Utskrift från www.yimby.se
....

Nymodernismen – därför fick vi den

 
Det var i slutet av 80-talet som jag mer på allvar började intressera mig för arkitektur. Den största anledningen var att jag upptäckte att det började dyka upp fler och fler exempel på att ny arkitektur inte längre alltid måste vara ännu en ointressant avskalad låda.

Ibland blev den nya postmoderna arkitekturen riktigt bra. Framför allt när tanken var att den skulle passa ihop med äldre arkitektur, som t.ex. dessa två exempel från Gamla Väster i Malmö:



Men det var inte alltid som den nya postmoderna arkitekturen blev helt övertygande. Som här på Östra Förstadsgatan i Malmö. På ena sidan ett hus från 1907 ritat av A. Lindvall, intill ett hus som försöker anpassa sig till det intilliggande. Mycket av kritiken mot postmodernismen gick vid den här tiden, omkring 1990, just ut på att de nya byggnaderna på långa vägar inte nådde upp till orginalens arkitektoniska kvalité:



En av dom bästa böckerna som jag läste i början av 90-talet var
"Modern Arkitektur - Funktionalismens uppgång och fall" av Christer Bodén, utgiven 1989 och uppdaterad 1991. Boken beskriver modernismens internationella genombrott och hur den senare kom att ifrågasättas. Men det intressantaste var ändå efterordet ”Postskriptum”, skrivet hösten 1991, två år efter bokens första upplaga. Där skriver han:

”Trots alla genomlidna bekymmer för funktionalismen tyder idag flera tecken på att vi kan komma att få uppleva en renässans för en mer humaniserad upplaga av denna nu snart sekelgamla arkitekturtradition”.

”Hoppas han har fel” tänkte jag, då 1992. Men någonstans kände jag att han förmodligen skulle få rätt. Och han fick rätt. Vilket vi alla har märkt. Mer än väl!

Han höjer också ett varningens finger:

”Om denna ”nyfunktionalistiska” tendens, verkligen skulle breda ut sig i större skala finns det dock uppenbar risk  att vi inte i tillräckligt hög grad dragit lärdom av den historiska läxan. Dvs: att vi på nytt förirrrar oss in i samma kreativitetsförlamande teknokratiska återvändsgränd, där vi ju faktiskt – med så förödande konsekvenser – hamnade sist”.

Kanske är det den återvändsgränden vi befinner oss i nu - 2009? På många håll, inte minst här i bloggosfären, hörs fler och fler röster som ropar efter alternativ till ”nyfunkisen”, en märkbar skillnad på bara de senaste 1 till 2 åren.

Som exempel på ”nyfunktionalistisk” arkitektur med inspiration från 20-talets modernism har han med en bild på en museibyggnad från 1985 i Frankfurt ritad av Richard Meier. Ett av de tidigaste exemplen på nyfunkis:


http://www.angewandtekunst-frankfurt.de/deutsch/02_profil.html

En annan bok som jag läst mer nyligen är "Modern Architecture" av Jonathan Glancey utgiven 1998 och uppdaterad 2007.

I kapitlet om postmodernismen skriver han så här:

"It also produced its own reaction. By the early 1990s, young architects the world over were returning to a clean-cut Neomodernism, if this lacked the energy and crusading spirit of the white architecture of the 1920s, it was some sort of attempt to sweep the boards clean and to start again after two decades of mostly silly, cardboard cut-out design”.

Nymodernismen hade kommit till som en reaktion på postmodernismen i början på 1990-talet. Men nu, nästan 20 år senare, borde det inte vara färdigreagerat på postmodernismen? Varför måste så många nya hus se ut som på en känd bo-utställning i Stuttgart 1927?
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johannes Lilleberg (22 Januari 2009 23:56):
Tack för en lektion om arkitektur! Jag ser gärna mer av den här varan här på YIMBY!
 0
Leif (23 Januari 2009 00:41):
Dagens byggmarknad tillåter inte så stor variation i arkitekturen. Bostäder ska byggas snabbt och billigt på grund av vinstintresse, dyrare arbetskraft, att man idag inte är beredd att betala lika mycket för kvalitet och att alla vill bo i större lägenheter än tidigare. Detta passar bra ihop med modernism, då den ofta är avskalad och enkel i form och utförande och kan se bra ut även om man använder billiga material. Gör man ett billigt bygge i en mer komplex stil än modernism riskerar det lätt att bli taffligt (se t.ex. postmodernismen).

Det arbete, hantverke och material som krävs för att skapa intressantare och hållbarare byggnader är inte gratis. Om vi vill ha mer intressant arkitektur, måste vi vara beredda att betala mer för det. Frågan är om någon är villig offra något för att göra det.
 0
Anders Gardebring (23 Januari 2009 00:41):
Om ändå all nyfunkis var så välgenomarbetad som faktiskt Museum für Angewandte Kunst trots allt är skulle vi ändå ha en bättre situation. Men just nu har vi ju mest en massa lat slentrianfunkis med noll innovation. Bara fyrkantiga oinspirerade lådor...
 0
Anders Gardebring (23 Januari 2009 00:43):
Leif:
Alla byggnader behöver inte vara unika. Däremot är det önskvärt att man lägger en tanke på dess form. Då många byggnader idag är typbyggnader, som uppförst gång på gång, möjligen med små variationer, skulle vi alltså få en stor fördel bara i att man lade lite mer tanka bakom utformningen av dessa "mallbyggnader".
 0
Leif (23 Januari 2009 00:58):
Anders:

Museum für Angewandte Kunst är säkerligen betydligt mer påkostat per kvadratmeter än de flesta svenska bostads- och kontorsbyggen, därav också högre finish på resultatet.

Som jag sade tillåter inte ekonomin inom byggindustrin (och för den delen konsumenterna) den variation man skulle önska. Man måste hålla sig inom väldigt snäva ramar, därav liten variation i "mallbyggnaderna".
 0
Ronnie Forsberg (23 Januari 2009 08:19):
Tack Leif för bra argumentation, det är exakt vad det handlar om. Vill man bygga hus som ser någorlunda ok ut kvalitetsmässigt till ett pressat pris får man hålla sig till den förenklade nymodernismen. Folk idag är mer intresserade av att köket är ett flott italienskt märke än att huset de flyttar in i är byggt gediget! Sorgligt men sant.
 0
Johannes Lilleberg (23 Januari 2009 08:52):
Leif:

Jag tycker att du tog upp många bra kommentarer. Jag vill dock poängtera att påståenden om att det är dyrare att bygga varierat är faktiskt felaktig. Det finns levande fullskaliga bevis på det. I städer som Köpenhamn, Amsterdam och Tokyo ser vi idag en imponerande variation i arkitekturen. Fantasin är stor. Detta trots att man inte har mycket mer pengar att bygga för än här. I Köpenhamn har bostadspriserna till och med varit förvånansvärt låga på senare tid. Trots det är variationen stor.

Det finns även levande bevis i Stockholm. I högdalen och Sickla Udde finns bra exempel på hus för studenter som är extremt billiga men också de enda byggnaderna i sin omgivning som står för en variation.

Visst kan en del byggnader som står för variation höja kostnaderna. Jag förstår ditt resonemang. Men det finns ingenting som säger att man inte kan bygga varierat till låga kostnader. Tvärtom finns det många levande bevis på motsatsen. Myten om att det är dyrare att bygga varierat är något som jag anser att vi på YIMBY måste slå hål på. För så länge den uppfattningen finns bland allmänheten så kommer det bli svårt att motivera byggbolag, politiker och stadsplanerare att göra något åt situationen.
 0
Ronnie Forsberg (23 Januari 2009 09:03):
Det är stor skillnad på variation mellan byggnader och på en och samma byggnad, jag har inte riktigt klart för mig vilken variation som diskuteras just i detta sammanhang på Yimby.
Begrepp som välgenomarbetad har ju mycket med detaljfinish att göra, och det kostar pengar i form av hanterkare.
Många begrepp att hålla isär och risk att man diskuterar olika saker.
 0
Johannes Lilleberg (23 Januari 2009 09:36):
Ja det det finns risk för missförstånd:) De flesta husen i Stockholm har följande attribut enligt mig:

1. De är Boxar
2. Har en färg
3. Har "Svenska standardfönster" på rad
4. Har "Svenska standardbalkonger" på rad

Jag brukar i regel placera byggnader som inte har dessa attribut i facket "byggnader som skapar variation". Men visst finns det alltid gråzoner och specialfall.
 0
Carl Johan Hall (23 Januari 2009 11:21):
Johannes Lilleberg:

Jag vet vilket studenthus i Högdalen du menar - det med glas-loftgångar som lyser upp natten i glada färger, där vid vägtunneln under busstorget.

Men inte kan jag hålla med om att Högdalen i övrigt skulle sakna variation! Stadsdelen innehåller såväl punkt- som lamellhus, de senare med varierande fasadmaterial. Detta trots att nästan hela området uppfördes under en kort tidsperiod. Nyss tillkom ett randigt punkthus också.

Just Vantör ser jag som ett exempel på lyckad modernistisk arkitektur. Jämför till exempel de sex smäckra höghusen i Rågsveds centrum med lådor som Rinkeby (kåkarna med ett neonpäron som man ser från E18). Eller med de postmodernistiska husen i Hagsätra centrum, som genom små, kvadratiska fönster och konstiga proportioner lyckas se väldigt "blockiga" ut jämfört med sina 50-talsgrannar.

Själv bor jag i Ormkärr, och där känns husen väldigt moderna med välplanerade lägenheter, stora fönster och rena linjer utan bjäfs. De ser ut som Framtiden!
 0
Johannes Lilleberg (23 Januari 2009 11:37):
Carl:

Ja vad som kan räknas som variation eller inte är så klart subjektivt. Men det verkar som om du går med på att man inte behöver bygga dyra hus för att skapa variation.

Jag gläds med dig att du tycker om dit bostadsområde. Om jag förstår dig rätt tycker du om Nyfunkisen. Då har du bosatt dig i rätt stad;)

Vi är däremot alla olika och stimuleras på olika sätt av våra omgivning. Så jag anser att det vore bra om vi kunde variera arkitekturen mer för att anpassa staden för fler grupper av människor. Vi är alla olika och bästa sättet att ge varandra respekt är att bygga varierat så att alla kan hitta sitt paradis.
 0
Gustav Svärd (23 Januari 2009 12:03):
En liten rättelse:
husen med neon-päronet är Brf Päronet, Sveriges största Brf om jag minns rätt. Brf Päronet ligger inte i Rinkeby, den ligger i Tensta. Tensta = gråa husen norr om dalen där E18 blir högbro en kort bit, Rinkeby = mer variation söder om dalen.
 0
Johan Eriksson (23 Januari 2009 13:20):
Sommaren 1990 var jag och en kompis som sökte inspiration till sitt Moderna Museet-förslag och dåvarande tävling genom att kolla in (då) nybyggda konstmuséer i (väst)Tyskland. Vi åkte runt och var i Mönchengladbach, Düsseldorf, Köln (jag stack solo till Wuppertal och fick mitt livs upplevelse där = "Schwebebahn"). Så fort vi kommit till Stuttgart åkte vi som galningar upp till mässområdet från 1927 och senare nästan lika entausiastiskt till Meier (då) nybyggda museum i Frankfurt am Main. I Stuttgart var även "Neues Stattgalleri" ett av besöksmålen men det kändes rätt överarbetat under den superpostmodernistiska devisen "blanda allt med allt så blir det kul"(!).

Redan innan under 80-talet minns jag hur vi var imponerade av funkisen och gick och köpte second-hand utställningskataloger, affiscer m m från "Stockholmsutställningen 1930" i olika antikvariat. Så här i efterhand undrar jag vad dessa (ca) 20-åringar tyckte var så ballt med funkis- och nyfunkisen? Museet i Frankfurt är iofs väldigt fräscht, luftigt och spännande och kändes som en av höjdpunkterna.

Tror det hade att göra med en reaktion mot det som byggts tidigare, miljonprogram, City/Klara som kändes så ofärdigt och ogenomarbetat. Å andra sidan tror jag att man vid en viss (ung) ålder har en förmåga att mer okritiskt "haka på" den senaste trenden. Eller var man så indoktrinerad i svensk modernism att man egentligen bara ville fortsätta fast i en ny "bättre" tappning? Lite av en spegel av dåtidens arkitekttänkande kanske?

Visst är det bra med utländska arkitektbesök och visst var det uppmuntrande men i efterhand tycker jag vi var på tok för naiva och okritiska, -eller kanske bara typiskt svenska?

Äcklas lite idag av småfacistiska skrifter som HSBs "Acceptera" från 1931 som vi köpte då och hela det totalitära i vad en från början ganska snygg funkis senare gav upphov till, samtidigt som det givetvis finns en och annan modernistbox som står sig. Precis som Christer Bodén menar ovan så går det bara runt runt med (ny)funkisen och jag hoppas att vi kunde ha kommit lite längre vid det här laget. Det är en förståelse från byggherrarna att våga mer jag efterlyser och inte "minsta motståndets lag" mot ordentlig stadsmässig identitet. Men om ingenting ska få kosta nånting så är jag rädd för att nyfunkisen kommer att hänga kvar tills "Nyfunkisutställningen" vid Källhagen 2030.....! ;-)
 0
Ronnie Forsberg (23 Januari 2009 16:39):
Jag vill passa på att göra en liten jämförande betraktelse; den sena 1800-talsstaden i t ex Stockholm, med fasader i nyrenässans-stil (finns bl a rikligt utmed Tegnergatans östra del) byggdes i en ganska snabb takt och med inte så variationsrika hus.

Husen var ofta standardiserade i storlek och standard, relativt billiga att bygga. Men de ofta rika fasaddetaljerna (stuckarbeten mestadels) gör att man upplever dessa hus som mer exklusiva än de kanske är.
Fasaderna är mer monotona än vad man först tänker på, det är regelbundna fönsterrader, inga balkonger, jämnbreda och jämnhöga fastigheter.

Vi upplever ända dessa gator som varierade och "rika" och vad beror det på? Till stor del den relativt småskaliga fastighetsindelningen vilket gör att varje enskilt hus tillsammsna med sina grannhus bildar en palett av olika variationer på ett tema.
Idag är ofta en fastighet lika med ett kvarter vilket givetvis gör staden mer monoton hur många burspråk eller balkonger man än hänger på. Det ökar också kraven på en "varierande gestaltning".

Sålunda tror jag att ett hus kan vara ganska enkelt och monotont i sig självt så länge det håller sig till en mindre skala, men att tillsammans med andra hus i ett kvarter som har andra uttryck och andra stilar så blir variationen ändå stor i stadsbilden.
 0
Anders Gardebring (23 Januari 2009 17:04):
Det går att väldigt enkelt massproducera fasaddetaljer billigt, som sedan inkorporeras på olika sätt.
 0
Carl Johan Hall (23 Januari 2009 17:23):
Anders Gardebring:

Ja, vi har väl alla byggt med Lego...?
 0
Anders Gardebring (23 Januari 2009 17:26):
Carl Johan Hall:
Det kan du ju fethajja att jag har... :-D
 0
Jörgen Sundström (23 Januari 2009 22:48):
Ett exempel på att det går att bygga varierat till ett vettigt pris är Jakriborg. Jakriborg är känt för att ha något lägre hyror än den vanliga nyproduktionen. Man har lyckats med detaljer, inga klumpigt fula fönsterkarmar, plåtschabraksbalkonger eller fasadskarvar som annars är så vanligt. Jag tror att det är avgörande för resultatet om det är en engagerad beställare som står bakom ett projekt, någon som har en vision om att skapa något av värde. Då behöver det inte bli så mycket dyrare. Jakriborg och husen på de två översta bilderna i mitt inlägg är exempel på när beställaren verkligen har gått in för att skapa något bra. Den högra bilden från Ö Förstadsgatan är ett exempel på motsatsen.
 0
Jörgen Sundström (23 Januari 2009 23:19):
Johan Eriksson:
Kul att läsa att du har besökt både mässområdet från 1927 och Meiers museum i Frankfurt.
Jag är absolut inte negativ till all nyfunkis. Muséet i Frankfurt är ett exempel på väl utförd sådan. Problemet är ju att nyfunkisen under de senaste 20 åren har blivit mer och mer dominerande och slentrian. Dax för variation. Jag tror att den diskussion som har kommit mer och mer här i bloggosfären under de senaste två åren är startpunkten för det nya.
 0
Ragnar Lind (24 Januari 2009 08:56):
Ja, varför upplever vi en 1880-talsgata som rik och varierad, trots att husen egentligen är ganska enformiga vad gäller fönstersättning, etc? Beror det på harmoniska proportioner (är det det "gyllene snittet" som det handlar om?)? 20-talsklacissisismens (och även dess 1700-talsmotsvarighets) fasader har inte särskilt mycket detaljer, ändå upplever vi den som harmonisk och stadsmässig. Detsamma gäller jugend. Det är efter 30-talet som disharmonin infinner sig (och som man med växlande framgång försökte bryta på 80- och 90-talet).
"Variationsrik enhetlighet" kombinerat med lite lekfullhet kan bli bra också nuförtiden. 80- och 90-talet visar en del bra exempel. Det finns också en del fin "90-talsklassisism" där man inte har missat även de små detaljerna.
 0
Johannes Hulter (24 Januari 2009 09:15):
Det här med småskalig fastighetsindelning som Ronnie tar upp tror jag är en förbisedd faktor för att skapa levande stad. Dels ökar den arkitektoniska variationen, men det ökar också möjligheterna för mindre entreprenörer att bygga, vilket stimulerar konkurrensen på byggsidan och kan ha en prispressande effekt.

Vi har tryckt på finmaskig fastighetsindelning i en del yttranden från YimbyGBG - jag tror att det är en viktig fråga.
 0
Eric Thärnström (24 Januari 2009 10:21):
Jag vet inte om detta redan tagits upp. I sådana fall ber jag om ursäkt. Men here goes:

Anledningen till att husen ser ut som de gör är ett nytt syfte med att bygga. För 100-150 år sedan uppfördes nya byggnader antingen för att visa sin ställning eller för att det fanns ett behov av det. Byggnaden behöll byggherren själv och förvaltade mer för sitt affektionsvärde än som en tillgång. Idag säljer byggherren inom några år bort den nyuppförda byggnaden, oftast för att det är det man tjänar pengar på. Tidigare var inte byggbranschen till för att tjäna pengar, utan mer för att folk byggde för egna behov.

Idag fungerar inte byggsektorn. Det finns ett antal stora byggbolag som helt dominerar marknaden, och kan göra det med hjälp av underpriser. Det finns inte mycket utrymme för mindre aktörer, och då snedvrids konkurrensen. Om det har att göra med de stora företagens metoder, eller lagstiftningen är en knäckfråga. Troligtvis bidrar båda två.

Vackra byggnader är inte längre ett säljargument, eftersom utbudet är så litet i förhållande till efterfrågan. Man kan helt enkelt bygga va skit som helst och folk mer eller mindre tvingas köpa det. Man måste ju ha tak över huvudet.

Den fjärde punkten har med Jantelagen att göra. Allt ska stramas åt och matcha. Dra in magen och rätta dig i ledet, för här byggs inte något kontroversiellt.

Fyra punkter: Byggnader är ekonomiska tillgångar, inte praktiska tillgångar. Byggsektorn är förstoppad. Det byggs för lite för att skapa efterfrågan av något bättre. Arkitekturen får inte uttrycka sig.
 0
Ragnar Lind (24 Januari 2009 17:12):
Bostadsbristen var enorm i slutet på 1800-talet (läs P-A Fogelströms böcker). Jag tror att Stockholms invånartal tredubblades från 1850 till 1900. Det talades mycket om "dåliga efterapningar", "spekulationsbyggen" och "hyreskaserner", då också...
 0
Johan Eriksson (25 Januari 2009 00:13):
Men trots detta Ragnar och att man inte badade i pengar då heller men ansåg man sig ha råd med fasadutsmyckningar som standard! Men efter modernismen anser inte byggbolagen ha sig råd längre. Går utvecklingen framåt eller bakåt?
 0
Oscar A (25 Januari 2009 01:13):
Jag avskyr, av hela mitt hjärta, i princip all nyfunkis. Låt oss börja utsmycka våra fasader!
 0
Ronnie Forsberg (25 Januari 2009 11:02):
Det är oerhört lätt hamna i en smakdebatt vad gäller fasader. Smaken är som bekant olika. Låt tusen blommor blomma; nyfunkis eller vad det nu må vara för stil!
Fasadutsmyckningar är inte nyckeln till en levande stad.
Det finns inte mycket utsmyckningar på t ex medeltida hus ändå tycker vi de är "vackra", det finns inte utsmyckningar på de enkla plåtskjulen utmed gatorna i Goa, ändå upplever vi dem som levande levande och stadmässiga.
Sedan att byggbolagen hamnat i ett stilmässigt slentrianbyggande i Sverige idag, det kan man ifrågasätta, men det avgör inte om staden fungerar eller inte.
Låt Yimby fokusera på vad som skapar stadsliv i stället för att diskutera vilka fasaduttryck som är attraktiva eller inte.
 0
Jörgen Sundström (25 Januari 2009 11:30):
"Låt tusen blommor blomma". Absolut. Variationen är viktig för hur vi upplever stadsmiljön. En nyckelfråga är också småskalig fastighetsindelning som Johannes var inne på. Det är nog därför plåtskjulen utmed gatorna i Goa upplevs som levande och stadmässiga.
 0
Anders Gardebring (25 Januari 2009 16:03):
Ronnie:
Absolut! Och det här är ju en fråga som YIMBY återkommer till gång på gång. Variationen, blandningen. Att upplevelsen av arkitektur är någonting subjektivt. Problemet uppstår ju just när allting är likadant.
 0
Johannes Lilleberg (25 Januari 2009 19:55):
Upplevelsen av ett hus är subjektiv. Men jag hoppas att vi alla oavsett smak kan ena oss i kampen för två krav på politikerna:

1. Bygg mångfaldigt. Dvs allt ska inte se likadant ut. Vi är alla olika och har olika smak och därför ska vi bygga mångfaldigt för att alla ska få vad de vill ha.

2. Bry sig om utseendet. Politikerna måste stimulera byggbolagen att bry sig om utseendet när de bygger (Utan merkostnader).


Om vi lyckas med detta har vi tagit ett stort steg framåt.
 0
Jörgen Sundström (25 Januari 2009 20:34):
^^
Bra!
Jag vill lägga till:
3. Finmaskig fastighetsindelning. som Johannes Åsberg var inne på.
 0
Johannes Lilleberg (25 Januari 2009 21:54):
Ja det finns säkert många sätt att skapa mer mångfald i arkitekturen. Finmaskig fastighetsindelning låter mycket intressant. Vi har ju ett projekt här som kallas "Projekt: Pryda stadens väggar". Det finns en tråd om det i forumet under yimby.se -> Arbetsgrupper. Där diskuterar vi hur vi kan öka mångfalden. Bidra gärna med era ideer i den tråden...
 0
Mikael Hörnlund (27 Januari 2009 12:39):
4. Proportioner
Återinför proportionernas roll för hur ett hus anses vara estetiskt tilltalande. Ragnar Lind var inne på den linjen och det är enligt mig där "felet" ligger idag. Skumma proportioner som gör att människor upplever huset som "skumt", "konstigt" och det är svårt att sätta fingret på vad det är som är galet, ofta är det just proportionerna som ställer till det.

5.Förakta inte cirkelns form
Många av dagens hus består av skarpa kanter och fyrkanter. Jag tycker att det skapar ett ointressant uttryck för ögat, var du än tittar så är det fyrkanter och skarpa hörn. Återinför variation mellan fyrkanten och cirkelns form, och då kan ju cirkeln ha vilken form som helst, behöver ju inte vara en rund ring intryckt någonstans. Det går att skapa intressanta uttryck utan att det blir för dyrt, - bara fantasin sätter dina gränser och ditt kreativa tänkande.
 0
Ragnar Lind (27 Januari 2009 17:17):
De fem punkterna ovan är ju väldigt bra! Ja, runda former tycks vara väldigt bortglömda idag.
En annan reflektion: Ibland sägs att man ska blanda allt, överallt. Jo, det är bra ibland, men inte alltid. Röda bergen har sin 20-talscharm. En obruten 1800-talsgata har sin charm. I Köpenhamn är sådana gator vanliga, i Stockholm dock mer ovanliga, så även i Göteborg. Men vi har 3:e Långgatan, obrutet 1800-tal från Värmlandsgatan mot Linnégatan (och Linnégatan i sin tur är ett bra exempel på lyckad blandning!).
 0
Anders Gardebring (27 Januari 2009 17:20):
Ragnar:
Man behöver ju inte blanda allt på alla gator, men man bör blanda allt inom en stad. Och man bör alltid (med några få undantag möjligen) blanda upplåtelseformer och verksamheterstyper på samma gata.
 0
Eric Thärnström (28 Januari 2009 18:10):
Äntligen! Någon som tar upp proportionerna! Hur man inför den "mänskliga skalan" i stora hus. Den mänskliga skalan handlar inte om att husen ska vara "tillräckligt små". Det handlar om att man, trots storleken, kan orientera sig i husets form. Husen är byggda av människor för människor. Då gäller det att tänka på den skalan också.
 0
Mikael Hörnlund (29 Januari 2009 14:12):
Eric:
Någonstans på vägen försvann proportionstänkandet och det konstnärliga uttrycket. Tråkigt men sant. Om man drar det på sin spets så skulle man i princip skulle man kunna fortsätta bygga "lådor", -så länge skalan och proportionerna är de rätta.
 0
Johannes Lilleberg (29 Januari 2009 15:06):
Några kommentarer om era punkter:

Punkt 1 och 2 (mångfald och bry sig om utseendet) ovan nämner mål som jag hoppas att vi alla kan ställa oss bakom oavsett vilken smak vi har. Jag ser det alltså som en slags minsta gemensamma nämnare för alla som vill göra något för stadens utseende. Något som jag hoppas vi alla kan ställa oss bakom.

Punkt 3 (Finmaskig fastighetsindelning) tycker jag låter som en av flera intressanta idéer om hur vi kan uppnå punkt 1 (dvs mer mångfald).

Punkt 4 och 5 (Proportioner och cirkelns form) kan jag personligen hålla med om men jag ser dessa punkter som subjektiva. Dessa punkter riskerar alltså att splittra oss som vill kämpa för en utseendemässigt trevligare stad. Om vi ser punkt 4 och 5 som en ”lag” så skulle det också bestrida punkt 1 som handlar om mångfald. Däremot kan vi skapa mångfald genom att låta fler (men inte alla) hus följa dessa punkter. Dvs att tillämpa punkt 4 och 5 (Proportioner och cirkelns form) för vissa hus kan vara ett sätt att uppnå punkt 1 och 2.


Sammanfattningsvis tycker alltså jag att punkt 1 och 2 bör vara målet som vi alla tillsammans bör kämpa för. Medan vi kan se punkt 3, 4 och 5 som en av flera metoder som kan tillämpas på fler (men inte alla) hus för att nå målet. Förstår ni vad jag menar? Håller ni med mig?
 0
Johannes Lilleberg (29 Januari 2009 15:25):
Vill också nämna en följd av att man ser punkt 1 och 2 som en lag.

Antag följande:

A. Någon bygger ett hus/stadsdel och man visar tydligt att man brytt sig om utseendet.
B. Många tycker huset/stadsdelen är snygg.
C. Den bubbla människor som tycker om huset/stadsdelen har en smak som inte tillfredställs med annan arkitektur i stan.
D. Du tycker själv att huset/stadsdelen är skitfult, oproportionerligt, ovisionärt och supertråkigt.


Hur ska du då ställa dig till huset/stadsdelen? Ja då ska du hylla de som står bakom projektet för att de skapat mer mångfald och något som många andra gläds över. Man ska alltså vara glad för andras skull! Om alla tänkte på detta sätt (istället för att klanka ned på andra för att de har en annan subjektiv smak) så skulle vi kunna skapa ett mångfaldigt samhälle där alla kan hitta något man tycker om! Och de flesta av oss är fresten inte stereotyper. Vi tycker om många olika sorters byggnader och smaken förändras med humöret, tid på dygnet, årstid och livet. Mångfald är bra!
 0
Mikael Hörnlund (29 Januari 2009 15:52):
Johannes:
Jag ser det som så att ingen att dessa punkter tar ut varandra, tror alla behövs för att skapa denna mångfald vi pratar om. Mångfald kan vara de små detaljerna som skiljer och tvärtom.
 0
Johannes Lilleberg (29 Januari 2009 16:27):
Ok Mikael men vad skulle hända om vi alla inte vore överens om vad som är bra proportioner för ett hus. Då skulle vi inte vara överens om vad som ser bra ut. Då menar jag att vi kan följa vissa "metoder" om proportioner för vissa hus men inte för andra. Då får vi alla något man tycker om! Förstår jag dig rätt och förstår du mig rätt?

Man kan också tänka sig en stad där alla hus är runda (när vi ju vet att en del gillar kubiska kroppar). Då vore det sympatiskt mot de som gillar kubistiska hus att bygga några kuber!

Jag kan hålla med om att punkt 5 är något vi borde tänka på mer för fler hus i Stockholm. Det var länge sedan vi byggde runda former. Vi har alldeles för många räta vinklar här. Men jag tycker gott att man kan ha några rätvinkliga hus i en stad också.
 0
Mikael Hörnlund (29 Januari 2009 21:44):
Johannes:
Om jag förstår dig rätt så låter det som att du ser på saken lite svart eller vitt, antigen eller. Men frågan kvarstår om vad som anses vara "rätt" proportioner, en svårt fråga att svara på. Dessa "metoder" du är inne på har nog använts av arkitekter och konstnärer genom årens lopp, men jag får en känsla av att dessa "metoder" har glömts bort. Sen har det ju att göra med ditt personliga intresse, vissa är totalt ointresserade av arkitektur och bryr sig skvatt om det är nyfunkis eller en 70-tals låda, osv.
 0
nekav (5 April 2009 08:52):
Johannes Lilleberg skrev: De flesta husen i Stockholm har följande attribut enligt mig:
1. De är Boxar
2. Har en färg
3. Har "Svenska standardfönster" på rad
4. Har "Svenska standardbalkonger" på rad

hallelujah bro! håller med raka platta jävla boxar. Jag vill prova utöka den listan över attribut.

5. alla hus i stockholm har en regel att alltid ha en grå färg på botteplanet av alla byggnader, istället för roligare färger som lila, blå, varför inte rosa osv.

6. inga trappor är byggda av betong som man kan forma på otroligt häftiga sett och färglägga, de svenska trapporna är stenklossar uppraddade med ojämn asfalt lite här och där.

7. alla trappräcken verkar va mörkgröna metall stänger, varför inte variera på olika roliga sett? (men inte moss-räcken eller kott-räcken eller vad de j***la arkiterna gillar)

8. alla förortshus är omringade av kall platt mark långt emmelan husen som ger en kall ,livlös och deppig känsla.

9. de flesta husen är avlånga (avlååååånga) och sedan är husen placerade på underliga sett (typ som att planerarna tänkte, låt oss vara orginella och göra saker så fula som möjligt för då är vi orginella eftersom ingen annan vill eller har byggt platt ,avlångt och deppigt som vi, hi hi)

10. Alltför många köpcentrum är också avlåååånga stråk med affärer på sidorna och inget folk, bara tomt.

11. Alla j***a röda stugor runt om över hela landet som är de fulaste husen jag sett. Är det bara jag som tycker att denna röda trä hus tradition är bajs? OM du som jag tycker att t.ex grekiska vita kalk/sten hus är finare, varför inte gör sånna hus istället då så slipper vi att åka till grekland lika ofta för att slippa de röda kräk stugorna? dessa röda stugor är sååååå tråkiga, vem fan bryr sig om tradition om tradtionen är ful och livlös... tänk nytt!!!

12. ingen vågar bygga arktiektur som folk över hela världen gillar, utan i sverige ska man vara orginell och bygga fult.
Varför? därför att om man bygger fult så är det ingen annan som gör det och därför blir det orginellt. fy f*n för dessa puckon.
Och INTE mer mossa på taken

13. ingen vågar färglägga tråkiga byggnader, jag vill färglägga allt på ett glädjande och själa-berikande sett, men jag fåååår knappt eftersom alla andra i landet verkar va emot mej på alla punkter... planerare och arkikteker låter inte folk få roliga färger tråkiga hus väggar, trottoarer, lyktstolpar, (för mycket gnäll). titta på städer utomlands i mexico kanske, där dom är modiga och färglägger och det blir otroligt själsligt där.

14. alltid rädsla för betong, jag vill ha mer betong, för jag vet hur läckert betong är om man formar och andvänder den på rätt sett till, trappor ,trottoarer osv...

sveriges arkitekter och ledande i kommuner är helt enkelt ett strot gäng puckon som har svårt att utveckla deras egen intelligens. okej
 0
Ragnar Lind (29 April 2009 10:24):
Det är sant att 90-talets postmodernism inte alltid nådde upp till förlagornas arkitektoniska kvalité, och så kom kritiken. Men nu, i efterhand, och med tanke på vad som numera byggs, så är jag böjd att svälja allt som byggdes på 80/90-talet, också bild 4!
Fula röda stugor, ha, ha! Mycket ska man få läsa innan ögonen ramlar av en!
 0
Ragnar (11 Oktober 2010 11:42):
Någon som kan förklara vad nymodernismen innebär någon känd arkitektur inom de området och exempel på några byggnader han gjort? jag har sökt men ej förståt vad nymodernism är
 0
Martin Danell (12 Oktober 2010 00:17):
Nymodernism: Den återgång till en strikt modernistisk/funktionalistisk arkitektur som vi sett under 2000-talet. Några exempel på stadsdelar i Stockholm med nymodernistisk arkitektur: de nybyggda områdena i Liljeholmen, Västra kungsholmen, de nya byggnaderna runt Cetralstationen/Kungsbron.
 0
Krister (12 Oktober 2010 08:36):
Skanska, Peab, m.fl. föredrar att bygga industriellt och köper upp all mark som i framtiden kan tänkas ge byggrätter. Dessutom har de goda förbindelser med byggherrar typ Riksbyggen och HSB. Detta är främsta orsaken till att variationen i nybyggnationen blir mycket begränsad.
 0
Martin Danell (13 Oktober 2010 01:28):
Krister, det är så att kommunerna har planmonopol, så man kan inte bara skylla på byggbolagen även om de givetvis har del i eländet.
 0
Anders Gardebring (13 Oktober 2010 22:23):
Martin:
En ljusglimt är de nya bostadshusen nära Norra Bantorget. Klassiskt i modern tolkning. Me like!
Sedan tycker jag även att Clarion Sign har många goda kvaliteter. De nya grå kontorshusen lite längre upp på Torsgatan är däremot inte fullt så upphetsande.
 0
Martin Danell (13 Oktober 2010 23:56):
Jo, de är rätt ok. Clarion har en skaplig framsida men en urtråkig baksida. Hoppas den snart byggs för.
 0
Ragnar (14 Oktober 2010 12:38):
Okej men skulle någon kunna nämna 3 hus med 3 olika arkitekter utav nymodernstil? även någon slags källa till arkitekterna vore toppen
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8604 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter