Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Lövholmen

 

Nätverket YIMBY har lämnat in ett yttrande om stadsutvecklingsområdet Lövholmen.
I yttrandet ställer vi oss positiva till planerna på att utveckla Lövholmen till en ny stadsdel.

Läget och den redan befintliga kollektivtrafiken ger här möjligheter för en stadsdel med urbanitet och täthet i minst samma, men gärna högre, exploateringsnivå som Stockholms stenstad.

De punkter som tas upp i inledningen av programmet för utveckling av Lövholmen ställer sig Yimby bakom med ett par ändringar. Vi ställer oss frågande till punkten ”relativt hög exploatering”. Relativt vad? Relativt den befintliga innerstaden, eller relativt snitt-nivån i kommunen? Yimby föreslår en för Stockholmska mått hög exploateringsnivå. Detta dels för att få en stadsdel som kan bära en god servicenivå i sig själv, och utvidga den mycket populära innerstadens kvaliteter, men även för att inte missa möjligheten att påverka bostadsbristen med många nya bostäder i ett högattraktivt läge nära innerstaden med god kollektivtrafik. Punkten ”bör vara kvartersbebyggelse eventuellt med inslag av högre hus” bör ändras till ”bör vara kvartersbebyggelse med inslag av markant högre hus”. Med markant menar vi här fler än 20 våningar och på några ställen fler än 30 våningar. Miljömässigt är vinsterna mycket stora med att lokalisera tät bebyggelse på platsen.

Det bör ställas krav på differentierad utformning inom både höjd och arkitektur samt att husens bottenplan integreras i stadsbilden med rutnätsstaden som förebild. Detta gäller även de högre husen, som inte bör planeras som isolerade solitärer, utan som fullt integrerade i staden.

Yimby föreslår att tomtgränserna dras om så att det bildas sammanhängande gatustråk istället för den uppbrutna struktur som idag råder. Det handlar inte om en formmässig dogma av kvadratiska kvarter, utan att sammanhängande urbana stråk skapas som binder samman Lövholmen internt såväl som med omgivande områden.


Grönstrukturen anser Yimby vara av stor betydelse för området. Här är det dock viktigt att minnas att kvantiteten inte är det avgörande, utan kvaliteten. Forskning har
tydligt visat att modernismens idéer om grönska, där kvantitet istället för kvalitet ofta har varit normgivande kan vara direkt kontraproduktiv för människors välbefinnande och upplevelse av tillgång till grönska.


Trekantsvägen som grönstråk mellan Trekanten och Mälaren är en utmärkt idé om den genomförs på ett urbant sätt så att den förhöjer stadsbilden, men inte om den genomförs medelst menlösa gräsplättar framför byggnaderna och liknande åtgärder som får stadsbilden att försvinna. En stadsmässig boulevard/aveny med trädplanteringar på båda sidor av gatan och plats för uteserveringar och cykelbana är här en bra modell att arbeta med. Samma tankesätt bör genomsyra arbetet med hela strandkanten/kajen. Den ”mindre fickpark” och lekpark som omnämns i SBK:s skrift anser vi inte behövs. Kvarterens innergårdar kan med fördel utformas för att tillhandahålla dessa funktioner. En stor offentlig park finns redan idag ett till tre kvarter från planens område, varför vi bedömer behovet av offentliga minigrönytor inom planområdet som litet. En publik strandpromenad, med utåtriktade verksamheter, bör anläggas mot vattnet. En mindre lekplats kan här också med fördel anläggas.


I programsamrådet poängteras vikten av att Lövholmsvägen skall fungera som ett stråk med butiker i bottenplan, detta är vi mycket positiva till men det får inte utesluta möjligheter för butiker och kontor att etablera sig i bottenvåningarna på övriga bak- och sidogator. Underlag för detta skapas genom en tillräckligt hög exploateringsnivå i hela området och genom sammanhängande gatustråk genom området. Lövholmsvägen bör även markeras med att husen längs denna tillåts bli markant högre än snittet i området. Möjligheten för kollektivtrafikfält längs Lövholmsvägen bör studeras närmare så att spårvagnar och bussar kan undvika den trängsel och köbildning som biltrafiken skapar. I samband med detta bör även Tvärbanans hållplats ses över och förlängas så att hela denna har steg-fri på/avstigning även med tvåvagnarståg. Även Lövholmsvägen bör utformas enligt en boulevard/avenymodell med riklig trädplantering och plats för cykelbanor.

För att skapa en levande stadsdel är det av yttersta vikt att tänka rätt i planeringen av vilken typ av upplåtelseformer och funktioner som planeras i området. Det bör vara en god blandning av arbetsplatser, bostäder och butiker inom området. Dessa bör också blandas fritt, inte isoleras från varandra i olika delar av området. Upplåtelseformerna för bostäder bör vara blandade, med både hyres- och bostadsrätter. Att blanda arbetsplatser och bostäder får dessutom som mervärde att det blir lättare för butiker och restauranger att överleva, då de får ett jämt flöde av kunder under hela dagen och kvällen.
 
En viktig del i trafikplanering är vad för trafik som genereras av det nya området. Med dagens parkeringsnorm på 1 ser vi framför oss en stadsdel där bilen dominerar och där just kravet på parkering åt alla boende (alltså att det är tänkt att alla ska äga en bil och således de allra flesta nyttja den i vardagen) kommer hindra lövholmen från att exploateras i sådan grad att det blir en levande stadsdel. Bygget av dessa parkeringsplatser är så dyrt att många exploatörer riskerar att välja att bygga färre bostäder iställer för fler parkeringsplatser. Att bygga stadsmiljöer är någonting helt annat än att bygga glesa förorter eller villaområden, detta måste också avspegla sig i en lägre parkeringsnorm. Kollektivtrafikläget för Lövholmen är utmärkt. Hela området ligger inom en km från tunnelbana och har en tvärbanestation i direkt anslutning. Vi ser gärna att Lövholmen redan från start förs fram som storstadsboende, där resande görs antingen medelst gång- cykel- eller kollektivtrafik.

Yimby ser mycket positivt på att man har valt att behålla många av de gamla industribyggnaderna i tegel. Denna typ av byggnader tillför en intressant variation i stadsbilden och minskar risken för att området upplevs som enformigt. Det bör undersökas om Nitrolackfabriken som föreslås rivas istället kan byggas om och till så att den istället kan få en ny funktion i den nya stadsdelen. Det finns många exempel på om- och tillbyggnader av industribyggnader som man kan inspireras av.

Lövholmen ligger nära den vedertagna innerstaden, men angränsar inte direkt till den. För att skapa en sådan kontakt bör det i framtiden bebyggas/förädlas längs kajkanten hela vägen till Liljeholmsbron och längs Lövholmsvägen där parkeringsytorna mellan kv Trekanten och vägen bör exploateras i framtiden. En tanke som vi gärna skulle se SBK titta närmare på är en ny gång- cykel- och kollektivtrafiksbro mellan Reimersholme och antingen Maskinistgatan eller Lusuddsvägen. Möjligheter för nya gångvägar och buss/spårvagnslinjer den vägen skulle lyfta Gröndal till att i framtiden kunna anses vara en del av innerstaden.

Plansidan hos stadsbyggnadskontoret finns här.

Hela vår yttrande kan läsas här
.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Kalle (7 Oktober 2008 11:32):
Kul!
Bra!
Lövholmen är spännande. Känns som en plats med rätt förutsättningar och innehåll för en intressant stadsutvecklingsprocess.
 0
mhean (7 Oktober 2008 14:02):
Under mina år i Stockholm (98-03) när jag bodde i Midsommarkransen gick ofta mina löprundor här i Lövholmen. Tyckte redan då att Lövholmen var en skön stadsdel med blandning av industri och bostadshus. Naturligtvis finns ju här fantastiska förutsättningar att skapa riktig högt exploaterad stad.
 0
Peter D (7 Oktober 2008 15:03):
Jag gillar förslaget att även behålla nitrolackfabriken, variation är vad som behövs, inte en ny stadsdel med vita funkislådor.
 0
Anders Gardebring (7 Oktober 2008 15:45):
Jomen precis!
Just de robusta industribyggnaderna i tegel kan ge en karaktär till det här området på ett sätt som ett helt nybyggt område inte kan. Nyfunkis blir ju ändå ganska uthärdligt om det är urbant och bryts av med annan arkitektur. (Fast jag hobbas ju då personligen på lite annat än bara nyfunkis i nyproduktionen här...)
 0
Jonas Frejd (7 Oktober 2008 16:42):
En viktig punkt vilket vi också påpekar är ju förbindelsen med dagens innerstad då det skapar förutsättningar för att Lövholmen inom en överskådlig framtid skall kunna helt integreras med densamma.
Därav den höga exploateringsgraden med en extensiv kollektivtrafik.
 0
Anders Anttonen (7 Oktober 2008 16:45):
Bra yttrande. Inte så mycket att orda om.
Hoppas att man har lärt sig av misstagen från H-sjöstad.
(Kul förresten att man tänker göra lägenheter i Luma-fabriken... en liten parentes)

Idealiskt vore att göra ett sammanhängande stadsstråk från Årstadal till Ekensberg, UTAN avbrott, som idag.
 0
Martin Nilsson (7 Oktober 2008 18:11):
Ja, de gamla fina tegelbyggnaderna bör bilda stommen i området. Bygg gärna nytt i samma stil om det krävs för att få helheten att se mer harmonisk och helgjuten ut.
 0
Niklas (7 Oktober 2008 18:21):
Det känns som detta är ett nyckelområde för en fortsatt urbanisering i riktning mot Midsommarkransen. Här får man alltså inte tabba sig.

Yttrandet är mycket bra. Håller med om gamla industribyggnader. - Samma skal, men med nytt innehåll -. Varför vill man riva? Är det för att det förenklar en enformig exploatering av området (i så fall i ren miljonprogramsanda, där man planerade bebyggelsen efter lyftkranarnas spår). Överlag tror jag man underskattar det arkitektoniska värdet i gamla industritegelbyggnader.

Gillar även följande mening "Med markant menar vi här fler än 20 våningar och på några ställen fler än 30 våningar."

Ska man bygga högt så är detta precis rätt ställe då det ligger strax i utkanten av stadskärnan (i likhet med Värtan och Norra Station). Hoppas bara inte Bromma flygplats sätter käppar i hjulen för detta.
 0
Gustav Svärd (7 Oktober 2008 18:29):
Bromma sätter käppar i hjulen även långt från inflygningsbanorna. Solna hänvisar till Bromma om varför "tornet" vid nya Råsunda bara blir en stubbe - nya Råsunda ligger helt utanför de normala inflygningsrutterna till Bromma.

Håller med om allt i yttrandet :D
 0
Anders Gardebring (7 Oktober 2008 18:44):
Gustav: Att du håller med är ju inte märkligt, du har ju skrivit större delen av yttrandet ;) (Fast jag har också hjälp till på ett hörn och lite folk i forumen också).
 0
Björn Nilsson (7 Oktober 2008 18:49):
Intressant inlägg. De superhöga husen i "gamla" Lövholmenprojektet har tydligen försvunnit någonstans. Om det är Bromma som spökar som argument här är det väl snarast ett argument för att ta bort flyget därifrån. Att återanvända industribyggnaderna kan göra att området behåller något av sin tidigare historia och det tror jag är bra.

En broförbindelse över till Reimersholme är tänkbar men det går ju många stora och små båtar förbi (såväl nöjesseglare som lastfartyg till det inre av Mälaren) så jag undrar om det skulle fungera med en kasun på botten i stället? Alternativt skulle det under perioder bli många broöppningar. Bara en lös tanke för en avlägsen framtid här: man kanske skulle kunna skicka ner ett stickspår till tvärbanan genom kasunen och låta det anknyta till en eventuellt återupplivad 4:ans spårvagn vid Långholmsgatan?
 0
Anders Gardebring (7 Oktober 2008 18:53):
Björn:
Vad gäller de höga husen som föreslogs i Lövholmenprojektet så fick jag lite intrycket av att det var mer "kul"-tänk och mindre stadsplaneringstänk i de idéerna.
Visst, det här ser ju kul ut på avstånd:
http:​/​/​www.​fargfabriken.​se/​lovholmen/​wp-​content/​unknow.​.​

Men hur kul är det att sedan gå runt i området med ett gäng identiska skyskrapor lite löst utkastade? Skyskrapor får mer än gärna byggas i området tycker jag, men då skall de vara välintegrerade i en stadsbild, och så bör de se olika ut...
 0
Björn Nilsson (7 Oktober 2008 19:22):
Ja, det kuliga med gamla Lövholmenprojektet var inte bara höghus med rundade kanter utan att de skulle passas in i den gamla miljön. Man kanske kunde bygga högt i alla fall, men börja 10-15 våningar under jord och dra av motsvarande ovanför markytan? Och det vore väl möjligt för ett gäng kreativa arkitekter och artister att få kåkarna att se olika ut. Fast gärna med lite mindre skrikiga färger än vad man körde med i Flemingsberg för många år sedan. Sedan fanns ju tankar om att bygga en kreativ miljö i Lövholmen, men när jag var där och lyssnade drog jag slutsatsen att den tilltänkta kreativa målgruppen nog aldrig skulle få råd att flytta in där.
 0
Anders Gardebring (7 Oktober 2008 19:40):
Nja. Bo under jord är det nog få som vill.
Fast med dagens parkeringsnorm lär det väl ändå behövas 10 våningar parkeringshus under marken... ;)
 0
Peter D (7 Oktober 2008 19:52):
När jag läser programmet för stadutveckling ser jag även att de planerar att riva kolsyrefabriken. Synd tycker jag, denna gamla industribyggnad skulle kunna bevaras.
 0
Gröndahl (8 Oktober 2008 00:25):
Tegelbyggnaderna är fina men att bevara dem innebär samtidigt att man sparar solitärer vilket sättar käppar i hjulet för eventuella dagdrömmar om slutna kvarter och stadskänsla.

Jag har funderat en del på en bro till Reimers sedan tidigare. Problemet är att det inte kommer att funka om det inte är en bro som öppnar sig på något vis. Vissa av båtarna som åker förbi är högre än många bostadshus på båda sidor sundet. Det är inte bara betongbåtarna alltså. Just dessa kommer ju inte att behöva angöra Lövholmen när betongfabriken försvinner.

En gång- och cykeltunnel till Reimers från Gröndal däremot skulle vara perfekt för boende på båda sidor om sundet. Tänk att kunna cykla till stan utan att behöva passera Liljeholmsbron och Hornstull.
 0
Johan Eriksson (8 Oktober 2008 00:52):
Mitt i området finns redan ett konstgalleri "Färgfabriken":
http:​/​/​www.​fargfabriken.​se/​

Hoppas att denna kulturgärning har råd attt stanna kvar i sina unika lokaler om området, vilket är bra, exploateras?
 0
sjult (8 Oktober 2008 01:39):
Bra att ni skickar in inspirationsbilder i era yttranden, som den från tokyo. mer sånt. jag tror jag dom har större genomslagskraft än nåt annat.
 0
L-Å H (8 Oktober 2008 11:14):
Svenskan skriver om Lövholmen i dag. Det verkar som om Skönketsrådet har en del synpunkter som även omfattas av Yimby!

http:​/​/​www.​svd.​se/​stockholm/​nyheter/​artikel_​1847615.​svd
 0
Pawel (8 Oktober 2008 11:46):
Jag bor med en kanonfin utsikt över hela Lövholmen.
Och jag säger: Yes In My Back Yard, Pleeeeease!
 0
Niklas (8 Oktober 2008 12:19):
L-Å H,
Vad de vill framgår inte så tydligt. Frågan är vad skönhetsrådet menar med "en friare planstruktur". Är det "hus i park"?

Enligt dem finns det "anledning att utfärda en varning om att en tät stadsstruktur, typ Södermalm, inte är rätt väg att gå på Lövholmen."

Frågan är vad de vill ha. Om det är ännu en förort är det inte bra.
 0
P-O (8 Oktober 2008 12:25):
Skönhetsrådet förespråkar som vanligt att det är viktigt att området absolut inte får uppfattas som en förlängning av den innerstad som skönhetsrådet definierat som den alltid kvarvarande. Man får gärna bygga utanför deras (och Samf st:eriks) gräns men bara om det tydligt syns att resultatet fortfarande är förort eller industriområde (även om det inte längre är ett industriområde). Denna konstiga logik är otroligt historielös och egocentrisk.

Von Feilitzen och de andra konservativa herrarna är, som alltid, egentligen bara intresserade av att bevara sin egen mentala bild av Stockholm, även om den bara är en illusion.

Emellertid har de ju rätt i att byggnaderna som de vill bevara och göra om till bostäder, har kvaliteer som borde tas i beaktande. När det gäller sådana resonemnang blir det tydligt hur skönhetsrådet egentligen borde fungera och att de faktiskt har ett en viktig roll att fylla i stadsbyggnadsprocessen, men att de allt för ofta låter sig styras av helt andra intressen och avvägningar.
 0
Jan Wiklund (8 Oktober 2008 12:51):
Särskilt bisarrt blir det i formuleringen "Av kulturhistoriska skäl bör inga nya hus uppföras på kajen framför de äldre byggnaderna." Samma argument skulle kunna riktas mot vilket byggande som helst - "av kulturhistoriska skäl får ingen förändring över huvud taget göras i Stockholm".

Antikvariska synpunkter är värdefulla. Gammalt integrerat i nytt ger häftiga effekter och skapar en variation som ingen nyproduktion kan matcha. Men om allt gammalt måste bevara en smittskyddsbarriär till allt nytt blir ju kontrasten mycket blekare? Vad menar Stadsmuséet? Har de blivit ett museum för modernistiska tankar om åtskillnad och funktionsuppdelning? Gammalt här, nytt där?
 0
Anders Gardebring (8 Oktober 2008 13:13):
L-Å-H:
Nja. Så mycket gemensamt med skönhetsrådet kanske vi inte har i denna formulering:
"I ett utlåtande konstaterar rådet att stadsbyggnadsnämnden haft synpunkter på stadsbyggnadskontorets förslag som inte bedömts tillräckligt ”stadsmässigt”. Enligt rådet finns det därför anledning att utfärda en varning om att en tät stadsstruktur, typ Södermalm, inte är rätt väg att gå på Lövholmen.

Istället vill rådet se en friare planstruktur där man tar vara på karaktären av ett klassiskt industriområde, och den bör särskilt vara avläsbar från sjösidan."


Friare planstruktur? Det är väl någon variant på hus-i-park det. Inget får störa det gamla. Allt skall isoleras så att hela området fortfarande känns som ett industriområde.
Jag ser gärna att man bevarar mycket av de gamla industribyggnaderna. Men inte för att låta dem vara ett museum! Bygg tätt intill, bygg på, anpassa för dagens behov. Skönhetsrådet har sina poänger ibland. Men här har de definitivt gått ordentligt vilse igen.
 0
Kalle (8 Oktober 2008 13:58):
Jag tycker att stycket
"Istället vill rådet se en friare planstruktur där man tar vara på karaktären av ett klassiskt industriområde, och den bör särskilt vara avläsbar från sjösidan." är mycket adekvat.
Att bara slentrianmässigt välta ut några bostadskvarter bland den existerande bebyggelsen skulle lätt kunna radera ut den potential som finns i området idag och göra om det till något som är ungefär lika spännande som Årstadal eller Lilla Essingen. Bostäder för medelklassbarnfamiljer byggs det ju gott om om man ser till helheten av nyproduktionen.. Det som saknas är alternativ.
Om man istället bygger vidare på området med dess speciella innehåll och form som grund skulle man verkligen kunna lägga till något till Stockholm som helhet. En tät miljö, byggd av tydliga enskilda delar, som baseras på kontrast och olikheter i innehåll, skala och form snarare än på harmoni och sammanhållenhet.

Är det förresten självklart att stadsutvecklingen hela tiden ska drivas av bostadsbyggande? Skulle inte det här istället kunna vara mer motiverat att bygga kring den kunskaps- och konstkontext som finns i området och låta det kompletteras med bostäder kopplade till dem?
Om man läser bullerutredningen så verkar det hur som helst omöjligt att bygga bostäder i nån större skala innan Cementa är väck..
 0
L-Å H (8 Oktober 2008 13:59):
Vad jag tänkte på var passusen "Många av de gamla industribyggnaderna ska rivas för att lämna plats åt nya bostadshus. Något som Skönhetsrådet inte tycker är en bra idé." Samt möjligen att man inte bör bygga mellan de gamla industribyggnadena och vattnet.

Men att skönhetsrådet vill ha luft mellan husen och annat som gör det till typiskt förort känns ju nästan som standard i deras yttranden!
 0
Kalle (8 Oktober 2008 14:02):
Fri planstruktur betyder inte hus i park.
Tror inte nån önskar en sån struktur(eller att den ens är möjlig)här.
 0
L-Å H (8 Oktober 2008 14:05):
Håller i övrigt med om att man skall bygga tätt inpå de gamla industribyggnaderna. Men då är det viktigt att skapa bra kontraster som samspelar och inte får det att bara se konstigt ut. Gärna också lite visuella överraskningar när man rundar ett hörn!
 0
Anders Gardebring (8 Oktober 2008 14:24):
Det återstår väl att se vad skönhetsrådet menar här. Jag hoppas att de med friare planstruktur menar tät planering, men inte nödvändigtvis i klassiska kvarter. I så fall ansluter det ju också ganska väl till vad vi själva indirekt säger i vårt yttrande:

"Yimby föreslår att tomtgränserna dras om så att det bildas sammanhängande gatustråk istället för den uppbrutna struktur som idag råder. Det handlar inte om en formmässig dogma av kvadratiska kvarter, utan att sammanhängande urbana stråk skapas som binder samman Lövholmen internt såväl som med omgivande områden."

Det vi säger här öppnar ju just för andra planformer, men det motsäger inte heller klassiska stadskvarter. Var sak där det passar helt enkelt.
 0
Anders Berg (8 Oktober 2008 15:49):
Vore det inte bättre att föreslå konvertering av tvärbanan till en riktigt tunnelbanelinje istället för att bekymra sig om hållplatsers längd? Byggs det en tät stenstad på Lövholmen (vilket inte är troligt med tanke på Skönhetsrådets kommentarer i frågan), kommer det ökade befolkningsunderlaget bidra till att tvärbanans kapacitet inte räcker till. Det blir uppenbart att spårvagnen inte utgör det transportmedel som effektiv kan försörja Stockholms behov av fungerande kollektivtrafik. Är det inte dags sluta vurma för otidsenliga spårvagnar och istället satsa på moderna lösningar som tunnelbana och pendeltåg? Stockholms Handelskammare har tagit upp ämnet och förtjänstfullt beskrivit tunnelbanans fördelar framför spårvagnen, bl.a. föreslår de en tunnelbanering som visserligen inte berör Lövholmen, men som visar en fungerande väg för framtidens kollektivtrafik.
+1
Anders Gardebring (8 Oktober 2008 16:07):
Anders Berg:
Det finns ju förvisso redan tunnelbana i Liljeholmen, en kort promenad från Lövholmen. Jag är också av åsikten att tunnelbanan behöver byggas ut i Stockholm, men jag ser inte spårvagnar som någon form av motsatsförhållande till detta.

Både Liljeholmen, Kungsholmen och Alvik har idag tunnelbana så jag ser inte riktigt var en tunnelbana som gick till Lövholmen skulle utgå från och anlända till. Möjligen om man då skulle göra en avstickare mellan Liljeholmen och Aspuddens tunnelbanestationer alternativt mellan Hornstull och Liljeholmen.
 0
Jan Wiklund (8 Oktober 2008 16:33):
Jag tror att tvärbanan hur som helst måste bli t-bana så småningom - alternativt kompletteras med en t-bana. Om det blir innerstadstäthet i Liljeholmen, Årsta, Västra kungsholmen, södra Solna, så kommer spårväg inte att räcka till som Anders Berg så riktigt säger.

När detta bör ske är förstås något som kan diskuteras. Men det har inte invigts någon ny t-bana på tio år (och då handlade det om en säger en station). Madrid inviger en ny t-bana om året. Det finns ingen anledning att slöa.
 0
Niklas (8 Oktober 2008 16:38):
AndersG:
Tvärbanans ska enligt planen vara en förutsättning för att binda ihop områden på tvären i det halvcentrala bandet och därmed underlätta för en expansion av innerstaden. Trycket på tvärbanan (som ju är lightrail och inte spårvagn) blir större och större för varje år och till slut kommer det nå en bristningsgräns. Gröndal är en flaskhals och denna sträckning kommer att sätta ett tak på den övre kapacitetsgränsen för tvärbanan.

En naturlig utveckling vore att den i ett första skede konverteras till premetro (eller stadtbahn) med förlängda plattformar (så att trevagnarståg kan gå där). Man låter då banan gå ner i tunnel vid de mest kritiska sträckningarna. Ja, jag tycker att det är väldigt snyggt med tvärbana längs gatan i Gröndal, men jag tror att det bästa och mest funktionella vore att förlägga den i tunnel under denna sträckning och slå ihop hållplatserna, Trekanten o Gröndal till en station (som då skulle fungera som en sammanlänkare mellan Lövholmen och Gröndal).
 0
Anders Gardebring (8 Oktober 2008 17:06):
Niklas:
Jag säger inte emot, tvärtom. Jag tycker att det vore utmärkt. Som du säger, att börja arbeta mot en premetro är ingen dum idé.
Det är ju ingen omöjlighet att göra en sådan konvertering i framtiden vad gäller Lövholmen, med cut-and-cover-teknik kan man gräva ner de banor som idag går i markplan. I Solna kommer ju den nya tvärbanan att delvis gå i tunnel.
+1
Leonardo Frithunanthz (8 Oktober 2008 17:20):
Anders Berg:

Jag tror liksom Jan Wiklund att förr eller senare så kommer man att tvingas konvertera tvärbanan till t-bana. Det handlar om befolkningsdensitet och flöden. Men i ett land med en otroligt trög planprocess, mäktig nimbyism en evig "inga pengar"-förklaring (trots att vi är ett av världens i särklass rikaste länder, hm....) så får man nog kompromissa. Bygg spårvagn- tänk T-bana är nog devisen. Precis som man inne i sta'n byggde buss - tänkte spårvag (med enda skillnaden att så har det slutat där, tyvärr) . Det är en process i trappsteg. Det bästa vore idag att bygga tvärbanor. Bygg, bygg, bygg överallt där det har planerats och nämnts - MEN bygg dem så att det skall vara möjligt att konvertera dem till T-bana ifall befolkningen liksom flödena ökar ännu mer.
 0
Niklas (8 Oktober 2008 17:37):
Angående bro till Reimersholme: Brosträckningen skulle kunna fortsätta som ett nord-sydligt stråk och avslutas med en bro över till Långholmen.

Detta skulle ge Gröndals- och Lövholmsborna god tillgång till grönt, vilket i förlängninen betyder att man underlättar för en tätare exploatering i Lövholmen-Gröndal och dessutom underlättar för en urban förtätning på Reimersholme.

Broöppningar? Ja, men hur mycket av dagens höggående båtar skulle inte kunna ersättas med låga pråmar? Hur stor del av de höggånde båtarna skulle inte kunna ta vägen förbi Södertälje istället? På detta sätt skulle man kunna vara mycket mer restriktiv med broöppningar (jag är överygad om att hela den södra delen av det centrala bandet skulle tjäna på det).
 0
Niklas (8 Oktober 2008 17:45):
^^
centrala -> halvcentrala
 0
Gröndahl (8 Oktober 2008 19:07):
Pråmar? Jag undrar hur många av segelbåtfolket i Årstaviken är villiga att byta till pråmar. Det är främst för bofasta och förbipasserande båtars med höga master skull som Liljeholmsbron får erektion. Kanske en användarstyrd vikbro skulle funka eller en automatisk minifärja med kablar på bottnen, eller en sådan här (fast större): http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​The_​Rolling_​Bridge
 0
Theodor Adolfsson (8 Oktober 2008 19:15):
Båtparkeringarna tycker jag bör förvinna från innerstaden. Men det är väl en annan diskussion.
 0
Niklas (8 Oktober 2008 19:26):
Gröndahl:
Jag tänkte att nyttotrafiken under övergångsperiod skulle kunna övergå till lägre båtar.
Hur ser det ut idag? Skanstullsbron öppnas ju titt som tätt. Är det bara privatseglare eller är det nyttotrafik som passerar?

Om nyttotrafiken inte var beroende av broöppningar skulle öppningarna kunna begränsas till nätter och tidiga morgnar (00-05:00).

Att bygga gång- och cykel- och spårvagnsvänliga, låga broar över Årstaviken är mycket viktigt om man har som ambition att låta innerstaden expanderas söder, sydväst och sydöst om söder.
Högbroar har mer karaktären av trafikled än ett stadsstråk.

Jag förstår att ett sådant förslag skulle sågas rejält av segelbåtsfolket, men deras fritidssysselsättning bör inte ha så hög prioritet att det ska sätta punkt för innerstadens expansion söderut.
+1
Anders Gardebring (8 Oktober 2008 23:45):
Båtfolk får vänta på sin tur i slussar. Så varför inte vid broar?
 0
Anders LP (8 Oktober 2008 23:46):
Niklas, helt rätt. Men underskatta inte segelbåtsfolket. Det kanske är bäst att bygga några nya öppningsbara lågbroar för bil, cykel och gångtrafik.
 0
Jörgen Sundström (9 Oktober 2008 12:07):
Att riva kolsyrefabriken skulle vara en stor tabbe. Jag bodde på Reimers för några år sedan. Tänkte redan då att kolsyrefabriken var kanske den häftigaste av dom gamla industribyggnaderna med dom stora gjutjärnsfönstren. Men de rostiga cisternerna bör givetvis tas bort.
Håller med om att en gång/cykelbro vore oerhört bra för att integrera Lövholmen med Reimersholme.

Anders Gardebring:
Det här är min första kommentar som nybliven medlem. Har skrivit ett antal tidigare undertecknade med enbart förnamn.
Jag är intresserad av att skriva en del krönikor/inlägg i mån av tid. Ibland kan det vara svårt att få tiden att räcka till eftersom jag jobbar heltid och dessutom har 3 barn i dagis och lågstadieåldern. Anders, du tog tidigare upp frågan om ett eventuellt Yimby för Malmö. Jag bor i Stockholm men Malmö är samtidigt min andra hemstad. Jag är intresserad av att skriva både artiklar om Stockholm på den här siten och även Malmöartiklar i ett eventuellt framtida Malmö Yimby. Finns det andra Yimbymedlemmar utöver mig själv som har anknytning till Malmö eller bor där? I forumet Skyscrapercity finns en "Malmötråd". Jag tror att några där kan vara intresserade, jag ska lägga ut frågan där och se vad jag får för respons.
 0
Leonardo Frithunanthz (9 Oktober 2008 13:10):
Jörgen:

Du är hjärtligt välkommen som skribent! Vi behöver fler skribenter och fler artiklar till den här sidan.

Det vore inte helt omöjligt om ett YIMBY Malmö dök upp inte alls för långt in i framtiden. YIMBY och YIMBY Göteborg finns idag och snart kommer det en till, men det är hemligt. ;-)
Kontakta Anders ifall du vill vara med och skapa ett YIMBY Malmö, och jag är säker på att det finns Malmöiter som besöker oss dagligen och som skulle kunna bidra till en sådan sida. Det är jag säker på.
 0
Jan Wiklund (9 Oktober 2008 13:12):
Anders B, Leonardo:

Skillnaden mellan t-bana och spårvagn är, som jag ser det, att t-banans spår inte korsas av annan trafik, inte ens av gående människor. T-banan kan alltså hålla hög fart och t.o.m. automatiseras, något jag tror är nödvändigt för att turtätheten ska kunna hållas uppe utan att kostnaderna skenar iväg.

Jag tror att båda behövs. T-banan funkar bäst på långa avstånd, spårväg bäst på korta (inga trappor att springa i). Vi kommer att behöva båda. En stegvis strategi förefaller mig därför lite poänglös. Eller har du tänkt på något jag inte har, Leo?
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 13:12):
Jörgen:
Det är ju lysande! :)
Du får gärna skicka ett mail till mig på anders (a) yimby.se.
Annars mailar jag dig ikväll.
 0
Niklas (9 Oktober 2008 13:58):
Jan
"En stegvis strategi förefaller mig därför lite poänglös."

Det handlar väl i stort sett om vad som är politiskt möjligt. Minns att tvärbanan var utdömd redan innan den byggdes. Nu vet vi att den är en succé och att den 2002 hade 25000 påstigande per vinterdag och att den 2007 hade 44000 påstigande.

Det visste (och trodde) man inte på 90-talet. Att föreslå en tunnelbanelinjen på denna sträckning hade då varit politiskt omöjligt. Risken hade då varit att ingenting hade byggts.

Att man förädlar och uppgraderar är ingenting nytt. En gång i tiden var dagens tunnelbana av ungefär liknande standard som dagens tvärbana med skillnaden att den inte korsade någon annan trafik.
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 14:47):
Just korsandet med annan trafik är väl tvärbanans största problem idag. Samtidigt vill man inte lyfta bort den för långt från gatorna, utan göra det enkelt att komma åt den. Jag tycker att det är viktigt att tvärbanan får vara just en "light rail"/snabbspårväg och inte en stadsspårväg. Det är olika saker, men idag känns det lite som att man gör olika saker med tvärbanan vid olika delar av dess sträckning. Spårväg i gatan kan förvisso vara mysigt och ger urbanitet och passar framförallt utmärkt för kortare resor i stadsmiljöer. Men det är ju också något helt annat än den funktion som en snabbspårväg eller tunnelbana skall fylla.
 0
Carl Johan Hall (9 Oktober 2008 16:20):
Jan Wiklund: Man sprängde ju även ned en station (Bagarmossen) när man byggde Skarpnäck, en satsning som ter sig ganska ambitiös så långt utanför innerstan! Så det blev väl "en och en halv"...

Theodor Adolfsson: Bör båtparkeringarna verkligen bort från innerstan? De tar ju knappt någon markyta i anspråk?

Ett lite trist tänk är att väldigt många slags verksamheter helt ska bort från innerstan, och även från närförorter som Lövholmen. Det gäller till exempel

*marinor
*bensinstationer (t o m den underjordiska vid Slussen)
*småindustrier (ofta med mycket gediget kunnande)
*mindre reparationsvarv (Beckholmen)

Sammantaget leder detta till en "kostyminnerstad" där man kan bo, plugga, jobba på kontor, fika och shoppa kläder - men inte så mycket annat. Vill man ut till båten, tanka och tvätta bilen, få bordet omlackerat eller startmotorn omlindad (jo, det finns en sådan verkstad på Folkungagatan...) får man alltså söka sig långt utanför tullarna - ungefär som vi i förorterna idag måste åka in till city för att utföra en del aktiviteter. Och då har man väl tappat en del av blandstads-tanken? Det finns alltså ett "mjukt värde" i att ha en hel del verksamheter kvar i stan, inte bara för dem som driver verksamheterna.

Förutom att, icke att förglömma, det är rätt kul att gå runt i stan och kolla på båtar!
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 16:56):
Båtarna i stan tycker jag är jätteviktigt! Stockholm är en vattenstad. Stockholm utan båtarna i stan är inte Stockholm.
Däremot tycker jag som sagt att man borde kunna styra båtflödet lite mer. Fler lågbroar med öppningar, än att bygga stora dyra högbroar för bara biltrafikanter och kollektivtrafik för att några segelbåtar skall kunna åka förbi utan att vänta ett par timmar.
+1
Theodor Adolfsson (9 Oktober 2008 17:10):
Jag får nog backa lite när det gäller båtarna. Dock stör det mig att de tar upp en så stor del av strandytan. Jag uppskattar båtarna vid till exempel strandvägen (dock inte de tillhörande parkeringarna) medan jag tycker att de mest är i vägen vid Tanto. Det är trist när man sätter upp stängsel och taggtråd så att folk inte kan komma ut till vattnet. Om allmänheten hade haft tillträde till bryggorna så hade väl inte båtarna i sig varit något problem, utan snarare ett trevligt inslag. Men i dagsläget fungerar båtområdena i betydligt högre grad än koloniområdena som en avskärmare för allmänheten.
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 17:16):
Theodor:
Good point. Stränderna bör i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för alla. Att privatisera stränderna, eller att lägga stora trafikleder vid dem, har vi mer än nog av i Stockholm redan.. Vi är överlag ganska usla på att utnyttja denna fantastiska resurs.
 0
Eric Thärnström (9 Oktober 2008 17:56):
En grej som tagits upp är ju färjesystemen. De kanske borde utvecklas mer? Inte som ett bättre trafikslag, utan mer som ett intressant inslag i stadsbilden och turistrepertoaren. Stockholms vatten borde utnyttjas ännu bättre med flytande öar, färjor, bättre strandtillgång och en stadsstruktur som tar vattnet i hand. Nordens Venedig... inte än, men i framtiden!
 0
Gröndahl (10 Oktober 2008 09:13):
Vissa båtuppläggningsplatser är de facto hotade. De två båtklubbarna vid Gröndals hamn är ett s.k. "case in point." På sistone har det inte talats så mycket om det men alldeles bredvid det projekterade Lövholmsområdet och utan att vara en del av det har det funnits (eller finns fortfarande) planer på att slänga ut båtarna och bygga en enklav med lyxiga borätter. ( länk: http:​/​/​www.​skeppsmyran.​se/​skithusviken.​htm )

Bortsett från den uppenbara charmen som ett träbåtsällskap med en väldigt speciella varvsbyggnad kan ha så är jag egentligen för bostadsbyggande generellt. Men dessa planer på enbart bostadsrätter i punkthus känns inte som ett led i Gröndals inlemmande i innerstaden direkt.

Jag undrar vad Yimbys medlemmar skulle tycka i denna specifika fråga om båtar vs. borätter i Gröndals hamn om (när?) det blev aktuellt igen.
 0
Anders Gardebring (10 Oktober 2008 12:53):
Gröndahl:
Jag ser gärna att man inlemmar båtverksamheten i det nya! Bygg pirar och bryggor, låt båtarna lägga till där. Skapa klubblokaler för klubben i de nya husen. Det knepiga är ju att lösa frågan om båtuppläggningsplatser såklart.
 0
Theodor Adolfsson (10 Oktober 2008 14:31):
Gnället från båtklubben om att det kommer bli ett gated community blir uppenbart löjligt i ljuset av denna bild: http:​/​/​www.​dn.​se/​content/​1/​c6/​43/​0​2/​13/​Grondalsvarvet4.​.​

Vad det verkar handla om är alltså att man vill ha kvar sitt eget gated community. Det är det här som stör mig med många av Stockholms båtområden. Det blir extra löjligt när man hela tiden framställer sig som den lilla svaga allmänheten i kamp mot profithungriga bostadsbolag och lyxmänniskor. Få lögner verkar för stora för att fortsätta få leva sitt lyxliv i sitt gated community för ett fåtal utvalda.
 0
L-Å H (10 Oktober 2008 14:34):
Det är ju i och för sig inte nödvändigt att ha bryggplats och vinteruppläggningsplats på samma ställe.
 0
Anders Ryding (10 Oktober 2008 20:45):
Angående båtklubbar och att de tar upp hela strandvägen från Reimersholme till Eriksdal så mejlade jag idrottsförvaltningen för ett tag sedan angående denna fråga. De svarade att tjänstemännen fått i uppdrag att se över båtplatsernas utbredning och då bla i Tanto. De håller alltså just nu på och ser över detta.
 0
Gustav Svärd (10 Oktober 2008 20:55):
Jag tror de flesta här ändå gärna ser att båtklubbarna kan vara kvar med sin verksamhet mot vattnet. MEN vill att de öppnar för allmänheten längs stränderna. Mindre gated community, mer trevligt inslag i staden!

Att ta bort småbåtarna helt från stan är inget jag vill se. Vad gäller en ny bro över från Gröndal till Reimers så bör det gå att skapa en som inte behöver öppnas oftare än Liljeholmsbron, det går att bygga ramper som inte stör mitt i stadsbilden! Gäller att hitta rätt placering och design. Inget jag ser som mål att få klart inom 5 år, men på längre sikt bör det att ta fram en bra variant. Det bör tittas närmare på och uppmanas att arkitekter och ingenjörer ritar idéskisser.

Skönhetsrådets prat om "en friare planstruktur", som även förekommit om andra planer (ex. om Norra Station) har jag svårt att tyda på annat sätt än att det inte får bli stads utan måste vara modernistisk planering (även känd som "förort" bland oss uppvuxna i betongen). Dom menar säkert att det finns varianter som inte testats än och som är bra. Jag hävdar att alla varianter HAR testats, och visat sig undermåliga. Det som framförs som nya plan-idéer är bara ompackad gammal skåpmat från 50-80tal.
 0
Eric Thärnström (11 Oktober 2008 07:23):
Kan vi inte bygga några flytande öar med båtplatser längre ut i vattnet?
 0
Anders Gardebring (11 Oktober 2008 22:59):
Eric:
Det skulle säkert gå. Men räkna med arg opposition på det förslaget (störa vattenspegeln osv). Men sedan, hur tar sig folk in från dessa flytande öar till fastlandet?
 0
Niklas (11 Oktober 2008 23:12):
Eric o Anders:
I fallet med med en bro över till Reimersholme skulle man kunna låta bryggor gå rakt ut i 90 graders vinkel från bron. Låt säga att det på var sida om brofästet blir två rader av bryggor.

Detta skulle eventuellt också ge intryck av att broarna är kortare än de är (genom att verksamhet flyttas ut längs med dessa).
 0
Eric Thärnström (12 Oktober 2008 07:00):
Niklas
Hur skulle dessa bryggor gå ihop sig med en bro där båtarna ska ta sig förbi?

Anders Gardebring
En flyktig tanke, så jag har inte tänkt igenom det. "Flytande halvöar" blir kanske en bättre beskrivning.
 0
Gröndahl (12 Oktober 2008 12:52):
Som någon klok person påpekade tidigare i tråden: båtarna måste inte ligga vinterupplagda på samma ställe som de parkeras i vattnet på somrarna. Båtägare är vanligtvis även bilägare och kan gott åka en bit till sina varv.

När det gäller Gröndals hamn så fick båtklubbarna här en oförtjänt skopa för att vilja vara ett eget gated community. När det gäller Skeppsmyran så har de förvisso sitt charmigt utbyggda skjul och sin egen lilla brygga, harmlösa i sammanhanget, och den större båtklubben bredvid är inte inhängnad, som många andra. Det är fritt fram för strandpromenerande allmänhet alltså.

Apropå byggplanerna på båtklubbarnas mark i Gröndal så undrar jag varför det OK med förortsbetonade punkthus helt plötsligt.
 0
Myrgren (3 December 2008 18:21):
Nej. Skeppsmyran är inte en "gated community". Orsaken till att sjösidan av varvet är sluten beror på att byggnaden är ett gammalt båtbyggeri från 1910-talet - en industrilokal med slip mot vattnet enligt tidens och verksamhetens sed. Sedan har det kommit att förbli därvid.

Här föreligger m a o historiska orsaker, men sällskapet för nu en intern diskussion om att sitt externa ansikte och där ingår även sjösidan. Huset och vår verksamhet bör ha ett visst allmänintresse. Svenskarna älskar sin träbåtsflotta (även om vi nu kanske inte alltid är så bra på att ta hand om den), liksom svenskarna älskar både sommar och glass.

Annars, vad gäller talet kring "gated communities" så är sällskapet en öppen förening för vem som helst med träbåt eller ett varmt träbåtsintresse att gå med i.
 0
Arkitekten (3 December 2008 21:35):
Stadens vilja att öppna strandprommenader genom låsta båtklubbar är bra och självklara och det finns ingen av båtklubbarna eller varv runt Gröndal som är negativ till det , då jag talat med dem utan de välkommnar det istället öppenhjärtligt.

2 dagar totalt på våren och 2 dagar på hösten är det iläggning och upptagning. För allmänhetens säkerhet stänger många då strandstråken vid båtklubbarna.

Att sedan låta båtägare åka långt utanför staden till vinterupplägg för sina båtar rimmar djupt illa med friluftslivets grundtankar. En stad ska innehålla alla nyangser för att bli trivsam,man kan inte bara bo och konsumera, livet har en större djup en så.

Vilka protester det skulle bli om man sa att alla som vill spela eller se på fotboll får åka till Märsta för att göra det och istället bygga båtuppläggningsplatser på alla fotbolls planer.

Det är nog väldigt många som inte skulle gilla det förslaget.

De på Skeppsmyran som driver detta varv där vanliga människor med träbåtsintresse kan renovera sina båtar till en mycket liten hyresavgift är föredömmen för den goda kulturgärningen.

Skulle det inte finnas alla dess ideela föreningar där ex som Skeppsmyran som jobbar så hårt för att bevara vårt i världen helt unika kulturarv av äldre träbåtarmed ett så unikt bevarat varv så skulle träbåtskulturen bara vara ett privilegium för vissa.

Låt viken där i Gröndal bli ett Marint Kulturcentrum det skulle skapa ett sunt folkliv och förstärka kvaliterna som redan sjön Trekanten har.


Arkitekten
 0
Theodor Adolfsson (3 December 2008 23:54):
Arkitekten:

Innebär det att även bryggorna blir tillgängliga för allmänheten? Som det ser ut nu, åtminstone i Tantolunden, så får allmänheten nöja sig med att stå och titta ut genom taggtrådsstängsel, när de skulle kunna utnyttja de bryggor som finns för att komma ut på vattnet och få en mer riktig småbåtshamnskänsla.
 0
Arkitekten (5 December 2008 02:02):
Theodor Adofson:

Stränderna med strandprommenader har staden som mål att vara öppna för allmänheten. Båtklubbar som stänger av stränderna har ju öppnats så som bron nedanför södersjukhuset mot Skanstull till.

Alla båtklubber är det fritt att söka tillsom medlem, med eller utan båt. Att endel båtklubbar är inhägnade förstår du nog, du lämnar väl inte nycklarna i låset till din bil så vem som heslt kan få köra den eller?

Inhägnade områden uppstår därför att folk själ andras egendom
vill du få bort staketen så får du först bekämpa brottsligheten.

I Tanto och längst Årstaviken har staden byggt 3st stora bryggor med bänkar och bord för allmänheten att gå ut på.

Men vill du absolut vara där det är staket så gå med i den båtklubben, det står alla fritt att söka.

A
 0
Gustav Svärd (5 December 2008 10:41):
Att bryggorna båtarna ligger vid är avspärrade som privat område förstår jag, just av de skäl Arkitekten tar upp. Att öppna upp längs stranden är nog som jag ser det, att öppna bryggorna skulle vara svårt att göra på ett sätt som bibehåller funktionen småbåtshamn.

Myrgren Trevligt att höra att föreningen funderar på kontakten med omgivningen. Föreningar/funktioner som denna träbåtshamn är något som stärker stockholm som storstad anser jag. En stor stad har tillräckligt många entusiaster för olika saker att ha levande föreningar med många inriktningar - vilket stärker staden.
 0
Theodor Adolfsson (5 December 2008 22:10):
Taggtrådsstængsel utmed vattenlinjen ær inte riktigt min definition av att øppna upp strænderna. Jag ær tveksam till om båtlivet ær så mycket vært att det bør spærra av vattenlinjen i innerstaden.
 0
Theodor Adolfsson (9 December 2008 15:28):
Jag var i Oslo igår. Vid den centralt belägna, relativt nybyggda stadsdelen Aker Brygge finns en ganska stor småbåtshamn. Där var det fullt möjligt att gå ut på bryggorna och promenera bland båtarna. Betydligt trevligare än hur det ser ut på många ställen i Stockholm. Uppenbarligen är det möjligt att inte spärra av med två meter taggtrådsstängsel.

Jag vidhåller att konstant låsta båtbryggor inte tillför särskilt mycket till staden utan snarare bara stjäl vyer. En levande och öppen småbåtshamn är något helt annat och betydligt mer passande i en stad.
 0
Anders Gardebring (9 December 2008 15:35):
Det finns gott om öppna småbåtshamnar även runtomkring Stockholm. Men så fort du närmar dig Stockholms innerstad åker låsen och stängslen fram. Jag tror att det nästan uteslutande beror på att småbåtshamnarna nära staden ligger ensligt och isolerat, så att stadens mer ljusskygga element kan arbeta ostört. Införliva småbåtshamnarna och kajerna i staden!
 0
Theodor Adolfsson (9 December 2008 15:52):
Anders Gardebring:

Det kan nog stämma. Aker Brygge verkar vara ett ganska lyckat nytt stadsbyggnadsprojekt. Betydligt trevligare och urbanare än Hammarby sjöstad. Tänk att husen inte behöver vara lågare än vad gatan mellan dem är bred.
 0
Anders Gardebring (9 December 2008 16:03):
"Tänk att husen inte behöver vara lågare än vad gatan mellan dem är bred."

Jag skulle nog till och med säga att husen måste vara minst lika höga som gatan är bred för att den ordentligt urbana täthetskänslan skall uppstå.
 0
Theodor Adolfsson (9 December 2008 23:14):
Anders Gardebring:

Precis. Det var det jag menade. Problemet med de flesta nya områden är att man inte vill eller får bygga så för att alla måste ha sol och bilar ska komma fram och allt vad det är.
 0
Anders Gardebring (9 December 2008 23:40):
Inte bara att alla skall ha sol, det verkar snarare vara att alla skall ha sol hela tiden!
Vi bor liksom i Sverige, det blir väldans glest om sådana krav skall kunna uppfyllas...
 0
Eric Thärnström (10 December 2008 22:16):
Det är inte många byar som klarar av lunchtidens solvinkel på vintern. Det är inte många städer som klarar av lunchtidens solvinkel på sommaren. Varför bry sig om direkt solljus? Markiser/persienner och solglasögon uppfanns av en anledning.
 0
Leonardo Frithunanthz (10 December 2008 22:42):
"Det är inte många byar som klarar av lunchtidens solvinkel på vintern. Det är inte många städer som klarar av lunchtidens solvinkel på sommaren. Varför bry sig om direkt solljus? Markiser/persienner och solglasögon uppfanns av en anledning."

Exakt.
 0
Kjell Mattsson (14 Oktober 2009 18:29):
Toppen, det börjar likna en riktig stad,.
Hoppas att även vår politiker kan ta sig samman och starta byggandet av en ny stadsdel på söder.
 0
Daniel (13 April 2012 16:08):
Är det någon som vet hur det går med att utvecka lövholmen? hittar inget på stockholm stads hemsida längre!
 0
M L (13 April 2012 16:59):
Planen finns kvar hos insyn men senaste uppdateringen var 2008.

http:​/​/​insynsbk.​stockholm.​se/​Byggochplantjansten/​Pagae.​.​
 0
Niklas Öhrström (13 April 2012 18:14): Online
Det är väldigt lite konkret som det mynnat ut i. Kanske det finns några trådar att rycka i? Detta borde väl vara de mest prioriterade områdena i ÖP:n som där nämns som innerstadsutvidgelse.
+1
Anders Ryding (13 April 2012 19:25):
Veidekke planerar att bygga 100 bostäder i eller vid kolsyrefabriken. Så något sker ju i området. I övrigt tror jag man ännu inte har funnit någon alternativ plats för cementfabriken och att det därför ligger på is.
 0
Gustav Svärd (12 Juni 2012 11:31):
Just Cementa verkar vara den stora bromsklossen ännu, så var det även på senaste sammrådsmötet jag var på (dvs 2008). Cementa vill gärna flytta sades det redan då, men det är svårt att hitta bra plats att flytta till då ett innerstads-nära läge är ett krav (de levererar ju till innerstan med omnejd!). Att slippa ligga innanför Skanstullsslussen vore bra för Cementa, likaså att inte ha sina lastbilar körandes genom Liljeholmen och Lövholmen (trånga gator och stundom mycket folk i rörelse) är också en motivering för Cementa att flytta. MEN... ny plats behövs ju då. I Frihamnen/Värtan var en tanke som nämndes förut, men kan tänka mig att den inte är så aktuell längre. Problemet är nog att alla platser som skulle passa Cementa även passar fint för bostäder.
 0
Jan Wiklund (12 Juni 2012 17:16):
Hur vore det i trafikhelvetet i (fd) Ingentingskogen? Det kan inte användas för något annat vettigt på ett bra tag, och det är nära till transporter.
 0
Gustav Svärd (12 Juni 2012 19:52):
Men inte transporter med fartyg, tyvärr. Det är nog punkten som gör det svårast att hitta ny tomt inom rimligt avstånd från innerstan.
 0
Jan Wiklund (13 Juni 2012 08:34):
I så fall kanske det ändå är bäst att kompromissa om Värtan och ge dom en plats där - i ena hörnet. Med tanke på allt byggande som ska bli där blir det dessutom nära till avsättningsmarknaden.
 0
Herbert Tingesten (13 Juni 2012 08:44):
Decentralisera! Istf en enda stor cementfabrik många små som görs "portabla" så att de kan flyttas dit det behövs. Kanske delvis baserade på flytande plattformar.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8624 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter