Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in remissvar till RUFS 2010

 
Nätverket YIMBY har fått ta del av samrådsunderlag för remiss från Regionplane- och trafikkontoret om den regionala utvecklingsplanen för Stockholm 2010 – RUFS 2010. Remissvaret har utarbetats av en arbetsgrupp inom nätverket.

YIMBY vill att Stockholmsregionen skall utvecklas på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt som skapar möten, möjligheter, utveckling, attraktivitet och integration. Som vår viktigaste uppgift ser vi att få till stånd en förändring i hur vi bygger våra samhällen. Vi vill se en omställning från ett byggande som handlar om glesa bostadsöar som isolerar människor till att handla om att bygga en levande och blandad stadsmiljö med plats för alla. Många delar i RUFS berör våra områden, medan andra delar av RUFS inte gör det. Vi har i huvudsak begränsat våra synpunkter till frågor som rör fysisk stadsutveckling, miljö, integration och hur Stockholmsregionen skall fortsätta att utvecklas som en attraktiv storstadsregion.

YIMBY har studerat de två strukturalternativ som har presenterats, Fördelad respektive Tät. Utvärderingen av alternativen visar mycket tydligt att RUFS 2010:s uppsatta mål uppfylls avsevärt bättre i alternativ Tät än i alternativ Fördelad. Alternativ Fördelad leder istället till en förvärrad situation jämfört med idag, och går dessutom rakt emot det som nätverket arbetar för. Mot bakgrund av detta vill YIMBY starkt rekommendera alternativ Tät. Alternativ tät räcker dock inte för att möta Stockholms utmaningar med transporter, integration, befolkningsökning, miljö och attraktivitet.

I båda strukturalternativen räknar man med att kollektivtrafikens andel av resandet kommer att minska. Från 42% till 38% i alternativ tät och ner till 35% i alternativ fördelad. Utvecklingen måste tvärtom gå mot en ökad andel kollektivtrafikresenärer.
Det är viktigt att här poängtera den planeringsideologiska förändring som måste till när en stad växer från att vara en stor småstad till att bli en riktig storstad. Storstäders trafikproblem kan inte lösas enbart med vägar, tvärtom måste andelen som reser kollektivt öka i takt med att regionens befolkning och täthet ökar. En sådan utveckling skall inte ses som ett problem, utan en möjlighet. För en genomgång av de infrastrukturprojekt som vi ser som nödvändiga, se remissvaret.

YIMBY anser att med den förväntat höga befolkningsökningen fram till 2030 inom Stockholms län och framförallt Stockholms stad så bör också byggandet av både bostads- och hyresrätter fokuseras till en expansion av Stockholms innerstad samt till de föreslagna regionkärnorna. Fokus bör ligga på att knyta samman dagens innerstad med närförorter och regionkärnor, med den täta rutnätsstaden som förebild.

För att motverka urban sprawl (stadsutglesning) som i dagsläget är Stockholms stadsbyggnads kanske största utmaning bör den klassiska rutnätsstaden användas som förebild, detta är en viktig del i att bekämpa dagens problem såsom social-, ekonomisk-, etnisk- och kulturell segregation samt miljöaspekten. Alternativ Tät har en god grundtanke men är likväl inte tillräckligt tät för att kunna ta itu med de tidigare nämnda problemen.

I både utvecklingsalternativen Låg och Hög är andelen nybyggda bostäder för låg i Stockholms kommun sett gentemot länets övriga kommuner.

Vi människor är alla olika. En del är kreativa, andra är effektiva. En del är drivande andra är analytiska. De allra flesta av oss har en kombination av flera egenskaper. Då vi är olika har vi också olika behov. En del människor har ett behov av att vara sociala. Dessa människor kanske föredrar livliga stadsdelar med många restauranger och caféer längs med gatorna. Andra har behov av att vara kreativa. Dessa människor vill ofta ha variation i sin stadsdel. De önskar sig stadsdelar där varje gata, park och torg har ett unikt utseende och inte är lik någon annan.

Ordet team kan uttydas som ”Together Each Achieve More”. I Sverige brukar vi tala om att ett plus ett blir tre. Hur man bygger väl fungerande team har länge debatterats. Men vad alla parter tycks vara överrens om är att man ska se olikheter som en resurs. Det bästa samarbetet mellan människor får man när man blandar människor med olika egenskaper. Vi ska lära oss att uppskatta de människor som har andra egenskaper än sig själv. Det vi behöver i Stockholm är därför stadsdelar som innehåller sådan hög och mångfaldig kvalitet att den attraherar så många grupper av människor som möjligt.

Vi måste bygga stadsdelar med sådan kvalitet att den lockar flera grupper av människor. Alla människor bryr sig inte om utseendet på våra byggnader. Men bygger vi stadsdelar med endast fyrkantiga hus med putsade fasader så kommer de inte att locka till sig de kreativa människor som behöver röra sig i varierade miljöer. Bygger vi områden med endast ”tremetersgräsmattor” mellan hus och gator kommer de inte att locka till sig de sociala invånarna som behöver livliga gator med många mötesplatser såsom kaféer och restauranger. Bygger vi inte bra utformade stadsparker kommer stadsdelarna inte att locka till sig de grupper av människor som behöver exempelvis rekreation. Bygger vi inte stadsmässiga gator med lokaler längs med gatorna så kommer inte entreprenörer som behöver bra lokaler för handel till stadsdelen.

Segregationen i Stockholm är stor. Å ena sidan finns Botkyrka där 50,2 % av kommunens invånare har en utländsk bakgrund och å andra sidan finns grannkommunen i norr, Ekerö, där befolkningen med utländsk bakgrund motsvarar 1,1 % av hela kommunens invånarantal.

YIMBY anser att med en beräknad hög befolkningsökning på uppemot 600.000 invånare fram till 2030 inom Stockholms län där en stor del av befolkningsökningen troligen kommer att utgöras av människor från övriga Sverige och världen, så är det viktigt att man tar itu med dessa stora strukturella skillnader.

Ett stort hinder för att förbättra relationerna mellan olika grupper i samhället handlar om osäkerhet och rädsla inför det okända, liksom olika former av fördomar. Därför är det viktigt att skapa en miljö vars fysiska utformning strävar efter att få människor att mötas. Det glesa stadsbyggnadsideal som dominerat under 1900-talet är oerhört kontraproduktivt för att uppnå en sådan utveckling.

Arbetsmarknaden och skolan måste bli mer tolerant och aktivt motarbeta rasism, både hos barn och vuxna. Att utseende, kultur, ras, för- eller efternamn är ”fel” är företeelser som måste bekämpas. Stockholm är idag en växande storstad, och som sådan har vi inte råd med en diskriminerande arbetsmarknad- och utbildningsväsende. Människor skall känna sig lockade till, och välkomna i Stockholm. En diskriminerande arbetsmarknad är inte bara problematisk ur ett integrationsperspektiv, utan är också skadlig för regionens utveckling.
 
De olika högre lärosätena måste kunna hävda sig bra internationellt för att locka till sig mer uppmärksamhet, studenter och även finansiering. Det leder i sin tur till att Stockholm kan bli mer attraktiv som studentstad. Men en av saker som krävs för att det skall kunna ske är att man bygger fler studentbostäder. Studentbostäderna bör gestaltas i stadsmiljöer med blandade funktioner och blandad arkitektur. Blandade funktioner skapar flöden som i sin tur skapar mer gatuliv vilket bidrar till en ökad trygghetskänsla och mer psykologisk stimulans. Det ser vi som något som gynnar studenter. Studentbostäder bör byggas nära universitet och högskolor och vid goda kollektivtrafikslägen. Stockholms län lider av ett oerhört underskott på studentbostäder. Så länge det finns ett sådant underskott så kommer många studenter tvingas att tacka nej till utbildningar här och välja högskoleutbildningar i andra delar av landet eller världen. Stockholms län har inte råd med något sådant. De långsiktiga konsekvenserna kan bli alltför kännbara. En sådan icke önskvärd effekt är en s.k. ”Brain Drain”.

En god och välfungerande sjukvård är ett grundkrav för att storstadsregionen Stockholm  skall fortsätta vara en attraktiv plats att bo och leva på. Det är också viktigt att vårdpersonalen kontinuerligt håller sig utbildad inom det senaste inom medicinsk utveckling. Här är det viktigt att vårda och utveckla ett gott samarbete mellan sjukhus, universitet och forskningsinstitut.

Även sjukhusmiljöer bör i större grad än idag bli en del av den blandade staden. Sjukhusen bör integreras och bli en del av staden med tillgång till mer närservice som apotek, restauranger och livsmedelsaffärer.

Inom så gott som samtliga områden; regionens konkurrenskraft, bättre energieffektivitet, bättre kollektivtrafik, skydd av grönområden, minskade koldioxidutsläpp, strandskydd, integration med mera så utkristaliserar sig alternativ Tät som en mycket tydlig vinnare.

I Miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs dagens bebyggelsesituation i Stockholm med att 45% av befolkningen bor i regioncentrum, 25% i inre förort och 30% i yttre förort. Med alternativ fördelad skulle detta förhållande kraftigt försämras med en fördelning av 25% i regioncentrum, 30% i inre förort och 45% i yttre förort. En sådan fördelning vore ur miljösynpunkt djupt olämplig och närmar sig alltmer den amerikanska bilstaden i sin utformning. Är det enorma och glesa småhusområden, mängder av flerfiliga motorvägar, stora problem med luftföroreningar och en skövling av alla kvarvarande grönytor som är målet för Stockholms utveckling så är det rätt väg att gå, annars inte.

Alternativ tät är klart bättre med en fördelning av 45% i regioncentrum, 30% i inre förort och 25% i yttre förort. Värt att notera här är dock att förhållandena endast ytterst marginelt förbättras jämfört med dagens situation. Det är inte tillräckligt då Stockholm redan idag har stora problem med utspridning och urban sprawl.

Även vad gäller nyproduktionen av bostäder finner vi alternativ Fördelad oacceptabel. Att lägga 47% av nyproduktionen i småhus i en region som växer så kraftigt som Stockholm är inte realistiskt. De markytor som skulle behöva tas i anspråk för boende och ny infrastruktur skulle bli enorma. Likaså skulle miljöpåverkan i en sådan utveckling bli oacceptabel. Här är alternativ Tät med 78% i flerbostadshus och 22% i småhus ett avsevärt mer realistiskt alternativ.

Läs hela vårt remissvar (12 sidor) här.

Ett stort tack till alla som arbetat fram remissvaret och till alla som kommit med synpunkter och idéer.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Albin Törnberg (4 December 2008 10:30):
Ni är så duktiga. Har inte hunnit läsa hela svaret än, men bara det här inlägget är nog för att lysa upp en mycket grå torsdag.

Kudos!
 0
Fredrik (4 December 2008 11:22):
Mycket väl skrivet. Man blir så imponerad av ert jobb. Hoppas att ni en dag får bra betalt för det ni gör.

Att man ens har jobbat fram ett förslag som fördelad är ju skrämmande. Är man ute efter att försämra något som redan är dåligt? Vad tänkte dom med..
 0
Johan Eriksson (4 December 2008 12:02):
Kalasbra skrivet! :)
 0
Gustav Svärd (4 December 2008 14:07):
Ett stort tack till alla som var med och jobbade fram remissvaret!

Håller med Fredrik, att förslaget "fördelad" ens var med är skrämmande. Bättre hade varit "Tät" och "Mycket Tät".
 0
Leonardo Frithunanthz (4 December 2008 18:10):
TACK! TACK Albin, Fredrik och Johan!

Jag gjorde mitt bästa med de delar som jag hade hand om. De delar som jag kan bäst och som jag har samlat in stoff till under flera månader. Som akademiker så känner jag mig hedrad.
Tack även till Jonas Frejd, Johannes Lilleberg och Richard Jacobsson.
 0
Eric Thärnström (4 December 2008 20:47):
Som sagt: Ett mycket bra jobb! Det är vi som ska tacka!
 0
Johan (4 December 2008 22:04):
Jag älskar idén om fler höghus i stan, tycker det vore strålande. Men jag är så ofantligt trött på ert miljö/antibil och sosse snack. Håll er till att lobba för fler höghus och låt bli den politiska debatten tack.
 0
Kalle (4 December 2008 22:11):
Proffsigt!
Kul att ni engagerar er!
 0
Anders Gardebring (4 December 2008 22:43): Online
Johan:
Visst stöder vi höga hus här på YIMBY. Men vi handlar om att bygga stad. Och att bygga storstad. Storstad bygger man med urbana miljöer och en välutbyggd kollektivtrafik. Det handlar om sådana enkla saker som att ett fullsatt tunnelbanetåg motsvarar en bilkö på över en halvmil. Det är helt enkelt fysiskt omöjligt att bygga en tät storstad om alla skall köra bil i den. Om du tror att alla kör bil i en storstad med höga hus bör du titta på statistiken för Manhattan där över 75% av hushållen inte ens äger en bil.

Det handlar inte om att "förbjuda" bilar utan om att skapa möjligheter och attraktivitet i att välja andra transportsätt. Det är bara på så sätt som vi kan få plats med de bilister som verkligen måste använda sin bil.
Vad gäller att det skulle vara "sosse-snack" så titta gärna här:
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​alvendal-​stockholm-​blir-​e_​.​.​
Mig veterligen är inte Kristina Alvendal socialdemokrat.

Att beskylla oss för "sosse-snack" håller inte heller. Andra har beskyllt oss för att vara "borgare". Sanningen är naturligtvis att vi är ingetdera. Vi kommer att stödja bra förslag, och kritisera dåliga, oavsett från vem de kommer.

YIMBY är en urbanismrörelse.
Det har vi alltid varit och kommer att fortsätta att vara.
 0
mhean (5 December 2008 06:48):
Herregud signatur Johan vilken fantastiskt dum kommentar du bidrar med. Engagera dig istället, sätt dig in i frågorna så förstår du att Yimby behövs så oerhört i stadsbyggnadsdebatten.

Men det kanske är för krävande?
 0
mhean (5 December 2008 06:52):
Anders och övriga som står bakom remissvaret, mycket bra arbetat av er.
 0
Aston R (5 December 2008 16:15):
Bra jobbat och håller med till minst 90% !
En levande stad behöver precis som ni tycker olika typer av kvaliteter så att den attraherar många olika typer av människor.
Men den behöver kanske även både mycket integrerade och ganska segregerade områden? Vissa gillar mångfald medan vissa vill bo i en mer homogen miljö. Om man ser på New York så finns det både mycket blandade områden, särskilt i de mer levande miljöerna på Manhattan och i Brooklyn och segregerade. Och hur ska man undan att det sker en alltmer ökande skiktning beroende på hur mycket pengar man kan spendera på sitt boende utan att vrida tillbaka mot mer planekonomiska principer?
 0
Anders Gardebring (5 December 2008 16:24): Online
Aston:
Skillnaden mellan situationen i New York, och situationen i Stockholm, är att New York har mycket stad. När gentrifieringen slår till finns det alltså andra platser att flytta till. I Stockholm finns det bara förorten och i den glesa planeringstypen har kultur och möten svårt att blomstra.
Problemet är framförallt att områden är isolerade från varandra, inte nödvändigtvis att alla typer av människor skall bo i alla typer av områden (vi gillar ju olika saker som bekant). Det handlar om att skapa möjligheter, inte att tvinga någon.
 0
Leonardo Frithunanthz (6 December 2008 01:08):
Aston R:

En välfungerande stad, "en bra stad" behöver inte segregerade områden.
Segregera säger sig självt.

Jag citerar från svenska akademin:

"jfr SEGREGATION.
[jfr t. segregieren, eng. segregate, fr. ségréger; av lat. segre gare, eg.: avskilja från en hjord, till se- (se SECERNERA) o. stammen i grex (gen. gregis), hjord, till den rot som föreligger i gr. ἀγορά, församling, torg
[jfr AG0RAFOBI)."
 0
Anders LP (6 December 2008 02:23):
I båda strukturalternativen räknar man med att kollektivtrafikens andel av resandet kommer att minska. Från 42% till 38% i alternativ tät och ner till 35% i alternativ fördelad. Utvecklingen måste tvärtom gå mot en ökad andel kollektivtrafikresenärer.

Denna analys baseras inte enbart på den rådande utglesning som framförallt Alt fördelad åstadkommer men också Alt tät. Den baseras framförallt på antagandet om att fler använder bil ju större välstånd. Fler har råd att slippa åka kollektivt, alltså. Fler får råd att ta taxi och köpa egen bil.
https:​/​/​sl.​se/​Upload/​Pagang/​pdf/​roslagsbanan/​forstudie.​.​

Tja, för en 50 år sen trodde många på allvar att det ökade välståndet skulle innebära att de flesta hushåll fick tillgång på helikopter åt mannen(frun fick nöja sig med bilen). Man bör ta antagande om framtiden med en nypa salt.

Och som Anders Gardebring skrev så har 75% av hushållen på manhattan ingen bil. Och de boende där är i genomsnitt bra mycket rikare än Stockholmarna.

Och vad säger statistiken?
Kollektivtrafikens andel för resandet över samtliga innerstadssnitt var 70% 1973 och 78% 2007.

I Stockholm äger 20,9% bil, I det fattiga men periera Botkyrka är det 28,1%, I det ännu mer perifera Upplands Väsby är det 58,6%, de är också fattigare än Stockholmare.

Så länets fattigaste kommun äger mer bil än vad man gör i det rikare Stockholm.

Jag är övertygad att de som bor i Stockholm men utanför innerstaden känner större behov av att äga en bil. Alt tät är alldeles för förortsinriktat och perifert för min smak, även om det är bättre än alt fördelad.
 0
Anders LP (6 December 2008 02:28):
Err.. procenttalen gäller antal personbilar i trafik som inte ägs av en juridisk ägare. Det betyder att om 1 person äger 3 bilar och 2 personer inte gör det så blir det 100% för dessa 3 personer.
 0
Verkligheten Anropar (7 December 2008 00:36):
Först så skriver ni detta:

"Segregationen i Stockholm är stor. Å ena sidan finns Botkyrka där 50,2 % av kommunens invånare har en utländsk bakgrund och å andra sidan finns grannkommunen i norr, Ekerö, där befolkningen med utländsk bakgrund motsvarar 1,1 % av hela kommunens invånarantal."

Men slutsatsen ni drar från detta faktum är alldeles åt skogen.
Hur stor var andelen Svenskar i Botkyrka för 30 år sedan?
Jag skulle tro kring 1,1%.
Vad har hänt sen dess? Botkyrka har ju inte växt speciellt mycket, så det måste såklart vara så att Svenskarna har flyttat därifrån.
Men vad har orsakat detta då?
Ett senare stycke visar på vad ni tror om det:

"Ett stort hinder för att förbättra relationerna mellan olika grupper i samhället handlar om osäkerhet och rädsla inför det okända, liksom olika former av fördomar. Därför är det viktigt att skapa en miljö vars fysiska utformning strävar efter att få människor att mötas."

Enligt er har Svenskarna alltså flyttat därifrån på grund av osäkerhet/rädsla för det okända och fördomar.
Men man har såklart gjort massor med undersökningar om varför Svenskar flyttar från områden som Botkyrka, och alla ger samma svar; Svenskarna flyttar därifrån när brottsligheten blir för hög och sabotaget av området blir för kraftigt.

Det är just när man uppnått målet med att få "människor att mötas" som dessa problem skapas.
Att tvinga samman folk igen kommer bara orsaka mer utdrivning av Svenskar och ännu mer isolerade "invandrarghetton".

Verkligheten kan vara svår att acceptera, men en bitter sanning är bättre än en söt lögn.
 0
Anders Gardebring (7 December 2008 00:42): Online
"Verkligheten anropar":
Du har en väldigt enkel och naiv syn på integrationsproblematiken. "Det är de hemska invandrarnas fel" verkar vara den underliggande andemeningen i din kommentar. Men de problem du beskriver är ett resultat just av segregation och utanförskap, som i en inte obetydlig grad har med den fysiska planeringen av våra miljöer att göra. Det enda sättet som problemen kan åtgäras handlar om att bygga miljöer som läker ihop stadens sår Om du tror att förorterna fick problem först med invandringen så föreslår jag att du pluggar lite nutidshistoria.
 0
Verkligheten Anropar (7 December 2008 01:07):
Var inte barnslig nu, alla fakta man kan få tag på pekar på att invandrare begår långt mycket mer brott än Svenskar. Och detta helt oberoende av vilket samhällsskikt invandraren befinner sig i.

Och vi vet ju även att vissa invandrargrupper begår lika få brott som Svenskar, medan andra grupper begår i stort sett alla de brott som statistiken lägger på alla invandrare sammanlagt.

http:​/​/​www.​bra.​se

Jag själv har erfarenhet från hur ett vanligt Svenskt bostadsområde gick från att vara fredlig och säkert till dagens kompletta kaos med dagliga besök av polisen och total degradering av hela området.
Och det var ju inte så att Svenskarna initierade "fientligheterna". Först så möttes invandrarna med öppna armar, men detta besvarades inte med samma vänlighet direkt...

Fredligt > invandrare in > SVENSKAR VÄLKOMNAR INVANDRARNA > brott och kaos > Svenskar ut.

Den fysiska utformningen av området spelar ingen roll.
 0
Peter B (7 December 2008 10:26):
Verkligheten anropar, hur förklarar du ett område som Möllevången i Malmö? Det är ett av få (det enda?) invandrartäta områden i Sverige som består av funktionsblandad kvartersstad. Där har utvecklingen gått åt precis motsatt håll än Tensta och Bergsjön, svensk medelklass flyttar in istället för ut. Området har blivit så populärt att sk. gentrifiering uppstått, en utveckling liknande Södermalm. I Köpenhamn finns även en motsvarighet i Nörrebro.

Den fysiska utformningen spelar väldigt stor roll, skulle jag vilja säga.
 0
Anders Gardebring (7 December 2008 15:01): Online
Och åt andra hållet kan man titta på Rågsved, ett område som fick problem långt innan någon invandring att tala om.
 0
Anders LP (7 December 2008 16:11):
Rågsved har blivit lite lugnare nu när andelen invandrare ökat. Vidare så är brottsligheten i Botkyrka inte alls hög, vare sig i norra eller södra. Det är som sagt mest bara en myt.

Det man skulle kunna göra för att förbättra integrationen mellan Norra Botkyrka och Ekerö är att anlägga en öppningsbar lågbro mellan Hallunda och Ekerö som gående/cyklister/bilar/bussar kan använda.
 0
Anders Gardebring (7 December 2008 16:18): Online
Broar, vägar och kollektivtrafik har en stor del i att knyta samman områden. Men helt sammankopplat blir det inte innan det löper stadsstråk mellan, så att gränsen mellan område A och B inte längre är avläsningsbar i den fysiska strukturen.
 0
Hemlige Planeraren (8 December 2008 08:54):
Bra jobbat. Er röst är otroligt viktig i den här processen.

//Regionplanerare i Stockholm
 0
Jörgen Sundström (8 December 2008 15:43):
Verkligheten anropar:
Den fysiska utformningen spelar stor roll. Jag kommer själv ihåg att miljonprogramsområdena pekades ut som problemområden under de allra första åren på 70-talet. Då fanns det extremt få invandrare jämfört med idag.
Att sedan situationen förvärrats pga misslyckad integrationspolitik är mer en fråga för andra forum än Yimby.
 0
Niklas (8 December 2008 18:43):
Aston:
Hur vi än planerar så kommer en del områden alltid vara mer eller mindre segregerade. Frågan är om segregation ska uppmuntras från politiker och stadsplanerare (så som man gjort under de senaste 70 åren).
 0
Aston R (8 December 2008 23:40):
Niklas:
Senaste 70(?) åren? Det som orsakar segregation i dag är väl i första hand bostadsrättifieringen av hyresrätter i attraktiva stadsdelar (oftast täta upplevelserika miljöer {ofta bullerstörda} dvs sådana som yimbyister gillar). Och bostadsrättifieringen av allmännyttan är en ganska ny företeelse. De första förorterna typ Årsta hade en socialt ganska blandad befolkning.
 0
Anders Gardebring (9 December 2008 00:05): Online
"Verkligheten anropar" skrev:
"Den fysiska utformningen av området spelar ingen roll."
Varpå vi räknat upp flera exempel på att det gör det visst. Här kommer ett till, från Göteborg:
http:​/​/​gp.​se/​gp/​jsp/​Crosslink.​jsp?​d=​121&a=​442440​

"Att bygga om en miljonförort är dyrt, men att inte bygga om är ännu dyrare. Det visar KTH i en aktuell utvärdering av Gårdstens förnyelse. Sedan 1997 förvaltar kommunala Gårdstenbostäder stadsdelen. Utvecklingsbolaget har investerat totalt 607 miljoner kronor i området.
- Pengarna har bekostat sådant som bostadshus, p-hus, växthus, tvättstugor, solpaneler, parker, blomsterarrangemang, offentlig konst, hantverksutbildningar, en detaljhandelsskola, en livsmedelbutik och en busslinje in till stan, rabblar vd Katarina Ahlqvist.
Resultatet: samtliga lägenheter är idag uthyrda, brottsligheten har minskat med 40 procent och medelinkomsten ökar snabbare än någon annanstans i Göteborg. Värdet på fastigheterna har stigit från noll till dryga miljarden på tio år."


Är det inte dags att en gång för alla inse vilket kopiöst socialt misslyckande miljonprogrammet visade sig vara (hur goda dess intentioner än var) och att nu faktiskt börja göra något åt det? Att skapa områden som ingen vill bo i gör bara att det endast är det som inte kan välja som hamnar där. Att sådana områden får problem behöver man inte vara alltför klipsk för att förstå. Vi måste skapa mycket av det som folk vill ha, så att vi får den socialt blandade staden. Det är nämligen den som visat sig fungera.
 0
Niklas (9 December 2008 00:21):
AstonR:
Med de senaste 70 åren menade jag den tid under vilken vi byggt bostadsområden med inbyggd segregering, där områdena är separata enklaver, åtskilda med en övergiven rand skog eller fält. Vad gäller Årsta så är detta relativt stort inte på lika tydligt sätt separerat som t.ex Östberga, Skarpnäck, Rinkeby och Tensta för att ta några exempel

Utförsäljning av allmännytta har jag som princip inget emot om följande kriterier uppfylls:

(1) Endast försäljning i områden med överskott av hyresrätter.
(2) Försäljningen ska ske till ett helt marknadsmässigt pris.
(3) De som inte vill köpa loss ska inte behöva hyra av sina grannars bostadsrättsförening.
(4) Inkomsterna från utförsäljningen ska vara öronmärkta för nybyggnation av hyresrätter och detta bör helst ske i ett område som har underskott av hyresrätter.

Och nej... Utförsäljningen har hittills inte uppfyllt dessa regler.
 0
Mikael (10 December 2008 13:57):
Niklas: Ang. utförsäljning av hyresrätter och att försäljning inte har skett till marknadspriser (nr 2 på din lista). På vilka grunder hävdar du att ombildningar inte sker till marknadspriser? Husen har snarare sålts för överpriser, det finns ingen fastighetsspekulant som har kunnat konkurrera med bostadsrättsföreningarnas bud. Driftnettot (alltså fastighetens ”vinstmarginal” eller avkastning) på försäljning av husen har varit lägre än vad du kan få på ett vanligt sparkonto. Det du inte tänker på är att när en ombildning sker är det en bostadsrättsförening som köper fastigheten. Bostadsrättsföreningen finansierar köpet av fastigheten dels av medlemmarna och dels genom banklån. Den delen som du syftar på och som skulle vara under marknadspris är alltså det som medlemmarna betalar vid fastighetsförvärvet.

Visst kan man ha synpunkter på att kommunen säljer kommersiella tillgångar och jag må framstå som en besserwisser men bara för att socialdemokraterna matar media med pressmeddelande baserat på okunskap så måste inte det betyda att det är sant.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter