YIMBY lämnar in yttrande om Spårväg City

Nätverket YIMBY har lämnat in ett yttrande om spårväg city, den nya stadsspårvägen genom centrala Stockholm, till SL.

I yttrandet ställer vi oss mycket positiva till att spårvägen nu gör sin comeback som ett reguljärt trafikslag i Stockholms innerstad. Vi menar att nedläggningsbeslutet av det gamla spårvägsnätet, som togs i stadskollegiet 1957, var mindre genomtänkt och vi ser framför oss fler spårvagnar i Stockholmsregionen, där Spårväg city utgör en del.
Vidare ser vi det som mycket glädjande att man har valt att utöka sträckningen från att vara en benägenhet för i huvudsak besöksnäringen med en sträckning från Centralstationen till Djurgården, till att nu omfatta en avsevärt större sträckning, från Ropsten till Nordvästra Kungsholmen, vilket gör att spårvägen kommer att knyta samman flera stadsdelar med varandra och utnyttjas av fler dagliga resenärer.

En nyckelfråga för projektet är den prioritering i gatunätet som spårvägen tilldelas längs med den aktuella sträckan. Samrådsunderlagets beskrivning att banan i huvudsak kommer att gå i blandtrafik är illabådande. Yimby anser att spårvägen, på grund av sitt mindre krävande utrymmesbehov samt avsevärt större kapacitet i antal resenärer jämfört med annan vägtrafik, måste ges en större tyngd i uppdelningen av gaturummet. Det har visat sig i utvärderingar av innerstadens bussnät att de trafikmässigt mest effektiva sträckningarna är där det finns reserverade körfält i gatans mitt och med hållplatser vid refuger i anslutning till dessa. Förutom Odengatan (mellan Odenplan och Roslagsgatan) samt på Skeppsbron, är det just på den befintliga museispårvägens sträckning mellan Nybroplan och Skansen som detta gynnsamma förhållande råder.

Yimby förordar att spårvägen i så hög utsträckning som möjligt förläggs i gatans mittpunkt, med eller utan reserverade körfält, för att ge gatorna med spårväg en enhetlig struktur som underlättar för andra fordonskategorier. Ingen annan spårplaceringsprincip kan på samma sätt ge spårväg i gatutrafik samma förutsättningar för god framkomlighet, motverka felparkering på spåren eller inte hindra det utrymme som behövs för angöring av fastigheter längs med trottoarkant. Vi har efter egna observationer på besök i städer, i både Europa och Nordamerika, där nya gatuspårvägar antingen byggts från grunden de senaste 20 åren, eller funnits hela tiden sedan 1800-talet, svårt att tro att det endast är en tillfällighet att den lösningen är så förhärskande.



Längs med Lindhagensgatan ser vi gärna en boulevardlösning med spårvägen i den nu trädplanterade mittsträngen med en gräsbesådd banvall som både minskar buller och höjer den estetiska upplevelsen. På så sett ges också spårvägen ett reserverat utrymme längs en viktig del av sträckningen. Vid Sergels torg/Drottninggatan vill vi se saxade mittplattformar anläggas i bägge riktningar, gärna med trapp- eller hissförbindelse ner till tunnelbanans biljetthall om så bedöms möjligt.

I det nya stadsområdet Värtan/Frihamnen bör man ge banan en liknande utformning med gräsbesådd banvall som vi föreslagit för Lindhagensgatan. Det är oklart hur en spårvägslösning vid Ropsten är tänkt att gestaltas. En lösning som medger en integrerad koppling mellan Spårväg city, Lidingöbanan och en framtida förlängning av Tvärbanan ser vi som optimal. Den depå som kommer att krävas för trafiken anser vi bör tydligt integreras med omkringliggande bebyggelse.

Yimby anser också att spårvägen inte enbart bör betraktas som en ren transportlösning, utan också som en motor för en upprustning av gatumiljöns gestaltning längs stora delar av den aktuella sträckan. Betydande synergieffekter torde finnas att låta det utföras i samband med anläggningsbygget.

Yimby ser potential för stadsspårväg även på andra sträckor i Stockholms innerstad. Närmast tillhands ligger en omvandling av stombusslinje 4 som i dagsläget är den mest belastade busslinjen i Sverige med över 60 000 dagliga resenärer. I enlighet med tidigare yttranden från nätverket Yimby till Stockholms stadsbyggnadskontor i samband med exploateringsprojektet i Norra Djurgårdsstaden så ser vi stor potential i att låta spårväg trafikera den nya stadsdelen.

I den andra änden av Spårväg city vid Lindhagen ser vi också en stor potential i att möjliggöra en framtida vidareutbyggnad som kan gå över Karlbergskanalen och koppla samman Lindhagen med Solna Centrum via Ekelundsvägen och Armégatan.

Yimby vill understryka att vi inte enbart förespråkar spårvagnar som trafikslag inom kollektivtrafiken. Stockholms tunnelbana är och förblir stommen i hela Stockholms kollektivtrafik. Vi hävdar att valet av trafikslag måste ske efter behovet – det finns inga enkla universallösningar, utan det gäller att hitta en så bra mix som möjligt för den bästa helheten.

I vårt remissvar på Regionplanen (RUFS 2010) som just nu arbetas fram finns det förslag på tunnelbane-, spårvägs- och järnvägssatsningar.

Hela yttrandet kan läsas här.

SL:s sida för projektet finns här.