måste höja standarden några steg när vi bygger i innerstan.

Och sist men inte minst, glöm inte bort kunderna! Börja med att intervjua och kartlägga de människor som faktiskt ska bo i husen i framtiden, och låt dem vara med och utforma dem - det är ju för dessa människor husen byggs! Tyvärr fungerar byggbranschen fortfarande utifrån ett bristande kundperpektiv, där man bara bygger utan att fråga sig om det som byggs verkligen är det som efterfrågas.

Är det inte hög tid att ändra på det?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gustav Svärd (23 Oktober 2008 23:43):
På bilden ser vi ytterligare ett problem med planen: den gör inget åt den motorled som är den delen av Norrmälarstrand.
 0
Dr Evil (24 Oktober 2008 00:16):
Jag måste säga att jag blir imponerad av den enorma entusiasm som uppbådas här på yimby. Höghus - ja! Promenadstad - ja. Stadsradhus - ja!

Vilket är exploateringsstalet för stadsradhus? Och vad är så fantastiskt med dem? Vem bygger man för och varför?
 0
Nic (24 Oktober 2008 00:58):
Stadsradhus? tillåt mig spy...
 0
Magnus (24 Oktober 2008 01:17):
Låter lika dumt som radhusen på taken i Hornsberg som dom pratade om för ett par veckor sen.
 0
Eric Thärnström (24 Oktober 2008 01:35):
Townhouse-konceptet är väldigt användbart i gränslandet mellan villaområden och stadskärnor, det som vi kallar förort. Där hör dessa hus hemma. Radhus på taken på Hornsberg är en kul grej, och jag ser inte tillräckliga argument för att inte bygga radhus på tak som annars aldrig används till något.

Ett av de stora problemen med byggsektorn är att det alltid byggs för lite. På så vis behöver byggföretagen inte sträcka sig efter en lika stor kundkrets, utan det är de som kan välja kunderna.
 0
Johan Eriksson (24 Oktober 2008 01:53):
Om man står ut med att bo precis vid en, nästan, motortrafikled så ser jag ingen anledning till att inte utnyttja marken men man kan fråga sig vem som är så avtrubbad att den vill bo så bullrigt? -planeringschefen för Kungshattsleden/Förbifart Sthlm? ;-)

Personligen känner jag mig inte sugen då det känns en aningen desperat just på N Mälarstrand men vad skulle reaktionen hos folk/er vara om läget, som jag först trodde vid en snabbtitt på bilden, var gräsremsorna framför funkishusen på Gärdet? -är de för heliga?

Håller med Eric om att konceptet nog skulle fungera bäst i förorterna där det finns mängder med gräsremsor men om de tex skulle byggas i oupprustade miljonprogrammsområden så skulle kontrasten och klasskillnaden åter bli för absurd.
 0
Lars Petersson (24 Oktober 2008 01:56):
Radhus är inte lämpligt i gränslandet mellan villaområden och stadskärnor. Det ska inte finnas något gränsland. Utanför staden skall det finnas öppna områden och villor (så som många ju vill bo). Det ska gälla när man åker utanför tullarna som ska ligga way out there.. vill säga. En klar gräns är trevligt, innerstad och landet. Tunneltågen kan gott gå en bit ut ur storstaden så storstadsbon kan kliva av vid mjölkpallen. Optimalt.
 0
Peter D (24 Oktober 2008 02:08):
Radhus, Townhouses etc. ska självklart byggas i staden inte utanför eller i nåt gränsland.
 0
Lars Petersson (24 Oktober 2008 02:19):
Skall de byggas (på små platser där det är olämpligt med högre bebyggelse) så kan det gärna finnas kommersiell verksamhet i bottenplanet, så kan townhouses läggas som våning 2-3. Annars blir platsen en "du har inte där att göra" dvs ett bostadsområde.
 0
Eric Thärnström (24 Oktober 2008 02:19):
Jag ser snarast Townhouses som just ett alternativ till förort. Inte lika hög bebyggelse som i centrum, men mycket tätare än villaområdena. Man skapar liv i vad som just nu är ingenmansland mellan villorna och kvarteren. Även om townhouses kan passa bättre på annat håll, så är det fortfarande ett bättre alternativ än hus-i-park när det gäller att bygga i förorterna.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 02:23): Online
Jag tycker att Eric har en poäng här. Alla vill inte bo i en tät innerstadsmiljö, men gillar samtidigt de urbana värdena och tilltalas därför inte av förorten eller villaområdet. Där kan stadsradhus/townhouses bli en intressant alternativ.

Själv gillar jag också blandning, så länge den är urban.
På Manhattan kan man blanda skyskrapor och townhouses vägg i vägg, och det brukar faktiskt kunna vara riktigt trivsamt.

De föreslagna husen här är bedrövliga. Den mörka och stängda bottenvåningen ser ut som något ur en dystopisk framtidsvision. Den övre glasvåningen ser ut som en skokartong.
 0
Hans Berglund (24 Oktober 2008 08:34):
Bedrövligt fult. Extremt ovälkomnande. Otroligt trist. Är det en praoelev som har designat det här? Säkert jättefin interiör men exteriören är ett stort skämt!!
 0
Niklas (24 Oktober 2008 08:57):
Hur går blandstadsidealet ihop med stadsradhus? Med så lågt exploateringtal blir det knappast frågan om några billiga bostäder. Kommer townhouseområden få bli egna enklaver (om de byggs i Stockholm)?

Varför låter man staden trappas av mot Rålis och Norrmälarstrand? Snarare finns det ett behov av motsatsen.

Bygg gärna townhouse längre ut i Bromma eller Hässelby - Inte innanför tullarna eller i halvcentrala bandet.
 0
Albin Törnberg (24 Oktober 2008 09:39):
Allvarligt - varför applådera en sån här idé? Det är ju ett praktexempel på sådan "parasitär arkitektur" som man pratat om här förut. Ett radhusområde vid rålis tillför ingenting, det snyltar bara på stadens värden. Och varför? För att ett gäng (rika) människor vill bo som på landet fast mitt i stan?

Jättejättekonstigt tycker jag.
 0
Mats Åhrman (24 Oktober 2008 09:45):
Ja husen är tråkiga men man får se på det så här också, absolut ingenting annat skulle någonsin få ok att byggas där, inser ni vilken folkstrom det skulle bli från dom som bor bakom om en millimeter av deras miljonutsikt blev påverkad? så höjden går nog inte att påverka (tyvärr) det är glatt att dom vill bygga bort det där otroligt meningslösa mellanrummet som finns där idag, något som dock går att ändra är ju designen, dom är hysteriskt tråkiga och intetsägande.
 0
Mats Åhrman (24 Oktober 2008 09:46):
Skit i bostäder! bygg resturanger, butiker i låga byggnader där MOT parken, lägg vägen bakom så kommer nog rålis kunna bli lite trevligare!
 0
Jörgen Sundström (24 Oktober 2008 10:45):
Gärna townhouses här. Kanske 3-4 våningar.

Men varför inte stycka upp området i mindre tomter som sedan säljs till olika intressenter och byggare. Varför gör man inte det? Vad är problemet?

Ett villkår för att få bygglov skulle också kunna vara att byggaren måste satsa på alternativ arkitektur till nymodernistiska små lådor.
 0
Eric Thärnström (24 Oktober 2008 11:15):
Niklas
Townhouses i centrum kan vara en del av blandstaden, just för att det skapar blandning. Sen har vi redan Gamla Stan, så townhouses i centrum är inte direkt givande. Men det är ett alternativ att föredra framför vanlig radhusbebyggelse. Det är väl dessutom inget som hindrar att man lägger butiker i bottenplanet.
Här kommer dock en regel in: Boningshus med tre våningar eller fler måste ha hiss, vilket blir rätt dyrt med en hiss per hus.

Mats Åhrman
Jag håller med. Det är nästan bättre att det byggs något, än att det inte byggs något alls. Men en extra våning hade inte varit fel...

Jörgen Sundström
Ett problem med att stycka av och sälja mindre tomter är just att man säljer mark. Det är väldigt jobbigt att köpa bebyggd mark, och ännu jobbigare när de boende äger marken själva. Allt mångdubblat, eftersom det blir fler tomter.
Men jag förstår dig, och jag är nästan villig att hålla med: Man borde dela upp marken på olika byggare för att få variation.
 0
Magnus Orest (24 Oktober 2008 11:15):
Eric m fl -> I det här fallet känns små stadsradhus som en bra lösning, det finns ju ändå inte plats för så mycket annat. Det är mera en fråga om hur man gör, som jag ser som ett problem. Men visst, nog är det bättre att i första hand satsa på lägenheter innanför tullarna, och stadsradhus där det finns lite mer yta att leka med. Gärna i sjöstan/danvikslösen, där det finns gott om utrymme för små infills.
 0
PO Hallberg (24 Oktober 2008 11:19):
Det här förslaget är ju riktigt uselt. Det som fungerar i Orminge fungerar inte nödvändigtvis på Kungsholmen. In fill-bebyggelse måste utformas på ett mer stadsmässigt sätt. Hus som inte sluter sig mot allmänna utrymmen; hus med bättre exploateringstal; hus med stadsmässig karaktär.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 11:24): Online
 0
PO Hallberg (24 Oktober 2008 11:26):
Anders Gardebring: Det där är vad jag kallar stadsmässig karaktär.
 0
Eric Thärnström (24 Oktober 2008 11:30):
Man kan kanske komma undan med trevåningsregeln, i och med att det blir enfamiljshus. Då kan det bli lite häftigare.
 0
Anders. (24 Oktober 2008 11:38):
Om ni tar en närmare titt så medför dessa hus att endast 1 fil blir kvar på N.Mälarstrand i västlig riktning, fil 2 blir pakeringsfickor med trädinslag(baserat på storleken jämfört med måtten från trottoar till nedre vägbana på N.Mälarstrand 100-98-96). Bilderna ljuger också friskt på hur det ser ut inuti, det är bara det 8:e radhuset som har fönster åt väster (som då skyms helt av Mariebergsbron där huset ligger dikt under denna bro), de andra har bara fönster rakt söderut samt rakt norrut. Själva idén är vanvettig på vald plats och Skönhetsrådet lär kräkas över en sådan blandning av bunker kontra funkis. De redan boende på N.B och 1tr utefter denna sträcka tappar utsikten till förmån för radhusens atrium som resulterar i en värdesänkning av bostadsrätterna (tidigare sjöutsikt)= grupptalan mot staden då man ändrar gällande detaljplan till men för de redan boende. Sen lär en klassiker tillkomma, tidigare byggen av denna art har alltid resulterat i att nybyggena bestyckas med braskaminer för trivsel, effekten blir att rökgaserna från dessa går rätt in i fönsterventilerna på de befintliga husen som uteslutande alltid är högre, vilket gör att miljökontoren får rycka ut och belägga de nya husen med nyttjandeförbud på braskaminer. Någon här skrev "parasitär arkitektur", vilket bilderna på SVD klart bekräftar. Varför är det så svårt att ta fram bra lösningar, det finns otaliga bra lösningar i utlandet, det här är något som man verkar ha rotat ihop under hot om att man måste uppfylla en kvot, oavsett hur vansinnigt idén är. Bygg skiten framför stadshuset så vi får ett monument på våra politiker.
 0
Karl Zetterholm (24 Oktober 2008 11:57):
Eric:
Ja, hiss i enfamiljshus är inte ekonomiskt rimligt.
Jörgen:
Ang. små tomter. Små tomter gör att man går miste om de stordriftsfördelar som större projekt ger (och som vårt samhälle i stor del är uppbyggd på). Det är inte omöjligt dock.

Lokaler i bv på radhus är väldigt svårt att få till med rådande handikappbestämmelser.
Vad skulle en sådan bebyggelse byggas i för form? hyres-, bostads-, äganderätt?
 0
Jan Wiklund (24 Oktober 2008 12:04):
Jag föreställer mig att för att små hus ska passa i en stad måste de byggas mycket tätt. Typ gamla stan. Annars bidrar de till utglesningen och stadsdöden.

För mig verkar den tomt som här ska bebyggas som alldeles för stor för att fyllas med så små hus. Eller så få hus.

Är egentligen den här Wingårdh så särskilt kvalificerad, förresten, han har ju offentligt uppmanat Göteborgs stad att avskaffa all kollektivtrafik och satsa på bil (läste jag nånstans). Han kan inte gilla städer något vidare, vilket kan vara en förklaring till att han här bara har lyckats åstadkomma förort...
 0
Marre (24 Oktober 2008 12:22):
Förortsradhus i innerstan är ingen höjdare. Riktiga townhouses ser ut som på Anders Gs länkar (min favorit är nr 2, så snyggt!). Tänk er Årstafältet och Bromma flygfält täckta av sådana hus...

Man kunde genom horisontell fastighetsbildning möjligtgöra att butikslokalen i gatuplan kunde vara en separat fastighet. Eller låta de som vill hyra ut bottenvåningen och själv bo ovanpå. Eller bo ovnapå och själva driva verksamhet i bottenplanet. Allt detta borde vara lika möjligt, låt folk bestämma själva!
Och handikappreglerna måste göras om, det är inte rimligt att varenda vrå skall vara tillgänglig med permobil. Minns hur byggandet av extravåningar på studenthus stoppades p g a att man inte kunde dra hissen upp till de nya våningarna. När man frågade byråkraterna om det inte kunde räcka att dra upp hissen i ett av husen, blev svaret att "men tänk om handikappade vill komma och hälsa på i de andra övervåningarna?" Suck...
 0
Patric Nilsson (24 Oktober 2008 12:31):
Är helt emot detta bygge, man borde bygga högre flerfamiljshus istället. Kanske 100 lägenheter. Gillar townhouse idén, men tror inte det funkar så bra här. Townhouses byggs bäst imo i kvartersstrukturer (New York), vilket ger en naturligt skyddad innergård, som sedan kan avdelas för varje townhouse. Townhouses, som flera skrivit, bör vara smala och höga, och utan möjlighet till individuella parkeringsgarage.
 0
Olle Jansson (24 Oktober 2008 13:00):
I Göteborg har det blivit lite av en trend att göra en plan lite mer urban genom att kalla samma gamla vanliga radhusområden för stadsradhus - en slags nyspråk.

Sedan går det att ha stadsradhus i områden där det troligen inte går att skapa liv och rörelse på alla gator. Tänk till exempel två dubbelriktade och mer trafikerade gator med högre hus med såväl kontor, affärer och bostäder i nord-sydlig riktning. Mellan dessa går det att dra enkelriktade gator i väst-östlig riktning med smala tomter för enfamiljshus eller mindre bostadshus. Alla vägg i väg. Dessa hus ger förstås inte så mycket direkt till stadsbilden, men dess invånare har nära till de större gatornas liv som de också berikar med sin närvaro när de går till och från jobbet eller bara tar en promenad. Notera att det inte är frågan om återvändsgränder som aldrig besöks av främmande, bara lite lugnare och mindre trafikerade.

Som Patric Nilsson påpekar fungerar det utmärkt i New York. Exempel: Gå in på googlemaps och vandra runt lite på Barrow St., Manhattan och notera mötena med till exempel 7th Av.
 0
Patric Nilsson (24 Oktober 2008 13:10):
Olle Jansson:

Barrow St. är ett jättebra exempel, tack för den.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 13:12): Online
Patric:
Men att bygga sådär är ju pastisch! Det gååår ju inte förstår du väl! ;)
(Sen att den "älskade" nyfunkisen är pastisch (dålig sådan, originalen är bättre) verkar samma arkitekter glömt bort...)
 0
Patric Nilsson (24 Oktober 2008 13:30):
Anders: ASG!

Allvarligt: Det går ju att ta det bästa av denna arkitektur och kombinera den med mer moderna element, så får man inte en ren pastisch.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 13:43): Online
Patric:
Absolut. Det finns definitivt inget egenvärde i att bygga pastischer, och det finns också många bra exempel på riktigt bra modern arkitektur.

Stadsradhusen från Wingårdhs hör inte till den kategorin. Snarare passar de mer in i Howard Kunstlers lilla anförande:

"3 o clock in the morning the design meeting, 8 hours before deadline. 4 architects trying to get this building in on time and they are sitting there at the long boardroom table with all the drawings and the renderings and all the chinese food cascets are laying on the table. I mean, what was the conversation that was going on there?
Because you know that the last word was, what the last sentence was of that meeting, it was, fuck it!
That is the message of this form of architecture, the message is, we don't give a fuck, we don't give a fuck."
 0
Patric Nilsson (24 Oktober 2008 13:51):
Anders:

Håller med, ibland undrar man över vad som presenteras. Wingårdh har gjort många snygga byggnader, men ibland undrar man över hans smaknivå??
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 14:06): Online
Patric:
Nu är ju förvisso Wingårdhs en byrå med flera anställda. Så vem eller vilka som är skyldiga till "the abomination above" vet jag inte.
 0
Patric Nilsson (24 Oktober 2008 14:09):
Right you are
 0
Niklas (24 Oktober 2008 15:01):
Det stora problemet idag är kopplingen mellan Kungsholmen och Rålisparken. En stor del av skulden kan läggas på Norrmälarstrand som är en barriär i form av en trafikled.
Kopplingen lär inte bli bättre av att man täpper till med dessa längor av radhus.

Nu kanske jag svär i en kyrka men...
Måste det verkligen byggas någonting här? Skulle man inte kunna lägga ner Norrmälarstrand och istället kunna låta den gå längsmed kvarteren, alltså där den där lokalgatan går som övergår i Sysslomansgatan. Skapa dessutom en gatan som är parallell med och 100 meter väster om Fridhemsgatan och går mellan Drottningholmsvägen och Norrmälarstrand.

Detta skulle betyda att parken skulle flyttas närmare kvarteren och sambanden till denna skulle förbättras. I gengäld skulle parkens västra sida definieras bättre med täta kvarter ända ut mot denna.

Om Norrmälarstrand fick fler korsningar skulle hastigheten sänkas och den skulle få en mer stadsmässig karaktär.
 0
Mattias (24 Oktober 2008 15:21):
Nej, varken radhus eller villor har i en STAD att göra. Sorry
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 15:25): Online
Mattias:
Radhus och stadsradhus är inte samma sak (även om Wingårdhs och Småa verkar tro det). Betänk engelskans term "townhouse" så kommer du närmare till en typ av byggnad som faktiskt kan fungera bra i en urban miljö.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 16:19): Online
 0
Daniel Jonsson (24 Oktober 2008 17:02):
Man måste verkligen anstränga sig för att se kopplingen mellan att slänga ut de där radhusen vid den trafikleden och urbana höga townhouses i kvartersstruktur i San Fransisco tycker jag. Inte riktigt samma sak. Känns som om diskussionen blir lite lidande av det här också, en del är emot att slänga ut de där förortsradhusen just där och andra är för riktiga townhouses och så tror vi att tycker olika liksom.
 0
Gustav Svärd (24 Oktober 2008 17:14):
@Daniel - så ser jag det också. Idag finns, mig veterligen, inga stadsradhus (townhouses/brownstones) i Stockholm. De som visas på bilderna är inte heller sådant.

Niklas har en stor poäng när han påpekar att problemen inte löses av ens stadsradhus på platsen. Trafikleden måste göras om, om vi vill att Rålis ska få bättre kontakt med Stan. Redan idag är Rålis en av de allra mest populära parkerna i Stockholm, med en bättre kontakt med stenstan kanske den blir ännu mer poppis.
 0
Anders Gardebring (24 Oktober 2008 17:15): Online
Daniel:
Artikeln ser jag snarast som en kritik mot missutnyttjandet av begreppet stadsradhus. Men Magnus som har skrivit artikeln får rätta mig om jag har fel :)
 0
Jon Holstein (24 Oktober 2008 18:02):
Jag tycker som precis så många andra... varför bygga radhus i staden?
Ok, det lär inte att gå att få bygglov för större byggnader.
Och townhouse som folk skriver om här är generellt sett för höga... och bygga lägre sådana skulle se galet ut.

bygga små trevliga butikslokaler skulle nog passa bättre... även om det dessvärre inte skulle tillföra några bostäder, som vi så starkt behöver.
Men rålis är ett trevligt ställe att gå till på sommaren, å rätt sorts butiker och kanske cafeer å sånt skulle kunna lyfta området ytterligare lite...

Flyttar man till ett radhus, så finns det vissa saker man förväntar sig av området i övrigt... saker som inte erbjuds på det sättet i innerstan.
Alltså får vi anta att det inte blir dom vanliga radhussökarna som flyttar in där... men vilka vill då bo i radhus?
Knappast familjer... utan snarare äldre par, som vill ha lite huskänsla. Antingen har dom aldrig skaffat något sommarstället, eller så säljer dom det för att bo där. Frågan är om det är för den typen av människor man behöver bygga inne i stan.
 0
Marre (24 Oktober 2008 18:12):
Gustav: det närmaste jag sett townhouses i Stockhom är väl Danderydsgatan (biten mellan Danderydsplan och Karlavägen) och ett par kvarter i norra Lärkstan (kvarteren precis söder om Valhallavägen: Uggleviksgatan, Östermalmsgatan, Verdandigatan etc).
När man promenerar där kan man faktiskt nästan tro att man är i en storstad i t ex England!
 0
Magnus Orest (24 Oktober 2008 19:01):
Jag ser inte alls några problem med höjden på riktiga townhouses, det skulle fungera fint i det området. Problemet är ju som sagt att någon kommer att få "sin" utsikt över Rålis förstörd. Men det problemet kan man säkert lösa på något sätt.

Jag tror nämligen att det här projektet kan bli en alla tiders flopp, med tanke på hur radhusen kommer att prissättas. Vem kommer egentligen att vilja betala över 12 miljoner för en liten skokartong till radhus som skulle passa bättre i någon förort? Jag tvivlar på att det blir särskilt stor efterfrågan. Däremot tror jag att det vore mer intressant att köpa ett riktigt townhouse (3 våningar på höjden, ganska smalt, osv) i samma storlek, och till ungefär samma pris.

Jag tror dessutom att ett sådant koncept skulle gå att utveckla för innerstadsfamiljer med god ekonomi, som behöver ha bil men vill bo kvar i stan - då behöver vi inte tulla på de urbana kvaliteerna, men ändå tillfredsställa den målgruppen.

Och, som Anders skriver, så vänder jag mig med den här artikeln mot missbruket av begreppet "stadsradhus". Det är därför jag uttryckligen skriver att det inte är fråga om några stadsradhus. ;-)
 0
Jon Holstein (24 Oktober 2008 19:18):
Jag bor inte vid rålis, så jag skulle inte få min utsikt förstörd... men med motiveringen att några får sin utsikt förstörd, så borde man rimligtvis bygga dom nya husen utan fönsten, för om man ska bygga nya hus ivägen för utsikten för dom gamla, så förtjänar inte dom nya att ta över den utsikten.

jag är för exploatering i innerstaden... men jag är inte för att man förstör för vissa boende, för att bygga något som ger så få nya bostäder.

Sen är det kanske viktigt att man lär sig att kompensera dom som förlorar sin utsikt.
Det är också viktigt att man lär folk att man inne i stan aldrig kan förvänta sig att få behålla sin utsikt. Så att utsikten inte är en del av värdet på bostaden, då man inte vet om den förblir... Men dom som bor där idag har köpt bostaden, med utsikten... man kan inte köra över folk, man måste helt enkelt få över dom på sin sida.
 0
Magnus (24 Oktober 2008 19:59):
Om man nu ska bygga nånting där kan man väl göra som vid Norra Bantorget och bygga några 'flat iron building' med butiker i gatuplanet. Det går ju tydligen att bygga väldigt smala, relativt höga byggnader om man vill. Och apropå utsikt, tala om att få sin fina utsikt förstörd för dom boende/kontoren på andra sidan Torsgatan.
 0
 0
Roffe (24 Oktober 2008 22:12):
Här kommer ett färskt exempel på statsradhus i Sth under byggnation, heter Essinge IP.
Kort story-stadens markkontor sålde ut 1/4 av idrottsplatsen för halva marknadsvärdet till ett förvaltningsbolag som sedermera hade vänner på just-markkontoret.... Husen har sedan sålts 1 gång till på Blocket (!), förvaltningsbolaget hamnade i onåd och nu är det ett nytt bolag som bygger. Entreprenören hoppade av då han insåg att tekniken skulle innebära men för grannarna vilket skulle resultera i stämningar, nu är det visst en 3:e byggfirma som kör. Husen skulle ha varit klara , just nu finns stommen till 4 uppe, och en har åter hoppat av som nu försöker sälja via en mäklare som var den som gick ut med annonser innan detaljplanen var godkänd, han hängdes ut i ABC-nytt där det visade sig att han satt med i styrelsen för detta äventyr. Storyn kan göras hur lång som helst, det sista kända problemet var att man kontrollerade röntgenutrustningen hos en tandläkare-mottagning intill och fick kraftiga utslag, det visade sig komma från de prefabricerade modulerna till radhusen, en gissning är att armeringsjärnen fått "smitta" när man smälte ner gammalt skrot, så belysningen blir "gratis" i dessa hus--strålande tider...
Länk: http:​/​/​www.​aop.​se/​Sidor/​Uppdrag-​EssingeIP.​html
 0
Magnus Orest (24 Oktober 2008 22:52):
Jon, det där med att folk får utsikten förstörd kan man inte ta hänsyn till i någon vidare omfattning, då skulle ingenting kunna byggas i närheten av någonting annat.

Frågan är hur vi tar fram en praxis för dessa fall - var ska vi dra gränsen för olika intrång? En praxis behövs, eftersom det är viktigt att vara konsekvent i sådana här frågor. Att kräva att ingenting byggs för att man ska ha flera hundra meters obruten sikt är fullständigt otänkbart. Samtidigt ska ingen behöva acceptera att nya byggnader bokstavligt talat hamnar precis utanför det egna fönstret (bara några meter bort), så att det naturliga dagsljuset blockeras.

Där har du ytterligheterna. Men var ska vi dra gränsen? Att det byggs nytt i en stad som Stockholm får man räkna med, anser jag. Och så länge man inte äger den mark man har utsikt över kan man inte heller kräva att få styra vad den ska användas till, det är en fråga för markägaren.
 0
Erika N (25 Oktober 2008 00:40):
Är det inte Arne Weise som sitter och läser tidningen på bild 3? :)
 0
Jon Holstein (25 Oktober 2008 03:43):
Till magnus.
Det är helt korrekt, ingen kan egentligen bestämma över sin utsikt. Och jag har aldrig någonsin påstått att man inte ska bygga, för att vissa personers utsikt kommer att skymmas.

Men det finns en tendens här bland flera skrienter att helt och hållet ignorera dom som bor i lägenheterna.

Eftersom att lägenheternas priser är styrda av en marknad, där utsikt påverkar slutpriset, så är det totalt hänsynslöst att säga att det ska vara fritt fram att bygga, utan någon hänsyn till dom boende.
När det gäller hyresrätter i innerstan, så talar vi om folk som köat i 20 år, och sen valt en lägenhet, med trevlig utsikt.

Att köra över dessa personer är omoraliskt!

Ingen i stockholms innerstad ska egentligen kunna anse att dom har rätt till utsikt. Men när utsikten påverkat valet, så kan man inte bara ta den (och sälja den tillsammans med nya bostäder).
Man skulle kunna räkna ut ett ungefärligt värde för vad utsikten i en borätt är värd, och kompensera dom som blir lidande. Dom får då möjligheten att sälja av sin lägenhet, om dom inte vill bo kvar när utsikten skyms, och det utan att vid försäljningen lida av den värdeminskning som borätten drabbas av.
För dom som har hyresrätter får man helt enkelt ge tillbaka det kötidsvärde dom offrat när dom tagit bostaden, så att dom ges möjligheten att söka annan bostad i innerstan, om dom vill.


Men när det gällde kallbadhuset så tycker jag inte dom hade någon rätt att klaga, det skulle ju bli en del av utsikten och inte något som skulle skymma den.
 0
Peter D (25 Oktober 2008 10:01):
Jon Holstein Anledningen att bostadsrätterna är så dyra beror som du säger på marknaden, efterfrågan är större än utbudet. Därför måste utbudet öka, då kan man inte ta hänsyn till allt och alla. Bostadsrätterna ska sjunka i värde.
 0
Martin Ek (25 Oktober 2008 13:47):
Bygg en ny rad kvarter i samma höjd framför dem nuvarande husen och erbjud de som får sin utsickt förstörd att flytta in i den nya "fronten" på så sätt får vi en win-win-situation...
 0
Anders (25 Oktober 2008 14:30):
Till Martin Ek.
Hyran på nyproducerade bostadsrätter ligger 2-3 ggr högre än i de befintliga fastigheterna, och de dras då också med stora lån medans de flesta av de befintliga husen har en låg belåning. Du tror alltså att person x som bor i den gamla lägenheten med värde 3-5 mkr med sjöutsikt, balkong o öppen spis väljer att flytta till den nya, var du berusad när du skrev win-win på detta koncept..? Kvalitetsmässigt håller de gamla husen i flera hundra år till. Moderna hus har en beräknad livslängd på 70-90 år, konstruktionerna medger inte totalrenoveringar som gamla hus klarar av. Ta en titt på vad renoveringarna av miljonprogramshusen i förorterna landar på jämfört med äldre hus byggda före 50-talet. När folk valde och betalade för olika utsiker var marken intill parkmark och i detaljplan, ändrar man förutsättningarna blir det till stor ekonomiskt men för de boende som drabbas som är en ren expropiation, och i detta fall ska de boende drabbas av denna park-expropiation. Dessutom försvinner samtliga parkeringsplatser på södra sidan av N.Mälarstrand till förmån för radhusens egna parkeringar, tror det är runt 110 st som ryker på den sträckan, räkna med bråk där också av de boende i området. Sen undrar jag varför skattebetalarna ska hålla med 10 mkr i olika utredningskostnader som SMÅA nu dragit igång, det ska dom betala själva, annars kan vilket litet skuttbolag som helst peka ut en parkplätt, komma med byggförslag och så ska skettebetalarna stå för alla utredningskostnader- nä tack, 10 mkr gör mycket nytta på andra ställen.
 0
Jon Holstein (25 Oktober 2008 16:50):
@Peter D
Jo, det behövs fler bostäder i stockholm.
Ja, priserna är för höga.

Men priserna i lägenheter med utsikt är ännu dyrare, därför bör man kompensera dom boende i dessa, då den extra summa dom betalat för utsikt, förvandlas till pengar i sjön.
Det är inte ett schysst tillvägagångssätt.

@Martin Ek
Fullt så enkelt är det inte, då det inte blir en universiell lösning. Just i detta fall går det inte, eftersom det inte finns tomter för att bygga liknande kvarter framför dom gamla.
I andra fall går det inte, för att det kanske är andra typer av fastigheter som byggs.
Hyresrätter skymms av borätter och tvärt om.
Rätt var det är, så är det en handlingsplats som byggs, och där finns kanske inga bostäder..
Och som anders också skriver, så när man byggger hyresrätter så ligger hyran på en helt annan nivå.

Det bästa blir alltså att ge dom boende en rättvis chans att flytta. Ekonomiskt kompensation för dom som förlorar sin utsikt... då har dom valet att sälja utan att förlora pengar på grund av att utsikten försvinner. Väljer dom att bo kvar, så har dom fått tillbaka dom extra pengar dom en gång betalt.

För hyresrätter så är det enda man kan göra är att kompensera dom boende med att få tillbaka sin kötid. Alltså en kötid som motsvarar både den tid dom tjänat under tiden dom bott på den platsen, samt den tid dom köat innan dom flyttade in.
Dessvärre finns det för få hyresrätter för att dessa personener ska kunna få ett liknande läge. Men någon typ av kompensation måste man ge dessa boende, för att vinna över dom på ens sida. Kanske om det är möjligt ge dom viss hyresreduktion.
 0
Anders Anttonen (26 Oktober 2008 02:57):
Nu kan jag inte hålla käften.... INGA RADHUS I STOCKHOLMS INNERSTAD! Låt hellre gräsremsan på Norrmälar vara kvar och bygg en skyskrapa någon annanstans. Bygg gärna Salem, men gör det i Salem.
 0
Magnus Orest (26 Oktober 2008 13:43):
Anders, jag skulle snarare vilja hålla innerstaden fri från förortsmässig bebyggelse, må det vara radhus, punkthus, etc. Men riktiga stadsradhus kunde bli ett välkommet tillskott till stadsbilden. Både i innerstan och precis utanför.

Men nu är det ju som sagt inte några riktiga stadsradhus det handlar om här, utan typiska förortslådor. Den sortens bebyggelse klarar sig staden utan.
 0
Anders Gardebring (27 Oktober 2008 22:42): Online
 0
Peter Sandberg (1 November 2008 13:42):
Bilden visar ej de lägre 20-tals fastigheter i rött tegel som bildar bakgrunden till den östra delen av radhusområdet. Dessa fastigheter ger en bjär kontrast mot den tänkta bebyggelsen. Inte heller de fastigheter som är byggda på 30-talet i funkisstil skapar någon harmoni, dessa utgör den västra delen.

De grönskande träden i bakgrunden på bilden måste föreställa de träd man nu måste fälla om planerna blir verklighet.

Radhusområdet kommer även att förläggas till ett av de mest och lägst belägna områden, vilket kommer att översvämmas om vattennivån i Riddarfjärden stiger.Detta borde väl kommunen känna till.
En missuppfattning bland några kommentarer utgör skillnaden mellan Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand.
Det är precis mellan dessa stråk radhusområdet är planerat.

Enligt Gogle/Wikipedia utgör Norr Mälarstrand Kungsholmens signum och paradgata, och så var det tänkt när man stadsplanerade området för länge sedan. Skall ett arkitektkontor nu sätta stopp för denna vision.
 0
Anders Gardebring (1 November 2008 17:22): Online
Själv skulle jag helst se att man planerade om hela området. Det är (vilket tydligt kan ses om man t.ex. studerar området på en flygbild) oerhört tydligt vilket tydligt exempel på 60-tals-SCAFT-planering som detta är, med två trafikstråk som går intill varandra, med endast en menlös gräsmatta mellan sig. Jag skulle vilja att man tog bort trafikleden och istället lät Norr Mälarstrand fortsätta längsmed husen, där det redan idag finns en stadsgata. Bredda den stadgatan och anslut sedan dagens gatuslut mot bef. trafikleden uppe vid det nya projektet Snöflingan. Den delen av området har ju planerats om från trafik-ghetto till stadsmiljö, så varför inte följa det goda exemplet och göra så även här?
Det område som frigörs kan lämpligen används för att placera låg bebyggelse (två plan)intill vägens södra sida som sedan i sin tur gränsar mot den då expanderade parken. Mer park, mer bostads-eller affärsyta, mindre trafikled.
 0
Britt Helin (3 November 2008 23:29):
Arkitekter letar efter grönområden för sin egen sak för att bygga och tjäna pengar, man bryr sig inte om barn, gamla och vuxna när kapitalet styr därför måste vi protestera när det gäller byggandet och tänka på de boende som drabbas.
En liten sträng gräsmatta och träd där äldre människor sitter som inte klarar att gå så långt från sina hus, där ska man bygga radhus helt malplacerat. Det ser snyggt ut med träd runt omkring på bild men så kommer inte verkligheten att se ut , alla träd kommer att huggas ner.
Vi behöver alla grönområden i innerstaden och några radhus kommer inte att hjälpa bostadsbristen. Dyrbart och enfaldigt, ingen plats för barn att växa upp,läs om forskning på vilka skador barn får när man växer upp vid trafikerade leder. Luften är densamma även om du har uteslutit en del av bullret som vid mätning i detta område ofta är uppe på 77 decibel.
Funkishus som är unika ändrar karaktär m.m.
Folk som vill bo i stan och kan betala för dyra hus kan köpa bostadsrätter för det finns det gått om .
Glöm inte att politiker, arkitekter, stockholmare har inte patent på våran huvudstad den tillhör hela Sveriges befolkning.
Ska vi stoppa förtätningen av Stockholm när det är för sent,
vi har möjlighet att bygga nya centrum nära staden med goda kommunikationer, med teatrar små restauranger m.m.och behålla vår vackra huvudstad intakt.

Britt Helin
 0
Niklas (4 November 2008 00:03):
Britt:
Har lite svårt att hänga med i det du skriver. Den gräsmattesträng som vi pratar om här (och där det planeras bygga radhus på) har jag aldrig sett användas av vare sig äldre eller yngre. Ur den synvinkeln är det ju inte fel att utnyttja den för förtätning, men som jag påpekade ovan (24 okt) är kanske mervärdet större om man låter denna gräsplätt intregreras med Rålis iom att trafikleden tas bort.

Du skriver:
"Vi behöver alla grönområden i innerstaden och några radhus kommer inte att hjälpa bostadsbristen."
Det finns forskning som talar emot att vi behöver alla grönområden i innerstaden. Väldefinierade parker behöver vi däremot gott om. Några radhus kommer förstås inte att lösa bostadskrisen, men tänk på att många bäckar små bildar stor å. Radhus är däremot ett väldigt ytineffektivt sätt att lösa bostadskrisen på.

Britt skriver:
"Folk som vill bo i stan och kan betala för dyra hus kan köpa bostadsrätter för det finns det gått om ."

Nej. Det finns ett stort underskott av BÅDE hyres- och bostadsrätter i innerstaden. Detta är en anledning till att Stockholm har några av de högsta bostadspriserna i Europa.

"Ska vi stoppa förtätningen av Stockholm när det är för sent,"

Vi ska inte stoppa utan snarare bejaka förtätningen. Förtätningen bör dock genomföras på rätt sätt - Så yteffektivt och miljövänligt som möjligt. Alltså inte centralt belägna förortsradhus eller utslängda lamell/hus-i-park/skivhus etc.

Britt skriver:
"vi har möjlighet att bygga nya centrum nära staden med goda kommunikationer,"

Vi har en sådan möjlighet. Vi har gjort så i 70 år och facit är nedslående. Den typen av boende oerhört impopulärt jämfört med innerstadsmässigt boende. Då har jag en mycket bättre idé: Bygg ut innerstaden med nya stadsdelar mot syd, väst norr och öster.
 0
Martin Nilsson (4 November 2008 10:03):
"Britts" inlägg låter nästan som en parodi på en Nimby? Troll?
 0
Anders Gardebring (4 November 2008 12:08): Online
Martin:
Alla har naturligtvis rätt att kommentera på Yimby, även de som inte delar våra tankar om staden. Vår uppgift blir då att påtala varför deras resonemang är felaktigt.
 0
Magnus Orest (4 November 2008 13:59):
Precis som Anders tror jag att det är bra om vi låter alla komma till tals. Därför ska vi vara försiktiga med att utgå från att det handlar om troll så snart någon inte håller med oss. Vi vill ju vinna över våra meningsmotståndare till den ljusa sidan, så att säga. ;-)
 0
Jörgen Sundström (4 November 2008 15:18):
Anders Gardebring:
Håller med om att hela området bör planeras om. Västra Kungsholmen domineras idag av av- och påfartsramper till Essingeleden. Är det för dyrt att gräva ner Essingleden borde det väl gå att göra om den till boulevard samtidigt som av- och påfartsramperna görs om till stadsgator. Gör en ny stadsplan för hela västra Kungsholmen. Tänk långsiktigt, låt det ta upp till kanske 20 år att genoföra den fullt ut om så behövs.
 0
Jan Wiklund (4 November 2008 16:39):
Ja! Ramper behövs öht inte. Mittfilerna under korsande gator räcker - eller kanske andrafilen om man använder mittfil till spårväg.
 0
Jörgen Gustavsson (14 November 2008 13:12):
Grässlänten används mycket!

När solen värmer sitter ofta personer i alla åldrar och njuter. Sittplatserna ger både tillgång till Rålambshovsparken för de som inte orkar ta sig dit och möjligheter att snabbt få lite sol för dem som bor intill och inte får in solljus i sina lägenheter.

Hur jag vet det? Jag har bott intill i tjugo år och sett alla de som sitter där.

/Jörgen G
 0
Eric Thärnström (15 November 2008 07:13):
Jörgen G
Kan vi inte bygga om taken på era hus till terrasser? Då slipper ni trafiken.
 0
Anders Gardebring (15 November 2008 19:58): Online
Jörgen G:
Själv vill jag se Rålambshovsleden omvandlad till stadsgata och upplyft till att ligga invid de existerande bostadshusen. Dessa har redan en stadsgata intill sig, och varför man skall ha TVÅ trafikstråk precis intill varandra har jag lite svårt att förstå, speciellt då leden ifråga bara går en mycket kort bit. Det luktar 60-tals-bilplanering lång väg. På andra sidan av denna nya stadsgata kan man bygga nya låga hus 2-3 våningar, där butiker, restauranger och annat anläggs, och sedan 1 eller 2 våningar med bostäder ovanpå. Den nya stadsgatan får naturligtvis flera trafiksignalerade övergångställen. Då blir det lättare att ta sig till parken för de boende på andra sidan, och parken tillförs också nya värden med nya restauranger och caféer, som med fördel kan ha uteserveringar på sommaren. De trista boxarna till radhus som nu föreslagits, med bibehållen motorvägsgeometri mitt i stan? Nej tack säger jag.
 0
Jörgen_G (18 November 2008 08:58):
Eric T
Terasser blir de enbart tillgängliga för dem som bor i respektive hus. De ger inte heller samma närhet till parken som att sitta på bänkar fastsatta direkt i gräset. Taken är snarare utsiktsplatser på en höjd där det blåser rätt rejält.

Anders G
Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand har ju helt olika uppgifter; genomfartstrafik och lokalgata. I och med leden kommer trafiken en bit ifrån dem som bor där. Att bredda lokalgatan skulle medföra att man behöver fylla ut mycket av slänten för att ge plats åt ledens trafik tätt inpå bostadshusen. Ser ingen vits med att genomfartsleden skulle belastas med även med lokalgatans funktioner - lastning, lossning, av- och påstigning, parkering och liknande. Till vilken nytta?
Folklivet som du efterlyser finns redan i parken och utmed promenadstråken under alla årstider och alla väder. Att bygga ytterligare hus skulle enbart göra parken mindre och inte tillföra något av det du efterlyser. Till vilken nytta.
Med tätare bebyggelse får vi bara tråkigare, trängre, mörkare och mer otrygga gator i stället för den öppna och inbjudande miljö vi har idag. Till vilken nytta?

Träffade en Stockholmsguide av den där erfarna kunniga sorten, efter att radhusplanerna blivit kända. Hon refererade till hur besökande från andra länder på alla nivåer, till exempel byggfackfolk och ministerdelegationer beundrar den öppna och inbjudande miljön runt Riddarfjärden; Söders branter, Långholmen, Västerbron, Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand och mötena mellan vatten, park och stad. Balansen är unik och den ska vi hålla kvar och inte förstöra genom att klåfingrigt försöka skapa mer "stad".

/Jörgen G
 0
Anders Gardebring (18 November 2008 10:06): Online
Jörgen:
Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand hara bara i ytterst liten utsträckning olika uppgifter. Rålambshovsleden börjar först där Baltzar Von Platens gata gata svänger upp, innan dess är det just Norr Mälarstrand och inget annat. Med nödvändighet är alltså all trafik som åker på den korta sträcka på cirka 400 meter (snabb uppskattning) som löper parallellt med Norr Mälarstrand också sådan trafik som kommer från, eller skall till, den del av Norr Mälarstrand som finns öster om Baltzar Von Platens gata. Jag har helt enkelt svårt att se poängen med den del av Rålambshovsleden som löper parallellt med Norr Mälarstrand och ser ingen anledning till varför denna behöver finnas. Om man oroar sig för "trafikproppar" kommer ju det faktum att leden går ihop med Norr Mälarstrand några hundra meter bort göra att det ändå inte spelar någon roll att den delen av leden finns.

"Att bredda lokalgatan skulle medföra att man behöver fylla ut mycket av slänten för att ge plats åt ledens trafik tätt inpå bostadshusen."

Ja, men samtidigt kan man riva de delar av leden som löper parrallellt med Norr Mälarstrand, och där istället frigöra yta. Dessutom tas ledens motorvägsgeometri bort och ersätts med en stadsgategeometeri, vilket ger en tryggare boendemiljö, lägre hastigheter, lägre ljudnivåer och lättare passage över till parken.

"Ser ingen vits med att genomfartsleden skulle belastas med även med lokalgatans funktioner - lastning, lossning, av- och påstigning, parkering och liknande."

Som jag skrev så är Rålambshovsleden, av fysiskt nödvändighet, varken mer eller mindre av genomfartsled än vad delarna öster om Baltzar Von Platens gata är. Det fungerar uppenbarligen där.

"Folklivet som du efterlyser finns redan i parken och utmed promenadstråken under alla årstider och alla väder"

Nja. Folklivet runt Rålambshovsleden måste jag nog säga är begränsat. Ja, det finns ett folkliv i parken på sommaren, problemet är ju att man måste ta sig över en gångbro som tagen ur en skolbok för trafikplanering på 60-talet för att ta sig dit. Sådant hör inte hemma i stadsmiljöer. I stadsmiljöer anpassar sig olika trafikanter och olika trafikslag till varandra.

"Att bygga ytterligare hus skulle enbart göra parken mindre och inte tillföra något av det du efterlyser."

Hur kan parken bli mindre genom att man bygger hus på vad som idag är en trafikled? Snarare skapas utrymme för att utöka parkens yta. Titta på en karta och räkna ihop det som trafik-ghettot Rålambshovsleden + Norr Mälarstrand + gräsmattan mellan de två tar upp idag.

"Med tätare bebyggelse får vi bara tråkigare, trängre, mörkare och mer otrygga gator"

Där torde de flesta trygghetsforskare vara oense med dig.
Men det handlar inte heller, så som jag skulle vilja se området, inte om någon "tät, trång och tråkig" bebyggelse, utan det handlar om att motorleden Rålambshovsleden omvandlas till en levande stadsgata, som förenklar åtkomsten till parken och tillför mer restauranger och caféer till parken, utan att ta i anspråk något av parkens yta. Du får ursäkta om jag har svårt att se problemet med det.

"Träffade en Stockholmsguide av den där erfarna kunniga sorten, efter att radhusplanerna blivit kända. Hon refererade till hur besökande från andra länder på alla nivåer, till exempel byggfackfolk och ministerdelegationer beundrar den öppna och inbjudande miljön runt Riddarfjärden; Söders branter, Långholmen, Västerbron, Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand och mötena mellan vatten, park och stad. Balansen är unik och den ska vi hålla kvar och inte förstöra genom att klåfingrigt försöka skapa mer "stad"."

Och att bygga om motorvägar som skär genom innerstan till stadsgator hotar några av dessa värden exakt hur? Själv ogillar jag förslaget på stadsradhusen här, men finner likväl kommentaren från stockholmsguiden inte så lite överdriven. Det handlar om några låghus som inte kommer att synas överhuvudtaget på lite avstånd. Knappast något som kommer påverka "söders branter"...
 0
Jörgen_G (18 November 2008 21:42):
Anders
Jag har inte möjlighet att bli så långrandig just nu. Mina svar på dina frågor kommer alltså att hänga i luften även efter detta inlägg. Just nu kan jag enbart slänga in en snabb kommentar och ett par frågor, som jag vore tacksam om du kunde svara på. Det skulle underlätta för mig inför att jag ger mina svar på dina frågor.

Du och jag blandar ihop äpplen och päron uppblandat med lite plommon när vi diskuterar de alternativ vi ser framför oss. Skulle därför vara tacksam om du preciserade vilka alternativ du ser framför dig.

Jag uppfattar följande fyra alternativ:

1) Status Quo

2) Bebyggelse enligt Wingård med Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand kvar i nuvarande lägen med nuvarande funktioner i stort.

3) Flytt av Rålambshovsleden till ny stadsgata i Nprr Mälarstrands läge och bebyggelse mellan parken och den nya stadsgatan av samma storleksordning som Wingårds förslag (Dock annan utformning och kanske också funktion för de nya husen)

4) Flytt av Rålambshovsleden enligt 3) och bebyggelse mellan parken och den nya stadsgatan enligt i stort Wingårds förslag. Det vill säga stadsradhus à la förort som flyttas närmare ut i parken.

Är det även dessa alternativ du ser framför dig Anders?

Av 3) och 4) är det 4) jag ser framför mig. Alternativ 4) innehåller det enda byggnadsförslag jag sett och som kan ge mig en bild av hur framtida bebyggelse kan te sig. Kanske du har ett mer konkret förslag att visa upp för alternativ 3)?

Återkommer.

/Jörgen G
 0
Anders Gardebring (19 November 2008 01:25): Online
Alternativ tre är det jag ser framför mig, kombinerat med en något utökad parkyta (ny bebyggelse skulle inte ta upp all den yta som skulle frigöras).
Förslag på hur sådan bebyggelse skulle se ut har jag inget konkret, men något lite mer levande än de fyrkantiga lådorna som nu ligger föreslagna iaf.
Ett annat alternativ är bebyggelse i ett eller två plan med enbart restaurang/caféverksamhet/butiksverksamhet. Syftet med det är att dra människor till andra sidan gatan och skapa en naturligare koppling mellan bostäderna vid Norr Mälarstrand och parken.
 0
Jörgen G (23 November 2008 00:31):
Anders
Det tog ett tag, men nu har jag tid och ro att kunna svara på ditt inlägg.

”Rålambshovsleden och Norr Mälarstrand hara bara i ytterst liten utsträckning olika uppgifter. Rålambshovsleden börjar först där Baltzar Von Platens gata gata svänger upp, innan dess är det just Norr Mälarstrand och inget annat.”

Var och hur Norr Mälarstrand delar sig upp sig i Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden är välkänt för mig. Jag har som jag nämnt i ett tidigare inlägg bott i grannskapet i nästan 25 år, varav längsta tiden med uppväxande barn. Jag vågar påstå att jag är mycket väl förtrogen med de verkliga omständigheterna för livet i trakten och hur olika stadsbyggnadselement verkligen fungerar. Anser mig därför också ha en del insikter om hur olika förändringar kan påverka miljön utifrån verkligheten och inte utifrån en idealiserad bild av olika stadsbyggnadsidéer.

”Med nödvändighet är alltså all trafik som åker på den korta sträcka på cirka 400 meter (snabb uppskattning) som löper parallellt med Norr Mälarstrand också sådan trafik som kommer från, eller skall till, den del av Norr Mälarstrand som finns öster om Baltzar Von Platens gata.”

Sorry – förstår inte vad du menar. Det finns flera sätt att ta sig till Norr Mälarstrand väster om B v Platens gata, rampen upp från B v Platens gata är inte det enda. Det vanligaste är att köra från S:t Eriksgatan norrifrån.

”Jag har helt enkelt svårt att se poängen med den del av Rålambshovsleden som löper parallellt med Norr Mälarstrand och ser ingen anledning till varför denna behöver finnas.”

För oss som bor här är det väldigt enkelt. Det är betydligt behagligare att ha trafiken 40-50 meter bort nedanför en ljuddämpande trädplanterade grässlänt i stället för 5 meter direkt inpå huset.

”Om man oroar sig för "trafikproppar" kommer ju det faktum att leden går ihop med Norr Mälarstrand några hundra meter bort göra att det ändå inte spelar någon roll att den delen av leden finns.”

I detta håller jag med dig. Det skulle till och med vara en fördel om leden gick ihop till körfält längre västerut. Då skulle inte bilköerna hamna vid Rålambshovsparken utan någonstans.

”Ja, men samtidigt kan man riva de delar av leden som löper parrallellt med Norr Mälarstrand, och där istället frigöra yta.”

Visst vore det bra om leden kunde bli tvåfilig igen. Men den frigjorde ytan behöver nödvändigtvis inte bebyggas med hus. Ett exempel på bättre användning som skulle behålla den tillgodogjorda ytan öppen, vore att dra Spårväg City mot Hornsberg utefter Rålambsovsparken och Norr Mälarstrand. (Parkeringplatserna öster om B v Platens gata kan göras om till trafikyta för spårvägen och biltrafiken.).

”Dessutom tas ledens motorvägsgeometri bort och ersätts med en stadsgategeometeri, vilket ger en tryggare boendemiljö, lägre hastigheter, lägre ljudnivåer”

Lägre hastigheter – OK. Men biltrafiken kommer tätt intill husen och medför ökade risker i och med det större antal fordonsrörelser nära husen. Störande buller existerar inte idag sedan vi fick bullerdämpade fönster. Bullret skulle med allra största säkerhet istället öka om trafiken flyttades intill husen även om farterna blir lägre.

För parkens del märks knappt trafiken eftersom det numera finns träd och buskar som skymmer trafiken, både från buller och sikt. (Med Wingårds förslag skulle bullret i parken öka eftersom den dämpande grässlänten skulle ersättas med lodräta fasader som gör att bullret från leden studsar tillbaka in i parken.)

”och lättare passage över till parken.”

Passagen till parken blir inte lättare av att behöva passera en starkt trafikerad stadsgata istället för gångbron. Och definitivt inte säkrare. Jag skulle till exempel inte låtit sonen som sexåring gå hem själv från parken om han var tvungen att korsa den stadsgata du beskriver. Men han har de facto gjort det själv med nuvarande lösning.

”Som jag skrev så är Rålambshovsleden, av fysiskt nödvändighet, varken mer eller mindre av genomfartsled än vad delarna öster om Baltzar Von Platens gata är. Det fungerar uppenbarligen där.”

Fungerar och fungerar... Det är den lösning som finns. Men den är som jag uppfattar det inte speciellt lyckad även om trafiken för det mesta flyter hyfsat trots inslag av blockerande dubbelparkerade bilar och fordon som ska svänga vänster till Polhemsgatan. Ödsligheten utefter Norr Mälarstrands trottoar är monumental. Ingen går där frivilligt. Där finns inget folkliv. Både Pontonjärgatan och strandpromenaden är bättre alternativ.

”Nja. Folklivet runt Rålambshovsleden måste jag nog säga är begränsat. Ja, det finns ett folkliv i parken på sommaren”

Det finns ett folkliv i parken året om - massvis med promenerande i helgerna, dagisbarn i veckorna och alltid hundägare. Som jämförelse kan man konstatera att folklivet är rätt begränsat även på Djurgården en regntung söndag i november...

”problemet är ju att man måste ta sig över en gångbro som tagen ur en skolbok för trafikplanering på 60-talet för att ta sig dit.”

Rålambshovsleden är inte en produkt av 60-talets planeringsfilosofier. Leden finns på kartor redan från det sena 30-talet. Under 60-talet tillkom emellertid gångbron från Fridhemsgatan och vägen blev en fyrfältsväg. Och som jag åskådliggjort med exemplet med min sexåring tidigare: Gångbron ger möjligheter, den är inget hinder.

”Sådant hör inte hemma i stadsmiljöer. I stadsmiljöer anpassar sig olika trafikanter och olika trafikslag till varandra.”

Jo – men man behöver ju inte klumpa ihop dem bara för sakens skull när det finns en väl fungerande lösning som råkar se annorlunda ut.

”Hur kan parken bli mindre genom att man bygger hus på vad som idag är en trafikled?
Snarare skapas utrymme för att utöka parkens yta. Titta på en karta och räkna ihop det som trafik-ghettot Rålambshovsleden + Norr Mälarstrand + gräsmattan mellan de två tar upp idag.”

Den parkyta som ligger mellan Norr Mälarstrand och Rålambshovsleden försvinner. Och som jag skrev i mitt inledande inlägg – den används. Intrycket av parken blir också att den blir mindre eftersom de hus som kantar den kommer närmare inpå. Men visst - den sammanhängande parkytan blir större. Och det sker på bekostnad av att andra delar av parken försvinner.

[min kommentar:]"Med tätare bebyggelse får vi bara tråkigare, trängre, mörkare och mer otrygga gator"
[Anders kommentar:]” Där torde de flesta trygghetsforskare vara oense med dig.”


Må så vara. Det är väldigt enkelt att uttrycka sig i generella termer. Lite svårare i en verklig situation när förutsättningarna inte stämmer med modellerna som ligger till grund för de generella slutsatserna.

Min kommentar i detta relateras främst till Wingårds förslag eftersom det är det enda jag har att gå på. Hur dina hus ser ut – Anders – vet jag inte eftersom jag inte sett något förslag och du själv har en vag uppfattning och inte kan beskriva dem speciellt konkret.
Ett par iakttagelser i det specifika fallet är i alla fall att ytterligare 22 medelklassbostäder inte främjar mångfalden och att trygghetskänslan blir lidande. Medelklass har vi redan så gott om att det räcker och blir över på trakten.
Trygghetskänslan med Wingårds radhus är en katastrof. Mot norr föreslås garageportar och plank – inga fönster eller öppna förgårdar som ger ett öppet intryck. Eftersom husen dessutom föreslås ligga lite vinklat till i förhållande till varandra kommer det att bli ett tjogotal hörn utefter gatan där illasinnade element kan tänkas gömma sig och lurpassa på förbipasserande. Otryggheten accentueras av att Norr Mälarstrand smalnas av mellan Karlsviks- och Fridhemsgatorna så att gatan mest liknar en gränd som känns ännu mer hotfull. Det är kanske inget problem en ljus sommarkväll med mycket folk i rörelse - men de mörka tomma höst- och vinterkvällarna... Och att undvika gatan är inget alternativ för dem som bor där när de ska hem.

”Men det handlar inte heller, så som jag skulle vilja se området, inte om någon "tät, trång och tråkig" bebyggelse, utan det handlar om att motorleden Rålambshovsleden omvandlas till en levande stadsgata, som förenklar åtkomsten till parken och tillför mer restauranger och caféer till parken, utan att ta i anspråk något av parkens yta. Du får ursäkta om jag har svårt att se problemet med det.”

Det finns betydligt viktigare saker att ta itu med i Stockholm stadsmiljö än att söka problem där de inte finns. Jag hoppas att det framgår av det jag skrivit att jag inte ser något problem med Rålambshovsleden. De lösningar som finns nu för Rålambshovsparken tycker jag helt enkelt är bättre än de som du och Wingård för fram.

”Och att bygga om motorvägar som skär genom innerstan till stadsgator hotar några av dessa värden exakt hur?”

Till exempel genom att:
- fasader närmare parken ger den ett mindre öppet helhetsintryck
- göra parken mer svårtillgänglig i och med att besökare tvingas korsa en hårt trafikerad gata istället för att kunna ta sig dit över en gångbro
- kräva att man tar sig förbi de nya byggnaderna hela vägen ner till parken för att njuta av den istället för att kunna sitta på avstånd

"Själv ogillar jag förslaget på stadsradhusen här, men finner likväl kommentaren från stockholmsguiden inte så lite överdriven. Det handlar om några låghus som inte kommer att synas överhuvudtaget på lite avstånd. Knappast något som kommer påverka "söders branter"”

Det är riktigt att söders branter inte påverkas direkt. Men en helhet påverkas av de detaljer som bygger upp den. Ditt förslag med att bygga upp en stadsgata kommer till exempel att kräva att rampen för Norr Mälarstrand upp från B v Platens gata breddas. Muren kommer alldeles intill vattnet. Och den kommer att synas - även på avstånd.

/Jörgen G
 0
Jörgen G (23 November 2008 00:37):
Kollade Stockholms Gatunamn - Rålambshovsleden namngavs 1938
 0
Elisabet (27 December 2008 20:50):
Markremsan är stadens parkmark, en del av Rålambshovsparken och borde så förbli om vi skall respektera de arkitekter som en gång på ett genomtänkt sätt ritade en av Stockholms fantastiska strandpromenader vilken, trots kommentarer om motsatsen, imponerar på utländska besökare.
Dagens politiker har drabbats av försäljnings-fnatt av stadens mark utan att tänka vidare.
Trafikmiljön kommer att allvarligt försämras om den bebyggs.
De träd som idag finns där och som finns inritade på den nya planritningen kommer det inte att finnas plats för. Vi vet vad några träd betyder för innerstadsmiljön.
För barnfamiljer med genomsnittlig ekonomi är bullerskyddade bunkers för nästan 13 miljoner utan utsikt mot vattnet eller standpromenaden men med en atriumgård där man istället har full insyn från befintliga fastigheter troligtvis inget alternativ. Dålig luft till barnen är obligatorisk och kan inte byggas bort med extra tjocka tegelväggar.
Samtidigt bygger man för den utsikt som befintlig bebyggelse har och som är till glädje för tidigare, nuvarande och kommande generationer av boende i området.
Några braskaminer i radhusen är naturligtvis inte aktuellt och parkeringssituationen i området kommer att bli kaotisk när åtskilliga parkeringsmöjligheter försvinner samtidigt med solljuset på lokalgatan. Köper du ett radhus för 13 miljoner har du antagligen fler än 1 bil.
Kommentarer om att området inte utnyttjas idag tyder bara på att den som kommenterar inte är insatt eller har varit på platsen. Att som barn, äldre, hundägare eller motionär slippa genomfartstrafiken precis utanför porten, att ha tillgång till en parkbänk i solen med utsikt över parken samt en gångbro över till Rålambshovsparken är något vi borde värna om för kommande generationer.
Trafikbullret i själva Rålambshovsparken kommer dessutom att bli högre när ljudet studsar mot en tegelvägg istället för en mjuk parksluttning.
När du sedan får besök i din trädgård av överförfriskade ungdomar från Rålambshovsparken under sena sommarkvällar känns inte radhus just där som ett alternativ.
Med trång och mörk lokalgata skulle området definitivt bli otryggare.
Ett projekt som detta vore startskottet till att bygga liknande bostadslösningar i t.ex norra delen av Humlegården. Där skulle man till och med kunna bygga högre hus eftersom avståndet till bebyggelse på norra sidan av Karlavägen är betydligt större än på Norr Mälarstrand! Eller varför inte på Strandvägen vid Djurgårdsbron?
För den som vill ha adressen Norr Mälarstrand finns tillräckligt många objekt till salu till betydligt lägre pris än detta projekt och dessutom med både utsikt och bättre luft.
 0
Johan Eriksson (27 December 2008 23:09):
Du har helt rätt Elisabet samtidigt som du måste förstå/respektera att det samtidigt finns folk som vill bo just så som du beskriver som en försämring. Säger inte att det ena eller det andra är rätt utan bara att det finns olika uppfattningar om vad man vill betala/offra för att få bo centralt!
 0
Anders Gardebring (28 December 2008 15:13): Online
Elisabet:
YIMBY stöder inte det aktuella byggförslaget som du kan se i blogginlägget, så vem du försöker att övertyga vet jag inte. Det innebär dock inte att YIMBY motsätter sig byggande i området som princip.
Området är i behov av en omdaning, trafikseparerade trafikleder hör inte hemma i staden och i området har redan en omdaning påbörjats i och med "snöflingan"-projektet. Det projektet borde utökas vidare så att förorts-trafikledskänslan vid Rålambshovsleden också byggs bort. Vad som kan göras behöver diskuteras. Att låta saker vara "som de är" är däremot inte gott nog.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter