Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om översiktsplanen

 
En ny översiktsplan för Stockholm har varit ute på samråd. YIMBY presenterar här några av de synpunkter som vi framfört i vårt yttrande.

I översiktsplanen identifieras Stockholm som en fantastisk stad, med en blandning av storstadens puls, och närheten till naturen. Vi finner det glädjande att man nu också ser staden som något positivt. Något som är bra, och som bör bejakas och utvecklas. Det är en välkommen förändring ifrån en stadsbyggnadsideologi som under lång tid har dominerats av en stadsfientlig inställning där staden mer har setts som ett nödvändigt ont än som en positiv kraft i samhället. Tyvärr har stadsutvecklingen under de senaste årtiondena ofta setts som endast två krafter, bevarande av ”grönytor” (oavsett kvalitet och lokalisering, där man har bevarat i stort sett oanvänd impedimentmark men samtidigt byggt i värdefulla naturområden) ställt mot uppförandet av funktioner (bostäder, handelsplatser, arbetsplatser, infrastruktur). Men stadsutveckling handlar inte om bostadsområden och köplador längsmed motorvägar, utan om samband, sammanhang, integration och blandning. Att man i översiktsplanen går i en riktning av ökad förståelse om dessa förhållanden kan vi inte se som annat än ytterst positivt.

Stadens uttalade ambition att Stockholm skall fortsätta att växa och bli en levande storstad är något som vi ser som odelat positivt. Stockholm är så sakteliga på väg åt rätt håll, där politiker, arkitekter, intressegrupper och också invånarna alltmer börjar prata om den täta blandstaden, promenadstaden och effektiv kollektivtrafik. Men enklavplaneringen har i mångt och mycket fått fortsätta opåverkat med uppförandet av stora områden av fyrkantiga och likartade hus och upplåtelseformer och skilda områden för bostäder liksom handel och arbete, med tillhörande trafikleder för att binda samman dem. Dessa topologier är kortsiktigt billiga och enkla för byggbolagen att uppföra, men de kostnader som uppstår för samhället (i form av dyr infrastruktur, miljöpåverkan, segregation och sociala problem) bekostas av oss alla. För att få en stad måste man bygga just en stad. En blandad stad bestående av bostäder, handel, kontor, kultur och nöjen. Idag är stadsmiljöer en alltmer exklusiv bristvara. Här har politiker och planerare en mycket viktig roll för att forma utvecklingen i en positiv riktning.

Målsättningen att Stockholm skall vara en stad i världsklass är positiv. Det är dock viktigt att denna målsättning inte blir ett stelt egenmål som man försöker att lösa med enkla symbolhandlingar. En stad i världsklass handlar om en levande blandad stad med plats för alla. Plats för bostäder, arbetsplatser, kultur, arkitektur, restauranger, muséer, forskning, kollektivtrafik, turister, och allt annat som gör en storstad till just en storstad. Det är därför oerhört viktigt att bryta med sektortänk som ser stadens funktioner som isolerade delar, och istället få fram ett gott samarbete mellan alla stadens aktörer.

I förslaget till översiktsplan kan vi läsa:

"För planeringen handlar det därutöver om att skapa en stadsmiljö och en struktur som stödjer en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik och som leder till att användningen av bil begränsas."

YIMBY kan inte annat än instämma i detta. Det bästa sättet att uppnå detta är att bygga en tät och varierad blandstad. Den modernistiska planeringsideologins tankar om separation av funktioner i en gles stad med långa avstånd måste läggas åt sidan, både i ny stadsutveckling, men också i utvecklingen och förändringen av befintliga områden baserade på dessa planeringsideologier. Här är det viktigt att kunna sätta stadens, invånarnas och miljöns bästa först. Omdaningen och utvecklingen av många områden i Stockholm har länge bromsats, ibland av rent antikvariska aspekter. Men vår stad är inte ett museum utan en levande organism, till för sina invånare. Stadsmiljöer som idag uppfattas som otrygga och bortglömda behöver omvandlas till levande miljöer som är tillgängliga för alla.

Vi ser det som mycket positivt att man i översiktsplanen identifierar att tidigare insatser i utsatta områden inte har gett önskvärt utfall och att man nu avser att se mer på hur stadsdelarna förhåller sig till varandra. Stadsplanering löser inte alla problem, men den fysiska planeringen är en första grundförutsättning för fortsatt arbete. Om själva stadens fysiska struktur omöjliggör integration, sammanhang och kommunikation mellan människor blir det mycket svårt att göra något åt dessa problem. Genom att läka samman de idag isolerade enklaverna med stadsmässig och tät bebyggelse kan mycket vinnas. Här är det ytterst viktigt att arbetet sker i dialog och kommunikation med de boende, där konstruktiva förslag tas in och beaktas i processen. Se också vårt yttrande om Vision Järva 2030.

YIMBY ser med oro på den höga parkeringsnormen i Stockholm som i praktiken omöjliggör en tät blandstad med rimliga byggnadskostnader och välfungerande kollektivtrafik. En parkeringsnorm bör i en storstad inte handla om minst utan om högst antal tillåtna parkeringsplatser. Att YIMBY motsätter sig att kommunen tvingar fram en parkeringsplats för samtliga boende handlar inte om att vi vill att fler ska köra runt i timtal letandes efter parkeringsplatser. Det handlar om att det finns många som inte har behov av bil och att många inte ens vill ha en bil. Idag har färre än hälften av hushållen i Stockholms innerstad bil, att då avkräva parkeringsplatser för samtliga nya lägenheter när man bygger nytt blir en aktiv politik för att minska andelen kollektivtrafikresenärer, vilket på god grund kan ifrågasättas. YIMBY menar också att fler parkeringsplatser inte gör trafiksituationen bättre utan tvärtom riskerar att försämra den avsevärt. Problemet är inte att många leter efter parkering under lång tid, problemet är att för många tar bilen. Finns det rikligt med parkering så tar fler bilen. Finns det parkering åt varje lägenhet i ett nybygge kommer fler av de nyinflyttade att ha bil som de sedan använder i vardagen. För att ytterligare förvärra situationen undergräver detta också underlaget för effektiv och miljövänlig kollektivtrafik.

Utvecklingen mot fler vattennära stadsdelar som tillåter människor att visas utmed Stockholms stränder ser YIMBY som positivt. Tyvärr finns det idag för många exempel på vattennära stadsdelar som enbart utgör bostads- eller kontorsområden. Till dessa hör också i vissa aspekter Hammarby
Sjöstad. En viss förbättring kan skönjas under de senaste åren, denna utveckling måste få fortsätta så att Hammarby Sjöstad får utvecklas vidare till att innehålla mer blandade funktioner. För att skapa levande stadsdelar i vattennära lägen är det liksom vid all stadsplanering viktigt att man utformar stadsdelarna urbant, med sammanhållen bebyggelse, verksamheter i bottenplanen och även med en blandning av kontor och bostäder i olika upplåtelseformer och prisklasser.

YIMBY ser gärna en utveckling av de stadsnära baden och de fina rekreationsområden som finns utmed Stockholms vatten. Liksom andra områden bör de vattennära områdena i regel utgöras av antingen tät blandstad eller rena natur- och rekreationsområden, inte en blandning av de två i
form av hus i park. Detta för att bilda både sammanhängande rekreations- och naturområden och sammanhängande stadsområden. Stora sammanhängande områden av båda dessa typer är nödvändiga för att göra en storstad attraktiv och trivsam.

Småbåtstrafiken är en självklar och uppskattad del av Stockholm. Vinterförvaringen bör dock lösas på ett sätt som inte tar lika mycket centralt utrymme i anspråk som idag. YIMBY ser även negativt på att nästan alla småbåtsbryggor i de centrala delarna av staden är låsta och avspärrade med stängsel och taggtråd. Det spärrar av strandmark och bryggor som skulle vara uppskattade gång- och vistelseplatser. Här bör andra lösningar användas för att förhindra stölder och skadegörelse. En del trafikleder i vattennära lägen bör göras om till långsammare gator eller tas bort helt för att öka tillgängligheten till vattnet. Skeppsbron är ett av de tydligaste exemplen i staden på hur vägtrafik kan dra ner intrycket på en plats. Med en smalare väg och lägre hastighet skulle denna plats åter kunna bli en av Stockholms vackraste. Detta förutsätter dock att även den stora parkering som tar upp en stor del av kajen på Skeppsbron tas bort.

YIMBY vill gärna se fler lättillgängliga lågbroar i Stockholm, som kan skapa nya attraktiva stråk mellan våra stadsdelar och korta ner pendlingstiderna.

Ambitionen med att förse bostadskoncentrerade förorter med arbetsplatser i form av kontor ställer vi oss mycket positiva till. Redan ”färdigbyggda” funktionsseparerade kontorsområden kan få tillbyggnader med bostäder genom att bygga på nya våningsplan eller genom att bygga radhus på taken. Bottenplanen i sådana områden bör också öppnas upp för lokaler där sådana saknas.

Prognoserna om trafikutvecklingen i Stockholm indikerar att vägtrafiken kommer att fördubblas till 2030, trots att befolkningen långt ifrån kommer att fördubblas. Det innebär således en mycket kraftig per-capita ökning av vägtrafiken. En sådan utveckling är oacceptabel. Inte bara ur miljösynpunkt men också ur aspekter som trivsel, trängsel, buller och fysiska barriärer i stadens struktur. Detta sätter än mer fingret på vikten av att bygga staden på rätt sätt. En funktionsblandad och tät stad som planeras utifrån resor med kollektivtrafik. Det är viktigt att här poängtera den planeringsideologiska förändring som måste till när en stad växer från att vara en stor småstad till att bli en riktig storstad. Storstäders trafikproblem kan inte lösas enbart med fler vägar, tvärtom måste andelen som reser kollektivt öka i takt med att regionens befolkning och täthet ökar. Att prognoserna pekar i motsatt riktning är djupt oroande.

Det är utmärkt att det finns planer på att förbättra kollektivtrafiken. Samtidigt har det under de senaste decennierna utlovats mycket, men relativt lite har verkställts. Stockholm har som följd av detta en eftersatt kollektivtrafikskapacitet, vilket tydligt visar sig genom överfulla tåg och bussar i rusningstrafiken. Det är av yttersta vikt att viktiga projekt som exempelvis tunnelbana till Nacka påbörjas innan 2020, inte efter.

Effektiv och attraktiv kollektivtrafik bör finnas med som en självklar del när nybyggnationer planeras, istället för att komma långt senare som är vanligt idag. Våra miljöer bör planeras med effektiv kollektivtrafik i åtanke från början.

Vi vill särskilt påtala vikten av en del planerade och möjliga sträckningar för den spårburna kollektivtafiken. Viktigast är dels tunnelbanans nya gren från Odenplan till Norra Stationsområdet och Karolinska sjukhuset, liksom Nacka-förlängningen av den Blåa linjen från Kungsträdgården. Bygget av Citybanan måste prioriteras högt. För att komplettera Citybanan behövs även två nya spår mellan Kallhäll och Tomteboda.

Tvärbanans Solnagren, Kistagren och kopplingen till Saltsjöbanan (och Slussen) är alla sträckningar som bör påbörjas snarast. Med dessa satsningar skapas nya resevägar som kommer att öka resandet på tvären i regionen, och på så sätt också avlasta det hårt belastade Tunnelbane- och pendeltågsnätet. Spårväg City bör byggas så snart som möjligt. Vi vill också att Lidingöbanan kopplas samman med Spårväg City i Ropsten.

I innerstaden bör den mycket hårt belastade stombusslinje fyra konverteras till spårväg, vilket enligt beräkningar från SL skulle nästan förbuddla resandetalet på sträckan.

Spårväg syd är också ett angeläget projekt. Det enda alternativ vi ser skulle vara en tunnelbanesträckning på i stort sett samma sträckning.

Den idag befintliga tvärbanan skulle gynnas av en kompletterande kapacitetsförstärkning Alvik-Årstaberg. Denna nya spårförbindelse mellan trafikplats Gröndal och Årstaberg möjliggör direkttåg mellan Årstaberg och Stora Essingen samt ökar kapaciteten, minskar restider och gör  Tvärbanesystemet mindre störningskänsligt. Den planerade Solnagrenen av tvärbanan för förlängas under Brunnsviken till Universitetet och vidare till Ropsten. Detta skulle skapa en nästan komplett spårburen ringlinje som binder ihop alla de olika ekrarna på SL:s spårnät.

För tunnelbanan ser vi som önskvärt en andra gren söderut på den blå linjen mot Älvsjö. En möjlig sträckning kan vara Kungsträdgården – Medborgarplatsen – Södersjukhuset – Årsta – Älvsjö. Det spårreservat som finns mellan Hagsätra och Älvsjö bör utnyttjas. Här bör tunnelbanan förlängas till Älvsjö station för att skapa en ny bytesmöjlighet till pendeltåg och spårväg Syd. Detta stämmer dessutom mycket väl överens med de urbaniseringsplaner som finns för centrala Älvsjö, där YIMBY i tidigare yttranden också har efterlyst en avsevärt högre exploateringsgrad än vad som nu planeras. Här kan stora möjligheter skapas för en i sammanhanget relativt liten kostnad.

På längre sikt finns det många bitar i pusslet av spårburen kollektivtrafik som bör byggas. 
Se det fullständiga yttrandet för en genomgång av dessa.

YIMBY ser gärna en satsning på att förbättra möjligheterna att cykla i regionen. Det finns idag goda möjligheter att välja cykel som transportmedel på vissa platser, medan det fungerar mindre bra på andra. Intrycket av cyklingsmöjligheterna är splittrat och uppdelat. På många ställen är trafikmiljöerna planerade på ett sådant sätt att cyklister och bilister lätt kommer i konflikt, vilket kan skapa både irritation och trafiksäkerhetsproblem.

YIMBY anser att med den förväntat höga befolkningsökningen fram till 2030 inom Stockholms län och framförallt Stockholms stad så bör byggandet av bostads- och hyresrätter fokuseras till en expansion av Stockholms innerstad samt till de i RUFS 2010 föreslagna regionkärnorna. Fokus bör ligga på att knyta samman dagens innerstad med närförorter och regionkärnor, med tät stad.

För att Kista skall utvecklas på ett bra sätt i riktning mot en ny tät regionkärna med blandad bebyggelse är det viktigt att det inte byggs på fel sätt i de möjliga sammanbindningsstråk till omkringliggande områden som finns. Här vill vi särskilt poängtera vikten av att inte fortsätta med planerna på att uppföra ett isolerat och bilberoende radhusområde i området Kistahöjden (SBK Diarienummer: 2005-18083). Dessa planer riskerar att lägga sig som en kil mellan Kista och Sollentuna och förhindra en effektiv sammanbindning mellan dessa kärnor.

Det finns underlag för att sätta höga mål om bostadsbyggandet. I Stockholms stads bostadskö står idag 200.000 människor och samtidigt tvingas många studenter utifrån landet tacka nej till studier i Stockholmsområdet på grund av den stora bristen på studentlägenheter. Detta kräver att satsningar görs på nybyggnation av hyresrätter och det nya konjunkturläget ger desto fler incitament för kommunerna att satsa på detta. Viktigt att poängtera är dock att vi vill se blandade upplåtelseformer inom samma geografiska område, helst inom samma kvarter för att på så vis skapa stimulans till möten mellan olika sociala-, etniska- och ekonomiska grupper i samhället, vilket i sin tur även skapar spännande och attraktiva miljöer i det dagliga livet. Områden med enbart hyres- eller bostadsrätter måste undvikas.

Nya miljöer i Stockholm uppförs idag i regel med en avsevärt lägre täthet än den gamla innerstaden. Samtidigt bor vi idag färre i varje lägenhet vilket gör att underlaget för ett rikt stads- och kulturliv har minskat. Det måste därför planeras nya områden som inte bara har en lika hög, utan en högre, täthet än Stockholms befintliga innerstad.

Vi vill se en förändring när det gäller sättet man ser på planering av bostäder. Istället för att planera bostadsområden så bör man planera stadsdelar som blandar funktioner såsom bostäder, kontor, verkstäder, butiker, restauranger och andra kulturella institutioner. Ett viktigt ledord vid all nybyggnation bör vara täthet. Genom täthet så skapas underlag för just nämnda funktioner samt bäring åt effektiv kollektivtrafik. Alla dessa komponenter är väsentliga i skapandet av attraktiva stadsmiljöer, och dessutom eftersökt av många. Det är också grundläggande att inte se nya stadsdelar som färdigplanerade enheter, utan som en del av den föränderliga staden. Detta måste också avspeglas i hur planeringsarbete går till.

Ordet team kan uttydas som ”Together Each Achieve More”. I Sverige brukar vi tala om att ett plus ett blir tre. Hur man bygger väl fungerande team har länge debatterats. Men vad alla parter tycks vara överrens om är att man ska se olikheter som en resurs. Det bästa samarbetet mellan människor får man när man blandar människor med olika egenskaper. Det vi behöver i Stockholm är därför stadsdelar som innehåller sådan hög och mångfaldig kvalitet att den attraherar så många grupper av människor som möjligt. Alla människor bryr sig inte om utseendet på våra byggnader. Men bygger vi stadsdelar med endast fyrkantiga hus med putsade fasader så kommer de inte att locka till sig de kreativa människor som behöver röra sig i varierade miljöer. Bygger vi områden med endast ”tremetersgräsmattor” mellan hus och gator kommer de inte att locka till sig de sociala invånarna som behöver livliga gator med många mötesplatser såsom kaféer och restauranger. Bygger vi inte bra utformade stadsparker kommer stadsdelarna inte att locka till sig de grupper av människor som behöver rekreation. Bygger vi inte stadsmässiga gator med lokaler längs med gatorna så kommer inte entreprenörer som behöver bra lokaler för handel till stadsdelen.

Vi blir alltfler i Stockholms län. Under 2007 ökade befolkningen med 31.412 invånare. Det är 45 % av den totala befolkningsökningen i landet. Utöver de nyfödda som uppgår till 11.636 består resten av ökningen av en nettoinflyttning på 19.761 invånare. Närmare 75 % av nettoinflyttningen består av utlandsfödda. Men distributionen av befolkningen med utländsk bakgrund i länet är skev. I Botkyrka har 50,2 % av kommunens invånare utländsk bakgrund och i grannkommunen i norr, Ekerö, är befolkningen med utländsk bakgrund 1,1 % av hela kommunens invånarantal.

YIMBY anser att med en beräknad hög befolkningsökning på uppemot 600.000 invånare fram till 2030 inom Stockholms län, där en stor del av befolkningsökningen troligen kommer att utgöras av människor från övriga Sverige och världen, så är det viktigt att man tar itu med dessa stora strukturella skillnader.

Ett av de bakomliggande problemen är att rörligheten på boendemarknaden för personer med utländsk bakgrund är dålig. Boendemarknaden som sådan utgör idag ett hinder för integration. Den stora stadsbristen, och den isolerande fysiska strukturen i många av våra mindre attraktiva bostadsområden, liksom det eftersatta underhållet, är alla problem som underblåser och förvärrar problematiken.

Ett stort hinder för att förbättra relationerna mellan olika grupper i samhället handlar om osäkerhet och rädsla inför det okända, liksom olika former av fördomar. Därför är det viktigt att skapa en miljö vars fysiska utformning strävar efter att få människor att mötas. Det glesa stadsbyggnadsideal som dominerat under 1900-talet är kontraproduktiva för att uppnå en sådan utveckling.

Stockholm är idag en växande storstad, och som sådan har vi inte råd med en diskriminerande arbetsmarknad- och utbildningsväsende. Människor skall känna sig lockade till, och välkomna i Stockholm. Det är idag en realitet i Stockholmsregionen att människor som under flera års tid inte har fått ett jobb omedelbart kan få ett om de exempelvis flyttar till London. En sådan arbetsmarknad är inte bara problematisk ur ett integrationsperspektiv, utan är också skadlig för stadens utveckling.

Stockholms län lider av ett stort underskott på studentbostäder. Så länge det finns ett sådant underskott kommer många studenter tvingas att tacka nej till utbildningar här och välja högskoleutbildningar i andra delar av landet eller världen.

Studentbostäder bör gestaltas i stadsmiljöer med blandade funktioner och blandad arkitektur. Blandade funktioner skapar flöden som i sin tur skapar mer gatuliv vilket bidrar till en ökad trygghetskänsla och mer psykologisk stimulans. Det ser vi som något som gynnar studenter. Studenter har ofta ett mycket socialt liv med ett stort nätverket av vänner. Att bygga modernistiska ”hus-i-park”-miljöer fungerar mindre bra för denna fas i livet. Då ungdomar i Stockholmsregionen i relativt liten utsträckning använder bil för att ta sig mellan bostad och sitt univeritet/högskola bör goda kollektivtrafiksförbindelser till våra lärosäten prioriteras.

Det finns idag en del problem inom vården i Stockholm, som exempelvis långa väntetider, både till akutvård och operationer. Det finns också oroväckande tecken på försämrad hygien på våra sjukhus och en ökad spridning av antibiotikaresistenta sjukdomar som MRSA och VRE. YIMBY har inga synpunkter på hur man konkret skall gå till väga för att åtgärda dessa problem då det framförallt handlar om politiska beslut, men ser dessa problem som något som måste åtgärdas.

Många sjukhusmiljöer är idag slitna och i behov av upprustning, vilket också är en bidragande faktor till hygienproblematiken. Här är satsningen på nya Karolinska sjukhuset en glädjande utveckling, och vi ser gärna att andra idag slitna och icke-ändamålsenliga miljöer rustas upp. Ofta kan en liten kostnad i form av en upprustad och mer ändamålsenlig miljö ge stora vinster på sikt, både i hälsa och ekonomi. Det är viktigt att sjukhusens kapacitet och personalantal inte tillåts halka efter befolkningsökningen i regionen. En god och välfungerande sjukvård är ett grundkrav för att storstadsregionen Stockholm skall fortsätta vara en attraktiv plats att bo och leva på.

Även sjukhusmiljöer bör i större grad än idag bli en del av den blandade staden. Sjukhusen bör integreras och bli en del av staden med tillgång till mer närservice som apotek, restauranger och livsmedelsaffärer.

Kvalitén på gröna områden och parker bör höjas så att man kan ha många aktiviter tätt inpå varandra så att områdena kan utnyttjas bättre och bli mer trivsamma. Grönområden i staden bör i huvudsak vara väldefinierade med en tydlig gräns mellan grönområde och tät urban bebyggelse. Halvoffentliga rum som skapas då man bygger hus-i-park gör gränserna luddiga och svårtydda och erfarenhet från dessa typer av topologier visar att de halvoffentliga ytorna ofta uppfattas som för privata av besökare, men för offentliga av boende. Stockholms gröna kilar är ett ofta omtalat ämne. YIMBY menar att man här måste se helhetsbilden av faktisk miljöpåverkan. Tvärgående spårtrafik måste exempelvis kunna tillåtas gå igenom de gröna kilarna ovanför marken. Stockholms strategi att bygga staden inåt, på redan exploaterad yta, är mycket god. Det finns dock flera platser i Stockholm där det finns mycket stora möjligheter till positiva värden, både integrations- miljö- och stadsbildsmässigt genom mycket modest ianspråktagande av grönytor. Sådana exploateringar bör tillåtas. Däremot bör staden så långt som möjligt undvika nya exploateringar längre ut i regionen, i idag orörda naturområden.
 

Stockholms stads sida för översiktsplanen hittar du här.

YIMBY:s hela yttrande (13 sidor) hittar du här.
 
(DN)
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Martin Nilsson (30 Januari 2009 15:24):
Håller med om det rent stadsbyggnadstekniska, men ställer mig högst tveksam till om Yimby skall uttala sig om politik (integrationsfrågor, boendekvotering etc) och icke stadsbyggnadsrelaterade frågor som spridning av antibiotikaresistenta sjukdomar.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2009 15:29): Online
Martin:
Det är en avvägningsfråga, och det är en hel del som vi var överens om inom gruppen som vi har valt att inte ta med av just den anledningen. (för att förtydliga ska jag markera att yttrandegruppen bestått av personer med blandade politiska åsikter och etnicitet)

Utgånspunkten vi har haft är att hitta frågor som tas upp i översiktsplanen som vi kan yttra oss om utifrån den stad vi vill se byggd. Utgångspunkten har alltså inte varit att vi ska skapa en politisk plattform för sjukvårds- eller integrationsfrågor, utan hur vi kan argumentera för den täta blandstaden genom dessa frågor.
 0
Sven R (30 Januari 2009 16:57):
Håller med Martin här. Vad är Yimbys roll egentligen? Vad kan ni åstadkomma i praktiken? Det är nog bättre att lämna dom politiska flosklerna om integration och sjukvård osv. Dom tillför ingenting.

Jag tror att de flesta är som jag. Jag vill inte gå in i ett politiskt parti eftersom jag jag inte kan stå för hela det åsiktspaket som ett politiskt part utgör. Och ännu värre blir det ju med tvärpolitiska organisatoner som ska försöker ha åsikter om ditten och datten. Nej, vässa åsikterna istället om det som är viktigt för folk. Jag måste ge dig beröm Anders, för du brukar vara duktig på att formulera dig slagkraftigt och pricksäkert.
 0
Sven R (30 Januari 2009 17:09):
"Det finns idag en del problem inom vården i Stockholm, som exempelvis långa väntetider, både till akutvård och operationer. Det finns också oroväckande tecken på försämrad hygien på våra sjukhus och en ökad spridning av antibiotikaresistenta sjukdomar som MRSA och VRE. YIMBY har inga synpunkter på hur man konkret skall gå till väga för att åtgärda dessa problem då det framförallt handlar om politiska beslut, men ser dessa problem som något som måste åtgärdas."

Jag drog på smilbanden när jag läste det här. Yimby har inga synpunkter med nämner det ändå... ahahaha! Fast det finns faktiskt ett arkitektoniskt svar på detta. Nya Karolinska kommer bara att ha enkelrum för patienterna just för att minska smittspridningen.
 0
Anders Gardebring (30 Januari 2009 17:11): Online
Sven:
Det står inte "Yimby har inga synpunkter", det står "YIMBY har inga synpunkter på hur man konkret skall gå till väga".
Som det står handlar det om politiska beslut som ligger utanför YIMBY:s sfär.

Men jag håller annars till viss del med i kritiken, det här är gränsfallsfrågor. Personligen tycker jag att det vi tar upp är okej, eftersom syftet är att argumentera för den stadsplanering vi vill ha. Vi kommenterar frågor som översiktsplanen själv har valt att ta upp (översiktsplanen i sig är ju inte ett partipolitiskt dokument) och utgår ifrån dessa frågor när vi argumenterar för hus staden bör byggas.
 0
Sven R (30 Januari 2009 18:11):
Det är sant, det fanns ju en del synpunkter i stycket. Men min hjärnas pladder-filter sorterade bort det. ;-)
 0
Anders LP (30 Januari 2009 19:18):
Anledningen till att det har råkat komma med sådant är att en hel del text från RUFS yttrandet har kopierats över till detta yttrandet, men dock med en hel del modifieringar. I RUFS yttrandet så var det mer relevant att yttra sig om integrationsfrågorna och spridning av antibiotikaresistenta sjukdomar, då det var en hel del matrial om detta i RUFS samrådsunderlag. Men så ska ju ÖPn ändå till stor del synkas med RUFS.

Och givetvis så måste yimby kunna yttra sig om detta. Stadsbyggnationen har direkta påföljder för integrationen och i en tät stad så är det viktigt att undvika farliga smittor bland befolkningen, då dessa sprids snabbare i trevliga miljöer med mycket möten.
 0
micke (31 Januari 2009 01:59):
Mycket bra inlägg! hur ska vi kunna diskutera framtidens stad utan att nämna integrationen? liksom normer och politik fungerar arkitekturen som "constraint", dvs påpekar hur vi lever våra liv i staden. kan man prata om den tredje utan att nämna de två andra? jag tvivlar.
 0
Nils Ingestad (31 Januari 2009 03:38):
Jag är en stolt Yimbyare när jag läser argumenten för hur stockholm bör utvecklas i framtiden.

Helhetsperspektivet är logiskt och förtroendeingivande! Jag tycker det är bra att ta upp debatten om integration kontra stadsplanering. Jag tror verkligen att dessa påverkar varandra i betydligt större utsträckning än vad som tidigare har uppmärksammats. Jag vill gå så långt och säga att jag tror det har en helt avgörande del i arbetet att integrera människorna i Stockholm. För mig tillhör det här i allra högsta grad om stadsplaneringen i framtidens Stockholm. Jag ställer mig också frågan om inte stadsplanering och integrationen mellan människor är en grundläggande del i Yimbys sakfrågor? För mig är det helt befogat i ett yttrande om "översiktsplanen" att argumentera om det!

Det som jag möjligtvis saknade är ett större klargörande på att Stockholm behöver nya hus och att dem nya husen behöver byggas på höjden. De behövs framförallt bostäder och det behövs framförallt i innerstaden. Jag kan inte se hur Stockholm ska kunna klara av den så drastiskt tilltänkta ökningen på 600 000 människor till 2030 om vi inte vill få ännu fler människor utanför bostadsmarknaden? Det går så långsamt på den här fronten i Stockholm att jag nästan får ont i magen. Jag önskar att vi kunde vara ännu tydligare i den här frågan...
 0
Fredrik (31 Januari 2009 03:59):
Jag vet inte hur det ar i dag men senast jag var hemma i Sverige och Sthlm i Juni-Juli sa var det sommartidtabell pa lokaltrafiken. I dagens lage nar den sa kallade industrisemestern inte langre existerar tycker jag det ar dags att se over sommatrafiken. Har ej varit pa nagra andra platser i varlden dar man drar ner pa lokaltrafiken pa sommaren nar turisterna ar i stan. Kommer speciellt ihag en kaosartad situation pa Alvsjo pendelstation som blev helt folkfylld med massiv forvirring som resultat bland bade Svenska och utlandska besokare. Nat att tanka pa for en framtida oversiktsplan.
 0
Mikael Hörnlund (31 Januari 2009 17:48):
Nils:
Det är fascinerande att se hur politker slår sig för bröstet om denna befolkningsökning som väntas ske. Men jag ser inte några översiktsplaner på hur detta ska gå till. Det är fortfarande områden som planeras lite här och där. Det behövs verkligen en ny Lindhagen plan anno 2009 för att ekvationen ska gå ihop. Var är helhetssynen? Var är visionerna?
 0
Fet G_ (31 Januari 2009 19:06):
Under 2008 markanvisades: 2.988 bostäder
Samtidigt började man bygga 3.333 bostäder

Under 2007 ökade Stockholms kommun med: 12.278 personer.

Utveckligen av bostadsmarknaden är alltså i dagsläget inte hållbar. Visst kommer länet att kunna öka med ett Göteborg på 20 år, men trängseln i bostadskön kommer att öka markant.

Samtidigt så ploppas punkthus upp lite här och där. menlösa gräsmattor sparas när nya bostäder byggs och det blir få eller inga bottenplanslokaler i dessa.

Det byggs för lite och andelen stad av det som byggs är också skrämmande liten.

Man kanske skulle kunna bygga mer stad om man lättar på bullerbestämmelser, skydd av grönområden och p-normer? I längden räcker det nog inte bara med visioner när det finns så mycket incitament för att anlägga större parkeringsytor och att sprida ut bebyggelsen i dåliga kollektivtrafikslägen.
 0
Joakim Bjerhem (1 Februari 2009 14:15):
Lysande yttrande! När det gäller sambandet mellan stadsplanering och integration kunde väl inget vara tydligare. De positiva exempel på välintegrerade stadsdelar som finns nära oss är Möllevången i Malmö och Nörrebro i Köpenhamn. Vad har de som skiljer sig från andra områden med hög procent utlandsfödda i Norden? Stadsbebyggelse!!!
 0
Eric Thärnström (1 Februari 2009 16:03):
Det här med att det går för långsamt
Det hänger till stor del på myndigheterna. 5 år för en detaljplaneläggning är inte ovanligt. Det är det som krävs så fort det ska byggas något. Det är inte många företag som orkar med en sådan ledtid. Vidare är det ju företagen som direkt finansierar de kommunala tjänstemännens arbete, så en detaljplaneläggning kostar väldigt mycket pengar. Det sorterar bort rätt många projekt och visioner... Här handlar det om att skapa en strömlinjeformad process där detaljplaneläggningarna kan påskyndas. Att man dessutom måste starta om från scratch så fort en granskare hittar ett fel gör det hela ännu mer krävande. Det finns mycket att göra...

Integration och vårdköer
Jag är också anhängare av tron att integrationen bygger på samhällsplaneringen, uppbyggnaden av spelplanen. Därför är integration oerhört viktigt i stadsplaneringsdiskussionen. Här handlar det om att väldigt många människor, viljor och kulturer ska kunna samsas på en liten yta. Då är integrationsfrågor och -politik väldigt bundet till stadsplaneringen.
Vårdköerna kan dock ses som ett organisatoriskt problem, och kan egentligen inte påverkas så mycket av stadsplaneringen, annat än att det ska finnas tillräckligt med sjukhus. Men det mesta hänger på sjukhusens organisation. Det är lite onödigt att gå ut i så pass djupt vatten. Att översiktsplanen tar upp vårdköerna är inte motiv nog för att Yimby ska ta upp dem. Såvida Yimby inte vill bredda sig fram till den tredje söndagen i september 2010?
 0
Nils Ingestad (1 Februari 2009 20:26):
Lindhagen är en av dem bästa besluten på väldigt många år i Stockholm! Stockholms kommun har varit alldeles för fega när det handlar om att bygga höga hus. Varför är det så!? Vem säger att det inte tillhör stadsbilden i en europeisk stad.

Är det "Skönhetsrådet" i Stockholm som säger det? Hur kan dem ha ett sådant inflytande för Stockholm när dem står för vad en så liten del av vad Stockholmarna tycker? Eller är det många som tycker likadant som dem? Annars, vem säger att en stad bör byggas som endast ett fåtal personer tycker? Bör inte en stad vara till för alla!?

Kanske så är YIMBY ett exempel på att det börjar hända något på gräsrotsnivå i Stockholm. Den nya generationen Stockholmare. Vi som inte har en sådan trång syn på att Stockholm borde se ut som den alltid har sett ut. Utan att staden faktiskt är föränderlig! Precis som Stockholm alltid har varit, men som det under dem senaste 40-50 åren i princip inte har hänt något vad det gäller byggande i city. Hur skulle exempelvis bostadsbristen ha sett ut om Stockholm stad hade vågat bygga mer under dessa år. Det är som Eric säger att det hänger till stor del på myndigheterna. Men ändå?

Slutligen, hur kan vi YIMBYare nå ut mer till resten av befolkningen. Jag tycker verkligen att Gardebring gav ett bra intryck här på TV-rutan för någon vecka sedan! Mera sådant kanske?.
 0
Anders Berg (12 Mars 2009 10:31):
Är YIMBY en organisation underställd Miljöpartiet? Det finns gott om exempel i YIMBYs yttrande som stärker den misstanken. Till exempel präglas yttrandet av en svår "bilofobi" som tycks vara en karbonkopia av Miljöpartiets ställningstaganden (vilket blir tydligt om man läser yttrandet i sin helhet). Det är trist att se YIMBY devalvera sig till en inställsam organisation på vänsterkanten. "Vi är partipolitiskt obundna. YIMBY är en enfråge-rörelse, och är ej bundna till något parti eller annan politisk åsikt." skriver YIMBY (FAQ). Gäller inte det längre? "YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället." står det också. Om YIMBY inte helt ska förbruka sitt förtroende bör YIMBY försöka återgå till den inriktingen istället för att sprida partipolitisk propaganda riktad mot bilister.
 0
Anders Gardebring (12 Mars 2009 11:01): Online
Anders Berg:

YIMBY är definitivt inte underställda miljöpartiet, eller något annat parti heller för den delen.
Vi har vid ett flertal tillfällen riktat skarp kritik mot miljöpartiet, både här på bloggen och på annat håll.

http:​/​/​www.​fria.​nu/​artikel/​77253
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​9/​0​2/​stockholm-​europas-​miljohu_​.​.​
(Några exempel bland flera)

Vi har även blivit beskyllda för att vara "borgare" av andra, vilket jag tycker visar på att vi trots allt lyckas hålla en ganska bra balans.

Sanningen är att vi, precis som det står, är tvärpolitiska. Vi tar ställning i olika frågor. Frågor som ibland kan vara drivna av högerspektrumet i politiken, och ibland är drivna av vänsterspektrumet i politiken, och ibland inte drivna av någon partipolitisk sida alls.

Själv är jag, personligen, borgerlig väljare, och ser inga problem med yttrandet som vi lämnat in.

Du väljer att tolka kritik av det höga bilberoendet som en höger/vänster-fråga. YIMBY tolkar det istället som en urbanitetsfråga. Kritik av det höga bilberoendet är något som urbanister i många delar av världen, inte bara Sverige, har identifierat som ett stort problem för att kunna bygga tätare och bättre städer. Det handlar inte om bilofobi, "bilhat" eller något sådant. Det handlar inte om kritik av enskilda bilisters val, ett val som ofta inte ens finns då stadens fysiska struktur omöjliggör annan transport än bilen för många. Det handlar inte om att förbjuda någon att åka bil.

Istället handlar det om en kritik av stadens fysiska planering och att det i täta storstäder är ofrånkomligt att fler måste resa kollektivt, cykla och promenera, och färre ta bilen, i sin vardag. Det är en rent fysisk aspekt som inte går att göra så mycket åt, alldeles oavsett ens personliga preferenser. I en riktigt tät miljö som exempelvis Manhattan är det bara 18% av invånarna som kör till jobbet. Är det för att manhattanborna hatar bilar? Nej, det är för att den täta fysiska strukturen gör att alla inte kan sitta i varsin bil.
(Och jag vet att Stockholm inte är Manhattan, men det är ett bra exempel att referera till då det är ett välkänt exempel på en riktigt tät stadsbygd).

Slutligen: YIMBY:s remsisvar om den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS 2010)
http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​0​8/​12/​yimby-​lamnar-​in-​remissvar_​.​.​
är allt annat än en karbonkopia på miljöpartiets remissvar.
Tvärtom kommer vi till den rakt motsatta slutsatsen. Där MP förespråkar alternativ fördelad anser YIMBY i sitt remissvar att inte ens alternativ tät är gott nog.

Nu blev det ovan nästan lite av ett försvarstal, men jag vill samtidigt säga att jag tar intryck av vad du skriver och gärna skulle vilja att du utvecklade din kritik om du har möjlighet. Specifikt vilka ställningstaganden ser du som problematiska och hur skulle du vilja att dessa reviderades i så fall? Hur ser du själv på Stockholms framtida utveckling och hur vill du att staden ska utvecklas? Vad hade du ändrat på i vårt yttrande om du varit med i arbetsgruppen?
 0
Anders Berg (12 Mars 2009 11:44):
Tack för ditt svar. Jag blir glad över att du tagit intryck av min kritik och att du ber mig utveckla mig. I synnerhet det sistnämnda känns roligt! Just nu har jag inga svar på dina frågor men jag ska fundera och försöka återkomma med några ställningstaganden. Önskar dig för övrigt en trevlig dag i det stockholmska marsvädret!
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Politikerveckan Järva
8 Oktober 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter