Utskrift från www.yimby.se
....

Miljövänligt att bo tätt

 
Fler och fler miljöaktivister och miljöorganisationer vädjar till oss att bygga täta städer. Bland dem finns Nobels fredsprismottagare Al Gore och USAs största miljöorganisation Sierra Club. Även Länsstyrelsens miljödirektör Lars Nyberg vill att vi ska bo tätt enligt en artikel i SvD. Anledningarna är enkla att förstå.

Desto tätare vi bor desto mer plats får vi över för grönområden. Stor koncentration av byggnader minskar energiårgången för uppvärmning av hus. Men det räcker inte med att bygga tätt utan vi måste också bygga rätt. Experterna menar att man måste tänka på kollektivtrafiken redan från början när man bygger nya stadsdelar. Om vi också blandar bostäder, arbetsplatser och affärer i städerna kan vi i bästa fall promenera eller cykla till jobbet och affärerna. Detta kommer minska transportbehovet drastiskt och då sparar vi enorma mängder energi.


Treasure Island utanför San Francisco är ett av de mest seriösa försöken att bygga en ekologiskt hållbar stad.

Vetskapen om att vi måste bygga tätt har inte fullständigt slagit igenom i populärmedia ännu. Men det finns goda exempel såsom Illustrerad Vetenskap (nr 18/2008). Tidningen refererar till Rafael Pizzarro som undervisar i hållbar stadsplanering vid University of Sydney i Australien. Han anser att nyckeln till en ekostad är infrastrukturen såsom spillvatten och cykelvägar. Pizarro anser också att städer bör ha en viss storlek.

”Det är svårt att göra kollektivtrafiken lönsam om det bor mindre än 500 000 människor i en stad, men det är också det sätt vilket folk bor som avgör om en stad kan bli hållbar. Tätheten kan bli både för låg och för hög. Att bosätta en halv miljon människor i låga spridda förstadsbebyggelser är förfärligt. Detsamma gäller om man tränger ihop dem på mycket få kvadratkilometer. Balansen ligger runt 300 invånare per hektar. Så tätt kan vi mycket väl bo utan att känna oss trängda”
  menar Pizarro.

300 invånare per hektar kan jämföras med Stockholms innerstad där det bor ca 65 invånare per hektar.


Kinas framtida miljöstad Dongtan har inte höghus då marken är mjuk. Men bebyggelsen är tät för att spara energi för transport och uppvärmning/avkylning av hus. En målsättning är att alla ska ha några minuters promenad till närmaste grönområde och kollektivtrafik.

I Sverige bor vi relativt glest. Bostäderna ligger ofta på ett ställe, arbetsplatserna på ett annat och affärerna på ett tredje. Medelsvensson slösar massor av tid, pengar och energi på att åka fram och tillbaka. Trots att vi i Sverige är relativt få invånare på en stor yta är bara 3 % av Sveriges skogar orörd natur. Detta mycket p.g.a. att vi bor glest och gjort oss beroende av biltransporter.


Natur är en av människan väsentligen opåverkad miljö i form av växter, djur, landformer o.s.v.  Naturskog är skog som inte har utsatts för mänsklig verksamhet på 100 år. 3 % av all skog i Sverige är naturskog och den finns främst i fjällområden. Om vi människor hade bott tätt hade vi haft mer natur kvar.

Men det finns ljus i mörkret. Resvane- och trängselskatteforskaren Greger Henriksson vid Lunds universitet och KTH har undersökt Stockholmarnas resvanor i sin avhandling Stockholmarnas resvanor – mellan trängselskatt och klimatdebatt. ”I Stockholm är det relativt lätt att skapa förutsättningar för en större del av befolkningen att resa miljövänligt. Närmare en halv miljon stockholmare utan egen bil har redan vardagliga resvanor med relativt liten miljöpåverkan. Deras vanor gynnas av tät stadsbebyggelse och väl utbyggd kollektivtrafik.”.

Vi på YIMBY som vill bo bland människor i täta livfulla städer och resa kollektivt tycker att experternas slutsatser om miljövänliga städer låter mycket bra! Fler och fler miljövänner aktiverar sig i YIMBY.

Men för andra är ämnet kontroversiellt. Större delen av Sveriges befolkning bor i glesa bostadsområden långt från arbetet och är mer eller mindre beroende av bilen. En stor del av Sveriges etablissemang hör till dem. Däribland många politiska ledare. Det finns också många ”miljövänner” som bor glest i skogsområden. Mer behöver inte sägas för att förstå att alla inte kommer att ha lika lätt att förlika sig med experternas råd att flytta till staden. Men vi har ändrat vanor i samhället förr och vi kan göra det igen. Många tror att vi förr eller senare kommer tvingas bo tätt. ”De som bor glest utan kollektivtrafik kommer inte att ha råd att bo kvar på grund av ökande energi- och bränslekostnader” skriver Landskapsarkitekten Alexander Ståhle i en artikel publicerad i SvD.

Men vi på YIMBY tycker att vi bör ligga steget före och bygga miljövänligt innan det är för sent. Det är därför mycket viktigt att vi alla hjälps åt för att visa på hur viktigt det är för miljön att vi bygger täta städer med god infrastruktur såsom kollektivtrafik. Det är också viktigt att vi påminner politiker om hur viktigt det är att vi bygger trivsamma bra städer. För om vi människor inte vill bo i staden, utan istället sprider ut oss i glesa förorter igen, så är miljösatsningarna förgäves.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gustav Svärd (5 Januari 2009 22:25):
300 invånare (plus arbetsplatser, skolor, butiker... åt dessa) låter rätt rimligt. Det är 30 000 per kvadratkilometer. Klart tätare än Stockholms Stad (kommunen asså) är idag, c:a 4 200. Med sådan täthet i nya stadsdelar kan vi rätt lätt svälja, inom kommunen, den befolkningsökning som finns i hela länet. Vilket skulle spara en himla massa naturmark jämfört med RUFS-alternativet Gles (eller vad dom nu kallade det). Spara narutmark och leva miljövänligt var väl målet? eller var målet att alla ska bo i skogen?
 0
Johannes Lilleberg (5 Januari 2009 22:31):
Kan tilläggas att Rafael Pizzarros mål om 300 personer/hektar är ungefär lika tätt som Manhattan. Vad tycker ni andra om det?
 0
Gustav Svärd (5 Januari 2009 23:03):
Personligen gillar jag den tätheten, Manhattan är underbart. Skulle gärna flyga dit igen snart.
 0
Niklas (5 Januari 2009 23:26):
Bra skrivet!

Vill bara tillägga att de tätaste kvarteren i Matteus församling i Vasastan ligger kring 30.000. Där finns det å andra sidan inte några parker (som drar ner tätheten).

Siffran 65 personer per hektar räknar med att stora delar av "eko"parken utgör en del av innerstaden. Om man räknade bort "eko"parken skulle siffran hamna någonstans mellan 100 och 200 invånare per hektar (beroende på om Västra Kungsholmen redan nu ska räknas som innerstad).

Paris innerstad har en täthet på 240 personer per hektar (då räknas inte Boulogneskogen med).

Vad gäller täthet så skulle jag nog påstå att jag gillar tätheten i Kow Loon (norra delen av HongKong). Där fanns (när jag var där) knappt någon död yta. Jag misstänker att tätheten ligger en bra bit över målet på 300/ha.
 0
Tore Kullgren (5 Januari 2009 23:37):
Nja - att bara 3% av Sveriges yta är orörd natur hör egentligen inte hit - det beror framför allt på att man har bedrivit jordbruk, skogsbruk och gruvdrift med ohållbara metoder, fram till ganska nyligen. Det största hotet mot Nordens biologiska mångfald idag är snarast att åkrar och ängar växer igen.

Befolknings- och exploateringsmål för Sveriges glesbygd är en politisk fråga som är för stor för att avhandlas här.

Däremot skulle Stockholms bästa miljöåtgärd vara en förtätning av innerstaden och centrumområdena vid pendeltågsstationerna, och ett stopp för alla nya förortsprojekt.
 0
Johannes Lilleberg (5 Januari 2009 23:42):
Intressanta siffror Niklas. I siffran 65 pers/hektar för innerstan är för övrigt även vattenytorna inräknade.
 0
Johannes Lilleberg (5 Januari 2009 23:46):
Ja H G jordbruk och skogsbruk har förbrukat en stor del av naturen. Det håller jag med om och det var bra att du tog upp det...
 0
Lucas Stensö De Marie (5 Januari 2009 23:51):
Man kan inte bli annat än glad när man läser om sådant här. Man får verkligen hoppas att fler anammar det här så att det kommer till skott, istället för att stannas vid visioner.
 0
Martin Ek (5 Januari 2009 23:54):
H G (sista stycket)

Vi tycker säkert samma sak, men vore det inte bättre att utöka den sk innerstaden så att vi får ett större område sammanhängande innerstad istället för att försöka bygga nya perifera innerstäder för att i framtiden integrera dem med varandra? Och då ser jag det också som klarast att utveckla området kring befintlig T-bana, istället för kring pendeltåg...

Men som sagt, vi tycker säker lika dant.
 0
tjoflöjt (6 Januari 2009 05:34):
"Trots att vi i Sverige är relativt få invånare på en stor yta är bara 3 % av Sveriges skogar orörd natur."

Som sagt, detta är på grund av att nästan all skog i sverige är odlad skog. Sen är inte detta varken farlig eller ohållbat då man odlar samma slags träd som man hugger ner. Det har det varit lag på länge i Sverige.
 0
Börje Höglander (6 Januari 2009 10:02):
Läste artikeln i Illustrerad vetenskap. Enkla men ganska självklara slutsatser. Stockholm har dock en lång väg kvar. Det verkar svårt att få opinionen att fatta att om man sprider ut grönskan på enskilda träd eller "menlösa gräsmattor" som till varje pris måste försvaras i stället för att samla den i rimligt användbara parkområden så kommer man aldrig till rätta med utglesningen.
 0
Johannes Lilleberg (6 Januari 2009 10:07):
Javisst tjoflöjt. Jag tycker däremot att det är viktigt att vi skiljer på natur och övriga grönområden.

Naturen bevarar vi bäst genom att låta den vara. Vi bevarar naturen bäst genom att bosätta oss i täta ekologiskt hållbara städer som effektivt kan försörja sig själv så att det blir mer oberörd mark över för natur.

Andra grönområden som odlad skog, åker, parker och fotbollsplaner är grönområden som ser ut som de gör för att vi människor är där och utför en aktiv verksamhet. I dessa grönområden är artbestånden helt annorlunda och de är beroende av att vi människor är där och styr och ställer. Att bevara dessa områden innebär en helt annan typ av insats än att ta hand om naturen. När vi pratar om grönområdena nära Stockholms stadsdelar så pratar vi främst inte om natur utan om andra typer av grönområden.
 0
Lars Petersson (6 Januari 2009 17:13):
Martin Ek skriver: "vore det inte bättre att utöka den sk innerstaden så att vi får ett större område sammanhängande innerstad istället för att försöka bygga nya perifera innerstäder för att i framtiden integrera dem med varandra? Och då ser jag det också som klarast att utveckla området kring befintlig T-bana, istället för kring pendeltåg..."

Detsamma tycker jag, att utöka den sk innerstaden. Kommunens planerare har orsakat sprawlen. De vågade inte förstora utan valde istället att förstöra. Miljöföreningar blev tongivande för närförortens konservering, de ville att det skulle vara som det var. Den låga, utspridda sprawlen struntade de i, det drabbade inte närortsföreningarna utan bara naturen i skogen. Stan skulle behålla sina dåtida dimensioner (1980-tal). Sen fick radhus-stigar sakta fylla på emellan och utanför gettona. Resultatet blir ett "ekerhjul" med en liten innerstad, nya centrumstäder i periferin med tvärbana emellan dessa och infarter till det administrativa navet. Do-not filosofi.
I ett senare skede är det mycket svårare att åtgärda det hela när det redan är färdig-glesbyggt. Över närdemokratin (positivt uttryck) och egoismen (negativt) har kommunen beslutsrätt, de får ta en hel del ansvar för att åtgärda sin egen ovisionära sprawl-konservatism tycker jag.
 0
Daniel (7 Januari 2009 16:02):
Jag gillar argumentationen med att om man bygger en tätare stad får man mer yta till grönområden.
Ett problem har argumentationen. Det är inte så att jag inte tycker om mål, det är jättebra med mål, men målet måste handla om en tid om kanske 100-200 år.
Dom flesta höghusprojekten stupar på att det antingen är för högt, eller för dyrt. Man kan inte slå med den stora släggan med en gång och bara anta att dom flesta är med är ganska naivt. Det är bara i Dubai man lyckas med det.
Om tätheten i Stockholm är nu 65/hektar, så kanske om 20 år så är man uppe i 70-75, och om 50 år kanske 100-120/hektar.
Men Stockholm är inte den enda staden i Sverige. Ta en stad som Jönköping. Jönköping är planerad för bilåkning av staten, och kommer att förbli så i flera årtionden. I den staden vill dessutom staten lägga ner den järnväg som går söderut p.g.a. brist på pengar. Jag vet att Yimby stockholm är en lokalsida och det vill jag inte förändra, men jag vill också att man kommer ihåg att vissa här pratar om mångmiljardprojekt som nästan leksaker medan andra kommuner knappt får miljoner för att upprätthålla infrastrukturen.
Det finns en kommentar på en blogg jag kommer ihåg. Stockholm vill ha mycket pengar för att befästa sin viktiga ställning så att dom kan få ännu mer pengar för att än mer befästa sin än viktigare ställning så att dom kan få ännu mera pengar för att än mer...

Bloggen är rolig att läsa och många idéer är bra, men det skulle också vara intressant om folk kunde hålla sina idéer under miljardstrecket om dom inte har tänkt sig privat finansiering.
 0
Jan Wiklund (7 Januari 2009 16:14):
Jag påminner gärna igen om att Alternativ Stad, Fältbiologerna och SNF Stockholm enades redan 1985 om att kräva förtätning av Stockholm istället för fortsatt spridning. Så miljörörelsen har länge känt till att täta städer är miljövänligare än glesa.

Till Daniel vill jag svara att visst, det går inte att fylla hela Stockholm med folk, det skulle kräva 30 miljoner invånare. Men det byggs trots allt hela tiden. Och då kan vi se till att det byggs tätt, och att det som byggs syftar till förtätning av det som redan finns.
 0
Johannes Lilleberg (7 Januari 2009 18:34):
Daniel: Vi får starta sajten www.FlyttaJonkopingsbornaTillStockholm.nu:)

Skämt å sido. En bra sak i sammanhanget är att det finns gisningsvis några miljoner människor i Sverige som vill bo bland alla andra människor i en storstad med rikt kulturutbud och shoppingutbud. Så om vi bygger mer bra miljövänlig stad i Sverige så kommer vi inte behöva sprida propaganda för att få människorna att flytta dit. Många kommer nämligen flytta från småorter och glesa förorter till staden av sig självt...
 0
Jan Wiklund (8 Januari 2009 14:18):
Det ser jag få fördelar med. En gigantisk kapitalförstöring, och ett bidrag till ekonomisk tillbakagång i alla de områden som förlorar folk.

Å andra sidan skulle säkert ett kreativt stadsbygge här smitta av sig till andra orter.

Det behövs inte så många miljoner för att skapa en spännande stad - Amsterdam hade mindre än 100.000 när det var Europas ekonomiska huvudstad. Huvudsaken är att man överger den konstlade utglesning som hindrar kontakt mellan människor som vi har idag.
 0
Johannes Lilleberg (8 Januari 2009 14:45):
Ja folk har flyttat bort från glesbyggden förr. 1900 fanns det ca 3.5 miljoner människor i glesbyggden och 1,5 miljon i tätorter. 2000 var 7,5 miljoner i tätorten och 1,5 miljoner i glebyggden. Under samma period upplevde vi landets kanske största ekonomiska uppsving. Men har också sett en tillbakagång i en en del mindre kommuner.

Kan tilläggas att tätort här definieras som något som en del på YIMBY skulle definiera som glesbyggd.

100 000 invånare i Amsterdam. När skedde det? Under 1600 talet? På den tiden var 100 000 innevånare mycket. Jag vet inte hur många vi var i Europa men vi kan inte ha varit många?
 0
Theodor Adolfsson (8 Januari 2009 15:39):
Johannes Lilleberg
100 000 invånare i Amsterdam. När skedde det? Under 1600 talet? På den tiden var 100 000 innevånare mycket. Jag vet inte hur många vi var i Europa men vi kan inte ha varit många?

Ja, det verkar ha varit under 1600-talet. I början av seklet hade de 60 000 invånare och i slutet 200 000, verkar det som. Jag tror att Europa hade ungefär 100-150 miljoner invånare, vilket kan jämföras med dagens ungefärliga miljard. Under hela medeltiden hade städerna spelat en mycket liten roll och situationen för Amsterdam på 1600-talet kan väl knappast jämföras med dagens situation där industrialiseringen har tillåtit städerna att växa väldigt kraftigt.

Det har dock även tidigare i historien funnits relativt stora städer. Rom är kanske det mesta kända exemplet med en befolkning på runt miljonen för omkring 2000 år sedan. Efter romarrikets fall dröjer det 1500 år innan invånarantalet i en europeisk stad når samma storlek. Det har även funnits miljonstäder i andra delar av världen i historisk tid, men så mycket större än kanske 2 miljoner blev de nog aldrig, vad jag vet.

(Som en jämförelse kan sägas att Stockholm verkar ha haft 10 000 invånare i början av 1600-talet och kanske närmare 50 000 i slutet av seklet. )
 0
Johannes Lilleberg (8 Januari 2009 16:02):
Tack för historialektionen. 1 miljon i Rom för 2000 år sedan låter helt otroligt mycket. Det kunde jag inte föreställa mig...
 0
Tore Kullgren (8 Januari 2009 17:14):
Det är intressant att romarna lyckades förse sig med mat och andra förnödenheter utan moderna transportmedel. Hur många kärror blir det per dag?
 0
Anders Gardebring (8 Januari 2009 17:30):
...vilket ju också sätter det något i perspektiv när det kommer folk som säger att det är helt ooooomöjligt för Stockholm att växa... ;) (Där kan man för övrigt också fundera på moderna megastäder som Seoul och Tokyo som fungerar ypperligt.).
 0
Lars Petersson (8 Januari 2009 18:19):
..och så kan man plocka in grejer & förnödenheter genom frihamnen, man behöver inte köra från Götet.
 0
Eric Thärnström (8 Januari 2009 20:54):
Rom var dock ett exceptionellt rike, med en otrolig huvudstad. Det finns ingen civilisation i människans historia som haft en mer utvecklad infrastruktur, sett till tidens tillgångar. Det sägs att Roms vattensystem gav mer vatten till Rom än vad som pumpas in i New York idag... 2000 år senare.
 0
Jan Wiklund (9 Januari 2009 14:00):
Vad jag vill framhålla är att kvantitet inte är detsamma som kvalitet. Det finns stora ensidiga bruksorter som inte är särskilt spännande, och det finns små städer som är det tack vare väl utvecklad täthet och mångfald. Hellre Granada än Atlanta om man säger så.

Jag skulle hellre än att se alla människor flytta till Stockholm se ytterligare några miljon- och halvmiljonstäder i Sverige, som motorer i regionala ekonomier. Säkerligen mer ekonomiskt - och dessutom bättre garanti för mångfald. Stockholm tenderar att bli inkrökt ibland.
 0
Theodor Adolfsson (9 Januari 2009 15:19):
Eric:

Fast den är inte ensam om att ha haft många hundra tusen invånare under historisk tid, även om de städer som haft det varit ganska få.
 0
Jan Wiklund (9 Januari 2009 16:06):
Och för att lägga till en aspekt: Om man nu ska ägna sig åt att kapitalförstöra genom att flytta folk - är det då inte mer lönsamt och mer humant att erbjuda plats i centrum eller nära centrum för dem som idag bor i Stockholms yttre förorter? Dvs kapitalförstöra genom att riva en del av de mer oattraktiva och galet placerade förorterna?

Statistiskt pendlar storstadsbor längre sträckor än landsortsbor - och minst pendlar de som bor i halvstora städer. Om man ska snacka miljövänlighet vinner man alltså mer på att komprimera storstäderna än på att flytta småstadsbor till storstaden.
 0
Anders Gardebring (9 Januari 2009 16:23):
Småstadsborna tenderar att flytta till storstaden ändå, alldeles oavsett... Trenden har pågått i många år.
 0
Eric Thärnström (9 Januari 2009 18:05):
Folk flyttar från landet till små städer, och från små städer till stora städer. Man tar det i etapper genom livet.

Theodor Adolfsson
Men den är ensam med sin infrastruktur. Den talar om vad man kunde åstadkomma på den tiden, och säger att med dagens teknik borde vi klara det ännu bättre.
 0
Jan Wiklund (12 Januari 2009 12:38):
Javisst, och så har det pågått i mer än hundra år.

Men den här diskussionen började med mitt påpekande att det krävs tiotals miljoner för att fylla upp hela Stockholm. Och att det därför torde dröja hundratals år innan hela Stockholm är stad. Och att visionen om tät stad i hela det som nu är Stockholm därför knappast är realistiskt. Att vi måste välja var vi ska ha den täta staden. Bara nuvarande innerstad plus lika mycket till strax utanför? Eller lite mindre runtom plus ca sju förstäder? Eller en kombination som utgår från "vad marknaden önskar" dvs planläggning för båda eventualiteterna och så får man se hur det blir.

Bara ett är helt omöjligt - tät stad i hela Stockholm.
 0
Anders Gardebring (12 Januari 2009 12:51):
Själv vill jag nog ändå säga att kvantitet är en aspekt som är viktig i städer. Kvantitet är på intet sätt en garant för en bra och intressant stad, men det underlättar när det handlar om att få en stor diversitet, blandning och utbud. Om du skall öppna en butik som riktar sig specifikt mot kravattsamlare behöver du ett ganska stort underlag att jobba med. En stor mängd människor på liten yta är också bra för effektiva transporter. Det inte bara möjliggör effektiv kollektivtrafik, utan till och med gör det till ett absolut krav. Och om vi pratar om sådant som banbrytande arkitektur och höga hus (vilket ju många på YIMBY gillar) krävs naturligtvis också en relativt stor stad för att det skall ekonomiskt gå ihop.
 0
Jan Wiklund (12 Januari 2009 13:04):
Jag har naturligtvis inga bevis, men de knappa två miljoner som redan finns i Stockholm med förorter är nog tillräckligt många för att klara av mycket mer i den vägen än vad som finns nu.

Givetvis skulle det vara lättare om inte avstånden i staden vore så stora som de är. Men det visste vi ju redan.
 0
Anders Gardebring (12 Januari 2009 13:10):
Oh ja, två miljoner människor i en tät blandstad räcker långt. När de är så utspridda som de är nu så blir det dock tyvärr inte så mycket nytta av alla dessa människor.
 0
Niklas Öhrström (12 Januari 2009 13:22):
Stockholms innerstad (det vi idag kan betrakta som innerstadsbebyggelse) har en täthet på knappt 20.000.

Ponera att alla i Stockholms län skulle bo lika tät och centralt. Då skulle Stockholm idag vara en stad motsvarande cirkel med radie på 5,5 km. År 2030 skulle radien vara 6-7 km.

Om tätheten istället skulle vara i genomsnitt 30 000 skulle motsvarande radier vara 4,5 och 5,5 km.

Med andra ord inte speciellt dramatiskt stort till ytan. Om Stockholms län vore cirkelformat skulle radien vara 45 km.
 0
Gustav (22 Januari 2009 11:28):
Jag är för en mer tät och intressant stad i Stockholm. Vill bara påpeka att sambandet mellan "många människor i en storstad" och miljövänlighet inte är alldeles solklart. Det finns många studier på detta, och forskarna kommer alltid fram till samma sak: det finns en stor miljövänlighet även i att folk kan försörja sig själva, och det kan man inte i storstaden.

I storstaden blir man, vare sig man vill eller inte - en konsument. De boende på landet kan istället agera som producenter med en betydande andel självförsörjning. Denna aspekt är välkänd och man måste ta med den i beräkningen i sådana här diskussioner. Är det önskvärt med en tilltagande urbanisering? Vad finns det för nackdelar med den? Är det bra och önskvärt att alla blir konsumenter?
Dagens extremt urbaniserade Sverige är till stor del en effekt av modernismens (och faktiskt även marxismens) idéer, där människan inte alls sågs som en del av naturen, utan istället skulle avskiljas från den.
Det var först med postmodernism, miljörörelse och centerregering under 70-talet som detta förändrades och började ifrågasättas. Debatten om inflyttning till Stockholm måste ses i ett mycket stort samhällsperspektiv. Vi som storstadsbor är ju som bekant helt beroende av tillförsel utifrån, främst från övriga delar av Sverige. Därifrån får vi det vi behöver varje dag: mat och energi. Om försörjningen utifrån upphör klarar sig Stockholm högst i några veckor (dagar?). Detta kan vara intressant att fundera över.

Frågor som sårbarhet, konsumtionssamhälle och människans plats i ekosystemet är stora och komplicerade frågor men dock mycket viktiga att ha i åtanke när man planerar och funderar över hur man vill ha en stad.
 0
Anders Gardebring (22 Januari 2009 12:26):
Gustav:
Vad man lätt glömmer när man pratar om boende på landet är transportproblematiken. Bor man på landet kör man bil. Det är svårt att komma ifrån. Visst kan man i någon teoretisk utopi/skräck-bild tänka sig en framtid när vi inte längre lämnar huset/gården, men det är inte en realistisk framtidsbild. Transporter är idag en stor nedsmutsare och energislukare. Nedsmutsningen kanske löses i framtiden med elbilar o liknande, men energi- och resurs-slöseriet med att alla åker i en privatbil blir fortsatt stort. Bor man på landet förlorar man också alla de synergieffekter som ett stadsboende har. Varje hushåll behöver en egen tvättmaskin och kan inte, som i staden, dela på en gemensamt i huset. Varje hushåll behöver lösningar för värme, elförsörjning, vatten, avlopp, avfallshantering...
Vidare är den stora befolkningen i världen ur den aspekten ett problem. Jovisst, vi har mycket mark i Sverige förvisso, men är det verkligen rätt väg för oss att sprida ut oss över enorma landarealer o tränga ut djurlivet där?
 0
Mikael Hörnlund (22 Januari 2009 15:22):
Kort och gott nr 2:
Mycket bra att Yimby tar upp miljöaspekterna. Mer artiklar gärna som belyser detta med att bygga tätt och miljön.
 0
Gustav (28 Januari 2009 14:00):
Jag stödjer absolut en tätare stad på redan exploaterade ytor, och det finns mycket forskning som visar att den kompakta staden är bättre ur hållbarhetssynpunkt.
Men sambanden är mer komplicerade än så. Forskningen säger också att ännu större urbanisering är ytterst riskfyllt.
Det är storstädernas konsumtion som driver på den förstörelse som just nu hotar livet på jorden. Konsumtionssamhället håller på att undanröja de system (ekosystemen, klimatsystemen) som upprätthåller livet på jorden. Därför kan man inte isolera frågan om land-stad till en fråga om transporter. Det handlar i mycket högre grad om hastigheten i tillväxten och om denna tillväxt är hållbar.
Människan kan inte (hur mycket vissa än vill) främja sig från naturen, eftersom vi är helt beroende av den för att överleva.
Här på sidan tar många för givet att Stockholms befolkning ska öka så mycket hela tiden, men är det verkligen bra?
Går detta att göra nånting åt (dvs undvika kvantitetstänkande), och samtidigt skapa en intressant stad? Svaret är i allra högsta grad -ja. Det finns många städer på kontinenten, mindre än Stockholm, som uppvisar ett mycket mer intressant kulturliv, forskningsklimat och idéklimat än vår stad. Att ha många innevånare är inget självändamål. Istället borde man som många andra påpekat - fokusera på kvalitet i stadslivet.
Man borde också fundera på hur stadsliv, stadsbyggnad och kvalitetsbegrepp ser ut i andra städer i Sverige. Vad kan man utveckla i andra delar av landet, samtidigt som vi utvecklar Stockholm?
Ett vidgat perspektiv vore givande, även om detta är en plats där man främst diskuterar Stockholms förutsättningar. Dock är ju Stockholm helt beroende av sin omvärld...
Jag kan rekommendera punkthusblogg: http:​/​/​punkthus.​wordpress.​com/​ som har ett ganska brett perspektiv på stadsutvecklingen.
 0
Anders Gardebring (28 Januari 2009 14:38):
Gustav:
YIMBY arbetar för en urbanisering och förtätning av Stockholm, vilket också på sikt innebär att vi bör kunna lämna tillbaka idag exploaterade ytor till naturen. Att en förtätning och ett bättre markutnyttjande är bättre för naturen än ett utglesat boende råder det idag ett stort koncensus om. Frågan om konsumtionssamhället ligger lite utanför YIMBY:s arbetsområde, men vi kan också konstatera att Sverige är ett av de länder i världen där konsumtionsnivån skiljer sig minst mellan land och stadsbyggd, då vi överlag har en hög konsumtionsnivå. Dock är troligen konsumtionsnivån i innerstaden idag högre än t.ex. i en förort längre ut, men det har inte med boendesättet utan inkomstnivå att göra. Innerstaden är idag exklusiv, så det är människor med goda ekonomiska tillgångar som bor där. YIMBY strävar efter att innerstad inte längre ska vara något som bara höginkomsttagare, eller de som stått i bostadskö i decennier, ska ha möjlighet att bo i.
Vad gäller befolkningstillväxt är det ett globalt fenomen att människor flyttar från landsbygden till staden, en befolkningstillväxt i Stockholm behöver inte betyda en befolkningstillväxt i landet i stort utan kan också handla om en människoförflyttning. Som du säger så är utvecklingen i andra städer utanför YIMBY:s sfär, vi har dock en systersite i Göteborg (http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​) och andra är på gång.
 0
Eric Thärnström (28 Januari 2009 23:53):
Gustav
Stadens utveckling har ju självklart socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser som man måste belysa, och det är också väldigt intressant att göra det. Som Anders Gardebring skrev ovan bygger konsumtionen inte nödvändigtvis på var man bor, utan snarare på inkomsten. Man kan heller inte exkludera transportfrågan, eftersom den påverkar det socioekonomiska så mycket. Ta en sådan sak som etanolbilar. Vi i västvärlden kommer på att vi ska köra på etanol för att vara miljövänliga. Ett intressant moraliskt dilemma, eftersom det betyder att vi drygar ut vår bensin med etanol gjord på mat... medan närmare en miljard människor svälter. Det här har helt snedvridit livsmedelsmarknaden. De stigande livsmedelspriserna (som i allra högsta grad drabbar redan fattiga länder) har till stor del att göra med behovet av "miljövänliga" bilar i västvärlden. Det är inte hållbart, men dessvärre en dålig lösning på problem skapade av en dålig samhällsplanering. Transportfrågan gör sig således gällande ändå.

En annan aspekt är att runt 1 miljon hektar mark årligen slukas upp av stadsutveckling världen över. Det här är också ett resultat av dålig samhällsplanering där man fortsätter att bygga städer utåt, istället för inåt. Här gäller det att istället bygga tätare, och krasst sagt få in så många människor på så liten yta som möjligt. Då uppstår problemen med hur man ska tackla de sociala komplikationer som kan uppstå, och då gäller det att planera på ett bra sätt. Det är i det området som Yimby agerar.

Att staden måste ta ansvar för sin utveckling är självklart, men det gäller ju hela samhället i stort. Ansvaret kan inte bara läggas på städerna när hälften av befolkningen (med samma konsumtionsnivå) bor utanför städerna. Anledningen till att staden tar ett så stort ansvar ändå är att det är lättare att hantera i städerna. Men ansvaret ligger på varje konsument, oavsett var man bor.

Staden har historiskt haft en ganska tydlig avgränsning från "landet", och man kan inte direkt påstå att Stockholm anno 1600, 1700, 1800, 1900 har haft så mycket med de naturliga ekosystemen att göra. Det är helt enkelt inte det som gör en stad. Däremot har staden historiskt haft en bättre koppling med "landet" runt omkring, i och med att staden alltid har varit beroende av t.ex. livsmedel utifrån. Här finns det mycket att göra för kontakten mellan staden och sin egen region, för att kunna minska beroendet av regioner på andra sidan jordklotet. Man kan inte direkt påstå att utvecklingen har gått miljöns väg på det viset.

Yimby Stockholm avgränsas till Stockholms samhällsplanering, och Yimby GBG till Göteborgs dito och har inget att göra med samhället i stort, men Yimby's syn på stadens utveckling står ingalunda i kontrast mot ett långsiktigt hållbart tänkande för miljön, människan och samhället i stort.
 0
Johannes Nilsson (11 Oktober 2009 15:08):
Påståendet att "Större delen av Sveriges befolkning bor i glesa bostadsområden långt från arbetet och är mer eller mindre beroende av bilen" är en direkt felaktighet då större delen av Sveriges befolkning bor i små till medelstora städer och orter där avstånden till arbete etc är mycket korta.Om någon opponerar sig så åk och titta hur det ser ut i Mora, Falun, Hudiksvall, Örebro, Jönköping osv...osv, man ska vara duktig på att göra det svårt för sig om man ska hamna långt från arbetsplatsen i dessa orter. Merparten av de som bor i stockholmsregionen däremot bor i närförorter med långt till arbetet. Sen finns en liten liten klick människor som bor i verklig glesbygd och som absolut är beroende av bil men dessa är ju försvinnande få i det stora sammanhanget. Bilden ni målar upp av att alla som inte bor i Sthlm är glesbygdsbönder med 2 mil till närmsta lanthandel är ju bara löjlig. I min värld är det storstaden det är fel på, inte småstaden!
 0
Theodor Adolfsson (11 Oktober 2009 17:39):
Johannes Nilsson: Det stämmer inte så bra, nej.

Men din bild stämmer inte heller. De flesta bor inte i de orter som du påstår. Fler bor i kommunens ickestörsta tätort eller i en riktig storstad (de tre största) eller inte i någon tätort alls. Många av de som bor i de orter som du syftar på arbetar eller studerar inte heller i den orten. Jämför kommunstatistiken med tätorttstatistiken så ser du att det är många av kommuninvånarna som inte bor i kommunens dominerande tätort.

Dock tycker jag det är överdrivet att påstå att man är beroende av bil bara för att man bor långt från sitt arbete. I de allra flesta fall är alternativen inte orimliga. Sverige har till exempel relativt välutvecklad kollektivtrafik och möjlighet till cykling på många ställen. Dock kan det säkert många gånger bli smidigare med bil, eller åtminstone upplevas som smidigare.
 0
Alf . (11 Oktober 2009 19:09):
Om man pratar om att täthet är viktigt så är det viktigt att förtäta hela Stockholms tätort så mycket som möjligt överallt.

2005 bodde 1 252020inv med en täthet av 3318inv km2 i Stockholm.
Att bygga ut innerstaden lite grann med 100-300inv/ha kommer endast att göra tätortens täthet lite tätare. Men lyckas man bygga ut innerstaden lite grann med 100-300inv/ha, samtidigt som man "fyller på" resten av tätorten kommer man att få en betydligt tätare stad/tätort.

Alla stora gröna kilar/skogar och national stadsparker som ska ligga i varje kommun drar ner tätheten i tätorten.
 0
Johannes Lilleberg (11 Oktober 2009 20:14):
De flesta rapporter och intervjuer av stadsplanerare jag har tagit del av menar att tätheten är vital för att uppnå energieffektiva lösningar i samhället.

Hur stor städerna bör vara är däremot svårare att bedömma. Större städer har naturligtvis vissa fördelar. Ju fler man är, desto lättare är det i regel att få råd med investeringar för ny miljövänlig infrastruktur. Men visst kan mindre städer dra vissa fördelar av korta avstånd. Å andra sidan ger ett land med många mindre städer längre avstånd mellan städerna.

Exakt hur stora städer bör vara är så klart svårt att beräkna. Det beror på så många olika faktorer. Dessutom kan faktorerna variera med tiden, välfärdsnivå och geografiska förutsättningar. Det enda jag kan säga är att många av de texter jag läst förordar större städer. Men jag tror liksom ni att det går att göra även mindre städer acceptabelt miljövänliga.

Var gränsen ska dras mellan beroende och icke beroende är alltid svårt. Var går exempelvis gränsen till beroende av alkohol och rökning? Gränsen är inte skarp. Man är ju inte beroende av alkohol bara för att man ibland blir sugen på vin. Men någonstans övergår alkoholkonsumtionen till missbruk. Var gränsen går kan debateras.

På samma sätt kan man diskutera länge var gränsen går för bilberoende. Hur långt tid får resor med ett trafikslag till vanliga och viktiga samhällsfunktioner ta för att det ska räknas som ett rimligt alternativ? Är det rimligt att räkna cykling som ett alternativ i mörker, halka och kyla som vi upplever under ena halvåret? Var gränsen för bilberoende går kan debateras länge. Personligen tycker jag exempelvis att det inte räcker med att bygga en cykelväg till köpcentrum för tunga varor utanför stan för att kunna räkna området som biloberoende.

Klart är i varje fall att bilkonsumtionen i Sverige är vanlig. Vi vet också att bilåkandet bland Stockholms innerstads innevånare är låg. Men det finns säkert, som några av er insinuerar, några mindre kommuner där relativt få använder bil.
 0
Tore Kullgren (11 Oktober 2009 21:53):
Det som förlänger pendlingsavstånden är väl framför allt specialisering av arbets- och utbildningsmarknad, och ökade krav på detaljhandel och hobbyer. Om alla nöjde sig med att gå i skolan, jobba, handla och fira helg i den egna stadsdelen (vilket man gjorde i Stockholm för hundra år sen) så skulle trafiken minska kraftigt. Men nu pendlar folk över halva länet för att gå på ett gymnasium med unik profil, jobba på en inspirerande arbetsplats, handla i en butik med särskilda extrapriser, eller komma in på den rätta nattklubben. Blandstaden kan lösa en del av problemen på mikroskala, men även om vi skulle ha blandad kvartersstad hela vägen från Kista till Älvsjö, så skulle tiotusentals människor vilja resan mellan Kista och Älvsjö varje dag.
 0
Theodor Adolfsson (12 Oktober 2009 13:54):
Alf:
"Om man pratar om att täthet är viktigt så är det viktigt att förtäta hela Stockholms tätort så mycket som möjligt överallt."

Jag förstår inte varför. En befolkningsökning mer centralt gör ju avstånden kortare än om befokningsökningen sker i hela tätorten. De centrala delarna av tätorten är också de enda som kan bli en del av den täta blandstaden under vår livstid.
 0
Jan Wiklund (12 Oktober 2009 14:10):
HG: Om Stockholm är så tätt att vi har råd att hålla oss med en heltäckande t-bana på alla ledder gör det inte så mycket att folk vill resa mellan Kista och Älvsjö varje dag.
 0
Dan Edholm (14 Oktober 2009 02:40):
Visst borde vi bo tätare. Jag är helt med på den visan, liksom det hela. Bildtexten till skogsbilden blir ändå konstig. Även om folk inte bor i skogen, är det någon som tror att den resursen ska vara outnyttjad? Här krävs vare sig intelligens eller en glesbygdssjäl för att förstå att den "kostnad" som tillfaller bevarandet av vår "naturskog" ligger i utnyttjandet av någon annans. Närheten till brukad men ändå växande skog är ett argument för tät stad genom kortare transporter. Planterad skog är inte så pissig att den inte ger utrymme för det mesta en stockholmare kan begära. Naturområden med obrukad skog får väl antas vara opåverkade av handlingslinje.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter