Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om Kulturvision 2030

 
Stockholm stad har startat ett projekt som de kallar Kulturvision 2030. YIMBY har lämnat in förslag på hur stadsplaner och arkitektur kan utformas för att gynna kulturellt skapande i staden. Här följer några av dessa förslag.

Kulturen behöver lokaler och kunder

I New York berättas det om konstnärer och andra kulturutövare som en gång i tiden flydde från de dyra delarna av Manhattan till Greenwich Village där priserna var lägre. Men kulturen lockade till sig kapital och när markpriserna i ”The Village” blev för högt flyttade kulturverksamheterna till SoHo. När SoHo blev för dyrt flyttade de till Tribeca.

I Stockholm talar vi om Södermalm som ett tillhåll för många kulturutövare. Men ön är idag mycket dyr. Endast de mest kapitalstarka har råd att bo eller ha sin verksamhet på Södermalm. Det är dags för kulturen att flytta vidare. Men vart?


Innanför tullarna finns gott om folk och lokaler för verksamheter på bottenplan.


Utanför tullarna finns det få lokaler för verksamhet och förutsättningarna för att skapa ett rikt gatuliv är dålig.

I en nordlig stad som Stockholm behöver nästan all form av kulturell verksamhet någon form av lokaler. För att verksamheten ska gå runt ekonomiskt behövs även i de flesta fall konsumenter. Medan det finns gott om lokaler för verksamhet innanför tullarna så finns det i Stockholms förorter få lokaler för verksamhet och få livliga gator. Utanför tullarna dominerar villaområden och funktionalismens hus i park där gräsmattor isolerar husen från människorna på trottoarerna. Kulturverksamheterna duggar inte lika tätt i dessa förorter som i de täta stadsdelarna. Det finns gott om människor i Stockholm som vill skapa kultur. Men det finns få lokaler och livliga gator utanför tullarna. Utan lokal och utan kunder är det svårt att bära upp en kulturell verksamhet.

En stor del av kulturverksamheterna är alltså förpassade till den lilla innerstaden. Men den lilla kvarterstaden i innerstaden klarar inte av att tillgodose den stora efterfrågan av riktig stad. Efterfrågan för bostad i kvarterstaden är så pass mycket högre än tillgången att endast de mest kapitalstarka bostadsägarna eller de som stått i bostadskö längst tid har tillgång till innerstadens kulturverksamheter nära sin bostad. Kultur är på väg att bli en lyx i Stockholm som få har råd att unna sig.


De flesta former av kulturella verksamheter behöver någon form av lokaler.

De flesta typer av kulturell verksamheter behöver tillgång till lokaler för rimligt pris. Lokalen bör också vara tillgänglig för verksamhetens kunder. I en kvartersstad med lokaler på bottenvåningen finns det gott om lokaler för kulturella utövare. Då kvarterstäderna innehåller många lokaler blir gatorna ofta välbesökta och livliga. Detta i sin tur gynnar de som har verksamhet i lokalerna då det ger fler kunder. Många lokaler för verksamhet innebär också att priset per kvadratmeter sjunker. Att få ned priset på bra lokaler är viktigt för kulturen som sällan är kapitalstark.

För att gynna verksamheter av olika slag bör vi också eftersträva att bygga blandstäder där man inte bara kan bo utan även exempelvis arbeta. På så sätt blir stadsdelen mer livlig under hela dagen. Detta i sin tur gynnar kulturella verksamheter som behöver kunder under större delen av dagen. YIMBY tror på mångfald. De bästa städerna är de städer som lyckas få olika typer av människor med olika erfarenheter att samarbeta. Detta gäller även för kulturskapande aktiviteter. För att få en lämplig mångfald av människor i en stadsdel kan man exempelvis skapa en bra balans mellan hyresrätter och bostadsrätter

En gång i tiden etablerade sig många kulturutövare innanför tullarna. Men nu har många av dem ingenstans att ta vägen. För att ge fler verksamma inom kultur en chans att få de lokaler de behöver till rimligt pris måste vi bygga ut innerstaden med mer tät blandstad som har gott om lokaler för verksamheter och livfulla gator.


Bilder säger mer än tusen ord

Bilder säger mer än tusen ord. Många människors uppfattning av en stad bygger på det man ser när man besöker staden eller bilder man ser i resemagasin och liknande. Några städer har utnyttjat detta genom att bygga och marknadsföra arkitektur som ger bilden av att staden är kulturell. En av de bästa exemplen på detta är Barcelona. Många människor ser Barcelona som en kulturell stad utan att ens ha någon stor erfarenhet av stadens kulturella inre. Trots detta har många bilden av att staden är kulturell tack vare stadens arkitektur. Detta goda rykte har lockat många kulturella utövare till staden.


Bild: Klaus Dolle

Stockholm bör använda sig av liknande metoder för att locka till sig människor som kan fylla staden med kultur. Lyckas man ge bilden av att en stad är kulturell så kan det leda till att stadens ”inre” också fylls med kultur. Idag är Stockholms moderna arkitektur återhållsam och den ger inte intrycket av att staden är kreativ eller kulturell. Den äldre stenstadsarkitekturen är ofta kreativ men den ger ingen bild av hur vi Stockholmare som lever idag är. De som byggde sekelskiftesarkitekturen lever inte idag. I Stockholm har arkitekturen under årtionden skapat funktionalistiska värden men de kulturella värdena är få. På denna punkt kan Stockholm bli mycket bättre. Bilder säger mer än tusen ord. Om det moderna samhällets arkitektur inte har kulturella värden i utseendet kommer det vara svårt att marknadsföra staden som kulturell.

Vi bör skapa modern arkitektur som visar att kulturen blomstrar i staden och sedan marknadsföra den väl. Detta skulle göra det lättare för staden att importera kultur och ge staden det goda rykte som staden enligt Kulturvision 2030 saknar idag.

Stadens sida för Kulturvision 2030 finns här

Hela YIMBY:s yttrande kan laddas ner här.
 
(DN, SvD)
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan Eriksson (14 Januari 2009 03:14):
Som konstnär (och Sthlmianaförfattare) kan jag bara instämma i yimbys sammanfattning av läget och yttrandet. Kulturen/konsten inkl lokaler för den bör spridas någorlunda jämt över hela Sthlm och inte vara nån slags priviligerad lyx för innerstadsbor!

Hur detta ska gå till när många byggherrar inte ens tycker det finns ekonomi för att anlägga butikslokaler för "vanlig" kommersiell verksamhet i bottenplanen kan man ju undra lite kring....?

Nappar på idéen i yttrandet om att (delvis) använda utrymmena mellan husen (i ytterstaden) som det kryllar av men det är fortfarande behovet av riktiga lokaler till rimliga priser som är det primära. Annars fortsätter bara utnyttjandet av konstnärernas behov av att visa upp sig som slutar med att de ägnar mer än hälften av sin produktiva tid till att hitta, bygga, renovera, underhålla ofta provisoriska lokaler vilket mentalt är på gränsen för vad många pallar med. Och knappt något folk med "vanliga" jobb/inkomster/levnadsförhållanden pallar med så slit inte på konstnärernas uttrycksförmåga, den behövs till skapandet av själva konstverken vilket inte heller alltid sker under särskilt gynnsamma förhållanden!

Detta är nog kulturens akilleshäl = de flesta är "för" kultur och vill ha den men (för) få vill betala! Fattiga är dom också: http:​/​/​www.​dn.​se/​DNet/​jsp/​polopoly.​jsp?​d=​2374&a=​873312

Galleri "Candyland" på Gotlandsgatan 76 på Södermalm (http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​karta.​png) är ett levande exempel på konstens tuffa villkor:

I två mindre f d butikslokaler har 9 konstnärer och en läkare (-utan gränser) gått ihop för att ekonomiskt kunna driva galleriet och dela på utställningarna. Tidigare användes ytan som ateljéer av två av galleristerna och "hittades" innan hyrorna stack iväg.... Alla 10 har andra jobb och tjänar inget på verksamheten mer än att det går runt. Varje kulturbidragskrona är mycket värdefull för att kunna göra utställningarna!

Sedan har de familjer inkl många barn och ska på nåt sätt få över lite tid för sin eget konstnärliga skapande samt nåt slags privatliv. Jag lovar att det tar alla energier de har och begrepp som "övertidsersättning/OB-tillägg" finns bara inte i denna värld.

Är det då värt det?

Ja -så till vida att målsättningen att skapa en mötesplats med mycket bra och ofta humoristisk konst har lyckats inkl ett nätverk för likasinnade. Och Ja, festerna är oöverträffade kul!: http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​

Ekonomiskt? -You gotta be kiddin´ me! ;-)

(Två rum vägg i vägg, gäller det att få ut maximalt både ute...: http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​southern/​so13.​jpg och
http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​southern/​so14.​jpg

-Som inne: http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​bp/​bp13.​jpg (3.9-5.9 2004, Björn Peters, Modell av Söder) och sen ha nog med plats att diskutera/mötas: http:​/​/​www.​glimp.​se/​candyland/​bp/​bp32.​jpg)

Jättekul alltså om man ofta och gratis har orken men den lite tråkiga sammanfattningen förblir vem som ska betala för en önskad expanderad och utbyggd kulturscen i dessa (alla) tider....?
 0
Eric Thärnström (14 Januari 2009 06:46):
Det hänger väl på kommunen och fastighetsbolagen (även de privata) att bygga på rätt sätt. Byggbolagen ser bara täckningsbidraget, medan fastighetsbolagen har lyxen att se långsiktigheten. Det är egentligen där vi ska satsa krutet.
 0
Anders Gardebring (14 Januari 2009 09:54):
Hur kultur skall finansieras ligger ju av naturliga skäl lite utanför YIMBY:s sfär, där vi kan göra nytta är ju just i att förespråka skapandet en struktur som rent fysiskt möjliggör kulturen. Med andra ord, den levande blandstaden.
 0
Johannes Lilleberg (14 Januari 2009 09:55):
Johan:

Tack för din långa utläggning om din syn på den här situationen. Jag känner inte till Candyland sedan tidigare men jag ska definitivt kolla upp det
 0
Johannes Hulter (14 Januari 2009 12:21):
Jättebra yttrande! Det här är så viktigt. Jag som håller på med politik är så trött på att kulturpolitik bara handlar om hur mycket pengar vi ska ge i bidrag och till hur många. Det är förstås viktigt det med, men vi måste ju också skapa en "kulturell infrastruktur" (precis som ni är inne på).
 0
Jonas V (14 Januari 2009 12:46):
Jag är själv kulturarbetare inom musikområdet, och känner igen problematiken.

En vinkel man kan göra är att gamla lokaler kan med fördel omvandlas för kulturella ändamål. Det är inte bara ekonomiskt och ekologiskt fördelaktigt, utan ger även ett spännande stadsrum och spännande kulturlokaler. På Münchenbryggeriet på Södermalm ligger bland annat Fylkingen och Elektronmusikstudion. I Göteborg har den gamla fabriksbyggnaden Röda sten omvandlats till kulturlokal. http:​/​/​www.​rodasten.​com/​ likaså Berg 211 http:​/​/​www.​berg211.​se/​ Många fler exempel kan nämnas.

Oftast är det gamla fabrikslokaler som omvandlas, vilket tyvärr betyder att de oftast är lokaliserade en bit bort från bostäderna. Vad gäller Årstafältet har Nej-gruppen som argument att det inte kan vara kul att bo så nära ett gammalt industriområde, men detta behöver alltså inte ses som något negativt: lokalerna kan omvandlas till nya ändamål. Konstnärer brukar vara dåliga på den ekonomiska biten, men att på ett fantasifullt sätt omvandla en lokal till något annat brukar vara ett av deras forte!

Ett mycket bra exempel på denna omvandling tycker jag Värmekyrkan i Norrköping är: en tidigare industrilokal, mitt i stan, som nu har en ny funktion http:​/​/​www.​louisdegeer.​com/​Konferens+V%E4rmekyrkan_​_​.​h.​.​
 0
Johan Eriksson (14 Januari 2009 13:23):
Johannes Åsberg:

Jo men en "kulturell infrastruktur" kostar pengar!

Sen hoppas jag inte du blir för trött för även om det är ett trist ämne så betyder det allt för verksamheten, och vill tillägga att det är en (borgerlig) myt att "konstnärer bara lever på bidrag" som om det skulle röra sig om nån slags räkmacka. Säger inte att just du påstår det men jag passar på att försöka döda myten. Visst jag (tex) har fått skattefria stipendium på 90.000 kr två gånger och det låter ju flashigt men sen har du oftast ingen aning om hur länge de ska räcka eller när nästa inkomst/projekt/utställning kommer!?

Vi betalar skatt som delvis går till dessa statliga stipendier så som jag ser det så är det bara en del av deras jobb att dela ut medlen. Det är ändå en spottstyver mot vad en vanlig löneanställd tjänar inkl Ob- och pensionspoäng och andra trygghetsregler/förmåner som de flesta konstnärer bara kan drömma om!

En realitisk möjlighet att låta konsten flöda är att fastighetsbolagen vid renoveringar inte anlitar renoveringsföretag som bara kommer och målar om samma gamla vita färg på nytt utan att den budgeten istället går till en konst/kulturförening som utsmyckar den själva men till samma pris!

Det blir en del förhandlande men om man bara kan övertyga fastighetsägaren att utsmyckningarna kan bli en magnet genom att ge huset en mer påtaglig identitet så kan resultatet bli så här kul (Candylands filial "HammarbyArtPort"): http:​/​/​www.​hammarbyartport.​com/​0​80​90​5/​0​80​90​5_​doc/​index.​.​

-mycket meck men inte en bidragskrona kostade det men det gäller att ha tiden vid sidan av ordinarie jobb om man sysslar med konstnärsdrivna projekt. Alternativet är de "vanliga" gallerierna som drivs helt på företagsekonomiska villkor dvs 40-50% av de sålda verken går till galleristerna och du måste således sälja mycket för att det ska bli nånting över....

Avslutar med en förhoppning om att byggföretagen och fastighetsägarna inser värdet av konsten även innan byggstart, att folk har ett rätt stort överflöd ändå av de normstandardiserade grundfärgerna som vitt och grått och att den investeringen kan ge mycket tillbaka i en tid då alla sä gärna vill "profilera sig"!
 0
Johannes Lilleberg (14 Januari 2009 14:05):
Johan:

Vi har ett projekt på YIMBY som vi kallar "Projekt pryda staden". Det går ut på att försöka ta reda på hur vi kan se till att vår arkitektur (som är stadens väggar) kan användas till att göra staden mer trivsam till utseendet. Jag vill alltså att vi ska bry oss mer om utseendet av arkitekturen när vi bygger den. Du kanske kan bidra med ideer om hur man kan "smycka" arkitektur till ett rimligt pris.

P.S. Det finns en tråd om detta i YIMBY-forumet...
 0
Jörgen Sundström (14 Januari 2009 14:41):
Mycket bra yttrande. Skillnaden mellan de två översta bilderna är talande. Först en bild på Hornsgatan, folkliv och gott om lokaler som lämpar sig väl för olika kulturverksamheter. På andra bilden, en trist funkisstadsdel, inget folkliv alls, hus som saknar kontakt med gatan, menlösa gräsmattor och sist men inte minst bedövande tråkig arkitektur.
Problemet är att de flesta arkitekter, planerare och arkitekturkritiker ser 30-, 40- och 50-talets arkitektur och stadsplanering som någon sorts kronan på verket, det bästa som någonsin gjorts. När ska dom börja inse hur fel dom har?
 0
Johannes Hulter (14 Januari 2009 14:44):
@ johan: Javisst. Jag är sosse kan jag tillägga. Vi behöver inte starta upp en kulturpolitisk diskussion här (inte rätt forum) men jag skulle vilja se att man satsade mer på just en "kulturell infrastruktur" än riktade projektstöd (som tvingar fram pk-projekt).

En liten vision: En lokalnorm införs så nybyggda hus måste ha lokaler - priset på lokaler sjunker eftersom utbudet ökar - kulturförvaltningen hyr en massa lokaler över hela staden - konstnärer, kulturföreningar etc får hitta på vad de vill i lokalerna (+ sälja drycker). Kulturcenter öppnas med telefoner/fax/tryckpress som kulturarbetare kan använda för sin marknadsföring etc. + hjälp med ansökningar till stiftelser etc.
 0
Niklas (14 Januari 2009 14:51):
Bra yttrande.

Man får inte glömma att kultur tillväxt är en förutsättning för ekonomisk tillväxt.
 0
Anders Gardebring (14 Januari 2009 14:56):
Johan:
Johannes är aktiv socialdemokrat. (mao, inte borgerlig).
Som sagt, diskussionen om finansiering av kultur ligger ju en aning utanför YIMBY:s sfär men jag tycker det är ok att vi diskuterar den frågan här ändå, inom rimliga gränser, så länge vi är på det klara med spelreglerna, att YIMBY inte tar ställning i den typen av fråga. På ett rent personligt plan tycker jag att konstens beroende på statens välvilja idag är ett problem. Det skall äskas bidrag, hittas "rätt" projekt (som då någon byråkrat tycker skall ha bidrag) osv. Det är viktigt att diskussionen om kultur inte handlar om att det behövs "mer bidrag" för det är en för förenklad beskrivning av verkligheten. (som dessutom riskerar att ge upphov till en massa trist PK-utslätat skräp).
 0
Staffan Söderhäll (14 Januari 2009 16:03):
Jag kan inte låta bli att ge en eloge till er (Anders et al) som lägger ner tid och engagemang på att framföra Yimbys uppfattning i de mest skilda projekt, och dessutom på ett förträffligt sätt. Tack! Så en kommentar till kulturyttrandet:
Ett exempel där man har lite av blandad bebyggelse kan man hitta i Södra Hammabyhamnen, där gammal industribebyggelse ligger vägg i vägg med nya bostäder. Dels ger kvarvarande industrier och affärsverksamhet underlag för i första hand restauranger och snabbmatshak i området, dels finns det lokaler för kultur i form av Fryshuset och Kulturama. Säkert finns det flera utvecklingsområden där amn kan ha en blandstad i åtanke och inte förutsätta att allt skall jämnas med marken.
 0
Anders Anttonen (14 Januari 2009 16:50):
Vad bra att Yimby tar upp saken. Jag har nämligen sett trenden sen åttiotalet, hur kostnadskarusellen har snurrat på. Hornsgatan, t ex, var på 70-80-talen en folklig gata. Nu får många affärsidkare slå igen och ersättas av latte-caféer. Telefonplan håller på att bli ett "Williamsburg" (apropå New York)
Sömniga 50-talsförorter kommer att bli chic inom en snar framtid. Markpriserna börjar bli som i Tokyo samtidigt som man inte får bygga för Nimbysarna. Hur ska denna ekvation gå ihop?

Vill även tacka Johan E. (konstnären) för hans vettiga kommentarer.
 0
Jan Wiklund (14 Januari 2009 17:13):
En arkitekt som jag kände (anarkitekt brukade han kalla sig) tyckte att man borde bygga hus så att bottenvåningen i princip var tom och därmed billig och överkomlig för alla - i princip bara ett mellanrum som hyresgästen fick inreda bäst han gitte.

Vi har inte hur mycket nedlagda industrier som helst, och framför allt ligger de sällan där folk rör sig. Och de gamla hus som skulle kunna anses redan betalda när de passas in i ny stadsstruktur och därmed vara lika billiga som gamla industrier (läs 40-talsförorterna) har sällan några bottenvåningar.

Undrar om anarkitektens förslag skulle fungera?

PS. Beträffande yttrandet har jag inte ett ord att tillägga. Det är perfekt.
 0
Magnus Orest (14 Januari 2009 17:50):
Vill bara vara lite petig och påpeka att alla kåkarna på den nedre bilden faktiskt har butikslokaler i bottenplanen. ;-) Men de har ingen bra anslutning till gatan utanför, så där har vi någonting som man hade kunnat göra bättre.

Men det finns i alla fall bättre exempel på dålig planering, där det helt saknas affärslokaler i anslutning till bostäderna.
 0
Anders Gardebring (14 Januari 2009 17:53):
Magnus:
Du har en poäng där. Samtidigt kan det också vara en illustration för att förtydliga att det måste till både bra planering och bottenplanslokaler. Det räcker inte att fortsätta strössla ut punkthus i skogbackar två mil från stan o tro att det blir en massa kultur bara för att var femte hus har en liten lokal.
 0
Gustav Svärd (14 Januari 2009 21:25):
Känner för att skriva att jag håller med det som skrivs i bloggposten och ser detta som en integrerad del varför jag gillar urbana miljöer. Känner för att skriva mer, men kommer inte på något.
/mer tekniskt/logiskt lagd än kreativ, men gillar att va i miljöer med kreativt folk.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (14 Januari 2009 21:54):
Magnus: Jag tror att det är en tvättstuga. Den föredömliga bilden ovan har delvis lokaler i två plan - också en bra lösning i den riktigt täta staden, men kanske inte överallt i en relativt spridd stad som Stockholm.

Bra och välskrivet förresten!
 0
Magnus Orest (14 Januari 2009 22:52):
Rasmus -> Bilden är tagen vid Gullmarsplan, ungefär där jag bor. I huset längst till höger ligger det en videobutik/restaurang (flera år sedan jag var in i den senast) och en pizzeria i bottenplanet, i nästa hus tror jag att det är ett konditori eller bageri. Sedan en frisersalong, tror jag.

Grejen är att man har gjort misstaget att placera husen en bit från gatan, så att det inte skapas någon naturlig kontakt mellan förbipasserande och de verksamheter som finns där. Det är någonting återkommande i hela östra Årsta. I princip alla punkthus har butikslokaler i bottenplanen, men de är så placerade att det inte skapas någon kontakt med människorna som rör sig utanför.
 0
Tore Kullgren (15 Januari 2009 00:30):
Ett problem jag ser, som delvis faller utanför Yimbys ramar, är att en stor del av nöjesverksamheten i Sverige baseras på alkohol.

Det må vara hänt att folk tar sig några glas till helgen, men ska det vara huvudattraktionen? http:​/​/​www.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​166
 0
Eric Thärnström (15 Januari 2009 06:53):
Läste en artikel om en rapport som sa att genomsnittslönen för en kulturarbetare ligger på 84% av genomsnittslönen för alla arbeten, men variationerna är stora. Anställda yrkesmusiker tjänar (självklart) mycket mer än t.ex. krukmakare. En fjärdedel av alla kulturarbetare hade en inkomst på mindre än 8000 kr i månaden. En kulturarbetare som har egen firma tjänar i snitt mindre än andra, då egen firma är en nödlösning.

Det är en väldigt svår nöt att knäcka, helt klart. Man kanske skulle kunna lägga till kulturarbetare (konstnärer) i ROT-avdraget, vid renovering och uppfräschning? Ett annat bord, förstås.
 0
Jan Wiklund (15 Januari 2009 17:31):
Förutsättningarna för att skapa gatuliv har kartlagts bra av Jan Gehl (som utformade Ströget i Köpenhamn). Ur minnet:
- det måste vara mänsklig, detaljrik skala så att man märker att man kommer nånstans när man går
- man måste se en massa andra människor, följaktligen måste det vara tätt med folk.
Mer av Gehl på http:​/​/​www.​gehlarchitects.​com
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8616 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter